Analys av informationsflödet
under projekteringsfasen
Analysis of the information flow during design phase
(Ducoff, 2011)
Examensarbete, 15 HP, Byggingenjör
VT 2019
Moritz Kuhleber
Alexander Pettersson
ii
Förord
Med det här examensarbetet avslutar vi vår byggingenjörsutbildning inom projektledning på Malmö Universitet. Arbetet motsvarar 15hp.
Vi vill rikta ett stort tack till Niclas Andersson, vår handledare från Malmö Universitet, som från start till slut väglett oss i vårt arbete och gett oss goda råd. Vidare vill vi även tacka våra externa handledare från Ramboll, Anna Eliasson och Mae Rickardsson, som har gett oss möjligheten att få tillgång till dokument och kontaktuppgifter för vårt arbete och alltid har varit tillgänglig för handledning. Slutligen vill vi även tacka samtliga personer som tog sig tid för att ställa upp för intervju; Mae Rickardsson, Jakob Bengtsson, Jonatan Levi och
iii
Sammanfattning
Byggbranschen växer i en otrolig fart och på grund av byggbranschens stora framgång växer även konkurrensen mellan företagen vilket leder till att dessa strävar efter en ökad
produktivitet. Tidigare undersökningar visar att det finns stor potential till att effektivisera informationsflödet under projekteringsfasen eftersom all information inte passerar genom projektportalen då det fortfarande används mejl och muntliga avtal. Därför är syftet med fallstudien att kartlägga informationsflödet mellan discipliner under bygghandlingsfasen för att analysera och identifiera de problem som finns. Till problemen presenteras verifierade lösningsförslag. För att utföra arbetet besvarades frågorna på hur ser informationsflödet ut i bygghandlingsfasen för sjukhusprojekt, vilka filformat med tillhörande program krävs samt hur kan informationsflödet förbättras?
För att samla in informationen till arbetet användes fallstudie, intervjuer och litteraturstudie. Litteraturstudie har använts för att komplettera fallstudien och informationen som gavs av intervjuerna. Intervjuerna genomfördes med discipliner som är aktiva under
bygghandlingsfasen. Fallstudien genomfördes genom analysering av en loggbok från en projektportal för sjukhusprojekt.
Genom att ta fram och analysera ett generaliserat informationsflöde av sjukhusprojekt har man kommit fram till att discipliner är väldigt beroende av varandras arbete. Vidare orsakar konverteringar till IFC i många fall förluster av information i form av geometrier och areor. Genom att studera informationsflödet mer grundligt kom man fram till att projektportalen används i stor utsträckning till alla filer i sjukhusprojekt. Dock är antalet filer som hanteras väldigt många till antalet vilket gör det svårt för disciplinerna att hantera. Vidare såg man också att BIM-manualen är ett styrande dokument i sjukhusprojekt men läses och följs ändå inte i vissa fall.
Sammanfattningsvis kom man fram till att den absolut största orsaken till problem i informationsflödet är människan eftersom många av problemen uppstår när en aktör av misstag gör något fel.
iv
Abstract
With the construction industry's great success lately, competition between the companies is also growing, which means that these aim at increased productivity. Therefore, one of the most important decisions to make in a construction project is how the information will flow between all involved parties.
The purpose of this case study was to analyse and map information flow between disciplines during the design phase. Identified problems were verified and suggestions for improvements were made. A case study was used to understand which files were used in hospital projects. Interviews were performed to get information from individual discipline’s perspectives regarding information flow. In order to use relevant facts in the work, a literature study was carried out.
The study concluded that converting a file can result in information losses of geometries, drawing layers and intelligent connections between objects. Most used file formats were IFC, RVT and DWG. Also, the information flow and dependencies between disciplines has been illustrated. This can cause faults with usage of different coordinates. Furthermore, many files are being uploaded to the project portal which in many cases results in difficulties with file management.
v
Förklaringar
BIM – Building Information Model / Modelling. IFC – Industry Foundation Classes (Filformat). PDF – Portable Document Format (Filformat).
DWG – Filformat som används i AutoCAD och en del andra programvaror från Autodesk. RVT – Filformat som används i Revit.
Modell – Ordet modell används genom arbetet för 3D-modeller och 2D-ritningar. 2D-ritning - En klassisk ritning som visualiserar en byggnad i två dimensioner. 3D-modell – En modell som visualiserar en byggnad i tre dimensioner.
Smarthet – Med smarthet menas att ett program använder sig av länkar mellan olika objekt. VS – Värme och Sanitet
K - Byggkonstruktör A - Arkitekt
Brand - Brandkonsult V - Ventilationskonsult El – Elkonsult
vi
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problembeskrivning ... 1
1.3 Syfte och frågeställningar ... 2
1.4 Avgränsningar ... 2
2 Metod och genomförande ... 2
2.1 Fallstudie ... 2
2.2 Litteraturstudie ... 3
2.3 Intervjuer ... 3
2.4 Validitet och reliabilitet ... 4
3 BIM-baserad projektering och discipliner ... 5
3.1 Byggprocessen ... 5
3.1.1 Projekteringsprocessen ... 5
3.2 Discipliner under projekteringsfasen ... 6
3.3 Informationsutbyte under bygghandlingsfasen ... 7
3.4 ICE – Integrated Concurrent Engineering ... 8
3.5 BIM - Building information modelling ... 9
3.6 BIM-manual ... 9
3.7 Filer och program ... 9
3.7.1 IFC ... 10 3.7.2 Bluebeam ... 10 3.7.3 AutoCAD ... 10 3.7.4 Revit ... 10 3.7.5 Navisworks ... 10 3.7.6 PDF ... 11 3.7.7 Viewerprogram ... 11 3.8 Projektportal ... 11 4 Informationshantering i sjukhusprojekt ... 11
4.1 Informationsleveranser för discipliner under bygghandlingsskedet ... 12
4.1.1 Brandkonsult ... 12 4.1.2 VS-konsult ... 12 4.1.3 Ventilationkonsult ... 12 4.1.4 Elkonsult ... 12 4.1.5 Arkitekt ... 13 4.1.6 BIM-samordnare ... 13 4.1.7 Konstruktör ... 13
4.2 Discipliner som är beroende av varandra ... 13
4.3 Filkonverteringar ... 17
4.4 Problem med informationsflödet under bygghandlingsfasen ... 18
4.4.1 Fel vid konverteringar och filhantering ... 18
4.4.2 Problem med projektportalen ... 18
4.4.3 Problem med BIM-manualen ... 19
vii
4.5 Mängdning av uppladdade och borttagna filer under bygghandlingsfasen ... 19
4.6 Generellt informationsflöde för sjukhusprojekt ... 23
4.6.1 Fel som kan uppstå i informationsflödet i sjukhusprojekt ... 26
5 Förbättringar av informationsutbyte ... 28
5.1 Förbättringar till informationsflödet ... 28
5.2 Viktiga aspekter under projekteringen ... 29
6 Diskussion ... 31
6.1 Resultatdiskussion ... 31
6.2 Metoddiskussion ... 31
6.3 Diskussion kring framtiden om informationsflöde ... 32
6.4 Framtida arbeten ... 32
7 Slutsats ... 33
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Byggbranschen växer i en otrolig fart, mellan åren från 2007 till 2016 har nettoomsättningen inom byggbranschen i Sverige ökat från 373,2 mdr SEK till 639,1 mdr SEK (Sveriges byggindustrier, 2017). Den kraftiga tillväxten inom byggbranschen har medgett till en starkare konkurrensen mellan företag, därför strävar företag att öka produktiviteten och sänka kostnaderna (Erlandsson och Engfors, 2011).
BIM har genom åren blivit en central del inom effektivisering av arbetsprocesser och informationshantering bland många företag. Då många olika aktörer är utspridda över hela världen är det väldigt viktigt att rätt information når rätt person vilket möjliggörs med en bra struktur och informationshantering (Gustafsson, 2006).
Det har framkommit att informationshanteringen blir bättre vid användande av projektportaler samt att drygt 90% av involverade aktörer i byggprojekt använder sig av en projektportal dagligen i sitt arbete (Goralija och Kurtaj, 2018). Trots en hög användning av projektportaler fungerar inte alltid informationsutbytet fullt ut. Programmen som används varierar beroende på projekt samt att muntliga avtal uppstår till följd av tidspress vilket kan leda till att man inte vet vad som har bestämts i senare skede (Carlström, 2013). Tidigare forskning visar även att aktörer under tidspress ofta uteblir från möten vilket i senare skeden av projekt kan leda till missuppfattningar och fel. (Gustavsson och Sjödahl, 2016).
1.2 Problembeskrivning
Som Gustafsson (2006) påpekar är många olika aktörer inblandade i ett och samma byggprojekt. Därav används en mängd olika datorprogram med tillhörande filformat. Som Carlström (2013) menar finns risken av att muntliga avtal kan leda till att fel filformat används. Om så är fallet krävs konverteringar av filer vilket hindrar arbetsflödet. Sjukhusprojekt är framförallt viktiga att kartlägga eftersom de har en stor komplexitet med många installationer som alla ska samsas på samma yta, vidare är också kraven på sjukhus större än vanliga traditionella bostadshus i utformning och brandsäkerhet (AB Svensk Byggtjänst, 2011). Därför krävs en generell kartläggning av informationsutbytet under bygghandlingsfasen inom sjukhusprojekt för att kunna förbättra informationsflödet digitalt mellan alla involverade discipliner.
2
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med arbetet var att kartlägga och analysera informationsflödet mellan discipliner under bygghandlingsfasen.
Nedan presenteras frågeställningarna som har besvarats i arbetet;
• Mellan vilka discipliner utbyts information under bygghandlingsfasen och hur ser informationsflödet ut?
• Vilka filformat och program används av disciplinerna under bygghandlingsfasen? • Hur kan informationsflödet mellan disciplinerna under bygghandlingsfasen förbättras?
1.4 Avgränsningar
Fallstudien som genomfördes begränsades till två sjukhusprojekt eftersom det var antalet sjukhus som fanns tillgängligt under tiden för arbetet. Vidare begränsades arbetets omfattning till bygghandlingsfasen eftersom discipliner samverkar mycket under denna fas. Arbetet begränsades även till disciplinerna arkitekt, konstruktör, BIM-samordnare, värme och sanitet, ventilation, brand och el eftersom dessa discipliner är de som till största delen arbetar under bygghandlingsfasen. Projektledare har inte tagits med i informationsflödet eftersom denna disciplin inte levererar någon modell eller ritning utan följer enbart upp arbetet i projektportalen.
2 Metod och genomförande
Metoder som användes under arbetet var fallstudie, intervjuer och litteraturstudie.
2.1 Fallstudie
En fallstudie är en samhällsvetenskaplig forskningsstrategi som är lämplig att använda i undersökningar och analyser av information (Starman, 2013). Fallstudier är det föredragna tillvägagångssätt när “varför” och “hur” frågor ställs (Starman, 2013.). Då en central fråga som ställdes i detta arbete var hur informationsflödet såg ut rent grafiskt valdes fallstudie för att få en inblick i ett verklighetsbaserat fall.
Genom att ta del av en loggbok från en projektportal i två olika sjukhusprojekt i Mellansverige kunde ett generellt flödesschema upprättas för hur information i sjukhusprojekt flödar. Loggboken som har använts är anonymiserad därför nämndes inte vilka sjukhusens namn är samt vilka företag som var involverade. Vilken projektportal som användes i de två sjukhusprojekten är inte specificerat.
Från loggboken har även en mängdning av antalet uppladdade och nedladdade filer för respektive disciplin genomförts. Eftersom mängdningen och statistik har tagits fram har ett kvantitativt arbete utförts (Studeravidare, 2019).
3
2.2 Litteraturstudie
Litteraturstudie genomfördes för att underbygga information som togs fram under intervjuerna och för att få en bättre inblick i ämnet informationsflöde. Genom att söka på forskningsartiklar, vetenskapliga rapporter och internetsidor har fakta för teorin tagits fram. Sökmotorer som har använts under arbetet var Libsearch, Google Scholar och Google.
Svenska sökord som huvudsakligen har använts i sökmotorerna var; Informationsflöde, BIM, samhällsbyggnadsprocess, projektering, informationsförlust och kommunikation.
Engelska sökord använts i sökmotorerna var; information flow, BIM, communication och information loss.
2.3 Intervjuer
Intervjuer genomfördes för att få en inblick i hur konsulter inom varje disciplin arbetar och i vilken omfattning dessa stöter på problem med informationsflödet. Semistrukturerade intervjuer valdes vilket tillåter ett strukturerat frågeformulär som även tillåter följdfrågor (Pettersson och Ulvstig, 2003).
Frågorna som ställdes riktades inte mot sjukhusprojekt då risken att informanter gav svar om deras samlad arbetserfarenhet istället var stor. Därför tilläts informanterna att svara fritt utifrån deras samlad arbetserfarenhet. Detta gjordes för att undvika att en del informanter skulle återge fakta som var specificerat mot sjukhusprojekt och vissa enbart från deras arbetslivserfarenhet. Däremot riktades frågorna specifikt mot bygghandlingsfasen.
Intervjuerna räknas som kvalitativa då svaren inte går att mäta eller räkna och då svaren innehåller egna åsikter och värderingar (Studeravidare, 2019). Innan intervjuerna påbörjades frågades informanterna om de ville vara anonyma samt ifall inspelning av intervjun var tillåten för att användas som underlag till arbetet. Vidare informerades informanterna om en ungefärlig genomförandetid för intervjun samt en kort introduktion om syftet med arbetet. Under intervjuerna fördes också anteckningar vilket medförde att missförstånd minimerades. Som en uppföljning av intervjuerna skickades ett utdrag till samtliga informanter som intygade informationens riktighet.
Från respektive disciplin valdes en informant slumpvist ut. El och ventilation intervjuades inte eftersom dessa inte på ett utpräglat sätt ger underlag till andra discipliner. Trots att informanterna valdes slumpvist erhölls en bra blandning av både ålder och yrkeserfarenhet. Alla intervjuade är anställda på Ramboll. Personerna som intervjuades var; Mae Rickardsson – BIM-samordnare med arkitektutbildning, Jakob Bengtsson – VVS-ingenjör, Jonathan Levi – konstruktör och en brandkonsult.
4
2.4 Validitet och reliabilitet
Hög validitet erhölls genom att enbart ta reda på det som för arbetet var relevant (Specialpedagogiska institutionen, 2016). Genom arbetet användes tre metoder som kompletterade varandra utmärkt. Intervjuerna utformades på ett sådant sätt att svaren inte blev framtvingade eller förfalskade, detta uppnåddes genom möjligheten att vara anonym gavs. Litteraturstudie användes för att underbygga underlaget som erhölls under intervjuerna. Vidare har även fallstudie använts för att få en verklighetsbaserad inblick i sjukhusprojekt. Med dessa metoder kunde ett informationsflöde tas fram specifikt för sjukhusprojekt vilket erhöll en hög validitet.
För att uppnå en hög reliabilitet ska svaren bli densamma om man gör om studien (Specialpedagogiska institutionen, 2016). Detta följdes genom att båda författarna deltog på intervjuerna. Vidare spelades intervjuerna in och anteckningar fördes under intervjuerna för att säkerställa att svaren som informanterna gav återspeglades korrekt i detta gjorda arbete. Då informanterna fick möjlighet att ta del av underlaget som erhölls genom intervjuerna och intyga dess riktighet samt förslag på åtgärder till identifierade problem verifierats av handledare på Ramboll har en hög reliabilitet uppnåtts.
5
3 BIM-baserad projektering och discipliner
3.1 Byggprocessen
Följande beskrivning av byggprocessen ger Lunds Tekniska Högskola (2013):
Byggprocessen innefattar hela processen för att förvalta anläggningar och befintliga byggnader. Under upprättningen av en byggnad eller anläggning ska beställarens mål som budget, tekniska specifikationer och nyttighet uppfyllas.
Vidare är byggprocessens huvudaktiviteter enligt Lunds Tekniska Högskola (2013) följande: Byggprocessens huvudaktiviteter kan delas upp i tre huvudaktiviteter, nämligen projekteringsprocessen som innehåller utredningar, programarbete och projektering, produktionsprocessen som innefattar produktionen av byggnaden och förvaltningsprocessen som innefattar drift och underhåll. Dessa tre huvudaktiviteter kan även definieras som tre delprocesser som är produktbestämning, produktframtagning och produktanvändning, se figur 1.
Figur 1. Byggprocessen olika skeden projektering, produktion och förvaltning (Lunds Tekniska Högskola, 2013).
Då arbetet begränsades till projekteringsprocessen kommer inte produktionsprocessen och förvaltningsprocessen att förklaras vidare i arbetet.
3.1.1 Projekteringsprocessen
Handlingar som tas fram under byggprocessen kan sammanfattas till fem olika handlingar; Programhandling, förslagshandling, systemhandling, bygghandling och relationshandling (Lunds Tekniska Högskola, 2013). Däremot upprättas enbart de fyra första i projekteringsfasen. Se figur 2 som illustrerar ordningen på upprättade handlingar.
6
I detta arbete specificeras processen från att bygghandlingar påbörjas till att dessa avslutas som benämns bygghandlingsfasen.
Programhandling är en sammanfattning av byggprojektets förutsättningar (Akademiska hus, u.å.). Programhandlingar innefattar utformning, storlek och vilka tekniska standarder som gäller för byggnaden (Akademiska hus, u.å.).
Förslagshandling upprättas för att skapa en preliminär beskrivning av projektets utformning med hänsyn på krav från programhandling (AB Svensk Byggtjänst, 2011). Enkelt uttryckt innefattar förslagshandlingen förslag på konstruktionen och installationer på en byggnad (AB Svensk Byggtjänst, 2011).
Systemhandling är handlingar som ska beskriva tekniska lösningar och byggnadens utformning (Boverket 2004). Handlingarna redovisar byggnaden med avseende på form, konstruktion och installationer och kan innefatta bland annat situationsplan, sektionsritningar på byggnadsplaner och sektionsritningar på en byggnad (AB Svensk Byggtjänst, 2011). Huvudhandlingar utgör sedan utgångspunkten för detaljprojekteringen för bygghandlingar (Boverket 2004).
Bygghandlingar är handlingar som krävs för att kunna upprätta en byggnad (AB Svensk Byggtjänst, 2011). Dessa handlingar innehåller alla mått, material och beskrivningar som krävs för en byggnad (AB Svensk Byggtjänst, 2011).
Relationshandlingar är handlingar som beskriver hur projektet verkligen blev (AB Svensk Byggtjänst, 2011). Efter att huset har byggts och revideringar har gjorts upprättas relationshandlingar som ligger till grund för framtida renoveringar (AB Svensk Byggtjänst, 2011).
3.2 Discipliner under projekteringsfasen
Under bygghandlingsfasen är många discipliner aktiva som tillsammans driver projektet framåt. Nedan listas de discipliner som nämns i undersökningen samt vad deras huvuduppgifter är. Enligt Carlström (2013) har värme- och sanitetskonsulten som uppgift att utforma och dimensionera vattensystem och energisystem. Vidare skapar värme- och sanitetskonsulten installationsritningar, beskrivningar av system samt instruktioner för systemets drift och underhåll.
Arkitekten har som huvuduppgift att skapa estetiskt och funktionellt tilltalande byggnader vilka är anpassade för verksamheten byggnaden ska användas till (Carlström, 2013). Arkitekten skapar förslagsritningar för beställaren som bland annat ska ta hänsyn till beställarens önskemål (Carlström, 2013).
En konstruktörs huvudsakliga uppgift är att utföra dimensionerings- och hållbarhetsberäkningar (Carlström, 2013). Byggnadskonstruktören måste även ta hänsyn till bland annat fukt, kyla, buller och brand vid framtagning av konstruktionshandlingar (Carlström, 2013).
Rollen som BIM-samordnare är väldigt bred och arbetsuppgifterna är många. De huvudsakliga arbetsuppgifterna är att ta fram BIM-manual, agera projektstöd, se till att informationshanteringen i ett projekt håller hög kvalitet, utföra kollisionskontroller, hålla samordningsmöten och vara BIM-ansvarig för andra discipliner (Akademiska hus et. al, 2014).
7
En brandkonsults arbetsuppgift är att projektera byggnader utifrån brandaspekter och ansvarar för förebyggande åtgärder som förhindrar brand (Telemuseum, 2017). Exempel på arbetsuppgifter för en brandprojektör är placering och dimensionering av bland annat utrymningsvägar, sprinklersystem och brandceller (Telemuseum, 2017).
Projektledare är personen som är ansvarig för ett projekt. Stora projekt har ofta specifika mål inom budget, resurser och tidsplanering (Projektledning, u.å.). För att dessa projektmål ska uppnås behövs en projektledare som arbetar för att föra projektet framåt och strävar efter att uppfylla projektets specifika mål (Projektledning, u.å.). Exempel på arbetsuppgifter för en projektledare är att följa upp budgeten och kontrollera tidsplanen (Projektledning, u.å.).
Figur 3 visar ett schema på hur discipliner under bygghandlingsfasen arbetar mot projektportalen. Arkitekt, värme och sanitet, el, konstruktör, ventilation och brand arbetar enskilt mot projektportalen. BIM-samordnaren arbetar sen med alla discipliners leveranser och samordnar allt. Projektledaren är den person som har hand om hela projektets kvalitet. Man ser även att filer inte skickas mellan olika discipliner.
Figur 3. Schematisk bild över hur discipliner förhåller sig till en projektportal under projekteringsfasen.
3.3 Informationsutbyte under bygghandlingsfasen
För ett fungerande informationsutbyte krävs ett bra samspel mellan olika programvaror för att informationen ska kunna överföras på ett korrekt sätt, tolkas och förstås av alla involverade discipliner i ett byggprojekt (Robertson, 2010). Viktiga delar vid informationsutbyte är hur utbytet sker, hur det dokumenteras, vilken information som utbyts samt vilka som är ansvariga för informationen (Johansson et. al, 2010). Ansvaret för leveranser ligger alltid på avsändaren och för att kunna verifiera informationen döps filer med status och datum (Johansson et. al, 2010).
8
Ett informationsutbyte kan vara direkt eller indirekt (Johansson et. al, 2010). Vid direkt informationsutbyte skickas informationen direkt från en avsändare till en mottagare (Johansson et. al, 2010). Vid indirekt informationsutbyte laddas information upp på en projektportal där en mottagare sedan kan ladda ner informationen ifrån (Johansson et. al, 2010).
Vid informationsutbyte talas det även om kommunikation (Goralija och Kurtaj, 2018). Kommunikation kan delas upp i två olika sorter, envägs- och tvåvägskommunikation. Envägskommunikation uppstår då information skickas från en sändare till en eller flera mottagare medan tvåvägskommunikation uppstår då minst två sändare finns som även agerar mottagare (Goralija och Kurtaj, 2018).
Med andra ord är informationsutbyte information som har blivit organiserad och strukturerad för att kunna mottas och användas av en mottagare (Gustafsson, 2006).
3.4 ICE – Integrated Concurrent Engineering
Enligt Kunz och Fischer (2012) är Integrated Concurrent Engineering ett arbetssätt för att organisera och möjliggöra en projektering att pågå parallellt. Detta arbetssätt möjliggör en snabbare projektering och att fler discipliner från olika platser runt om i världen kan arbeta tillsammans. Detta arbetssätt skiljer sig mycket mot det traditionella sekventiella arbetssättet (Kunz och Fischer, 2012).
Skillnaden mellan sekventiell och parallell projektering är att projekteringen nu för tiden kan pågå parallellt för involverade discipliner medan man förr i tiden var tvungen att vänta på varje disciplin vilket medför en effektivare projektering som illustreras i figur 4 (Kunz och Fischer, 2012).
9
3.5 BIM - Building information modelling
BIM är ett väldigt brett begrepp som kan betyda flera olika saker beroende på olika personers perspektiv. Det är väldigt svårt att greppa hela begreppet i en kort text och på grund av det beskrivs begreppet väldigt ytligt.
BIM är en förkortning och står för Building Information Model, men kan även stå för eller Building Information Modelling (Thydell, 2017). Gemensamt för alla benämningar är att BIM är en informationsprocess som hanterar olika objekts information (Jongeling, 2008).
BIM kan delas in i två delar, byggnadsinformationsmodell och byggnadsinformations-modellering (Johansson et al., 2010). Skillnaderna mellan dessa två är att byggnads-informationsmodell är en digital modell av projektet medan byggnadsbyggnads-informationsmodellering är en modelleringsprocess där man använder lagrad information till byggprojektet (Johansson et al., 2010). I detta arbete syftar BIM på byggnadsinformationsmodell.
När digitaliseringen tog över byggbranschen övergick man från manuellt ritande till 2D-ritande i ritprogram (AB Svensk Byggtjänst, 2011). Senare kom 3D-modeller som kompletterade ritningar (AB Svensk Byggtjänst, 2011). Nu för tiden används för det mesta 3D-modeller som är objektbaserade där varje enskilt objekt innehåller en mängd olika information (AB Svensk Byggtjänst, 2011).
Vid användande av BIM är byggprojekt objektorienterade där olika objekt har samband mellan varandra och för att alla objekt ska kunna hanteras behövs klassifikation och fast identitet för varje ingående objekt (AB Svensk Byggtjänst, 2011). Begreppen egenskaper, objekt och struktur är grunderna inom BIM (AB Svensk Byggtjänst, 2011). Med detta menas att varje ingående objekt har olika egenskaper kopplade till sig och dessa egenskaper är strukturerade på ett visst sätt för att klart och tydligt kunna beskriva objekten som används i ett byggprojekt. Med andra ord handlar BIM om att använda tillgänglig information på ett strukturerat och systematiskt sätt vilket möjliggör att information tydligt når fram till mottagaren (Samuelsson et al., 2013).
3.6 BIM-manual
BIM-manual är ett styrande dokument under projekteringsprocessen och används för att specificera vilka ramar och regler som gäller (Akademiska hus AB et. al, 2014). BIM-manualen varierar beroende på projekt och företag men oftast innehåller manualen vissa grunddelar för att en objektorienterad projektering ska kunna göras. BIM-manualen specificerar vilka program som ska användas med tillhörande filformat, vilka andra dokument som ska följas, beskriver projektet kort, vilka koordinater som är aktuella, namngivning av dokument, vilka discipliner som är ansvariga för vad och beskriver vart alla leveranser och all information lagras (Akademiska hus AB et. al, 2014).
3.7 Filer och program
Det är ett antal olika program som varje disciplin använder under projekteringen. De program som kortfattat beskrivs i detta kapitel är enbart de program som har använts i fallstudien samt de filformat som är knutna till dessa program.
10 3.7.1 IFC
IFC är ett filformat som använder sig av internationella standarder för import och export av byggobjekt vilket gör att de flesta program som finns är kompatibla med IFC-filformat (Autodesk, 2017).
IFC kan även användas för att konvertera modeller från ett datorprogram till ett annat (Thydell, 2017). IFC används framförallt till att överföra objekt och geometrier från ritprogram till kvalitetssäkringsprogram som utför kollisionskontroll, kostnadskalkyler, simuleringar och analyser då ritprogram ofta inte har inbyggda funktioner för dessa delar (Thydell, 2017). För att en hög nivå på informationsutbyte ska uppnås bör de ritprogram som används kunna importera och exportera IFC-filer (Thydell, 2017).
3.7.2 Bluebeam
Bluebeam är ett program som används för att läsa och redigera PDF-filer. Programmet riktar sig främst mot arkitekter, ingenjörer och byggarbetare. Bluebeam är speciellt utvecklad för att hantera stora byggprojekt och möjliggör att rita och skriva direkt på ritningar. En viktig aspekt om detta program är att det kan köras online (Bluebeam, u.å.).
3.7.3 AutoCAD
AutoCAD är utvecklat av företaget Autodesk och är ett datorprogram som främst riktar sig till arkitekter och ingenjörer för att producera professionella 2D och 3D modeller. AutoCAD har även en mängd olika plugin vilket gör att många discipliner kan använda sig av programmet (Autodesk, u.å.).
Standardfilformatet för AutoCAD är DWG. Filformatet är det mest använda filformatet för konstruktionsritningar och används nästintill på alla företag inom design och konstruktion (Autodesk, u.å.).
3.7.4 Revit
Autodesk (u.å.) beskriver Revit enligt nedan:
Revit är utvecklat av Autodesk och är ett datorprogram som riktar sig till arkitekter och ingenjörer för att producera professionella 3D-modeller men kan även utföra 2D-ritningar. Revit är utvecklat för att kunna användas i en BIM-miljö där varje objekt i modellen har information kopplat till sig.
Standardfilformatet för Revit är RVT. 3.7.5 Navisworks
Autodesk (u.å.) beskriver Navisworks enligt nedan:
Navisworks är utvecklat av Autodesk och är ett program för kvalitetskontroll, samgranskning och kollisionskontroll. Programmet tillåter aktörer att kvalitetssäkra sina modeller och utföra kollisionskontroller där flera modeller från olika discipliner läggs in i en modell för att kontrollera kollisioner mellan dessa.
Filformaten som Navisworks är knutet till är NWF och NWD men Navisworks är utvecklat av Autodesk vilket möjliggör samkörning med Revit.
11 3.7.6 PDF
PDF står för portable document format och är ett enhetligt filformat som används för redovisning av ritningar och text som kan läsas oavsett plattform (Thydell, 2017). Inom byggbranschen används PDF-filer mestadels för att distribuera ritningar men det finns även PDF som stödjer 3D (Thydell, 2017). PDF-filer kan även användas till att skrivas under digitalt och är ett utmärkt alternativ till fysiskt påskrivna dokument (Thydell, 2017).
3.7.7 Viewerprogram
Enligt trafikverket (2019) är viewerprogram ett program som möjliggör att man visuellt kan studera en modell utan att äga programvaran som modellen skapades i. Modellen kan inte redigeras i viewerprogram utan används enbart för att visualisera utformning på till exempel infästningar och konstruktionsdelar. Viewerprogram används främst på byggarbetsplatsen eller av intressenter.
3.8 Projektportal
En projektportal är en digital arbetsplattform där både beställare, discipliner och leverantörer kan utbyta och lagra information relevant för projektet. (Trafikverket, 2018)
I projektportalen redogörs för projektets enskilda arbetsuppgifter, vilka discipliner som är ansvariga för dessa samt vilka som granskar och godkänner dessa dokument. (NCC, u.å.) Syftet med projektportalen är att lagra och hantera filer och dokument på ett strukturerat sätt. Strukturen uppnås genom mappar och undermappar för respektive discipliners filer och leveranser. Undermapparna kan bland annat delas in i modeller, ritningar och textdokument. Det finns ett brett utbud av projektportaler vilka alla har samma syfte, portalerna skiljer sig ofta enbart åt i strukturen vilket gör att specifika portaler lämpar sig till specifika projekt.
I en projektportal har inte alla discipliner åtkomst till samtliga mappar och undermappar utan varje disciplin har enbart åtkomst till det som disciplinen behöver till sitt arbete och kan även bara ladda ner relevanta filer. Vidare har beställaren enbart tillgång till delen i projektportalen som är avsett för leveranser där färdiga bygghandlingar återfinns.
För att illustrera att en fil är under granskning eller håller på att revideras kan detta markeras med olika mappar i projektportalen. Mapparna kan heta dokument på granskning, dokument för korrigering samt godkända dokument.
Alla uppladdningar, uppdateringar och nedladdningar som sker i portalen loggas och arkiveras i ett dokument som kallas loggbok. Loggboken arkiverar vad discipliner laddar upp och ner, revideringar samt under vilken tidpunkt det inträffade.
4 Informationshantering i sjukhusprojekt
I detta kapitel har all information tagits från genomförda intervjuer. Ventilationkonsult och el konsult har inte intervjuats men information om dessa discipliner har erhållits genom sammanslagning av intervjuer med andra discipliner.
12
4.1 Informationsleveranser för discipliner under
bygghandlingsskedet
4.1.1 Brandkonsult
Under bygghandlingsskedet levererar en brandkonsult främst ritningar och brandskyddsbeskrivningar samt eventuella verifieringar (Brandkonsult, 2019). Ritningar innefattar information som brandceller, dörrklasser, självstängande dörrar, vilket sorts glas som används, utrymningsvägar osv. Program som brandkonsulten använder är Word, Excel, Bluebeam samt AutoCAD. Word används för att ta fram en brandskyddsbeskrivning och för dokumentation av eventuella verifieringar. Excel används till att verifiera beräkningar som har utförts. Bluebeam för att kunna granska PDF: er och AutoCAD för att rita men ibland ritar brandkonsulten även direkt i PDF (Brandkonsult, 2019). Filformaten som används till leveranser av bygghandlingar är i stor utsträckning PDF, men kan i vissa fall även kompletteras med DWG beroende på vilken beställaren är och vad som efterfrågas (Brandkonsult, 2019). 4.1.2 VS-konsult
Värme- och sanitetskonsulten är ansvarig för ritningar och modeller som redovisar byggnadens värme- och vattensystem och dimensioneringar till dessa (Bengtsson, 2019). För att skapa VS-modellen används programmen Revit och AutoCAD där Revit är det favoriserade programmet. Då konsultens modell inte används som underlag till andra discipliner levereras inte VS-modellen om det inte står specificerat i förfrågningsunderlaget (Bengtsson, 2019). Ifall modellen ska levereras är det filformaten IFC och RVT eller DWG beroende på ritprogrammet som används. Leveranser som alltid görs är ritningar i PDF-format (Bengtsson, 2019).
4.1.3 Ventilationkonsult
Ventilationskonsulten är ansvarig för ritningar och modeller som redovisar byggnadens ventilationskanaler med hänsyn till utformning och dimensionering. För att skapa V-modellen används programmen Revit eller AutoCAD, där Revit är det favoriserade programmet. Från modellen skapas sedan ritningar på ventilationsdragningar och kanaler som levereras. Då V-modellen är ventilationskonsultens egendom levereras inte den till beställaren om det inte står specificerat i förfrågningsunderlaget. Ifall modellen levereras levererar ventilationskonsulten modellen i IFC och RVT eller DWG beroende på ritprogrammet som användes. Även ritningar och beskrivningar levereras vilket sker i PDF.
4.1.4 Elkonsult
Elkonsulten är ansvarig för ritningar och modeller som redovisar byggnadens utformning av El-dragningar, kabelstegar och elinstallationer. För att skapa el-modellen används programmet AutoCAD. Från El-modellen skapas sedan ritningar som levereras. Då el-modellen är elkonsultens egendom levereras den inte till beställare om inte det specifikt står i förfrågningsunderlaget. Ifall modellen levereras levererar elkonsulten modellen i IFC och DWG. Ritningarna levereras i PDF. Även ritningar och beskrivningar levereras vilket sker i PDF.
13 4.1.5 Arkitekt
Arkitekten är ansvarig för ritningar och modeller som redovisar byggnadens utformning. En arkitekt levererar vanligast 3D modeller och ritningar i 2D, men de levererar även en leveransrapport som beskriver vad som har levererats samt vilken kvalitet som har levererats (Rickardsson, 2019). Egenkontroller görs också, beskrivningar på kök och korridor samt en ritningsförteckning. Ett dokument med alla ändringar levereras för att snabbt kunna visa vilka ritningar och dokument som har genomgått förändringar under arbetets gång (Rickardsson, 2019).
Program och filformat som leveranser görs i är Revit med RVT eller dwg filer. Sedan levereras ritningar och textdokument i PDF (Rickardsson, 2019). IFC är också en fil som levereras och brukar normalt innehålla 3D modellen för att man lätt ska kunna öppna denna fil i ett viewerprogram. Excel används också vid de tillfällen då något behöver listas men levereras sen som PDF (Rickardsson, 2019).
4.1.6 BIM-samordnare
samordnaren är ansvarig för utförande av kollisionskontroller och upprättande av BIM-manualer samt samordningsmodeller och granskningskommentarer (Rickardsson, 2019). För att skapa samordningsmodellen utför samordnaren en kollisionskontroll i programmet Navisworks. Det finns fler program för att utföra kollisionskontroller men Navisworks är favoriserat då det kan öppna ett brett antal filformat (Rickardsson, 2019). Vid leverans till projektportalen levereras samordningsmodellen i NWD / NWF och granskningskommentarer i PDF (Rickardsson, 2019).
4.1.7 Konstruktör
Konstruktören är ansvarig för ritningar som redovisar den bärande konstruktionen samt dimensioneringar och infästningar (Levi, 2019). För att skapa konstruktörens modell, K-modell, används programmen Revit eller AutoCAD, där Revit är det favoriserade programmet (Levi, 2019). Från K-modellen skapas ritningar som stomritningar, detaljritningar och infästningsritningar.
Konstruktören levererar K-modellen i IFC och RVT eller DWG beroende på ritprogrammet som användes. Även ritningar och beskrivningar levereras vilket sker i PDF (Levi, 2019).
4.2 Discipliner som är beroende av varandra
För att illustrera discipliners beroende mellan varandra i den generella figuren av
informationsflödet i kapitel 4.6 upprättades egna figurer. Nedan beskrivs de ingående delarna och geometrierna som har används till figurerna.
14
Figur 5. Bild över hur projektportalens geometri ser ut.
Samtliga discipliner illustreras med geometrin som visas i figur 6 nedan.
Figur 6. Bild över hur varje disciplins geometri ser ut.
BIM-samordnaren illustreras med geometrin som visas i figur 7 nedan.
Figur 7. Bild över hur BIM-samordnarens geometri ser ut.
De discipliner som en brandkonsult använder underlag ifrån till sitt arbete är arkitekt, el och värme och sanitet (Brandkonsult, 2019). Vidare använder i stort sett alla discipliner brandkonsultens underlag för sitt arbete men framförallt arkitekten, värme och sanitet, el och konstruktör (Brandkonsult, 2019). Figur 8 nedan illustrerar sammankopplingen grafiskt.
15
Värme och sanitet-konsulten utgår från arkitektens och konstruktörens ritningar och är direkt kopplade till dessa (Bengtsson, 2019). Värme och sanitet-konsulten är bunden till arkitekten då denna bestämmer utformningen på byggnaden. Värme och sanitet behöver också ta del av konstruktörens underlag då denna bestämmer utformningen med hänsyn till konstruktionen eftersom det är lättare att göra en krök runt en pelare istället för att flytta pelaren.
I figur 9 nedan visas en schematisk bild på vilka discipliner som Värme och sanitet-konsulten är beroende av.
Figur 9. Schematisk bild över vilka discipliner VS-ingenjören är beroende av.
En BIM-samordnare tar emot modeller från alla discipliner (Rickardsson, 2019). Dessa modeller kan vara 3D eller 2D. BIM-samordnare levererar ingenting till andra discipliner utan lägger upp samgranskningsmodellen på projektportalen som visas i figur 10.
Figur 10. Schematisk bild över vilka discipliner BIM-samordnaren är beroende av.
Konstruktören riktar sig efter arkitektens ritningar men anpassar sig sällan själv efter andra discipliner (Levi, 2019). Detta beror på att ventilationssystem, el och andra discipliner är
16
enklare att dimensionera efter stommen än tvärtom. Undantag kan förekomma i byggnader med behov av storkök då dessa ventilationssystem inte kan anpassas. I figur 11 nedan visas en schematisk bild på vilka discipliner som konstruktören är beroende av.
Figur 11. Schematisk bild över vilka discipliner konstruktören är beroende av.
Arkitekten är den disciplin som är ute först men behöver även ha bra kontakt med K
(Rickardsson, 2019). Det är nämligen både A och K som sätter gränserna för byggnaden som ska byggas. Skisser skickas fram och tillbaka genom projektportalen för att anpassa
byggnaden till varandra och sen måste alla andra discipliner ställa in sig i leden med denna utformning (Rickardsson, 2019). Dock har ofta inte arkitekten något underlag från
konstruktören vilket gör att arkitekten ofta klarar sig själv. I figur 12 nedan visas en
schematisk bild på att arkitekten arbetar direkt mot projektportalen utan att behöva underlag från andra discipliner.
Figur 12. Schematisk bild över hur arkitekten arbetar direkt mot projektportalen.
I figur 13 nedan ser man att El-konsulten använder underlag från värme och sanitet, arkitekt, ventilation och konstruktör.
17
Figur 13. Schematisk bild över hur el-konsulten arbetar mot projektportalen.
I figur 14 nedan ser man att ventilationskonsulten använder underlag från konstruktör och arkitekt för att producera sitt eget material.
Figur 14. Schematisk bild över hur ventilationskonsulten arbetar mot projektportalen.
4.3 Filkonverteringar
Filkonverteringarna som beskrivs är i detta kapitel är en sammanslagning av information av alla informanter.
Olika discipliner använder olika program vilket även har nämnts i kapitel 4.1, därför behöver filer konverteras för att alla discipliner ska kunna samarbeta och använda andras discipliners arbete som sitt underlag.
Då Revit och AutoCAD inte till hundra procent är kompatibla med varandra krävs konvertering av filformat. När AutoCAD ska öppna en fil som har producerats i Revit måste RVT-filen konverteras till DWG. Däremot behöver inte DWG konverteras till RVT. Båda programmen behöver utföra konverteringar till IFC då viewerprogram och samgranskningsprogram ska användas.
Vidare behöver konverteringar inte bara genomföras mellan olika filformat utan även om programmet som används är utgivet olika år med olika versioner. Eftersom Revit inte är bakåtkompatibelt måste en DWG-fil skapat i Revit 2019 konverteras för att kunna öppnas i Revit 2018. Konverteringsprocessen behöver inte genomföras för programvaran AutoCAD som är bakåtkompatibel.
18
4.4 Problem med informationsflödet under bygghandlingsfasen
4.4.1 Fel vid konverteringar och filhantering
Ett vanligt förekommande problem som alla discipliner kan råka ut för är att disciplinen som skapar underlaget för nästa disciplins arbete har gjort en felaktig lagerhantering och skapat en felaktig insättningspunkt. Det är alltid disciplinen som har orsakat felet som ska åtgärda det (Rickardsson, 2019). Då fel i lagerhanteringen eller insättningspunkterna identifieras meddelas detta till respektive disciplin genom e-mail, eller en kommentar i filen.
Det kan vara väldigt svårt att identifiera en förlust i form av en bärande konstruktionsdel av en annan disciplin som inte arbetar med dessa arbetsuppgifter (Bengtsson, 2019). Då förlusten inte identifieras kan felfortplantning ske vilket leder till ännu större tidsåtgång för att åtgärda felet. Då ett filformat konverteras till ett annat kan informationsförluster uppstå. Då man exporterar en Revit-fil, RVT, till en DWG-fil kan viktig information som lageruppdelningen i modellen förändras. Det kan även hända att objekt i modellen försvinner. Försvinnande objekt kan både ha små konsekvenser då det handlar om dörrhandtag, och stora konsekvenser då det handlar om bärande konstruktionsdelar som pelare eller balkar. I vissa fall kan även geometriska ytor försvinna, dessa informationsförluster är oftast inte lika allvarliga då det är enklare att
identifiera en försvunnen yta än ett helt objekt (Rickardsson, 2019).
Informationsförlust i form av geometrier, avsaknad av objekt och felaktig placering av objekt kan förekomma vid exportering från RVT till IFC då man använt sig av Revit med tillhörande plugin-program. Ofta berörs det objekt som är skapade med plugin-program vilka sedan tappar länken till andra objekt (Rickardsson, 2019).
4.4.2 Problem med projektportalen
Projektportalens användningsgrad är stor. Allt som är relevant för projektet ska läggas upp i projektportalen d.v.s. samtliga leveranser som en enskild disciplin är ansvarig för. Dock får vem som helst inte gå in och justera fel i mappstruktur eller fel i olika filer eftersom detta måste åtgärdas av den person som har upprättat modellen (Rickardsson, 2019). Orsaken till detta är till stor del juridisk. Om en annan disciplin går in och ändrar ett fel som finns det risk att fler fel blir av vilket kan leda till allvarliga komplikationer om dessa fel inte upptäcks. Problem som kan uppstå i projektportalen är att filer läggs upp eller flyttas till fel plats i utforskaren. Detta görs ofta av misstag då fel personer får behörighet till att flytta. Det kan även hända att filer blir redigerade som inte ska bli redigerade vilket medför att inte alla filer finns tillgängliga på rätt plats och/eller rätt version vid rätt tidpunkt (Rickardsson, 2019). Allt informationsflöde sker inte via projektportalen eftersom vid frågor eller redovisning av skisser används mejl (Brandkonsult, 2019). Om en fil som behövs inte finns på
projektportalen eller inte är uppdaterad till den senaste versionen måste mejl till ansvarig disciplin skickas vilket hindrar arbetsflödet och leder till förseningar (Bengtsson, 2019). Problemet med projektportaler är att varje gång en fil uppdateras krävs det att man laddar upp en ny version i projektportalen vilket är ett tidskrävande jobb (Rickardsson, 2019). För att alla discipliner och personer som berörs av uppdateringen ska vara uppdaterad om att det
tillkommit ändringar skickas ofta mejl som påminner om uppdateringen.
I vissa fall kan projektportalen orsaka problem om till exempel dokument är på granskning och under granskning behöver en annan disciplin använda sig av just det dokumentet som är på granskning. I vissa fall kan det hända att ett äldre dokument laddas hem av den andra
19
disciplinen vilket medför att det dokument som används är gammalt och de nya ändringarna inte finns med (Rickardsson, 2019).
Vanligtvis läggs samtliga modeller och ritningar från alla discipliner upp varje vecka vid en viss tidpunkt. Samtidigt laddar alla discipliner ner samtliga ritningar och modeller från projektportalen som de behöver. Väldigt mycket tid läggs på att ladda upp och ladda ned filer från projektportalen varje vecka. Därför borde enligt många intervjuade discipliner BIM360 införas för att slippa detta (Bentgtsson, 2019). Men det är beställaren som sätter gränser för vilka program som ska användas (Bentgtsson, 2019).
4.4.3 Problem med BIM-manualen
Det är inte många som läser BIM-manualen och inte många som läser alla mejl. Det behöver göras något så att samtliga discipliner läser BIM-manualen. Detta för att onödiga frågor till BIM-samordnare ska undvikas.
4.4.4 Problem med program
Användning av Revit möjliggör att kunna kontrollera ifall saker har försvunnit genom att lätt titta i 3D modellen medan det inte finns samma möjligheter i AutoCAD då det senare
programmet ofta inte arbetar i 3D.
4.5 Mängdning av uppladdade och borttagna filer under
bygghandlingsfasen
Genom att ta del av loggboken från sjukhus 1 och sjukhus 2 har antalet DWG- och IFC-filer som varje disciplin laddat upp och ned på projektportalen mängdats. Båda sjukhusprojekten har pågått i cirka två år. Loggboken har inte arkiverat antalet PDF-ritningar som laddas upp och ned och kommer på grund av det inte att återspeglas i diagrammen nedan. Vilken projektportal som användes till sjukhus 1 respektive sjukhus 2 har inte specificerats och påverkar inte mängdningen. Vid jämförelser mellan sjukhus 1 och sjukhus 2 kan enbart hänsyn till proportioner i diagrammen tas då antalet uppladdade och nedladdade filer skiljer sig åt.
En illustration av antalet filer som varje enskild disciplin laddar upp och tar bort presenteras genom stapeldiagram. Varje stapel i diagrammen återspeglar en disciplin och höjden på stapeln återspeglar ett antal upp- eller nedladdade filer. Sedan sammanställs en jämförelse för sjukhusen för att få fram information som används till kartläggningen av informationsflödet i kapitel 4.6. Alla jämförelser är egna.
I stapeldiagrammet, figur 15, redovisas tydligt att el-konsulten är disciplinen som har tagit bort störst antal filer av samtliga discipliner. Arkitekten är disciplinen som har näst flest antal borttagna filer. Konstruktören, ventilationskonsulten och värme- och sanitets-konsulten har ungefär samma antal borttagna filer medan BIM-samordnare representera minst antal borttagna filer.
20
Figur 15. Antalet borttagna filer i sjukhusprojekt 1 utan hänsyn till vilken sorts fil.
I stapeldiagrammet, figur 16, redovisas tydligt att el-konsulten är disciplinen som har laddat upp störst antal filer av samtliga discipliner. BIM-samordnare är disciplinen som har näst flest antal uppladdade filer. Återigen skiljer sig inte konstruktören, ventilation och VS åt medan arkitekten har aningen fler uppladdade filer.
Figur 16. Antalet uppladdade filer i sjukhusprojekt 1.
I stapeldiagrammet, figur 17, redovisas den procentuella fördelningen för IFC- och DWG-filer som har laddats upp till projektportalen för sjukhus 1. Det framstår tydligt att arkitekten mest använder sig av DWG-filer. Även konstruktören laddar mestadels upp i DWG. Vidare återspeglar sig trenden från tidigare att el, ventilation och VS liknar varandra mycket. För dessa discipliner visar det sig att antalet uppladdade filer motsvarar cirka 60% IFC och 40% DWG. BIM-samordnaren har till 100% laddat upp i IFC-format.
0 100 200 300 400 500 600 700 800
Sjukhus 1 - Antal borttagna filer
0 200 400 600 800 1000 1200
21
Figur 17. Procentuell andel DWG-filer mot IFC-filer i sjukhusprojekt 1.
I sjukhusprojekt 2 ser man en tydlig trend att arkitekt, el och BIM-samordnare har laddat upp flest filer på projektportalen.
I stapeldiagrammet, figur 18, syns återigen att el har flest antalet borttagna filer. I sjukhus 2 bryts trenden från sjukhus 1 där konstruktören, ventilation och VS har ett väldigt likt antal borttagna filer. Nu har istället arkitekten och VS lika många borttagna filer. Minst antal borttagna filer har konstruktör, ventilation och BIM-samordnare.
Figur 18. Antalet borttagna filer i sjukhusprojekt 2.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Sjukhus 1 - Procentuell fördelning IFC/dwg
DWG IFC 0 20 40 60 80 100 120 140
Arkitekt El Konstruktör Vent VS Samordnare
22
I stapeldiagrammet, figur 19, visas att antalet borttagna filer är störst för BIM-samordnare och El följt av arkitekten. Konstruktören och ventilation har ungefär lika många uppladdade filer medan VS befinner sig i mitten.
Figur 19. Antalet uppladdade filer till projektportalen i sjukhusprojekt 2.
I sjukhusprojekt 2, figur 20, är den procentuella andelen av användande av DWG hög. Arkitekt och konstruktör har ungefär 90% DWG och el har ungefär 70% DWG. Antalet DWG-filer för ventilation och VS är båda ungefär 50%. BIM-samordnaren har laddat upp uteslutande IFC.
Figur 20. Andelen filer DWG och IFC.
Likheterna mellan sjukhusprojekt 1 och 2 är stor där man ser att el-konsulten har flest antal filer uppladdade och borttagna. Vidare ser man att konstruktör och arkitekt till största delen använder
0 50 100 150 200 250 300 350
Arkitekt El Konstruktör Vent VS Samordnare
Sjukhus 2 - Antal uppladdade filer
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Arkitekt El Konstruktör Vent VS Samordnare
Sjukhus 2 - Procentuell fördelning IFC/dwg
23
DWG samt vent och VS använder till hälften DWG och till hälften IFC. Sedan ser man också att BIM-samordnaren lägger enbart upp IFC filer och att denna inte tar bort många.
Vid jämförelse av antalet uppladdade filer mellan sjukhus 1 och sjukhus 2 ser man tydligt att de skiljer sig åt. I sjukhus 2 har både arkitekten och BIM-samordnaren ett mycket högre antal uppladdade filer jämfört med sjukhus 1. BIM-samordnarens högre antal uppladdade filer kan kopplas till att fler samgranskningskontroller har genomförts. Vidare syns tydligt att arkitekten och VS-konsulten avviker starkt. Detta kan bero på att sjukhus 2 är en mer avancerad arkitektoniskt utformad byggnad, då hade även VS-konsultens variationer kunnat motiveras med samma anledning. Avancerad utformning leder till mer krävande VS-dimensioneringar vilket leder till flera uppladdade filer.
Beställarens krav kan påverka antalet uppladdade filer. Ifall beställaren kräver att det ska upprättas ritningar på flera mindre sektioner istället för hela plan medför det fler uppladdningar.
En tydlig trend är att el-konsulten laddar upp och tar bort flest antal filer jämfört med alla discipliner. Anledningen till detta är att sjukhus kräver väldigt mycket elinstallationer. Sjukhus är väldigt stora byggnader och antalet ritningar som behövs upprättas för el
installationerna blir många då en ritning endast kan redovisa en liten del för att det ska vara lättläst. Förmodligen innehåller sjukhus 1 mycket fler elektriska apparater som ska vara fast installerade, samt att sjukhuset förmodligen är något större i storlek än sjukhus 2.
Vid jämförelse mellan IFC och DWG ser man att arkitekten och konstruktören har störst andel DWG – filer eftersom dess två discipliner ofta arbetar med stora 3D-modeller. Andelen IFC och DWG är jämn mellan el, VS och ventilation eftersom dessa discipliner arbetar med installationer. Därav krävs en mängd granskningar för att ta reda på om det finns några
krockar mellan andra discipliner samt sina egna installationer. Därför används IFC mycket för att man lätt ska kunna utföra kollisionskontroller.
Anledningen till att båda sjukhusen hade stora likheter betyder att generellt kan man använda dessa två sjukhus för att beskriva vilka filer som används i sjukhusprojekt.
4.6 Generellt informationsflöde för sjukhusprojekt
Kartläggning över hur informationsflödet i bygghandlingsfasen ser ut har gjorts. Disciplinerna BIM-samordnare, konstruktör, arkitekt, el, ventilation, värme och sanitet och brand har tagits med. Projektportalen som disciplinerna i projektet arbetar mot har fått en egen plats för att smidigt kunna länka fram och tillbaka mellan discipliner och projektportal.
Varje aktivitet är en rektangel som beskriver vems modellen är, vilket filformat och vilket program som används. För att beskriva vems modellen är har förkortningar på vissa discipliner använts för att får plats i rektanglarna. A står för arkitekt, K står för konstruktör, V står för ventilation och VS står för värme och sanitet.
Ovala formen representerar en filkonvertering från ett filformat till ett annat. Filkonverteringen sker inte i projektportalen utan hos ansvarig disciplin precis innan uppladdning till projektportalen. Diagrammet har enbart tagit hänsyn till stora modellfiler och hantering av dessa för att bilden ska vara mer överskådlig. Med dessa modellfiler produceras ritningar som sparas ned till PDF. När filformatet är PDF som illustreras i diagrammet är det ritningar i PDF även om det inte står specificerat i diagrammet.
24
Som beskrevs i kapitel 3.6 om projektportal placeras varje fil i olika mappar när de väl läggs upp på projektportalen för att hålla en överskådlig struktur. Detta gäller också för diagrammet ovan. När väl en disciplin har lagt upp sina filer i projektportalen går andra discipliner som laddar ned filer in i ansvarig disciplins mapp och laddar ned den fil som behövs.
Vid konverteringar av filformat i diagram 22 ses olika geometrier. Geometrierna för varje disciplin är densamma som innan. Som figur 21 illustrerar är filkonverteringar visade som geometrin nedan.
Figur 21. Bild över hur filkonverteringens geometri ser ut.
Viktigt att notera är att diagrammet i figur 22 ger en generell bild på hur informationsflödet ser ut i sjukhusprojekt. Diagrammet har kunnat göras genom att använda intervjuer och loggbok samt kompletterande litteratur. Programmen som används i den generella modellen i figur 22 är inte fasta. I verkligheten kan det variera beroende på vilken beställaren är.
25
26
Genom att studera diagrammet ser man ett generellt flöde i sjukhusprojekt mellan olika discipliner. När man går tillbaka till hela kapitel 4 ser man att disciplinerna förhåller sig på samma sätt och att filer och filformat är detsamma som i detta kapitel.
Arkitekten utgår ofta inte från någon annan disciplins underlag utan producerar A-modellen själv i Revit. Det tas fram en 3D-modell och ritningar i A-modellen som en laddas upp på projektportalen. Precis innan filerna laddas upp på projektportalen konverteras också RVT-filen till IFC samt till DWG. Alla discipliner använder sedan A-modellen som sitt underlag till sitt eget arbete. Varje disciplin hämtar hem just den fil och filformat som denne behöver.
När A-modellen är hämtad av konstruktören kan denna disciplin göra färdigt sitt arbete och ladda upp sina filer på projektportalen som är av filformaten K-modell i RVT och ritningar i PDF. Konstruktören gör även en konvertering av sin RVT-fil till DWG och IFC precis innan alla filer levereras till projektportalen.
Sedan laddar alla brand, BIM-samordnare, ventilation, värme och sanitet och el ned de filer som de behöver för sitt arbete. Sedan kan både värme och sanitet och ventilation arbeta färdigt sina underlag. När dessa är klara levereras de till projektportalen i filformaten DWG för Värme och sanitet, RVT för ventilation samt IFC och PDF för båda disciplinerna. El tar del av värme och sanitet-modell och slutför sin egen modell och levererar till projektportalen i filformaten DWG, PDF och IFC. Sedan hämtar brand hem el-modell för att producera färdigt sitt arbete och levererar till projektportal beskrivningar i PDF.
Modeller av arkitekt, konstruktör, ventilation, värme och sanitet och el sam granskas av BIM-samordnare i Navisworks. Filer produceras med filformatet NWF och kommentarer till varje berörd disciplin laddas upp på projektportalen som de berörda disciplinerna laddar ned. Med kommentarerna justerar ansvarig disciplin sin egen modell och loopen börjar på nytt. När väl allt är färdigt och klart samlar BIM-samordnare ihop material som ska levereras och placerar i en mapp för leverans i projektportalen.
4.6.1 Fel som kan uppstå i informationsflödet i sjukhusprojekt
Informationsflödet som illustreras i diagrammet ovan är ett generaliserat informationsflöde för sjukhusprojekt där det inte ser ut att vara många fel. Även om diagrammet ser felfritt ut finns det många problem som kan kopplas till informationsflödet i sjukhusprojekt.
Även om flödet i diagrammet ser sekventiellt ut genom att varje disciplin väntar på att få börja och blir klar när det är tomt i disciplinens ruta stämmer inte. För att möjliggöra en överskådlig syn har diagrammet ritats som det gjorts. Den generella modellen skildrar hur flödet ser ut i en loop. Antalet loopar i ett sjukhusprojekt är över väldigt många under bygghandlingsfasen. Vidare är verkligheten att alla discipliner arbetar parallellt i enighet med arbetssättet ICE. Även om allt underlag inte finns tillgängligt skissar disciplinen ändå på sitt arbete.
Varje vecka levererar disciplinerna sina modeller och ritningar för samordning. När BIM-samordnaren har kontrollerat modellerna kallar denne till möte för att beskriva vilka fel och brister som finns i modellerna och ritningarna. Sedan får varje disciplin i ansvar att rätta sina egna fel och nästa vecka görs loopen om på nytt vilket betyder att diagrammet speglar ett varv med aktiviteter.
I diagrammet ovan ser man beroendet mellan discipliner som presenterades tidigare i arbetet. Diagrammet visar att projektportalen är viktig och alla modellfiler passerar igenom denna innan de tar sig vidare till varje enskild disciplin. Något väldigt tydligt som speglas i diagrammet är
27
att det är en variation mellan olika discipliner och vilka program de arbetar med. Revit och AutoCAD är populära vilket medför att konverteringar från Revit till AutoCAD görs regelbundet för att alla discipliner ska kunna ta del av informationen i varje fil. En annan tydlig bild som ges genom att studera diagrammet är att varje disciplin som använder en modell är tvungen att konvertera denna till IFC.
Värt att notera är också disciplinerna i sig. Sjukhusprojekt är stora och komplicerade vilket ofta medför att många olika personer arbetar inom samma disciplin. Vart personerna arbetar skiljer sig också åt, i de flesta fall sitter de på olika orter i Sverige eller världen vilket medför att informationsutbytet i diagrammet inte pågår på en ort utan är över ett helt land eller över hela världen. Ofta arbetar disciplinerna på olika företag vilket gör det väldigt viktigt med att använda sig av en gemensam projektportal där alla filer och information går igenom för att all information ska vara tillgänglig för alla.
Diagrammet för den generella bilden skildrar inte allvarliga fel men i verkligheten i sjukhusprojekt händer det ibland att fel fil ligger uppe på portalen. Vid dessa tillfällen krävs det att den person som behöver en fil mejlar disciplinen som har lagt upp filen och ber om den rätta filen. Sen måste den rätta filen först laddas upp på projektportalen för att sedan laddas ned till den person som från början behövde filen.
I diagrammet speglas informationsutbytet mellan olika discipliner under bygghandlingsfasen i sjukhusprojekt. Inom varje disciplin pågår också informationsflöde mellan alla involverade aktörer. Detta informationsflöde pågår ofta genom mejl för frågor och skisser. Ofta är antalet aktiva i en enskild disciplin många.
Vid de tillfällen som fel i en modell upptäcks av en annan disciplin får inte vem som helst rätta till detta fel. Felet får endast rättas av ansvarig disciplin vilket påverkar hastigheten på projektet. Först måste ett mejl skickas från den person som upptäckte felet till ansvarig part, sedan måste ansvarig part hinna läsa och åtgärda felet.
I vissa fall läses inte BIM-manualen vilket påverkar informationsflödet negativt. Fel fortplantar sig snabbt till olika discipliner när fel koordinater har använts. Allt detta på grund av att en aktör inte har tid eller tycker att det är svårt att läsa i BIM-manualen.
Mejl används i stor utsträckning till frågor och skisser. Men ibland används mejl också för att skicka filer och modeller. Detta informationsflöde finns i alla sjukhusprojekt vilket påverkar informationsflödet negativt.
28
5 Förbättringar av informationsutbyte
5.1 Förbättringar till informationsflödet
BIM används i stor utsträckning i sjukhusprojekt genom att information läggs upp på en projektportal där sedan all information lagras för att senare användas av alla discipliner. Ett väldigt vanligt och upprepande problem som tydligt ses i figur 22 i kapitel 4.6 är konverteringar av filformat. Genom att inte ta hänsyn till att filkonverteringar kan tillåta geometriska ytor och objekt att försvinna eller hamna fel som lyftes i kapitel 4.4.1 kan svårigheter med mängdning uppstå. Detta kan ha stor betydelse om man under bygghandlingsfasen behöver mängda och få en ungefärlig kostnad på vad projektet ska kosta. För att förhindra detta krävs det att minska antalet konverteringar genom strama åt vilka program och filer som får användas i det specifika projektet.
Informationsförluster medger dubbla problem. Som informanterna under intervjuerna lyfte är det ena problemet själva informationsförlusten som medger förseningar i projektet. Det andra problemet är att informationsförlusterna även måste identifieras innan åtgärder kan tas. Ofta är det väldigt svårt att identifiera ett förlorat objekt som en pelare. Eftersom arkitektens och konstruktörens underlag används av de flesta discipliner som ses i figur 22 borde en extra kontroll av dessa två discipliners arbeten utföras med avseende på objekt, insättningskoordinater och rutnät. Disciplinen som kan utföra detta extra arbete är BIM-samordnaren.
BIM-manual är också något som vanligtvis används i sjukhusprojekt. Som BIM-samordnaren belyste uppförs inte en BIM-manual i alla projekt samtidigt som den ibland inte läses vilket i vissa fall kan leda till att fel insättningspunkt används och fel filformat används i sjukhusprojekt. För att förhindra dessa fel måste det ställas krav på beställaren att i varje projekt tillåta att upprätta en BIM-manual. För att få detta att ske krävs det att varje förfrågningsunderlag innehåller information om att en BIM-manual ska upprättas.
I de fall BIM-manualen inte läses av disciplinerna behövs ett annat angreppssätt. Anledningen till att BIM-manualen ibland inte läses är att många konsulter är stressade och känner inte att de har tid för att läsa i manualen. Men det absolut största orsaken är att den i vissa fall inte är jätterolig att läsa och mycket av informationen som finns i BIM-manualen berör inte alla discipliner. För att lösa detta borde man specificera kapitel för varje disciplin så att varje disciplin enbart behöver läsa sitt eget kapitel. Man kan strukturera på ett sådant sätt att när man söker efter den disciplin man arbetar inom får man endast den information som är lämplig för just den disciplinen. Detta kan göras genom att upprätta BIM-manualen i Bluebeam. Med detta program kan man lätt strukturera dokument och även upprätta en kontroll som loggar vilka personer som har läst manualen. På så sätt hade det möjliggjort att fler hade läst i BIM-manualen. Vidare hade det lett till att informationsflödet hade förbättrats eftersom onödiga fel som upptäcks vid samgranskning hade undvikits.
För att minska risken till att fel koordinater och insättningspunkter används bör en särskild tid i ett projekt bestämmas som beskriver att efter detta datum måste de korrekta koordinaterna användas och skisser får inte göras längre. Detta hade tvingat vissa discipliner att ta reda på de korrekta koordinaterna vilket i sin tur hade lett till att man hade blivit tvingad att läsa BIM-manualen och ta reda på de korrekta koordinaterna för just det projekt som man arbetar med. På så sätt hade frågor via mejl och skisser också minskat under bygghandlingsfasen.
