I detta kapitel redovisas och diskuteras projektets resultat.
5.1. Mono- eller samförbränning
Det årliga energiinnehållet i slammet beräknat enligt Ekvation 2 motsvarar 7,4 GWh, dessutom krävs att slammet torkas för få en självdrivande monoförbränning [6]. Utifrån den låga energimängden anses det inte vara ett rimligt alternativ med monoförbränning om det ska vara en fjärrvärmeanläggning. En monoförbränningsanläggning för slam anses därför i första hand vara en destruktionsanläggning och därmed är det samförbränning som utreds närmare i denna rapport.
5.2. Sameldningsbränslen och inblandningsgrad
Resultaten från beräkningarna i Factsage visar att i en bränsleblandning med rörflen och slam bör inblandningen av slam vara minst 40 % för att slaggningstemperaturen ska höjas till ca 1000°C. Vid en lägre andel slam börjar slaggning ske vid ca 800°C vilket kan ses i Tabell 5. En hög andel slagg vid låg temperatur ökar risken för driftproblem. I den litteraturstudie som gjorts har en så hög inblandningsgrad som 40 % sällan testats och de flesta rekommendationerna avser en lägre inblandningsgrad oavsett bränsle [7] [16] [55] [76] [77]. Att litteraturen rekommenderar en lägre inblandningsgrad tyder på att slaggningsproblemen i verkligheten inte stämmer överens med de beräknade värdena i Tabell 5
Tabell 5. Beräknat slaggningsbeteende för en bränsleblandning med rörflen och slam, där inblandningen av slam anges som % av ts. Beräkningarna har gjorts med programmet Factsage 7.3.
950°C 1050°C 1200°C Andel slam Initial slaggtemp. kg slagg/ton bränsle % slagg av aska kg slagg/ton bränsle % slagg av aska kg slagg/ton bränsle % slagg av aska 5% <650°C 26,7 45 28,2 47,5 28,2 47,5 10% 770°C 28,6 42,8 28 42 27,2 40,8 20% 800°C 23,1 29,6 25,4 32,5 26,5 33,9 30% 810°C 12,3 14,1 16,6 19,1 24,5 28,4 40% 1000°C 0 0 18 19,2 22,9 24,5 50% 1040°C 0 0 18 18,2 21,5 21,7 60% 1040°C 0 0 13,4 12,9 20,3 19,7
Bark med inblandning av slam ger en högre slaggningstemperatur och även en lägre mängd slagg än bränsleblandningarna med rörflen och slam. Detta indikerar att bark bör vara ett bränsle som är lättare att hantera ur driftsynpunkt än rörflen vilket även stöds av litteraturen [7] [55] [62]. Tabell 6 visar att en blandning med 15 % slam och 85 % bark ger den högsta slaggningstemperaturen, ca 1100°C.
21
Tabell 6. Beräknat slaggningsbeteende för en bränsleblandning med bark och slam, där inblandningen av slam anges som % av ts. Beräkningarna har gjorts med programmet Factsage 7.3.
950°C 1050°C 1200°C Andel slam Initial slaggtemp. kg slagg/ton bränsle % slagg av aska kg slagg/ton bränsle % slagg av aska kg slagg/ton bränsle % slagg av aska 5% 920°C 1,5 7,2 2,4 11,7 4,8 23,3 10% 1025°C 0 0 2,3 8,3 4,4 16 15% 1090°C 0 0 0 0 3,9 11,3 20% 1045°C 0 0 <0,1 <0,1 7,2 17,5 30% 1040°C 0 0 6,1 11,4 8,5 16 40% 1040°C 0 0 5,6 8,8 8,1 12,7
Trots att resultaten i Tabell 5 och Tabell 6 indikerar att rörflen är ett mer problematiskt bränsle bör det inte helt uteslutas som sameldningsbränsle med slam. En viss inblandning av rörflen kan bidra till att sänka fukthalten i bränslemixen och på så sätt underlätta förbränning. Med en mix bestående av både slam, bark och rörflen uppvisar ett blandningsförhållande på 15 % slam, 75 % bark och 10 % rörflen den bästa kombinationen av slaggmängd och slaggningstemperatur. Med denna bränslemix börjar slaggning ske vid ca 1050°C, vilket kan ses i Tabell 7.
Tabell 7. Beräknat slaggningsbeteende för en bränsleblandning med bark, slam och rörflen, inblandningen av slam och rörflen anges som % av ts. Beräkningarna har gjorts med programmet Factsage 7.3.
950°C 1050°C 1200°C Andel slam Andel rörflen Initial slaggtemp. kg slagg/ton bränsle % slagg av aska kg slagg/ton bränsle % slagg av aska kg slagg/ton bränsle % slagg av aska 10% 10% 890°C 1,8 6 3,1 10,3 4,2 13,9 10% 15% 765°C 3,5 10,6 4,1 12,9 6,3 20 15% 10% 1050°C 0 0 <0,1 <0,1 7 18,8 15% 15% 1040°C 0 0 5 12,9 8,7 22,5 20% 10% 1040°C 0 0 7,8 17,6 8,4 19,1 20% 20% 1040°C 0 0 8,4 17,6 10,5 22 25% 15% 1040°C 0 0 10,5 20,2 10,5 20,2
Inblandningsgraden och den mängd slam som ska förbrännas varje år är avgörande för storleken på förbränningsanläggningen. Trots skillnader i värmevärde och fukthalt för bark och rörflen så påverkas anläggningens effekt inte nämnvärt av valet av bränsle, detta beror på att inblandningsgraden av slam är räknat på torrsubstanshalter. Anläggningens utformning kommer däremot att påverkas av bränslevalet då rörflen är ett torrt bränsle och bark ett fuktigt. Ett fuktigt bränsle innebär att mindre andel av värmeenergin kan tas upp genom eldstadväggarna och en större andel genom värmeöverföring från rökgaserna [78]. Då slam är ett väldigt fuktigt bränsle gäller det att använda sameldningsbränslen med tillräckligt högt värmevärde för att möjliggöra en god förbränning, ett högt värmevärde korrelerar i hög grad med en låg fukthalt.
En viktig förutsättning för en samförbränningsanläggning är att askan antingen kan användas direkt för spridning eller att fosforhalten blir tillräckligt hög för en efterföljande
22
fosforåtervinningsprocess. En inblandningsgrad på 15 % slam förväntas ge en tillräckligt hög andel fosfor i askan för att en efterföljande process för återvinning fosfor ska kunna ske. Teoretiska beräkningar enligt Ekvation 3 visar en fosforhalt på 7,0 % i askan.
Kommande resultat i denna rapport baseras på en bränslemix med 15 % slam, 75 % bark och 10 % rörflen. Bränsledata för den valda bränsleblandningen presenteras i Tabell 8. Denna blandning har valts dels på grund av att beräkningarna i Factsage tyder på att slaggmängden inte bör vara en orsak till omfattande driftproblem. Dessutom antas fosforhalten i askan bli tillräckligt hög för fosforåtervinning och att tillgången på bark som utgör den största delen av bränslemixen förväntas vara god framöver. Att en viss inblandning av rörflen föreslås är på grund av att det är ett torrt bränsle som sänker fukthalten i den totala bränslemixen samt att det är rikt på kalium, vilket är bra för växttillgängligheten av fosfor i askan [14]. Om en tillsatts av kalium i form av rörflen har någon positiv effekt på växttillgängligheten vid sameldning med bark är dock osäkert, detta då bark innehåller mycket kalcium vilket är effektivare än kalium på att binda fosfor i askan [79].
Tabell 8. Bränsledata för den föreslagna bränslemixen.
Fukthalt 58,3 % Effektivt värmevärde 6,7 MJ/kg Aska 8,9 vikt-% ts Kol, C 48,8 vikt-% ts Väte, H 5,66 vikt-% ts Syre, O 36,0 vikt-% ts Svavel, S 0,21 vikt-% ts Kväve, N 0,90 vikt-% ts Klor, Cl 0,10 vikt-% ts Aluminium, Al 0,18 vikt-% ts Kalcium, Ca 0,92 vikt-% ts Järn, Fe 1,67 vikt-% ts Kalium. K 0,21 vikt-% ts Magnesium, Mg 0,10 vikt-% ts Natrium, Na 0,04 vikt-% ts Fosfor, P 0,62 vikt-% ts Kisel, Si 0,66 vikt-% ts
Syre i oxider, O 4,50 vikt-% ts
Den valda bränsleblandningen anses vara den bästa blandningen av de tre bränslen som undersökts i detta arbete. Det finns dock faktorer som kräver ytterligare utredning innan det är möjligt att bedöma om det är en bra bränsleblandning för förbränning. En viktig faktor är om det är möjligt att blanda bränslena på ett sådant sätt att både bränslematning och förbränning fungerar tillfredställande. En annan faktor är värmevärdet som i detta fall blir 6,7 MJ/kg om ingen torkning sker, ett värmevärde som riskerar att vara för lågt för att uppnå de lagstadgade 850°C i 2 sekunder36.
23
En bränsleblandning med högre andel rörflen skulle innebära ett högre värmevärde, men anses ur andra avseenden vara ett mer osäkert val, bland annat tillgång, slaggning och beläggningsproblem talar emot en hög inblandning av rörflen. En inblandning av 10 % rörflen motsvarar knappt 600 ha rörflensodlingar, en högre inblandningsgrad innebär sannolikt att transportavstånden blir för långa för att kunna vara lönsamt. Skulle det visa sig att denna blandning får problem att uppfylla kraven är en möjlighet att torka slammet eller barken för att sänka fukthalten och på så vis öka värmevärdet. Genom att torka slammet till 85 % ts innan förbränning beräknas värmevärdet bli 8,3 MJ/kg, detta är dock fortfarande lägre än de 8,5 MJ/kg som används som riktlinje för att klara kraven i avfallspannan Dåva 136. Ett alternativ till torkning är att ersätta en del av barken med ett torrare trädbränsle som exempelvis torrflis. Något alternativt bränsle utvärderas dock inte i denna rapport.
De beräkningar som utfördes i Factsage för att bedöma innehållet i rökgaserna för den föreslagna bränslemixen uppvisar inga tydliga skillnader mellan olika förbränningstemperaturer. I Figur 1 visas resultatet för beräkningar med gas vid 1200°C som sedan fått svalna till 100°C, värdena är normerade till 11 % O2 och torr gas [80]. Beräkningar genomfördes även med gas vid 950°C och 1050°C vilket gav liknande resultat som i Figur 1. Resultaten kan ge en indikation på vilka de största utmaningarna gällande rökgasrening kan förväntas bli. Enligt resultaten i Figur 1 kan slutsatsen dras att svavelutsläpp förväntas bli ett större problem än utsläpp av kväveoxider, även nivån av väteklorid är högre än gällande gränsvärde och kräver rökgasrening. Även vid försök med förbränning av samförbränning av slam i industriell skala visade det sig vara de förhöjda halterna av SO2 som var den största utmaningen vid rökgasreningen [24].
Figur 1. Rökgaskoncentrationer för en bränsleblandning med 15 % slam, 75 % bark och 10 % rörflen. Koncentrationerna är beräknade i Factsage 7.3 för gas vid 1200°C som sedan fått svalna till 100°C, värdena avser mg/Nm3 vid torr rökgas och 11 % O2. 0,0001 0,001 0,01 0,1 1 10 100 1000 100 300 500 700 900 1100 Ko n ce n tr atio n ( m g /Nm 3) Temperatur (°C) NO NO₂ SO₂ SO₃ H₂SO₄ HCl
24
5.3. Dimensionering av anläggning
Den föreslagna bränslemixen med 15 % slam, 10 % rörflen och 75 % bark och en totalverkningsgrad inklusive rökgaskondensering på 95 % ger en nyttiggjord energimängd på 115 GWh/år. Umeå Energis simuleringar angående drifttid för en ny slamanläggning visas i Tabell 9. Resultaten från simuleringarna visar att drifttiden är relativt konstant inom spannet 10–30 MW och utifrån detta uppskattas den årliga drifttiden bli ca 6400 timmar37. Detta betyder i praktiken att anläggningen kan köras för fullt från september till maj, under sommarmånaderna är värmebehovet är för litet. Den tillförda bränsleenergin och årliga drifttiden innebär en totalt levererad effekt för anläggningen på knappt 18 MW inklusive rökgaskondensering.
Tabell 9. Resultat från simulering av förväntad drifttid för en ny slamanläggning med två olika scenarion, ett med en anläggning på 10 MW och ett annat med 30 MW.
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År
10 MW
Drifttid (timmar) 744 672 744 716 706 0 0 0 706 704 720 744 6457 30 MW
Drifttid (timmar) 744 672 744 715 665 0 0 0 569 672 720 744 6245
Bränslemixen som använts för dimensionering innebär ett årligt bränslebehov på 46 500 ton bark, 3 300 ton rörflen samt 15 000 ton slam, vilket ger ett bränsleflöde på 10 ton/h. Data för den föreslagna anläggningen presenteras i Tabell 10.
Tabell 10. Data för den föreslagna anläggningen.
Produktionsvolym totalt 115 GWh
Totalverkningsgrad inklusive rgk 95 %
Effekt inklusive rgk 18 MW
Bränsleflöde 10 ton/h
Årlig drifttid 6400 h
Tillförd energimängd, bränsle 121 GWh
varav bark 99,9 GWh
varav rörflen 12,8 GWh
varav Avloppsslam 7,4 GWh
varav eldningsolja 0,58 GWh
Andel fosfor i aska 7,0 %
Askmängd 2500 ton
25
5.4. Val av teknik
Den förbränningsteknik som föreslås i detta projekt är en rosterpanna med rörlig rost. Detta motiveras genom att fosforåtervinning förväntas att bli ett krav, en rosterpanna kan då vara ett fördelaktigt val då den kan producera en fosforrik bottenaska [15] [46]. En fluidbädd skapar en bottenaska som är blandad med bäddsand vilket kan innebära ett kostsamt extra separationssteg [46]. En fosforrik bottenaska är fördelaktigt vid direktspridning av aska på skogs- eller jordbruksmark. Även vid fosforåtervinning med hjälp av EasyMinings teknik är bottenaska att föredra framför flygaska [24].
Vid rosterförbränning bildas i allmänhet mera NOx än vid förbränning i fluidbädd på grund av högre temperaturer, samtidigt fungerar NOx-reduktion med ammoniak effektivare vid rosterförbränning just på grund av högre temperaturer38. En rosterpanna klarar även ett heterogent bränsle och har rekommenderats framför fluidbäddar av personer som varit involverade i olika försök med samförbränning av slam39, 40. Investerings- och driftkostnader för en rosterpanna bör dessutom vara konkurrenskraftiga för aktuell storlek [33]. Det pågår forskning för att genom styrning av lufttillförseln kunna förbättra avdrivningen av tungmetaller i gasfas och på så sätt få en renare bottenaska som ska möjliggöra direkt askspridning [46]. I detta projekt antas att anläggningen är i drift med konstant effekt och använder samma inblandningsgrad under hela driftperioden. Detta innebär att det avloppsslam som produceras under sommaren bildar ett slamlager som sedan minskar kontinuerligt för att sedan vara tomt när anläggningen stängs ner inför sommaren. Det kommer alltså att röra sig om en ansenlig mängd slam som behöver lagras under en längre tid. Rekommendationen från Vakin41 är att avvattnat slam som ska lagras bör förvaras väl ventilerat. Om slamtorkning anses nödvändig antingen för att underlätta lagringen eller för att öka värmevärdet föreslås en hetvattentork som kan drivas med värme från fjärrvärmenätet. Torkningen bör då kunna ske med värme från avfallsförbränningen i Dåva 1 under sommaren och övrig tid produceras internt. Utrustning för torkning innebär en ökad investeringskostnad på uppskattningsvis 20 miljoner kronor samt en ökad årlig driftkostnad på ca 0,5–1 miljon kronor42, 43. Ekonomiska beräkningar i detta arbete har dock genomförts under förutsättningen att ingen torkning krävs.
I detta projekt valdes sameldningsbränsle först och utifrån detta beräknades storlek vilket teknikvalet baserades på. Val av sameldningsbränsle och förbränningsteknik är dock väldigt komplext då det både ska fungera driftmässigt i pannan, klara utsläppskraven, kunna återvinna fosfor och vara ekonomiskt lönsamt. Inblandning av slam ställer högre krav på rökgasreningen än vid förbränning av trädbränsle och det är framförallt halterna av stoft, SO2 och NOx som ökar [24]. Det har också visat sig att utsläpp av kvicksilver i gasfas kan vara ett problem, det kan därför vara nödvändigt att tillsätta aktivt kol i rökgasreningen för att åtgärda detta4040.
38 Personlig kommunikation med Nils Skoglund, Ph.D, Umeå Universitet, 2020-05-05.
39 Personlig kommunikation med Susanne Paulrud, Forskare, SP Technical Research Institute of Sweden, telefonsamtal, 2020-01-15.
40 Personlig kommunikation med Aditi Bhasin, Projektledare, IVL Svenska Miljöinstitutet, telefonsamtal, 2020-02-25.
41 Personlig kommunikation med Tomas Johansson, Produktionsledare, Vakin, 2019-11-11.
42 Personlig kommunikation med Pontus Hallbäck, Business Development Manager, Huber AB, 2020-03-05.
26
5.5. Val av plats
Om nya regler innebär att samtliga oljeanläggningar behöver ersättas kan incitamenten för en slamanläggning öka. De oljeanläggningar som en slamförbränningsanläggning i så fall skulle komma att ersätta ligger centralt i Umeå där en placering av en slamförbränningsanläggning dock inte anses realistisk på grund av utrymmes- och störningsskäl44.
Den plats som föreslås för byggnation av den nya anläggningen är ett område norr om Holmsund som i översiktsplanen för Umeå är avsett för etablering av industri, området V12/V19 i Figur 2. Platsen anses lämplig främst på grund av att den ligger i anslutning till den befintliga fjärrvärmeledningen mellan Holmsund och Umeå, vilken har kapacitet att ta emot den tänkta värmeeffekten från den nya anläggningen44. Då basförsörjningen för Umeås fjärrvärme sker via huvudledningen från Dåva kraftvärmeverk bidrar denna placering även till en större redundans i systemet. Platsen ligger i inflygningsytan för Umeå flygplats och det behövs därmed tillstånd från länsstyrelsen, det antas dock inte innebära problem då den lägsta hinderfria höjden inom området är 110 m [81].
En alternativ placering av denna slamförbränningsanläggning skulle kunna vara på Röbäck, detta alternativ är dock mer intressant om en ny ledning mellan Röbäck och Backen byggs. I dagsläget innebär befintlig lednings kapacitet en begränsning för utbyggnad av produktion på Röbäck. En ny ledning mellan Röbäck och Backen skulle vara positivt för nätet men innebär en stor investering och det är därför osäkert om det kommer att bli verklighet45.
Figur 2. En karta från Umeå kommuns översiktsplan där den föreslagna platsen för en slamförbränningsanläggning är området V12/V19.[82]
44 Personlig kommunikation med Jessica Lundblad, Planeringsingenjör, Umeå Energi, 2019-10-16.
27
5.6. Ekonomiska beräkningar
De ekonomiska beräkningarna presenteras i form av tre olika scenarion. Scenario 1 innebär en samförbränningsanläggning under dagens förutsättningar på fjärrvärmenätet. Scenario 2 innebär en samförbränningsanläggning vid ett ökat behov av fjärrvärme. För både scenario 1 och 2 används den samförbränningsanläggning på 18 MW med en bränslemix bestående av 15 % slam, 10 % rörflen och 75 % bark som föreslagits tidigare i denna rapport. Scenario 3 innebär monoförbränning som inte är anslutet till fjärrvärmenätet.
5.6.1. Scenario 1, samförbränning utifrån dagens förutsättningar
Dimensionering av anläggningen bygger på antagandet att det är ekonomiskt lönsamt att köra slampannan med uppskattad drifttid. Denna lönsamhet uppnås vid en rörlig produktionskostnad på maximalt 100 kr/MWh, vilket innebär att en mottagningsavgift för slammet på 1340 kr/ton krävs. En sammanfattning av beräkningarna för den rörliga produktionskostnaden presenteras i Tabell 11, en mer detaljerad beräkning finns i Bilaga 1.
Tabell 11. Rörliga produktionskostnader vid en mottagningsavgift för slam på 1340 kr/ton.
Produktionsvolym 115 GWh Årlig drifttid 6400 h Bränslekostnader 28,1 Mkr Driftkostnader 2,77 Mkr Underhållskostnader 0,80 Mkr Produktionsnära intäkter 20,3 Mkr -Varav mottagningsintäkt 20,1 Mkr
-Mottagningsavgift slam 1340 kr/ton
Produktionskostnad inklusive rgk 99 kr/MWh
I bränslekostnader ingår förutom bränslena bark, rörflen samt starteldningsolja även behandlingskostnader, utsläppsrätter samt skatt på förbränning av avfall. Kostnaden för utsläppsrätter är i detta fall i princip försumbar då det endast är startoljan som ger utsläpp av fossil koldioxid, detta under förutsättning att avloppsslam räknas som helt fossilfritt.
Den mottagningsavgift som används i Tabell 11 ger en tillräckligt låg rörlig produktionskostnad för att kunna vara i drift 6400 h/år, men det betyder inte att det är en ekonomiskt lönsam investering. För kunna bedöma investeringens lönsamhet har en investeringskyl som tar hänsyn till grundinvestering och vilken effekt slamanläggningen har på befintliga anläggningar tagits fram. Investeringskalkylen för anläggningen bygger på ett antagande om en grundinvestering på 350 Mkr samt de årliga kostnader som visas i Tabell 12. Genom beräkning med Ekvation 4 uppskattas ett intervall för grundinvesteringen till mellan 125 Mkr och 415 Mkr. De dyrare anläggningarna inom intervallet avser avfallspannor och de billigare avser biobränslepannor. En samförbränningsanläggning kommer att ha liknande krav på rökgasrenings som en avfallsförbränningsanläggning och eftersom rökgasreningen står för en stor del av investeringskostnaden46 antas grundinvesteringen hamna i övre delen av intervallet.
46 Personlig kommunikation med Anders Vicorén, Sales and Project Manager, Valmet AB, telefonsamtal, 2020-03-10.
28
Tabell 12. De årliga kostnader som använts vid investeringsberäkningen.
Rörliga kostnader i övriga anläggningar -33,9 Mkr
Bränslekostnader inkl bearbetning 28,1 Mkr
Driftkostnader 2,77 Mkr
Underhållskostnader 8,0 Mkr
Genom nuvärdesberäkningar kan en lägsta nivå på mottagningsavgiften för slam bestämmas. Vid en mottagningsavgift på 2140 kr/ton slam blir nettonuvärdet positivt och är alltså den mottagningsavgift som krävs för en lönsam investering. Resultatet för investeringskalkylen presenteras i Tabell 13, detaljerade nuvärdesberäkningar finns i Bilaga 2.
Tabell 13. Sammanfattning av investeringskalkyl utifrån en mottagningsavgift på 2140 kr/ton slam, med 8 % kalkylränta och 30 år ekonomisk livslängd.
Grundinvestering 350 Mkr
Nuvärde årliga kostnader 64,0 Mkr
Nuvärde årliga intäkter 411 Mkr
Nuvärde restvärde 3,48 Mkr
Nettonuvärde 0,58 Mkr
Mottagningsavgift för slam 2 140 kr/ton
I denna kalkyl har det antagits att askan kan spridas direkt på skogs- eller åkermark och att denna spridning är kostnadsneutral. Skulle det visa sig att direktspridning inte är möjlig innebär detta att askan måste tas omhand på annat sätt. Ett alternativ är att skicka askan till EasyMinings planerade anläggning i södra Sverige, detta innebär en kostnad på ca 1200 kr/ton aska47 exklusive transport. Den totala mängden aska uppskattas bli 2500 ton och askhanteringen är därmed en väsentlig del i ekonomin för en samförbränningsanläggning.
Resultatet från investeringskalkylen bygger på att de fasta kostnaderna för övriga anläggningar inte påverkas av slamanläggningen. För att få en mer rättvisande kalkyl måste detta inkluderas, vilket kräver ytterligare utredning. En ny slamanläggning skulle kunna innebära ökat underhåll på grund av stilleståndsskador för de anläggningar som får en lägre drifttid. En ny anläggning skulle å andra sidan kunna leda till minskade investeringsbehov om någon äldre anläggning med renoveringsbehov helt kan ersättas.
5.6.2. Scenario 2, samförbränning vid ett ökat behov av fjärrvärme
Scenario 2 innebär till skillnad från scenario 1 att värmeproduktionen kan räknas som en intäkt istället för att enbart räknas som en minskad kostnad i övriga anläggningar. Under dessa förutsättningar skulle det vara möjligt att istället för att ta ut en avgift, kunna betala 580 kr/ton slam och ändå få en lönsam kalkyl. Tabell 14 visar en sammanfattning från den