7.1.1 Nedsänkt växtbädd med bräddningsfunktion
Med en nedsänkt växtbädd skapas en stor fördröjningskapacitet som utjämnar belastningen på dagvattenledningen och renar dagvattnet. Översta öppna delen utgör magasinkapacitet och jord- och sandsubstratet med växtlighet ger fördröjningslager.
Underst anläggs ett lager makadam, för att hålla kvar substratet. Till viss del kommer även växtligheten att suga upp vattnet, vilket ytterligare minskar belastningen på dagvattenledningen. Med växtbädden får man även en möjlighet att skapa ett estetiskt tilltalande intryck i gatumiljön. Lösningen kan kräva visst underhåll, men det går att välja växter som kräver lågintensivt underhåll. (Stockholm vatten och avfall 2016). Figur 13 visar hur växtbäddarna är uppbyggda för delområde D1-D3.
Figur 13. Uppbyggnaden av en växtbäddarna för delområde D1-D3 (från StormTac Web).
Växtbäddar fördröjer och renar dagvatten från markytor. Tabell 16 redovisar ytbehov, tillgänglig toal utjämningsvolym, och dimensionerande erforderlig utjämningsvolym för växtbäddarna i respektive delområde (D1-D3).
Tabell 16. Ytbehov och fördröjningsvolymer för växtbäddarna i område D1-D3.
Område Yta (m2) Tillgänglig total Dimensionerande erf.
D1 38 20 9,1
D2 27 14 11
D3 45 24 14
Fördröjningsvolym (m3)
7.1.2 Underjordiskt makadammagasin
Magasinen kan placeras under parkeringsytor eller grönytor och tar liten markyta i anspråk. Magasin i mark avskiljer framförallt partikelbundna föroreningar och är relativt dyra att anlägga.
Grundvattennivån måste vara känd om magasinet utförs som en otät konstruktion och på en sådan nivå att grundvattnet inte fyller upp magasinet. För att motverka
grundvattenförorening bör magasin som anläggs i genomsläpplig mark förses med tät botten för att motverka grundvattenförorening.
Ett underjordiskt makadammagasin har inga krav på löpande drift. Magasinet kommer dock att behöva underhållas med ett antal års mellanrum eller så ofta som krävs för att bibehålla tillräckligt god reningseffekt. Detta kan innebära mer eller mindre omfattande underhållsåtgärder beroende på hur lättåtkomligt magasinet placeras under marken.
Figur 14 visar ett exempel på ett underjordiskt makadammagasin.
Figur 14. Exempel på ett underjordiskt makadammagasin (från StormTac Web).
Parametrarna för de underjordiska makadammagasingen som renar och fördröjer dagvatten från takytorna inom respektive delområde (D1-D4) redovisas i tabell 17.
Tabell 17. Parametrar för underjordiska makadammagasin inom delområde D1-D4.
7.1.3 Höjdsättning
Utredningsområdet bör höjdsättas så att dagvatten avrinner på ytan från byggnad mot område som kan tillåtas översvämmas utan risk för skador på byggnader.
Översvämningskartering i kapitel 3.5 visar att det förekommer en lågpunkt i nordöstra delen med större vattendjup närmre huvudbyggnaden.
Rekommendationen enligt Svenskt Vatten är att dimensionering av såväl bostadsbebyggelse som centrum- och affärsområden bör utföras så att
marköversvämningar med skador på byggnader sker mer sällan än vart 100:e år (Svenskt Vatten, 2016).
Fastighetsmark ska anläggas högre än gator så att gatorna utgör den huvudsakliga avledningsvägen av dagvatten vid skyfall (extremregn). Marklutningen från byggnader inom planområdet måste vara ordentligt stor så att dagvatten kan rinna mot föreslagna svackdiken och dagvattendammar. Detta är inte bara viktigt utifrån ett skyfallsperspektiv utan det är även viktigt ur ett föroreningsperspektiv. Vid ett större föreningsutsläpp på grund av exempelvis en olycka ska dagvattenlösningarna kunna fånga upp föroreningarna.
Enligt publikation P105 från Svenskt Vatten ska byggnadernas marknivå ligga minst 0,5 meter över gatunivå. Närmast byggnaderna, cirka 3 m, ska marken ha en lutning på 1:20 och längre ut en något mer flack lutning på cirka 1:50-1:100 (Svenskt Vatten, 2011).
8 SLUTSATSER
Den framtida situationen innebär mer hårdgjord yta jämfört med befintlig situation som beror på en tillbyggnad. Denna tillbyggnad innebär ytterligare cirka 4 400 m2 takyta och då har hela byggrätten på 8 500 m2 inom planområdet nyttjats.
Ökad hårdgjord yta innebär att den totala avrinningen (årsmedel) och det
dimensionerande flödet ökar för den framtida situationen, vilket i sin tur innebär större föroreningsmängder, föroreningshalter och dagvattenvolymer som både måste renas och fördröjas för att minimera risken för att miljökvalitetsnormerna för
Parameter D1 D2 D3 D4
Dim. regndjup 3 rd3 20 mm 10 mm 10 mm 20 mm
Dimensionerande inflöde Qdim 38 l/s 41 l/s 82 l/s 57 l/s
Maximalt utflöde Qout 10 l/s 33 l/s 42 l/s 14 l/s
Permanent vattendjup hp 1,1 m 1,1 m 1,1 m 1,1 m
Längd:bredd-förhållande 2,00 2,0 2,0 2,0
Porositet, makadam p6 0,33 0,33 0,33 0,33
Total innerdjup htot 2,00 m 2,0 m 2,0 m 2,0 m
Reningsvolym, för permanent volym upp till vattengång utlopp Vp 20 m3 28 m3 15 m3 26 m3 Dimensionerande uppehållstid vid medelavrinning. td,mean 22 h 11 h 11 h 22 h
Innerbredd W 4,5 m 3,3 m 4,7 m 5,5 m
Innerlängd L 9,00 m 6,6 m 9,3 m 11 m
Reglerdjup hr 1,5 m 0,73 m 1,6 m 1,6 m
Total volym, inkl. fyllnadsmaterial Vtot 81 m3 43 m3 87 m3 120 m3 Total erforderlig anläggningsvolym för flödesutjämning Vd,tot 61 m3 16 m3 72 m3 95 m3
recipienten Hunnebostrand skärgård inte ska påverkas negativt respektive att utflödet från planområdet ska vara oförändrat jämfört med befintlig situation.
Geoveta föreslår att dagvattnet från markytor (körbanor, parkering, gång- och cykelvägar samt skogsmark) renas och fördröjs i nedsänkta växtbäddar medan dagvattnet från takytor renas och fördröjas i underjordiska makadammagasin.
Föroreningshalten överskrids av endast föroreningen fosfor, halten är nästan dubbelt stor i dagvattnet för den framtida situationen jämfört med befintlig situation, medan alla övriga föroreningar har halter som är lägre jämfört med befintliga situation efter att dagvattnet även har renats.
Geoveta rekommenderar även att höjdsättningen inom planområdet (framför allt i den nordöstra delen av planområdet) bör justeras för att undvika översvämning vid den nordöstra delen av huvudbyggnaden både vid 10-årsregn och 100-årsregn.
Externa avrinningsområden öster och söder om planområdet som leder dagvatten in mot planområdet bör ledas med avskärande diken för att förhindra översvämning och skador på både befintlig och framtida tillbyggnad.
9 REFERENSER
Hultengren, S. (2020). Naturvärdesinventeringar Hunnebohemmet, Sotenäs kommun.
Naturcentrum AB på uppdrag av Sotenäs kommun.
Lindberg, D. (2020). Bratteby 1:22 – Hunnebohemmet, Projekterings-PM/Geoteknik, uppdragsnummer 20037. Bohusgeo AB. Daterad 2020-05-15
Miljöförvaltningen Göteborgs Stad (2020). R2020:13 Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till dagvattennät och recipient
SGU (2021). Våra data i visnings-tjänster (WMS) (Jordarter 1:25 000 – 1:100 000, Jorddjup, Genomsläpplighet), Sveriges Geologiska Undersökning,
URL: https://www.sgu.se/produkter/geologiska-data/vara-data-i-visningstjanster/
(2020-12-17)
Svenskt Vatten (2011). Hållbar dag- och dränvattenledning. Råd vid planering och utformning.
Svenskt Vatten AB, publikation P105, utgåva 1, augusti 2011, Stockholm, ISSN nr: 1651-4947
Svenskt Vatten (2016). Avledning av dag-, drän och spillvatten – Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppsystem, Svenskt Vatten AB, publikation P110, utgåva 1, januari 2016, Stockholm, ISSN nr:1651–4947.
Stockholm vatten och avfall (2016). Dagvattenhantering. Riktlinjer för kvartersmark i tät stadsbebyggelse. Version I.I. URL:
https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/riktlinjer_kvartersma rk.pdf (2021-01-11)
SMHI (2020). Dataserier med normalvärden för perioden 1991-2020.
URL: http://www.smhi.se/data/meteorologi/dataserier-med-normalvarden-for-perioden-1991-2020-1.167775?l=null (2021-01-14)
VISS (2020). Länsstyrelsen, Vatteninformationsystem Sverige, Hunnebostrand skärgård. URL:
https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA30021318 (2020-12-17)