Dagvattenutredning för Bratteby 1:22, Hunnebohemmet, Sotenäs kommun
Fastighet Bratteby 1:22, Hunnebohemmet, i slutet av november 2020.
Beställare: Sotenäs kommun
Upprättad av: Marcus Länje / 070-315 61 97 Granskad av: Anton Almgren / 073-038 01 87 Datum: 2021-01-21
Geoveta AB Sjöängsvägen 2 192 72 Sollentuna Telefon: 08-410 112 60
1 SAMMANFATTNING ... 1
2 ALLMÄNT OM UPPDRAGET ... 1
2.1 Krav ... 1
2.1.1 Gällande miljökvalitetsnormer för Hunnebostrand skärgård ... 1
2.1.2 Riktvärden för föroreningshalter i dagvatten ... 3
2.1.3 Vattenskydd och markavvattningsföretag ... 3
2.1.4 Extern påverkan ... 3
3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN ... 4
3.1 Planområdets geografiska läge ... 4
3.2 Planområdet idag och nuvarande markanvändning ... 4
3.3 Befintlig avvattning ... 6
3.3.1 Naturliga avrinningsområden ... 6
3.3.2 Tekniska avrinningsområden ... 7
3.4 Markförhållanden ... 7
3.4.1 Geologiska förhållanden ... 7
3.5 Översvämning vid höga flöden och skyfall ... 8
4 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN ... 11
4.1 Planområdets planerade utformning ... 11
4.2 Indelning av planområdet till delområden ... 11
5 BERÄKNINGAR ... 12
5.1 Flödesberäkningar ... 12
5.1.1 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym ... 12
5.1.2 Föroreningsberäkningar ... 12
5.2 Markanvändning och avrinningskoefficienter ... 13
6 RESULTAT FLÖDEN OCH FÖRORENINGAR ... 13
6.1 Flöden ... 13
6.2 Fördröjningsvolymer ... 14
6.3 Föroreningar ... 15
7 DAGVATTENHANTERING ... 19
7.1 Framtida dagvattenhantering ... 19
7.1.1 Nedsänkt växtbädd med bräddningsfunktion ... 19
7.1.2 Underjordiskt makadammagasin ... 20
7.1.3 Höjdsättning ... 21
8 SLUTSATSER ... 21
9 REFERENSER ... 23
1 SAMMANFATTNING
Geoveta har genomfört en dagvattenutredning för äldreboendet Hunnebohemmet, fastighet Bratteby 1:22, i Sotenäs kommun. Huvudbyggnaden ska få en tillbyggnad och ytterligare två komplementbyggnader inom planområdet.
Den framtida situationen innebär att både total avrinning (årsmedel) och
dimensionerande flöde ökar jämfört med befintlig situation i och med att andelen hårdgjord yta ökar. Total avrinning (årsmedel) ökar från 12 000 m3/år (befintlig situation) till 14 000 m3/år (framtida situation). Det dimensionerande flödet ökar från 200 l/s (befintlig situation) till att bli 350 l/s för den framtida situationen.
Dagvattnet föreslås fördröjas och renas med två dagvattenlösningar. Nedsänkta växtbäddar fördröjer och renar dagvatten från mark medan dagvatten från takytor fördröjs och renas i underjordiska makadammagasin. Endast fosfor överskrider satt riktvärdeshalt i dagvattnet för den framtida situationen.
Tillbyggnaden bedöms ej ha en negativ miljöpåverkan på miljökvalitetsnormerna för Hunnebostrand skärgård.
2 ALLMÄNT OM UPPDRAGET
På uppdrag av Sotenäs kommun, genom Sandra Andersson, har Geoveta undersökt hur dagvatten ska hanteras för fastigheten Bratteby 1:22 i samband med planerad tillbyggnation. Dagvattensituationen ska utredas för befintlig situation samt den dagvattensituation som uppkommer efter planerade förändringar med avseende på dagvattenflöden, fördröjningsbehov, föroreningsbelastning och påverkan på recipient med syfte att uppfylla dess miljökvalitetsnormer, samt föreslå åtgärder för
dagvattenhantering om det anses nödvändigt.
Planområdet cirka 2,4 hektar stort och är beläget i utkanten av Hunnebostrand, med relativt gles bebyggelse inom den närmsta omgivningen (figur 1). Planområdet avgränsas norrut av Brattebyvägen och västerut av Annerödsvägen. Söder och öster om planområdet finns det skogsmark.
Byggrätten för fastigheten är 8 500 m2 och idag är cirka 4 100 m2 nyttjad av befintliga byggnader inom fastigheten. Den del av planområdet där byggrätten utökas, mot söder, angränsar inte till någon befintlig bebyggelse. Tillbyggnaden inklusive tillkommande komplementbyggnader innebär en ytterligare yta på cirka 4 400 m2 och tillsammans med befintliga byggnader har därmed hela byggrätten nyttjats.
Planområdet möjliggör byggnation söder om befintlig byggnad, med en nockhöjd på 9 meter, vilket motsvarar ett tvåplanhus.
2.1 Krav
2.1.1 Gällande miljökvalitetsnormer för Hunnebostrand skärgård
Planområdet ligger inom delavrinningsområdet ”Rinner mot Hunnebostrand skärgård” (SMHI, 2020) där recipienten är Hunnebostrand skärgård (figur 1).
Recipienten är av vattenmyndigheten klassad som en kustvattenförekomst med
fastställda miljökvalitetsnormer (MKN). Recipientens ekologiska status är idag måttlig, och klassningen har baserats på miljökonsekvenstyperna Övergödning, Flödesförändringar samt särskilt förorenande ämnen (SFÄ) som alla har Måttlig status. För planområdet är Övergödning den mest betydande miljökonsekvenstypen där kvalitetsfaktorerna Växtplankton och Näringsämnen ingår, och där Växtplankton har varit utslagsgivande för bedömningen Måttlig status.
Totalfosfor och totalkväve ingår i kvalitetsfaktorn Fysikalisk-Kemiska
kvalitetsfaktorer. Den ekologiska statusen har bedömts vara Otillfredställande för kväve - sommar och God för kväve – vinter, medan fosfor-sommar och fosfor-vinter har bedömts ha Hög respektive Måttlig ekologisk status.
God ekologisk status med avseende på näringsämnen (eller biologiska
kvalitetsfaktorer som indikerar näringsämnespåverkan) kan inte uppnås till 2021 på grund av att över 60 procent av den totala tillförseln av näringsämnen kommer från utsjön, där denna utsjöpåverkan är belastning från kringliggande vattenförekomster.
Åtgärderna för denna vattenförekomst behöver emellertid genomföras till 2021 för att god ekologisk status ska kunna nås till 2027.
Kemisk status för Hunnebostrand skärgård bedöms som Ej god. Förutom de överallt överskridande ämnena kvicksilver och kvicksilverföreningar samt polybromerade difenyletrar (PBDE), så överskrids halterna av tributyltennföreningar (TBT).
Tidsfrist gäller till år 2027 för att uppnå en God kemisk status, undantaget de överallt överskridande ämnena (VISS, 2021).
Figur 1. Delavrinningsområdet Rinner mot Hunnebostrand skärgård (AROID 648740-123654) samt planområdet i blå färg. Koordinatsystem SWEREF99 12 00. Bakgrundskarta:
©OpenStreetMap och dess bidragsgivare (2020).
Tabell 1. Miljökvalitetsnormer och statusklassning för Hunnebostrand skärgård.
Statusklassning MKN
Ekologisk status God God ekologisk status
Kemisk status Uppnår ej god God kemisk ytvattenstatus Kemisk status utan överallt
överskridande ämnen Uppnår ej god
Tabell 2. Undantag från MKN avseende kvalitetskrav för kemisk ytvattenstatus för Hunnebostrand skärgård.
Mindre stränga krav Tidsfrister
Bromerad difenyleter Uppnår ej god kemisk
ytvattenstatus Tributyltennföreningar 2027 Kvicksilver och
kvicksilverföreningar Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus
2.1.2 Riktvärden för föroreningshalter i dagvatten
Sotenäs kommun har ej några riktvärden vad det gäller föroreningshalter i dagvatten, och istället har riktvärden satta av Miljöförvaltningen i Göteborg stad använts
(Miljöförvaltningen i Göteborg, 2020) enligt tabell 3.
Tabell 3. Riktvärden (i μg/l) för olika typer av förekommande föroreningar i dagvatten.
2.1.3 Vattenskydd och markavvattningsföretag
Planområdet omfattas ej av ett vattenskyddsområde eller ett markavvattningsföretag.
2.1.4 Extern påverkan
I denna dagvattenutredning framkommer det att vissa områden utanför planområdet avrinner in mot fastigheten och bidrar till flödet på fastigheten. I kapitel 7 beskrivs detta närmre.
Förorening Riktvärde
P 50
N 1 250
Pb 28
Cu 10
Zn 30
Cd 0,9
Cr 7
Ni 68
Hg 0,07
SS 25 000
Olja 1 000
BaP 0,27
Benz 50
TBT 0,0015
As 16
TOC 12 000
3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN
3.1 Planområdets geografiska läge
Planområdet är beläget i utkanten av Hunnebostrand, med relativt gles bebyggelse inom den närmsta omgivningen. Planområdet avgränsas norrut av Brattebyvägen och västerut av Annerödsvägen. Söder och öster om planområdet finns det skogsmark.
Inom skogsmarksområdet söder om huvudbyggnaden har en naturinventering gjorts (Naturcentrum AB).
Figur 2, Två hällmarksmosaiker (skrafferade delområdet 2 och 7 i figuren) identifierades och fick naturvärdesklass IV - Visst naturvärde. Ett område i gult (delområde 6 i figuren) består av en bergbrant med lövträd. Även detta område har fått naturvärdesklassen IV – Visst
naturvärde (Hultengren, 2020),
3.2 Planområdet idag och nuvarande markanvändning
På fastigheten Bratteby 1:22 finns äldreboendet Hunnebohemmet.Markanvändningen består idag av takytor (huvudbyggnaden med tillhörande komplementbyggnader), körbanor, parkering, gräsytor, gång- och cykelvägar samt skogsmark med berg i dagen (figur 3).
Figur 3. Markanvändningen inom planområdet för befintlig situation. Huvudbyggnaden (takytan) i ljus orange, körbana i mörkgrå färg, parkeringsytor i mörkgrå färg (markerade med svart linje runt varje parkeringsområde, gång- och cykelvägar i ljusgrått, samt gräsytor
(ljusgröna) och skogsmark (mörkgrön). Komplementbyggnader (ljusgrå med svart linje) finns i nordöst samt intill byggnaden. Baserat på underlag erhållet från Sotenäs kommun.
Marknivån inom området går från cirka +33,6 meter till +46,8 meter där de allra högsta marknivåerna återfinns i söder och åt sydväst, och de lägsta i norr (figur 4).
En dalgång/svacka finns i sydöst där vatten avleds åt sydöst.
Figur 4. Höjddata inom planområdet där mörkblå färg motsvarar +33,6 m och mörkröd färg motsvarar 46,8 m. Höjddata från SCALGO Live. Byggnader och planområde från Sotenäs kommun.
3.3 Befintlig avvattning
3.3.1 Naturliga avrinningsområden
Figur 5 visar de naturliga avrinningsområden som finns utanför och inom
planområdet. Avrinningsområden har tagits fram från höjddata via SCALGO Live.
Figur 5. Naturliga avrinningsområden utan hänsyn till brunnar inom planområdet som avleder ytavrinnande vatten. Avrinningsområden framtagna med hjälp av höjddata från SCALGO Live. Planområdet och byggnader kommer från underlag erhållna av Sotenäs kommun.
Blå avrinningsområden avleder ytavrinnande vatten mot norr och därefter avrinner vattnet vidare västerut. Avrinningsområdet med rosa färg avleder ytavrinnande vatten åt sydöst. Tre områden utifrån figur x visar att planområdet påverkas av externa avrinningsområden. För den framtida situationen är det viktigt att dessa externa avrinningsområden skärs av med exempelvis ett avskärande dike för att undvika skador på byggnad och undvika översvämning inom planområdet.
3.3.2 Tekniska avrinningsområden
Inom planområdet finns det ett antal brunnar som tar emot dagvatten från körbana och parkering för att därefter ledas vidare till dagvattenledning på Brattebyvägen och Annerödsvägen. Takavvattning sker via stuprännor och stuprör. En indelning av planområdet görs i kapitel 4.2 utifrån denna information.
3.4 Markförhållanden
3.4.1 Geologiska förhållandenEnligt kartorna Jordartskarta, Jorddjup och Genomsläpplighet (SGU, 2020) består jordarterna inom planområdet av berg och ett mindre område av lera-silt (figur 6).
Området med berg har en medelhög genomsläpplighet med ett skattat jorddjup på noll (0) meter medan området med lera-silt har låg genomsläppliget och med ett jorddjup skattat till 5-10 meter.
Bohusgeo AB utförde en geoteknisk undersökning och utredning på uppdrag av Sotenäs kommun (Bohusgeo AB, 2020). Jordlagren under asfalt eller
vegetationsjorden bedömdes utgöras av fast ytlager (bestående av siltig sand
och/eller siltig torsskorpelera) som varierar i huvudsak mellan cirka 1 m och 2,5 m i tjocklek. Området söder om befintlig byggnad består dels av områden med berg i dagen och dels av områden med lera/”lösa” jordarter.
Figur 6. Kartor från SGU som visar geologiska förhållanden inom planområdet (svart linje).
Den övre kartan visar jordartskartan med huvudsakligen berg och i norr ett område med lera- silt. Den nedre vänstra kartan visar att jorddjupet är i princip noll (0) meter medan jorddjupet ökar i norra delen till 5-10 m. Den nedre högra kartan visar att genomsläppligheten är
medelhög i det område med noll meter jorddjup till att ha låg genomsläpplighet där lera-silt har sin utbredning. Karta: SGU. SWEREF99 12 00.
3.5 Översvämning vid höga flöden och skyfall
Enligt analys av flöden och flödesackumulation i SCALGO Live föreligger det risk för översvämning på fastigheten både vid ett 10-årsregn (utan och med klimatfaktor 1,25) samt vid ett 100-års regn med klimatfaktor 1,25. (figur 7-10).
Figur 7. Översvämningskartering för ett 10-årsregn med varaktighet 10 minuter och utan klimatfaktor.
Figur 8. Översvämningskartering för ett 10-årsregn med varaktighet 10 minuter och med klimatfaktor samt framtida tillbyggnation (magentafärgade ytor).
Figur 9. Översvämningskartering för ett 100-årsregn med varaktighet 6 h och med klimatfaktor.
Figur 10. Översvämningskartering för ett 100-årsregn med varaktighet 6 h och med klimatfaktor samt framtida tillbyggnation (magentafärgade ytor).
Figur 8 och figur 10 visar att det krävs lösningar som förhindrar att vatten vid höga flöden (10-årsregn) och skyfall (100-årsregn) tillåts avrinna in mot planområdet. Som redan har nämnts i kapitel 2.1.4 finns det externa avrinningsområden som kan
innebära skador på byggnad (både befintlig och framtida tillbyggnation), se kapitel 7 för mer information.
4 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN
4.1 Planområdets planerade utformning
Tillbyggnationen innebär att ytterligare takyta på cirka 4 400 m2 i form av en tillbyggnad till befintlig byggnad samt två komplementbyggnader. Dessa takytor är markerade i blått i figur 11.
Figur 11. Tillbyggnaden i blått. De mindre ytorna är nya komplementbyggnader. Takytan för de tillkommande byggnaderna är cirka 4 400 m2.
4.2 Indelning av planområdet till delområden
Befintlig och framtida situation har delats in i fyra delområden, i figur 12 markerade med D1-D4. Indelningen har tagit hänsyn till att det finns brunnar i område D1, D2 och D3, där vattnet avleds västerut mot Annerödsvägen för område D1 respektive norrut mot Brattebyvägen för område D2 och D3. Indelningen är en förenkling jämfört med hur de naturliga avrinningsområde ser ut inom planområdet.
Figur 12. Indelning av planområdet i fyra delområden (D1-D4). Delområde D1 avleder vatten västerut mot Annerödsvägen, delområde D2 och D3 norrut mot Brattebyvägen samt D4 söderut (sydväst) mot befintlig skogsmark.
5 BERÄKNINGAR
5.1 Flödesberäkningar
Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med StormTac Web (version 20.2.2) för återkomsttid 10 år. Klimatfaktor 1,25 har använts för framtida situation och för befintlig situation har faktor 1,0 använts. Vid beräkning av dimensionerande flöden har den dimensionerande avrinningskoefficienten använts i enlighet med standardvärdena i StormTac Web och rinntiden inom respektive delområdet har uppskattats till 10 minuter.
Vid beräkning av föroreningsmängder och föroreningshalter har
årsmedelnederbörden 853,8 mm/år för mätstation Lysekil D (klimatnummer 81170) för perioden 1991-2020 (SMHI, 2021).
5.1.1 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym
Beräkningarna av dimensionerande utjämningsvolym har gjorts med StormTac Web.
Det dimensionerande flödet inom respektive delområde för befintlig situation har använts som tillåtet utflöde för den framtida situationen inom respektive delområde.
5.1.2 Föroreningsberäkningar
Beräkningar av föroreningsbelastning i dagvattnet baseras på schablonhalter som har hämtats från modellverktyget StormTac v20.2.2 (StormTac, 2021). Schablonhalterna
är framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden.
5.2 Markanvändning och avrinningskoefficienter
I tabell 4 och tabell 5 nedan summeras markanvändningstyper för befintlig respektive framtida situation för fastighet Bratteby 1:22 inom respektive delområde (D1-D4).
Tabell 4. Befintlig situation - Markanvändning, areor och avrinningskoefficienter i delområde D1-D4. A1-A7 är internt ID för respektive avrinningsområde i StormTac Web.
v Volymavrinningskoefficient (används vid föroreningsberäkningar)
Tabell 5. Framtida situation - Markanvändning, areor och avrinningskoefficienter i delområde D1-D4. A8-A15 är interna ID för respektive avrinningsområde i StormTac Web.
v Volymavrinningskoefficient (används vid föroreningsberäkningar)
6 RESULTAT FLÖDEN OCH FÖRORENINGAR
6.1 Flöden
Tabell 6 och tabell 7 redovisar total avrinning (årsmedel) och dimensionerande flöden för befintlig respektive framtida situation för fastighet Bratteby 1:22 inom respektive delområde (D1-D4).
D1 D2 D3 D4
A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7
Mark Tak Mark Tak Mark Tak Mark
Väg 1 0,80 0,80 0,065 0 0,061 0 0,096 0 0 0,22
Parkering 0,80 0,80 0,074 0 0,022 0 0,026 0 0 0,12
Skogsmark 0,15 0,1 0,26 0 0 0 0,35 0 0,51 1,1
Gång & cykelväg 0,80 0,80 0,017 0 0,0083 0 0,029 0 0,012 0,066
Gräsyta 0,10 0,10 0,088 0 0,22 0 0,15 0 0 0,46
Takyta 0,90 0,90 0 0,047 0 0,16 0 0,21 0 0,42
Totalt 0,38 0,36 0,51 0,047 0,31 0,16 0,65 0,21 0,52 2,4
Reducerad avrinningsyta (hared) 0,17 0,043 0,095 0,14 0,19 0,19 0,086 0,91
Reducerad dim. area (hared) 0,16 0,043 0,095 0,14 0,17 0,19 0,06 0,86
Markanvändning
ᵩv ᵩ
Tot
D1 D2 D3 D4
A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15
Mark Tak Mark Tak Mark Tak Mark Tak Tot
Väg 1 0,80 0,80 0,065 0 0,061 0 0,096 0 0 0 0,22
Parkering 0,80 0,80 0,074 0 0,022 0 0,026 0 0 0 0,12
Skogsmark 0,15 0,10 0,18 0 0 0 0,25 0 0,3 0 0,73
Gång & cykelväg 0,80 0,80 0,011 0 0,0083 0 0,019 0 0 0 0,038
Gräsyta 0,10 0,10 0,08 0 0,19 0 0,12 0 0 0 0,39
Takyta 0,90 0,90 0 0,15 0 0,16 0 0,32 0 0,22 0,85
Asfaltsyta 0,80 0,80 0 0 0,022 0 0,02 0 0 0 0,042
Totalt 0,52 0,51 0,41 0,15 0,3 0,16 0,53 0,32 0,3 0,22 2,4
Reducerad avrinningsyta (hared) 0,15 0,13 0,11 0,14 0,18 0,29 0,045 0,2 1,3
Reducerad dim. area (hared) 0,14 0,13 0,11 0,14 0,17 0,29 0,030 0,2 1,2
Markanvändning
ᵩv ᵩ
Tabell 6. Befintlig situation – Total avrinning (årsmedel) och dimensionerande flöde (utan klimatfaktor) i delområde D1-D4. A1-A7 är internt ID för respektive avrinningsområde i StormTac Web.
Tabell 7. Framtida situation – Total avrinning (årsmedel) och dimensionerande flöde (med klimatfaktor 1,25) i delområde D1-D4. A1-A7 är internt ID för respektive avrinningsområde i StormTac Web.
Årsmedel för total avrinning ökar med 116% för den framtida situationen jämfört med den befintliga situationen. Det totala dimensionerande flödet för den framtida situationen ökar med 175% jämfört den befintliga situationen.
6.2 Fördröjningsvolymer
Den framtida situationen ska inte generera ett större dimensionerande flöde jämfört med befintliga situation. Det innebär att dagvattnet måste fördröjas för att utflödet från planområdet ska vara oförändrat jämfört med situationen idag.
Tabell 8 redovisar den erforderliga utjämningsvolymen som krävs inom respektive delområde och markanvändning för att bibehålla den befintliga situationens
dimensionerande flöden från planområdet.
Tabell 8. Erforderlig utjämningsvolym (fördröjningsvolym) för den framtida situationen (med klimatfaktor 1,25). Reducerad flödesfaktor är 2/3, vilket är standardvärdet vid flödesreduktion.
De volymer som presenteras i tabell 8 anger bara den volymen som krävs vid fördröjning. I regel ska dagvattnet även renas vilket leder till att den
dimensionerande erforderliga utjämningsvolymen ofta är större jämfört med bara fallet fördröjning. Anledningen till det är att det krävs en större volym för att också erhålla en så god reningseffekt som möjligt.
D1 D2 D3 D4
A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7
Mark Tak Mark Tak Mark Tak Mark
Tot. avrinning. årsmedel m3/år 2 400 390 1 400 1 300 2 800 1 700 1 800 12 000 Tot. avrinning. årsmedel l/s 0,075 0,012 0,043 0,042 0,089 0,054 0,058
Dim. flöde l/s 36 9,7 22 33 39 42 14 200
Tot
D1 D2 D3 D4
A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15
Mark Tak Mark Tak Mark Tak Mark Tak
Tot. avrinning. årsmedel m3/år 2 000 1 200 1 500 1 300 2 500 2 600 1 000 1 800 14 000 Tot. avrinning. årsmedel l/s 0,063 0,039 0,046 0,042 0,078 0,084 0,033 0,058
Dim. flöde l/s 41 38 31 41 47 82 8,5 57 350
Tot
D1 D2 D3 D4
A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15 Mark Tak Mark Tak Mark Tak Mark Tak Framtida situation Dim. flöde l/s 41 38 31 41 47 82 8,5 57 350 Krav Befintlig situation Dim. flöde l/s 36 9,7 22 33 39 42 - 14 200 Erforderlig utjämningsvolym m3 1,5 20 5,5 5,2 5,8 24 - 31 93 Tot
6.3 Föroreningar
Resultaten som presenteras i tabell 7 baseras på beräkningar i StormTac Web där växtbäddar och underjordiskt makadammagasin har valt som som
reningsanläggningar (dagvattenlösningar). Växtbäddar fördröjer och renar i detta fall vattnet som rinner på mark (exempelvis körbanor och parkering) medan takvattnet fördröjs och renas i underjordiska makadammagasin.
Dimensioner och specifika parametrar avseende dagvattenlösningarna presenteras i kapitel 7.
Tabell 9 och tabell 10 redovisar föroreningsmängderna (kg/år) respektive
föroreningshalterna (μg/l) i dagvatten+basflöde för befintlig situation utan rening.
Tabell 9. Föroreningsmängder (kg/år) (dagvatten+basflöde) för befintlig situation (utan rening).
D1 D2 D3 D4
# A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7
Förorening Mark Tak Mark Tak Mark Tak Mark Total
P 0,19 0,062 0,17 0,21 0,21 0,27 0,035 1,2
N 3 0,46 2 1,5 3 2 0,68 13
Pb 0,02 0,00096 0,0076 0,0032 0,013 0,0042 0,0051 0,054
Cu 0,04 0,0029 0,023 0,0096 0,037 0,012 0,011 0,14
Zn 0,098 0,01 0,041 0,035 0,062 0,045 0,022 0,31
Cd 0,0005 0,00029 0,00027 0,00098 0,00048 0,0013 0,00019 0,004
Cr 0,014 0,0015 0,0067 0,0049 0,012 0,0064 0,0035 0,048
Ni 0,014 0,0017 0,0058 0,0056 0,011 0,0072 0,005 0,05
Hg 0,000092 0,0000011 0,000055 0,0000038 0,000091 0,000005 0,000015 0,00026
SS 120 9,1 66 31 100 40 24 400
Olja 0,97 0,0013 0,58 0,0044 1 0,0057 0,24 2,8
BaP 0,000041 0,0000037 0,000016 0,000013 0,000027 0,000016 0,0000084 0,00013 Bensen 0,0038 0,000033 0,0023 0,00011 0,0034 0,00014 0,000067 0,0099 TBT 0,0000038 0,00000076 0,0000021 0,0000026 0,0000043 0,0000033 0,0000028 0,00002
As 0,0052 0,0011 0,0026 0,0037 0,0053 0,0048 0,0031 0,026
TOC 29 3,4 15 11 30 15 13 120
Tabell 10. Föroreningshalter (μg/l) (dagvatten+basflöde) för befintlig situation (utan rening).
Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade/fetstilta celler visar överskridelse av riktvärde.
Tabell 11 och tabell 12 redovisar föroreningsmängderna (kg/år) respektive
föroreningshalterna (μg/l) i dagvatten+basflöde för framtida situation utan rening.
Tabell 11. Föroreningsmängder (kg/år) (dagvatten+basflöde) för framtida situation (utan rening).
D1 D2 D3 D4
# A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7
Förorening Mark Tak Mark Tak Mark Tak Mark Total Riktvärde
P 82 160 120 160 76 160 19 98 50
N 1 300 1 200 1 500 1 200 1 100 1 200 370 1 100 1 250
Pb 8,6 2,5 5,5 2,5 4,5 2,5 2,8 4,6 28
Cu 17 7,3 17 7,3 13 7,3 5,7 12 10
Zn 41 27 30 27 22 27 12 27 30
Cd 0,21 0,75 0,2 0,75 0,17 0,75 0,1 0,34 0,9
Cr 5,8 3,8 4,9 3,8 4,1 3,8 1,9 4,1 7
Ni 5,7 4,3 4,3 4,3 4 4,3 2,7 4,3 68
Hg 0,039 0,0029 0,04 0,0029 0,032 0,0029 0,0081 0,022 0,07 SS 53 000 23 000 48 000 23 000 36 000 23 000 13 000 34 000 25 000
Olja 410 3,4 420 3,4 350 3,4 130 240 1 000
BaP 0,018 0,0096 0,012 0,0096 0,0095 0,0096 0,0046 0,011 0,27
Bensen 1,6 0,084 1,7 0,084 1,2 0,084 0,037 0,84 50
TBT 0,0016 0,0019 0,0015 0,0019 0,0015 0,0019 0,0015 0,0017 0,0015
As 2,2 2,8 1,9 2,8 1,9 2,8 1,7 2,2 16
TOC 12 000 8 700 11 000 8 700 11 000 8 700 7 200 9 900 12 000
D1 D2 D3 D4
# A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15
Förorening Mark Tak Mark Tak Mark Tak Mark Tak Total
P 0,18 0,2 0,17 0,21 0,2 0,42 0,016 0,29 1,7
N 2,8 1,4 2,2 1,5 3 3,1 0,31 2,2 17
Pb 0,019 0,003 0,0079 0,0032 0,012 0,0065 0,0028 0,0045 0,059
Cu 0,038 0,009 0,025 0,0096 0,036 0,019 0,0051 0,013 0,16
Zn 0,093 0,033 0,043 0,035 0,058 0,071 0,012 0,049 0,39
Cd 0,00046 0,00091 0,0003 0,00098 0,00046 0,002 0,000096 0,0014 0,0065
Cr 0,013 0,0046 0,0076 0,0049 0,011 0,0099 0,0017 0,0069 0,06
Ni 0,013 0,0052 0,0063 0,0056 0,011 0,011 0,0027 0,0078 0,062
Hg 0,000088 0,0000036 0,000062 0,0000038 0,000091 0,0000077 0,0000064 0,0000054 0,00027
SS 120 29 66 31 97 62 14 43 460
Olja 0,91 0,0041 0,68 0,0044 1 0,0089 0,1 0,0062 2,7
BaP 0,00004 0,000012 0,00002 0,000013 0,000028 0,000025 0,0000045 0,000017 0,00016 Bensen 0,0038 0,0001 0,0023 0,00011 0,0034 0,00022 0,000035 0,00015 0,01 TBT 0,0000032 0,0000024 0,0000022 0,0000026 0,0000038 0,0000051 0,0000015 0,0000036 0,000024
As 0,0045 0,0034 0,0028 0,0037 0,0048 0,0074 0,0017 0,0051 0,034
TOC 26 11 17 11 28 23 6,8 16 140
Tabell 12. Föroreningshalter (μg/l) (dagvatten+basflöde) för framtida situation (utan rening).
Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade/fetstilta celler visar överskridelse av riktvärde.
Tabell 13 och tabell 14 redovisar föroreningsmängderna (kg/år) respektive
föroreningshalterna (μg/l) i dagvatten+basflöde för framtida situation med rening.
Tabell 13. Föroreningsmängder (kg/år) (dagvatten+basflöde) för framtida situation (med rening).
D1 D2 D3 D4
# A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15
Förorening Mark Tak Mark Tak Mark Tak Mark Tak Total Riktvärde
P 92 160 120 160 83 160 16 160 120 50
N 1 400 1 200 1 500 1 200 1 200 1 200 300 1 200 1 200 1 250
Pb 9,6 2,5 5,4 2,5 4,7 2,5 2,7 2,5 4,2 28
Cu 19 7,3 17 7,3 15 7,3 4,9 7,3 11 10
Zn 47 27 29 27 24 27 12 27 28 30
Cd 0,23 0,75 0,21 0,75 0,19 0,75 0,093 0,75 0,47 0,9
Cr 6,4 3,8 5,2 3,8 4,6 3,8 1,7 3,8 4,3 7
Ni 6,3 4,3 4,4 4,3 4,3 4,3 2,7 4,3 4,5 68
Hg 0,044 0,0029 0,043 0,0029 0,037 0,0029 0,0062 0,0029 0,019 0,07 SS 60 000 23 000 45 000 23 000 39 000 23 000 14 000 23 000 33 000 25 000
Olja 460 3,4 470 3,4 410 3,4 100 3,4 190 1 000
BaP 0,02 0,0096 0,014 0,0096 0,011 0,0096 0,0044 0,0096 0,011 0,27
Bensen 1,9 0,084 1,6 0,084 1,4 0,084 0,034 0,084 0,73 50
TBT 0,0016 0,0019 0,0015 0,0019 0,0015 0,0019 0,0015 0,0019 0,0018 0,0015
As 2,3 2,8 2 2,8 2 2,8 1,6 2,8 2,4 16
TOC 13 000 8 700 12 000 8 700 11 000 8 700 6 600 8 700 9 900 12 000
D1 D2 D3 D4
# A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15
Förorening Mark Tak Mark Tak Mark Tak Mark Tak Total
P 0,11 0,1 0,1 0,15 0,12 0,3 0,016 0,18 1,1
N 1,9 0,74 1,5 0,91 2,1 1,8 0,31 1 10
Pb 0,0053 0,0012 0,0025 0,00094 0,0038 0,0019 0,0028 0,00098 0,019
Cu 0,021 0,0045 0,014 0,0049 0,021 0,0098 0,0051 0,0068 0,087
Zn 0,026 0,0089 0,013 0,012 0,018 0,025 0,012 0,015 0,13
Cd 0,0001 0,00017 0,000073 0,00037 0,00012 0,00074 0,000096 0,00048 0,0021
Cr 0,0069 0,002 0,0042 0,0023 0,0064 0,0047 0,0017 0,0024 0,031
Ni 0,0032 0,0021 0,0019 0,0026 0,0031 0,0052 0,0027 0,0033 0,024
Hg 0,000046 0,0000036 0,000033 0,0000039 0,000048 0,0000079 0,0000064 0,0000055 0,00015
SS 40 13 25 12 38 23 14 15 180
Olja 0,35 0,0041 0,27 0,033 0,39 0,066 0,1 0,046 1,3
BaP 0,0000079 0,0000061 0,0000051 0,0000066 0,0000086 0,000013 0,0000045 0,0000091 0,000061 Bensen 0,002 0,000054 0,0012 0,000068 0,0018 0,00014 0,000035 0,000071 0,0053 TBT 0,0000017 0,0000013 0,0000012 0,0000016 0,000002 0,0000032 0,0000015 0,0000017 0,000014
As 0,0027 0,0015 0,0017 0,0016 0,0029 0,0031 0,0017 0,0019 0,017
TOC 13 5,6 9 7 15 14 6,8 7,4 78
Tabell 14. Föroreningshalter (μg/l) (dagvatten+basflöde) för framtida situation (med rening).
Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade/fetstilta celler visar överskridelse av riktvärde.
Tabell 15 redovisar en sammanfattning av föroreningshalterna för den befintliga situationen, den framtida situationen utan rening och den framtida situationen med rening.
Tabell 15. Föroreningshalter (μg/l) (dagvatten+basflöde) från hela planområdet (delområden D1-D4) för den befintliga situation och den framtida situation (utan och med rening).
Utifrån resultatet i tabell 15 är det endast fosfor (totalfosfor) som överskrider
riktvärdet. Övriga föroreningar överskrider ej riktvärdena satta av miljöförvaltningen i Göteborg stad (2020).
D1 D2 D3 D4
# A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15
Förorening Mark Tak Mark Tak Mark Tak Mark Tak Total Riktvärde
P 55 83 70 110 50 110 16 96 77 50
N 950 600 1 100 690 830 690 300 560 740 1 250
Pb 2,7 0,95 1,7 0,71 1,5 0,71 2,7 0,54 1,4 28
Cu 11 3,7 9,9 3,7 8,4 3,7 4,9 3,7 6,3 10
Zn 13 7,3 8,6 9,3 7,1 9,3 12 8,4 9,3 30
Cd 0,05 0,14 0,05 0,28 0,05 0,28 0,093 0,26 0,15 0,9
Cr 3,5 1,7 2,9 1,8 2,6 1,8 1,7 1,3 2,2 7
Ni 1,6 1,7 1,3 2 1,3 2 2,7 1,8 1,7 68
Hg 0,023 0,0029 0,022 0,003 0,019 0,003 0,0062 0,003 0,011 0,07 SS 20 000 10 000 17 000 8 800 15 000 8 800 14 000 8 100 13 000 25 000
Oil 180 3,4 180 25 160 25 100 25 90 1 000
BaP 0,004 0,005 0,0035 0,005 0,0035 0,005 0,0044 0,005 0,0044 0,27
Bensen 1 0,044 0,83 0,052 0,72 0,052 0,034 0,039 0,38 50
TBT 0,00085 0,001 0,00081 0,0012 0,00081 0,0012 0,0015 0,00091 0,001 0,0015
As 1,4 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,6 1 1,2 16
TOC 6 700 4 600 6 200 5 400 5 900 5 400 6 600 4 000 5 600 12 000
Befintlig Framtida situation
Förorening situation Utan rening Med rening Riktvärde
P 98 120 77 50
N 1 100 1 200 740 1 250
Pb 4,6 4,2 1,4 28
Cu 12 11 6,3 10
Zn 27 28 9,3 30
Cd 0,34 0,47 0,15 0,9
Cr 4,1 4,3 2,2 7
Ni 4,3 4,5 1,7 68
Hg 0,022 0,019 0,011 0,07
SS 34 000 33 000 13 000 25 000
Olja 240 190 90 1 000
BaP 0,011 0,011 0,0044 0,27
Bensen 0,84 0,73 0,38 50
TBT 0,0017 0,0018 0,001 0,0015
As 2,2 2,4 1,2 16
TOC 9 900 9 900 5 600 12 000
7 DAGVATTENHANTERING
7.1 Framtida dagvattenhantering
7.1.1 Nedsänkt växtbädd med bräddningsfunktion
Med en nedsänkt växtbädd skapas en stor fördröjningskapacitet som utjämnar belastningen på dagvattenledningen och renar dagvattnet. Översta öppna delen utgör magasinkapacitet och jord- och sandsubstratet med växtlighet ger fördröjningslager.
Underst anläggs ett lager makadam, för att hålla kvar substratet. Till viss del kommer även växtligheten att suga upp vattnet, vilket ytterligare minskar belastningen på dagvattenledningen. Med växtbädden får man även en möjlighet att skapa ett estetiskt tilltalande intryck i gatumiljön. Lösningen kan kräva visst underhåll, men det går att välja växter som kräver lågintensivt underhåll. (Stockholm vatten och avfall 2016). Figur 13 visar hur växtbäddarna är uppbyggda för delområde D1-D3.
Figur 13. Uppbyggnaden av en växtbäddarna för delområde D1-D3 (från StormTac Web).
Växtbäddar fördröjer och renar dagvatten från markytor. Tabell 16 redovisar ytbehov, tillgänglig toal utjämningsvolym, och dimensionerande erforderlig utjämningsvolym för växtbäddarna i respektive delområde (D1-D3).
Tabell 16. Ytbehov och fördröjningsvolymer för växtbäddarna i område D1-D3.
Område Yta (m2) Tillgänglig total Dimensionerande erf.
D1 38 20 9,1
D2 27 14 11
D3 45 24 14
Fördröjningsvolym (m3)
7.1.2 Underjordiskt makadammagasin
Magasinen kan placeras under parkeringsytor eller grönytor och tar liten markyta i anspråk. Magasin i mark avskiljer framförallt partikelbundna föroreningar och är relativt dyra att anlägga.
Grundvattennivån måste vara känd om magasinet utförs som en otät konstruktion och på en sådan nivå att grundvattnet inte fyller upp magasinet. För att motverka
grundvattenförorening bör magasin som anläggs i genomsläpplig mark förses med tät botten för att motverka grundvattenförorening.
Ett underjordiskt makadammagasin har inga krav på löpande drift. Magasinet kommer dock att behöva underhållas med ett antal års mellanrum eller så ofta som krävs för att bibehålla tillräckligt god reningseffekt. Detta kan innebära mer eller mindre omfattande underhållsåtgärder beroende på hur lättåtkomligt magasinet placeras under marken.
Figur 14 visar ett exempel på ett underjordiskt makadammagasin.
Figur 14. Exempel på ett underjordiskt makadammagasin (från StormTac Web).
Parametrarna för de underjordiska makadammagasingen som renar och fördröjer dagvatten från takytorna inom respektive delområde (D1-D4) redovisas i tabell 17.
Tabell 17. Parametrar för underjordiska makadammagasin inom delområde D1-D4.
7.1.3 Höjdsättning
Utredningsområdet bör höjdsättas så att dagvatten avrinner på ytan från byggnad mot område som kan tillåtas översvämmas utan risk för skador på byggnader.
Översvämningskartering i kapitel 3.5 visar att det förekommer en lågpunkt i nordöstra delen med större vattendjup närmre huvudbyggnaden.
Rekommendationen enligt Svenskt Vatten är att dimensionering av såväl bostadsbebyggelse som centrum- och affärsområden bör utföras så att
marköversvämningar med skador på byggnader sker mer sällan än vart 100:e år (Svenskt Vatten, 2016).
Fastighetsmark ska anläggas högre än gator så att gatorna utgör den huvudsakliga avledningsvägen av dagvatten vid skyfall (extremregn). Marklutningen från byggnader inom planområdet måste vara ordentligt stor så att dagvatten kan rinna mot föreslagna svackdiken och dagvattendammar. Detta är inte bara viktigt utifrån ett skyfallsperspektiv utan det är även viktigt ur ett föroreningsperspektiv. Vid ett större föreningsutsläpp på grund av exempelvis en olycka ska dagvattenlösningarna kunna fånga upp föroreningarna.
Enligt publikation P105 från Svenskt Vatten ska byggnadernas marknivå ligga minst 0,5 meter över gatunivå. Närmast byggnaderna, cirka 3 m, ska marken ha en lutning på 1:20 och längre ut en något mer flack lutning på cirka 1:50-1:100 (Svenskt Vatten, 2011).
8 SLUTSATSER
Den framtida situationen innebär mer hårdgjord yta jämfört med befintlig situation som beror på en tillbyggnad. Denna tillbyggnad innebär ytterligare cirka 4 400 m2 takyta och då har hela byggrätten på 8 500 m2 inom planområdet nyttjats.
Ökad hårdgjord yta innebär att den totala avrinningen (årsmedel) och det
dimensionerande flödet ökar för den framtida situationen, vilket i sin tur innebär större föroreningsmängder, föroreningshalter och dagvattenvolymer som både måste renas och fördröjas för att minimera risken för att miljökvalitetsnormerna för
Parameter D1 D2 D3 D4
Dim. regndjup 3 rd3 20 mm 10 mm 10 mm 20 mm
Dimensionerande inflöde Qdim 38 l/s 41 l/s 82 l/s 57 l/s
Maximalt utflöde Qout 10 l/s 33 l/s 42 l/s 14 l/s
Permanent vattendjup hp 1,1 m 1,1 m 1,1 m 1,1 m
Längd:bredd-förhållande 2,00 2,0 2,0 2,0
Porositet, makadam p6 0,33 0,33 0,33 0,33
Total innerdjup htot 2,00 m 2,0 m 2,0 m 2,0 m
Reningsvolym, för permanent volym upp till vattengång utlopp Vp 20 m3 28 m3 15 m3 26 m3 Dimensionerande uppehållstid vid medelavrinning. td,mean 22 h 11 h 11 h 22 h
Innerbredd W 4,5 m 3,3 m 4,7 m 5,5 m
Innerlängd L 9,00 m 6,6 m 9,3 m 11 m
Reglerdjup hr 1,5 m 0,73 m 1,6 m 1,6 m
Total volym, inkl. fyllnadsmaterial Vtot 81 m3 43 m3 87 m3 120 m3 Total erforderlig anläggningsvolym för flödesutjämning Vd,tot 61 m3 16 m3 72 m3 95 m3
recipienten Hunnebostrand skärgård inte ska påverkas negativt respektive att utflödet från planområdet ska vara oförändrat jämfört med befintlig situation.
Geoveta föreslår att dagvattnet från markytor (körbanor, parkering, gång- och cykelvägar samt skogsmark) renas och fördröjs i nedsänkta växtbäddar medan dagvattnet från takytor renas och fördröjas i underjordiska makadammagasin.
Föroreningshalten överskrids av endast föroreningen fosfor, halten är nästan dubbelt stor i dagvattnet för den framtida situationen jämfört med befintlig situation, medan alla övriga föroreningar har halter som är lägre jämfört med befintliga situation efter att dagvattnet även har renats.
Geoveta rekommenderar även att höjdsättningen inom planområdet (framför allt i den nordöstra delen av planområdet) bör justeras för att undvika översvämning vid den nordöstra delen av huvudbyggnaden både vid 10-årsregn och 100-årsregn.
Externa avrinningsområden öster och söder om planområdet som leder dagvatten in mot planområdet bör ledas med avskärande diken för att förhindra översvämning och skador på både befintlig och framtida tillbyggnad.
9 REFERENSER
Hultengren, S. (2020). Naturvärdesinventeringar Hunnebohemmet, Sotenäs kommun.
Naturcentrum AB på uppdrag av Sotenäs kommun.
Lindberg, D. (2020). Bratteby 1:22 – Hunnebohemmet, Projekterings-PM/Geoteknik, uppdragsnummer 20037. Bohusgeo AB. Daterad 2020-05-15
Miljöförvaltningen Göteborgs Stad (2020). R2020:13 Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till dagvattennät och recipient
SGU (2021). Våra data i visnings-tjänster (WMS) (Jordarter 1:25 000 – 1:100 000, Jorddjup, Genomsläpplighet), Sveriges Geologiska Undersökning,
URL: https://www.sgu.se/produkter/geologiska-data/vara-data-i-visningstjanster/
(2020-12-17)
Svenskt Vatten (2011). Hållbar dag- och dränvattenledning. Råd vid planering och utformning.
Svenskt Vatten AB, publikation P105, utgåva 1, augusti 2011, Stockholm, ISSN nr: 1651- 4947
Svenskt Vatten (2016). Avledning av dag-, drän och spillvatten – Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppsystem, Svenskt Vatten AB, publikation P110, utgåva 1, januari 2016, Stockholm, ISSN nr:1651–4947.
Stockholm vatten och avfall (2016). Dagvattenhantering. Riktlinjer för kvartersmark i tät stadsbebyggelse. Version I.I. URL:
https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/riktlinjer_kvartersma rk.pdf (2021-01-11)
SMHI (2020). Dataserier med normalvärden för perioden 1991-2020.
URL: http://www.smhi.se/data/meteorologi/dataserier-med-normalvarden-for-perioden- 1991-2020-1.167775?l=null (2021-01-14)
VISS (2020). Länsstyrelsen, Vatteninformationsystem Sverige, Hunnebostrand skärgård. URL:
https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA30021318 (2020-12-17)
