Framtida forskning

Den här studien bidrar till insikten om vilka motiv som ligger bakom studenters val att utbilda sig till musiklärare vid en specifik musikhögskola. Resultatet har bland annat lett till en diskussion, om i vilken mån musikhögskolorna själva har möjlighet att påverka presumtiva lärarstudenters val av institution. Den analyserade empirin indikerar att, den marknadsföring som i högre grad verkar ha betydelse för studenters val, är den som sker via personlig kontakt. Vidare har en argumentation förts kring den marknadsföringspotential som folkhögskolorna i landet inrymmer, då merparten av respondenterna har studerat vid en folkhögskola innan påbörjade musikhögskolestudier. Därmed går det argumentera för ett behov av vidare forskning baserat på hur musikhögskolorna själva arbetar med sin rekrytering och marknadsföring.

Tidigare forskning indikerar att folkhögskolor kan fungera som rekryteringsbas för utbildningarna vid musikhögskolan (Brändström & Wiklund, 1995). Den folkhögskola jag själv studerade vid, formade aktivt flera av sina kurser efter de krav som ställs på antagningsproven till musikhögskolan. I synnerhet innebar det förberedelser inför de olika delarna i G-provet. Det fanns även en tradition av att många sökte musiklärarutbildningen efter avslutade studier. Det här leder till frågor om huruvida det här förekommer vid fler folkhögskolor och om de även ”slussar vidare” studenter till specifika musikhögskolor i större utsträckning. Därmed är det av intresse att undersöka hur studenter och lärare vid landets folkhögskolor värderar, pratar om och förhåller sig musiklärarutbildningen.

34

REFERENSER

Allastudier. (2019). Högskola, Hämtad 2021-01-03, från https://allastudier.se/tips-o- fakta/h%C3%B6gskola-15821

Bladh, Stephan (2002). Musiklärare – i utbildning och yrke, En longitudinell studie av musiklärare i Sverige. (Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs Universitet, Institutionen för musikvetenskap.

Bouij, Christer (1998). "Musik - Mitt kommande liv och levebröd" En studie i musiklärares yrkessocialisation. (Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs Universitet, Institutionen för musikvetenskap.

Brandén, Henrik (2015). Kritisk realism. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. Tillgänglig https://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:974834/FULLTEXT01.pdf

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (B. Nilsson, Övers. 3. uppl.). Stockholm: Liber. (Originalarbete publicerat 2016)

Brändström, Sture & Wiklund, Christer (1995). Två musikpedagogiska fält: en studie om kommunal musikskola och musiklärarutbildning. (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå Universitet https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:156257/FULLTEXT02.pdf Danermark, Berth; Ekström, Mats & Karlsson, Jan Ch. (2018). Att förklara samhället. Lund:

Studentlitteratur AB

Hanken, Ingrid Maria & Johansen, Geir (2013). Musikkundervisningens didaktikk. Oslo: Cappelen Akademisk forlag

Hattie, John & Anderman Eric M. (Ed.). (2013). International guide to student achievement. New York: Routledge

Hedenstedt, Erik (2019). Musiker eller musiklärare? Eller både och?: En enkätstudie om musiklärarstudenters motivationer och visioner för sitt framtida yrkesliv inom musik. (Självständigt arbete på avancerad nivå). Karlstads universitet, Fakulteten för

humaniora och samhällsvetenskap. Tillgänglig: http://www.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1335720&dswid=-3047

Hellman, Daniel (2008). Do Music Education Majors Intend to Teach Music?: An Exploratory Survey. Journal of research in music education, 27(1), 65-70. doi: 10.1177/8755123308322378

Hemsley-Brown, Jane & Oplatka, Izhar (2015). University choice: what do we know, what don’t we know and what do we still need to find out?. International Journal of Educational Management, 29(3), 254-274. Doi: 10.1108/IJEM-10-2013-0150

Holgersson, Per-Henrik (2011). Musikalisk kunskapsutveckling i högre musikutbildning: En kulturpsykologisk studie av musikerstudenters förhållningssätt i enskild

instrumentalundervisning. (Doktorsavhandling). Stockholm: KMH Förlaget. Tillgänglig: https://www.diva-

35

Hult, Agneta (1990). Yrket som föreställning: en analys av föreställningar hos studerande inom fyra högskoleutbildningar. (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå universitet. Tillgänglig: http://www.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A156267&dswid=-1722

Hultberg, Cecilia K. (2010). Att nå målet – för utbildningen eller läraryrket? Stockholm: Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Tillgänglig:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22001/1/gupea_2077_22001_1.pdf

Jones, Brett D. & Parkes, Kelly A. (2010). The Motivation of Undergraduate Music Students: The Impact of Identification and Talent Beliefs on Choosing a Career in Music

Education. Journal of Music Teacher Education, 19(2), 41– 56. Doi: 10.1177/1057083709351816

Jönsson, Niklas (2018). Läraryrket – mer än bara ämneskunskap.: En kvantitativ studie om yrkesaktiva musiklärares och musiklärarstudenters attityder till yrkesrollens

kunskapskrav. (Självständigt arbete på avancerad nivå). Örebro universitet, Musikhögskolan. Tillgänglig: http://www.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1181203&dswid=-1773

Kemp, Stephen & Holmwood, John (2003). Realism, Regularity and Social explanation. Journal for the theory of social behaviour, 33(2), 165 – 187.

Ladok. (2019). Kort om Ladok. Hämtad 2021-01-16, från https://ladok.se/ladok/detta-ar-ladok Lantz, Björn (2014). Den statistiska undersökningen: grundläggande metodik och typiska

problem. Lund: Studentlitteratur

Lund University: Malmö Academy of Music. (2020). Discourses of Academization and the Music Profession in Higher Music Education (DAPHME). Hämtad 2020-11-16, från https://www.mhm.lu.se/en/research-0/research-projects/current-research-

projects/discourses-academization-and-music-profession-higher-music-education- daphme

Lunds universitet: Musikhögskolan i Malmö. (2019). Ämne 2 musik, Estetiska fördjupningskurser. Hämtad 2021-01-02, från https://www.mhm.lu.se/sites/mhm.lu.se/files/amne_2_2019.pdf Mark, Michael L. (red.). (2013). Music education: source readings from ancient Greece to

today. (4. ed.) New York: Routledge.

Musiklärarnas riksförening [MR]. (2017). Brist på lärarstudenter. Hämtad 2020-10-25, från http://www.mrmusik.nu/2017/09/15/brist-p%C3%A5-l%C3%A4rarstudenter-38890889 Nationalencyklopedin [NE]. (u.å.). Motiv. Tillgänglig: https://www-ne-

se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/motiv-(bevekelsegrund- lagmotiv)

Nielsen, Frede V. (2010). Almen musikdidaktik. Köpenhamn: Akademisk Forlag Presland, Carole (2005). Conservatoire student and instrumental professor: the student

perspective on a complex relationship. British Journal of Music Education 22(3), 237– 248. doi: https://doi.org/10.1017/S0265051705006558

36

Regeringskansliet. (2020). Fler behöriga lärare och bättre kompetensutveckling. Hämtad 2020-12-30, från https://www.regeringen.se/artiklar/2020/09/fler-behoriga-larare-och- battre-kompetensutveckling/

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Skolverket. (2019). Lärarprognos 2019: Redovisning av uppdrag att ta fram återkommande prognoser över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/getFile?file=5394

Skolverket. (2020). Krav för att få behörighet att undervisa. Hämtad 2021-01-14, från: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/lararlegitimation-och-

forskollararlegitimation/regler-och-krav-for-lararlegitimation/larar--och- forskollararlegitimation-och-krav-for-att-fa-behorighet

Statistiska centralbyrån [SCB] (2018). Arbetskraftsbarometern 2018: Vilka utbildningar ger jobb?, Örebro: SCB-Tryck

Statistiska Centralbyrån [SCB] (2016). Frågor och svar – om frågekonstruktion i enkät- och intervjuundersökningar. Örebro: SCB-Tryck

Stockholms musikpedagogiska institut [SMI]. (2020). Kandidatexamen i musikpedagogik180 HP, Hämtad 2020-11-24,från

HTTPS://WWW.SMI.SE/UTBILDNINGAR/MUSIKPEDAGOG/MPK-180HP.HTML

Sveriges radio [SR]. (2020). Musiklärarutbildningen läggs ner: "Gick inte att rädda". Hämtad 2020-12-22, från https://sverigesradio.se/artikel/7623030

Universitets- och högskolerådet [UHR]. (u.å.). KPU. Hämtad 2020-11-16, från https://www.studera.nu/att-valja-

utbildning/lararutbildningar/lararutbildningsguiden/kpu/

Universitets- och högskolerådet [UHR]. (2020). Behörig för högskolestudier. Hämtad 2020- 12-29, från https://www.studera.nu/att-valja-utbildning/anmalan-och-

antagning/behorighet-till-hogskolestudier/

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm. Hämtad 2020-12-20, från

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf

Widlund, Mats; Kvissberg, Filip; Sjögren, Irene; Ollén, Björg; Hjertzell, Karin; Mauritzon Gunnel; Schyborger, Peter; Hedén, Katrina; Hustad Birgit Mathea; Berg, Cecilia; Hofmann, Peder & Åkerblom, Annika (2016). Musiklärarutbildningen – efter 2011-års reform. En jämförande studie av ämneslärarprogrammets inriktning mot

gymnasieskolan i Sverige. Stockholm: Kungliga musikhögskolan [KMH]. Tillgänglig: https://www.kmh.se/download/18.38fa36815fc096f7118a338/1515577772419/2016-06- 02_kmh_musiklararutbildningen_efter_2011_ars_reform.pdf

Öhman, Arne (u.å.). Motivation. I Nationalencyklopedin. Tillgänglig: https://www-ne- se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/motivation

37

BILAGOR

44 Bilaga 2 Inbjudan webbenkät

Musiklärare, varför då? – inbjudan till deltagande i enkätstudie om valet att studera till musiklärare vid en musikhögskola

Hej!

Mitt namn är Emanuel Laago och jag studerar mitt femte år på musiklärarprogrammet vid Örebro Universitet. Jag skriver för närvarande mitt examensarbete, som handlar om studenters motiv att studera till musiklärare vid en musikhögskola.

Studiens data samlas in genom en kort enkät som härmed skickas ut till dig som studerar ett ämneslärarprogram på musikhögskolan. Enkäten tar omkring 10 minuter att genomföra och genom att delta bidrar du till studien.

Studiens bakgrund: Skolverket rapporterar att det beräknas vara brist på omkring 45 000 behöriga lärare och förskollärare år 203324. Bristen på lärare i bland annat musik är påtaglig även idag25. Därmed är det av vikt att undersöka studenters motiv till följande: 1. att studera till musiklärare 2. val av musikhögskola. Det är möjligt att denna studie kan ge värdefull information till de lärosäten som utbildar musiklärare i Sverige.

Deltagandet är frivilligt, du svarar anonymt och inga identiteter efterfrågas eller anges i studien. Studien tar hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer och det kommer inte framgå att just du svarat på frågorna. Genom att du skickar in enkäten godkänner du att de uppgifter som lämnas in får användas för studiens syfte.

Du är välkommen att kontakta mig vid frågor. Stort TACK på förhand!

Vänliga hälsningar // Emanuel Laago 0737 xx xx xx

emlaago@outlook.com

24

Skolverket. (2019). Lärarprognos 2019: Redovisning av uppdrag att ta fram återkommande prognoser över behovet av

förskollärare och olika lärarkategorier.

25

Skolverket. (2019). Lärarprognos 2019: Redovisning av uppdrag att ta fram återkommande prognoser över behovet av

förskollärare och olika lärarkategorier.