Ytterligare forskning kring detta ämne krävs för att ytterligare kunna förstå och hantera informationsprocessen. Ämnen som är relevanta att studera är hur man kan utveckla BIM- manualen att bli mer lättläst. Hur integrering av BIM360 kan komma att se ut och vad som behöver förbättras med detta program. Man behöver också dyka ned och studera vilka alternativ
33
till IFC som finns som ett gemensamt filformat då detta filformat inte möjliggör arbete i en fil. Till sist behöver man också studera informationsflödet inom discipliner, hur förhåller detta sig jämfört med informationsflödet mellan discipliner.
7 Slutsats
Alla slutsatser är våra egna.
Syftet med arbetet var att kartlägga och analysera informationsflödet mellan discipliner under bygghandlingsfasen. Problemen som upptäcktes analyserades för att man sedan skulle kunna lägga fram möjliga lösningar till problemen som upptäcktes.
Fallstudiens resultat uppnåddes från intervjuer, inblick i projektportalens loggbok samt genom en litteraturstudie som komplement. Frågeställningarna som besvaras genom fallstudien listas nedan:
• Mellan vilka discipliner utbyts information under bygghandlingsfasen och hur ser informationsflödet ut?
• Vilka filformat och program används av disciplinerna under bygghandlingsfasen? • Hur kan informationsflödet mellan disciplinerna under bygghandlingsfasen förbättras? Efter en kartläggning av informationsflödet under bygghandlingsfasen kom arbetet fram till att det finns flera steg och delar under bygghandlingsfasen som kan förbättras. Alla discipliner är beroende av varandra på ett eller annat sätt. De discipliner som huvudsakligen arbetar under bygghandlingsfasen och är beroende av andra discipliner är BIM-samordnare, arkitekt, konstruktör, el, värme och sanitet, ventilation och brand. Genom att ha studerat informationsflödet ser man att arbetet under bygghandlingsfasen mellan discipliner pågår parallellt. Vidare ser man också att arbetet pågår cirkulärt genom att när ett varv väl är färdigt kommer filer tillbaka och måste revideras vilket leder till att en ny loop påbörjas.
I varje disciplins arbete ingår det att de måste konvertera filformat för att kunna öppna filer i andra program av andra discipliner. Den absolut vanligaste filen som filer konverteras till är IFC som används av alla discipliner. Dock är det inte helt riskfritt att använda sig av IFC då geometrier och areor kan försvinna vid konvertering från ett filformat till IFC. Vidare är ser man att filformaten som används är många. De är RVT, DWG, IFC, PDF och NWF. Till dessa filformat används Revit, AutoCAD och Navisworks. Dock krävs det konvertering av filformat för att spara i IFC samt för att AutoCAD. Vidare kan det också uppstå informationsförlust om enskilda discipliner skickar mejl mellan varandra.
BIM-manual är också ett återkommande problem. Denna läses inte vilket kan påverka informationsflödet. Genom att dela in kapitel till att vara mer disciplinspecifika möjliggör man att BIM-manualen bli mer lättläst och att fler discipliner tar del av denna.
En gemensam nämnare för alla sjukhusprojekt är att det är enormt många filer som laddas upp till projektportalen. Varje gång en modell, textdokument och andra filer uppdateras och revideras krävs det att en ny fil laddas upp till projektportalen med den nya versionen. För att
34
minska antalet filer som hanteras i projektportalen kan man utforma en ny fil som innehåller alla versioner i samma fil vilket drastiskt hade minskat antalet filer.
BIM360 är på frammarsch och genom att använda en molnbaserad projektportal kan man i framtiden arbeta med länkning och slippa uppdatera filer automatiskt genom att ladda upp efter varje revidering. Allt sker automatiskt så länge länkningen mellan filen och portalen inte är bruten.
Avslutningsvis kan slutsatsen dras att genom optimering av informationsflödet reduceras många fel som uppstår under projekteringsprocessen. All tillgänglig IT-teknik som finns för anpassning av filformat och molnbaserade arbetsprocesser måste användas i så stor utsträckning som möjligt. Den mänskliga faktorn är en stor orsak till problem under projekteringsprocessen och människan måste informeras om problemen som kan uppstå med hjälp av informationsflödet.
Om alla involverade discipliner är medvetna om vilka problem som finns leder det till ett mer effektivt informationsflöde i bygghandlingsfasen.
35
Referenser
AB Svensk Byggtjänst. (2011). CAD-lager. Malmö, Exaktaprinting.
Akademiska hus AB. (u.å.). Hur går byggprocessen till? (2019-05-27). Webbsida:
https://www.akademiskahus.se/om-oss/vanliga-fragor/hur-gar-byggprocessen-till/
Akademiska hus AB., Fortifikationsverket., Riksdagsförvaltningen, Specialfastigheter Sverige AB., och Statens Fastighetsverk. (2014). Riktlinje – BIM i projekt.
Autodesk. About the IFC file format. (2017). (2019-04-08). Webbsida:
https://knowledge.autodesk.com/support/revit-products/learn-
explore/caas/CloudHelp/cloudhelp/2016/ENU/Revit-DocumentPresent/files/GUID-0D546BEA-6F88-
4D4E-BDC1-26274C4E98AC-htm.html
Autodesk. Built for building information modelling. (u.å.). (2019-04-09). Webbsida:
https://www.autodesk.eu/products/revit/overview
Autodesk. Navisworks. (u.å.). (2019-04-09) Webbsida:
https://www.autodesk.com/products/navisworks/overview
Autodesk. Visningsprogram för DWG. (u.å.). (2019-04-08). Webbsida:
https://www.autodesk.se/products/dwg
Autodesk. What is AutoCAD? (u.å). (2019-04-09). Webbsida:
https://www.autodesk.com/products/autocad/overview
Bengtsson, J; VVS – ingenjör. 2019. Intervju 6 maj. Bluebeam. Bluebeam, Inc. (u.å.). (2019-05-24). Webbsida:
https://www.bluebeam.com/company/about-bluebeam
Boverket. (2004). Byggprocess med garantiförvaltning – ett utvecklingsprojekt för nya bostäder med
sund innemiljö, effektiv energianvändning och långsiktigt låga energikostnader. Rapport. Boverket:
Karlskrona.
Brandkonsult. 2019. Intervju 13 maj.
Carlström, P. (2013). BIM och organisationskommunikation i byggprocessen – En beskrivning av
Skanska stomsystems informationshantering. Examensarbete 22,5 HP. Lunds universitet: Helsingborg.
Ducoff, N. Is your information flowing? (2011). (2019-05-20). Webbsida: https://strategies.com/is-
your-information-flowing/
Erlandsson, T., och Ängfors, M. (2011). BIM och samarbete – en studie över användandet av BIM i
mer integrerat projekteringsarbete. Examensarbete 30 HP. Lunds tekniska högskola: Lund.
Goralija, S och Kurtaj, Y. (2018). Byggprojekt i molnet – hur upplevs informationsutbytet mellan
aktörer i molnbaserade kommunikationsplattformar? Examensarbetet 15 HP. Malmö Universitet:
Malmö.
Granroth, M. (2011). BIM – Byggnadsinformationsmodellering: orientering i en modern arbetsmetod. Rapport. Kungliga tekniska högskolan: Stockholm.
36
Gustafsson, J. (2006). Beskrivning av informationsflöde och identifiering av riskområden – en
fallstudie på Stålfors Svenska AB. Examensarbete 10 HP, Växjö universitet: Växjö.
Gustavsson, C., Sjödahl, M., (2016). Kommunikation i byggprocessens projekteringsskede med agila
metoder. Examensarbete 30 HP. Lunds universitet: Lund.
Hall, K. Optimera arbetsflödet med BIM 360 från Autodesk. (2017). (2019-05-20). Webbsida:
https://branschaktuellt.se/sponsor/optimera-arbetsflodet-med-bim-360-fran-autodesk
Johansson, C., Lanevik, H., och Svensson, B. (2010). Del 4 Redovisning av hus, utgåva 2. Bygghandlingar 90.
Johansson, C., Lanevik, H., och Svensson, B. (2010). Del 8 Digitala leveranser för bygg och
förvaltning, utgåva 2. Bygghandlingar 90.
Jongeling, R. (2008). BIM istället för 2D-CAD i byggprojekt – En jämförelse mellan dagens
byggprocesser baserade på 2D-CAD och tillämpningar av BIM. Forskningsrapport, Luleå tekniska
universitet: Luleå.
Kunz, J., och Fischer, M. (2012). Virtual design and construction: Themes, case studies and
implementation suggestions. Forskningsrapport, Stanford University: Stanford.
Levi, J; Konstruktör. 2019. Intervju 13 maj.
Lunds tekniska högskola. (2013). Byggledning – Del 2: byggandets delprocesser. Lunds tekniska högskola: Lund.
NCC. (u.å.). NCC Projektportal. (2019-05-03). Webbsida: https://www.ncc.se/for-leverantorer/ncc-
projektportal/
Nordstrand, U. (2008). Byggprocessen. Stockholm: Liber AB.
Olofsson, T., Jongeling, R., och Norberg, H. (2009). Virtual construction, construction planning and
simulation with 4D. Rapport. Luleå tekniska universitet: Luleå.
Pettersson, L., och Ulvstig, K. (2003). Produkterfarenhet av IT-universitetets intranet. Projektledning. (u.å.). Projektledare. (2019-04-29).
Rickardsson, M; BIM-samordnare och arkitekt. 2019. Intervju 6 maj.
Robertson, A. (2010). Integrerad informationshantering i byggprocessen - en jämförande studie av
skeppsbyggnadsindustrin och byggbranschen. Rapport. Lunds universitet: Lund.
Samuelsson, O., Stehn, L., och Andersson, R. (2013). Processer och informationshantering i
byggande och förvaltning – En agenda för ökat bostadsbyggande och robust infrastruktur. IQ
samhällsbyggnad: Stockholm.
Specialpedagogiska institutionen. (2016). Trovärdighet/Validitet och Reliabilitet. (2019-05-26). Webbsida: https://www.specped.su.se/självständigt-arbete/uppsatsens-olika-delar/trovärdighet-
validitet-reliabilitet
Studeravidare. (2019). Kvalitativ metod. (2019-05-27). Webbsida: https://www.studeravidare.se/jobb-
37
Studeravidare. (2019). Kvantitativ metod. (2019-05-27). Webbsida:
https://www.studeravidare.se/jobb-och-karriar/examensarbete/kvantitativ-metod
Sveriges byggindustrier. (2017). FAKTA om byggbranschens regionala branschnyckeltal 2017. Sveriges byggindustrier: Stockholm.
Telemuseum. (2017). Brandingenjör – en viktig deltagare i byggprojekt. (2019-04-29). Webbsida:
https://telemuseum.se/brandingenjor-en-viktig-deltagare-i-byggprojekt/
Trafikverket. (2018). Projektportal investera. (2019-05-03). Webbsida:
https://www.trafikverket.se/tjanster/system-och-verktyg/projekthantering/Projektportalen/
Trafikverket. (2019). Viewerprogram för BIM. (2019-05-27). Webbsida:
https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/teknik/anlaggningsteknik/digital-projekthantering-
och-bim/Program-och-verktyg/viewerprogram-for-bim/
Thydell, M. (2017). BIM – digitalisering av byggnadsinformation. Sveriges Kommuner och Landsting: Stockholm.
Starman, A. B. (2013). The case study as a type of qualitative research. Journal of contemporary