Författarna anser att det vore av intresse att fortsätta forska kring sjuksköterskors upplevelser av smärtlindring i vården av multisjuka äldre med långvarig smärta, då det i
nuläget saknas forskning om detta viktiga fenomen. Vårt underlag är litet men ger ändå signaler om stora både smärtbehandling som omvårdnadsproblem vad gäller äldre. Möjligtvis kunde också en teambaserad intervjustudie vara av stort intresse kring upplevelser vad gäller smärtlindring.
REFERENSER
Agit, A., Balci, C., Yavuz, B. B., Cankurtaran, E., Kuyumcu, M. E., Halil, M., Arıogul, S. & Cankurtaran, M. (2018). An Iceberg Phenomenon in Dementia: Pain. Journal
Geriatric Psychiatry Neurology, 31(4), ss.186-193. DOI: 10.1177/0891988718785765
Berglund, M. & Ekebergh, M. (red.) (2015). Reflektion i lärande och vård - en
utmaning för sjuksköterskan. Lund: Studentlitteratur AB.
Berglund, M., Nässén, K. & Gillsjö, C. (2015). Fluctuation between Powerlessness and Sense of Meaning - A Qualitative Study of Health Care Professionals' Experiences of Providing Health Care to Older Adults with Long-Term Musculoskeletal Pain. BioMed
Central Geriatrics,15(1), ss. 1-10.
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1186/s12877-015-0088-y
Booker, S. Q. & Haedtke, Ch. (2016). Assessing pain in nonverbal older adults.
Nursing, 46(5), ss. 66-69.
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1097/01.NURSE.0000480619.08039.50
Burns, M. & McIlfatrick, S. (2015). Nurses´ knowledge and attitudes towards pain assessment for people with dementia in a nursing home setting. International Journal of
Palliative Nursing, 21(10), ss. 479-87.
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.12968/ijpn.2015.21.10.479
Denny, D. L. & Guido, G. W. (2012). Undertreatment of pain in older adults: An application of beneficence. Nursing Ethics, 19(6), ss. 800-809.
https://doi.org/10.1177/0969733012447015
Dobbs, D., Baker, T., Carrion, I. V., Vongxaiburana, E. & Hye, K. (2014). Certified Nursing Assistants' Perspectives of Nursing Home Residents' Pain Experience: Communication Patterns, Cultural Context, and the Role of Empathy. Pain
Dorflinger, L., Moore, B., Goulet, J., Becker, W., Heapy, A. A., Sellinger, J. J. & Kerns, R. D. (2014). A partnered approach to opioid management, guideline concordant care and the stepped care model of pain management. Journal of General Internal
Medicine, 29, ss. 807-876.
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1007/s11606-014-3019-2
Edvardsson, D. (red.) (2010). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of
Advanced Nursing, 62(1), ss. 107-115.
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Eriksson, K. (1993[1989]). Hälsans idé. 2. uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB.
Frondini, C., Lanfranchi, G., Minardi, M. D. & Cucinotta, D. (2007). Affective, Behavior and Cognitive Disorders in the Elderly With Chronic Musculoskelatal Pain: The Impact on an Aging Population. Archives of gerontology and geriatric, 44, ss. 167- 171. https://doi.org/10.1016/j.archger.2007.01.024
Gillsjö, C., Schwartz-Barcott, D., Bergh, I. & Dahlgren, L., O. (2011). Older Adults’ Ways of Dealing With Daily Life While Living With Long-Term Musculoskeletal Pain at Home. Journal of Applied Gerontology, 31(5), ss.685-705.
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1177/0733464810397540
Gilmore-Bykovskyi, A. L. & Bowers, B. J. (2013). Understanding Nurses' Decisions to Treat Pain in Nursing Home Residents with Dementia. Research in Gerontological
Nursing, 6(2), ss. 127-138.
Gran, S.V., Festvåg, L. S. & Landmark, B. T. (2010). 'Alone with my pain - it can't be explained, it has to be experienced'. A Norwegian in-depth interview study of pain in nursing home residents. International Journal of Older People Nursing, 5(1), ss. 25-33. http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1748-3743.2009.00195.x
Gropelli, T. & Sharer, J. (2013). Nurses' Perceptions of Pain Management in Older Adults. Medsurg Nursing: Official Journal of the Academy of Medical-surgical Nurses, 22(6), ss. 375-382.
Hall, T. (2016). Management of persistent pain in older people. Journal of Pharmacy
Practice & Research, 46(1), ss. 60-67.
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1002/jppr.1194
Hanssen, D., J. C., Naarding, P., Collard, R. M., Comijs, H. C., & Oude Voshaar, R. C. (2014). Physical, lifestyle, psychological, and social determinants of pain intensity, pain disability, and the number of pain locations in depressed older adults. International
Journal of Geriatric Psychiatry, 155(19), ss. 2088-2096.
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.pain.2014.07.019
Helsingforsdeklarationen (1964). World Medical Association (WMA) Declaration of
Helsinki- Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects.
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/ [2020-06-06]
Henricson, M. (red.) (2017). Vetenskaplig teori och metod: Från ide till examination
inom omvårdnad. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Höglund Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom
hälso – och sjukvård. 3.uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Husebo, B. S., Ballard, C., Sandvik, R., Nilsen, O. B.& Aarsland, D. (2011). Efficacy of treating pain to reduce behavioural disturbances in residents of nursing homes with
dementia: cluster randomised clinical trial. British Medical Journal, 343(7816), ss. 193- 193. http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1136/bmj.d4065
Jakobsson. U. (red.) (2007). Långvarig smärta. Lund: Studentlitteratur AB.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3.uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Kunskapguiden (2020). Om multisjuklighet.
https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/aldre/multisjuklighet-hos-aldre- personer/om-multisjuklighet/ [2020-06-06]
Lapane, K. L., Quilliam, B. J., Chow, W. & Kim, M. (2012). The Association Between Pain and Measures of Well-Being Among Nursing Home Residents. Journal of the
American Medical Directors Association, 13(4), ss.344-349.
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.jamda.2011.01.007
Lukas, A., , Mayer, B., Fialová, D., Topinkova, E., Gindin, J., Onder, G., Bernabei, R., Nikolaus, T. & Denkinger, M. D. (2013). Treatment of Pain in European Nursing Homes: Results From the Services and Health for Elderly in Long TERm Care
(SHELTER) Study. Journal of the American Medical Directors Association,14(11), ss. 821-31. DOI: 10.1016/j.jamda.2013.04.009
Magnusson, S. & Mannheimer, S. (red.) (2015). Långvarig smärta - Behandling och
rehabilitering. Lund: Studentlitteratur AB.
Manwere, A., Chipfuwa, T., Mukwamba, M. M. & Chironda, G. (2015). Knowledge and Attitudes of Registrered Nurses towards Pain Management of Adult Medical Patients: A Case of Bindura Hospital. Health Science Journal, 9(4), ss.1-6.
Mitchell, C. (2001). Assessment and management of chronic pain in elderly people.
Nationell Samverkansgrupp för kunskapsstyrning (NSK) (2016). Nationellt uppdrag:
Smärta. Stockholm: Sveriges Kommun och Landsting.
Norrbrink, C. & Lundeberg, T. (red.) (2014). Om smärta- ett fysiologiskt perspektiv. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur.
Norrbrink, C. & Lundeberg. L. (red.) (2017). Om smärta ur ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Rhodin. A. (red.) (2019). Smärta i klinisk praxis. Lund: Studentlitteratur AB.
Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård & Svensk sjuksköterskeförening (2012). Kompetensbeskrivning: Legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen inom vård av äldre.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/aldrekompwebb.pdf [2020-06-07]
Svensk sjuksköterskeförening (SSF) (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pd [2020-06-07]
Svensk sjuksköterskeförening (SSF) (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/etik
publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [2020-06-07]
Svensk författningssamling (SFS) 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som
avser människor. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 [20-06-06]
Svensk författningssamling (SFS) 2019:504. Lag om ansvar för god forskningssed och
prövning av oredlighet i forskning. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2019504-om-ansvar-for-god- forskningssed_sfs-2019-504 [2020-06-06]
Svensk sjuksköterskeförening (SSF) (2009). Svensk sjuksköterskeförening
om…sjuksköterskans profession. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om- publikationer/om.sjukskoterskans.profession_webb.pdf [2020-06-06]
Strang, P. (2019). Smärta hos Äldre. Bakgrund och praktiska råd. Lund: Vårdförlaget Human Capacity AB.
Tarakcı, E., Zenginler, Y. & Mutlu E. K. (2015). Chronic Pain, Depression Symptoms and Daily Living Independency Level Among Geriatrics in Nursing Home. The journal
of the Turkish Society of Algology, 27(1), ss. 35-41. DOI: 10.5505/agri.2015.14238.
Tosato, M., Lukas, A., van der Roest, H.G., Danese, P., Antocicco, M., Finne-Soveri, H., Nikolaus, T., Landi, F., Bernabei, R. & Onder, G. (2012). Association of pain with behavioral and psychiatric symptoms among nursing home residents with cognitive impairment: Results from the SHELTER study. Pain, 153(2), ss. 305-310.
United Nations (1987). Report of the World Commission on Environment and
Development. Our Common Future. www.un-documents.net/our-common-future.pdf
[2020-06-06]
Vaismoradi, M. , Skär, L., Söderberg, S. & Bondas, T. E. (2016). Normalizing suffering: A meta-synthesis of experiences of and perspectives on pain and pain management in nursing homes. International Journal of Qualitative Studies on Health
and Wellbeing, 11, 31203.
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.3402/qhw.v11.31203
Vetenskapsrådet (2019). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2020-06-06]
Werner, M. & Leden, I. (red.) (2010). Smärta och smärtlindring. 2. uppl. Stockholm: Liber.
BILAGA 1
Informationsbrev till verksamhetschefen/vårdenhetschefen
Förfrågan till verksamhetschefer inom kommunal sjukvård samt slutenvårdsavdelning inom region.
Hej!
Vill med detta brev ansöka om tillstånd för att genomföra studien: Hur sjuksköterskor upplever att vårda äldre med långvariga smärta. Vi är 2 stycken blivande äldre sjuksköterskor som studerar på Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot vård av äldre programmet vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås. Som en del i denna utbildning gör vi ett examensarbete på avancerad nivå.
Stor del av våra multisjuka äldre lider även av långvarig smärta. Detta innebär stora omvårdnadsbehov då detta fenomen är komplext samt kräver kunskap. Aktuell forskning visar att det krävs ett multimodalt arbetssätt för att bäst kunna arbeta framgångsrikt med den multisjuka med långvarig smärta. Vi önskar studera detta vidare hur vi som sjuksköterskor upplever smärtlindring för denna patientgrupp.
För att undersöka hur sjuksköterskor upplever att vårda patienter med långvarig smärta önskar vi komma i kontakt med sjuksköterskor som vill dela med sig av denna upplevelse. Förhoppningen är att finna 2-4 personer som är villiga att bidra med sina erfarenheter av ämnet. Vi skulle uppskatta er hjälp att hitta personer som är intresserade av att delta i studien. Intervjuerna beräknas ta ca 30-40 minuter och kommer att ske på arbetsplatsen under arbetstid, i en väl avgränsad miljö. Vi kommer att spela in dessa. Deltagandet är frivilligt och naturligtvis är det tillåtet att när som helst dra sig ur under studiens gång. Materialet kommer att behandlas konfidentiellt. Det slutliga resultatet kommer att presenteras under maj-2020. Detta material kommer de intervjuade att få tillgång att läsa. Ni får gärna kontakta oss om ni har några frågor angående vårt arbete. Huvudman för examensarbetet är Högskolan i Borås, som är en statlig myndighet. Med huvudman menas den organisation som är ansvarig för studien.
När examensarbetet är examinerat kommer det att publiceras enligt sedvanliga rutiner för examensarbete vid Högskolan i Borås och finnas tillgängligt i databasen DIVA. Om du önskar, kan Högskolan tillhandahålla en kopia till dig.
Ansvariga för examensarbetet Renata Bedyk leg. sjuksköterska
Mobil nr ……… E-post ...@hotmail.com
Anna Lind leg. sjuksköterska Mobil nr ……… E-post ...@motala.se
Medgivande
Härmed godkännes att datainsamling sker av Anna Lind och Renata Bedyk inom ramen av vad som ovan beskrivits.
………./………. 2020
_______________________________ Titel/Klinik/Ort
BILAGA 2
Informationsbrev och samtyckesformulär till deltagare
Vi vill fråga dig om du vill delta i vårt examensarbete om hur sjuksköterskor upplever att vårda äldre personer med lånvarigsmärta. Vi är 2 sjuksköterskor som studerar på Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot vård av äldre vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås. Som en del i denna utbildning gör vi ett examensarbete på avancerad nivå.
Vad är det för projekt och varför vill vi att jag ska delta?
Vi har uppmärksammat att sjuksköterskor har mött och vårdat flertalet multisjuka äldre patienter som uttrycker lidande relaterat till långvarig smärta. Vi upplever att denna patientgrupp ofta förbises, då det är en komplex situation de lever i. Vi vill genom denna studie undersöka hur sjuksköterskor inom sluten- och kommunal vård upplever att vårda äldre personer med långvarig smärta.
Förfrågan om deltagande
Vi vill gärna att du bli deltagare i denna studie genom intervju som vi skall utföra med dig på din arbetsplats under arbetstid. Din verksamhetschef har tillfrågat dig om att du vill delta i denna studie och din erfarenhet är värdefull för oss.
Huvudman för examensarbetet är Högskolan i Borås, som är en statlig myndighet. Med huvudman menas den organisation som är ansvarig för studien.
Hur går examensarbetet till?
Vi kommer att mötas på din arbetsplats det vill säga din avdelning på Kungälv sjukhus / Motala kommunalsjukvård under ett tillfälle. Intervjun kommer att ske i form av ett samtal. Det som diskuteras kommer att spelas in, för att användas som materialet för uppsatsen. Intervjun beräknas ta 20-40 minuter.
När examensarbetet är examinerat kommer det att publiceras enligt sedvanliga rutiner för examensarbete vid Högskolan i Borås och finnas tillgängligt i databasen DIVA. Om du önskar, kan Högskolan tillhandahålla en kopia till dig.
Deltagandet är frivilligt
Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta deltagandet. Om du väljer att inte delta eller vill avbryta ditt deltagande behöver du inte uppge varför, och det kommer inte heller att påverka ditt arbete. För att delta behöver du lämna ditt samtycke.
Om du vill avbryta ditt deltagande ska du kontakta handledaren …………. telefon nr ………. eller mail ……….
Vad händer med mina uppgifter?
I examensarbetet kommer vi att samla in information från dig. Inga namn, uppgifter eller resultat som kan härledas till dig som person kommer att redovisas i examensarbetet. Allt material kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av det, i enlighet med gällande lagstiftning.
Det datamaterial som samlats in, efter intervju om sjuksköterskor hur upplever vård hos äldre med långvarig smärta, kommer att förstöras när examensarbetet är examinerat och godkänt varvid personuppgiftsbehandlingen upphör.
Behandlingen av uppgifter om dig sker med stöd av artikel 6.1 (a) i dataskyddsförordningen (samtycke). Högskolan i Borås är personuppgiftsansvarig. Som deltagare har du ett antal rättigheter enligt dataskyddsförordningens artikel 15-18, 20 och 22, som bland annat innebär att du har rätt att ta del av de uppgifter om dig som behandlas i studien samt få dessa rättade eller raderade. Du har också rätt att få behandlingen av uppgifter om dig begränsad.
Kontakta ansvarig handledare ……… telefon nr ………….. eller mail ……… i dessa fall.
Om du har frågor kring behandlingen av dina personuppgifter är du välkommen att i första hand kontakta ansvariga för examensarbetet det vill säga Renata Bedyk /Anna Lind eller handledaren ………... Du är också välkommen att kontakta
högskolans dataskyddsombud via e-post, dataskydd@hb.se, med synpunkter. Du har därtill rätt att klaga på högskolans behandling av personuppgifter till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet.
Ansvariga för examensarbetet
Renata Bedyk leg. sjuksköterska Mobil nr... … … E-post ...@hotmail.com
Anna Lind leg. sjuksköterska Mobil nr………….
E-post ...@motala.se
Samtycke om deltagande Fylls i av handledaren
Härmed intygas att ansvariga studenter har uppvisat skriftligt samtycke av informanten till deltagande i examensarbetet och behandling av informantens personuppgifter enligt ovan.
Datum och handledares namnteckning
Fylls i av deltagaren
Jag har fått muntlig och skriftlig information om examensarbetet och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla en kopia av den skriftliga informationen.
Jag samtycker till att delta i examensarbetet om hur sjuksköterskor upplever att vårda äldre med långvarigsmärta och att uppgifter om mig samlas in och behandlas på det sätt som beskrivs i informationen ovan.
Namnteckning
BILAGA 3
Intervjuguide semistrukturerad intervju
Områden att täcka in under intervjun:
SLUTENVÅRD/KOMMUNAL SJUKVÅRD
Fyra sjuksköterskor från varje område med olika erfarenheter. Smärtlindring hos äldre med långvarig smärta
Hur sjuksköterskor upplever att vårda patienter som beskrivit ovan
1.Långvarig smärta vad betyder det för dig som sjuksköterska? Uppföljandefrågor
a. Har du någon utbildning om smärta? b. I så fall vilken?
2. Multisjuka äldre med långvarig smärta, har du någon erfarenhet av denna patientgrupp?
Uppföljandefrågor
a. Om du har det så undrar jag hur du upplever att vårda dessa patienter?
b. Upplever du att brukarna/patienterna får den adekvata smärtlindringen inom ditt verk-samhetsområde?
c. Upplever du att brukarna/patienterna känner att de får adekvat smärtlindring?
d. Varierar dina erfarenheter emellan brukarna /patienterna hur de upplever smärtlindring?
3. Vad innebär smärtlindring för dig? Uppföljandefrågor
a. Har du någon personlig filosofi vad gäller att smärtlindra denna patientgrupp? b. Känner du några generella riktlinjer vad gäller smärtlindring för denna patientgrupp?
c. Använder du något mätinstrument när du bedömer smärta? d. I så fall vilket?
f. Vad betyder det för dig som sjuksköterska? g. I så fall använder du dig av detta?
h. Hur agerar du om en brukare får otillräcklig smärtlindring? i. Kontaktar du en fysioterapeut?
j. Eller /och tänker du i andra banor då?
k. Upplever du att det finns några hinder inom din verksamhet för att uppnå en effektiv smärtlindring?
l. Om så är fallet vilka är dessa?
m. Exemplifiera Farmakologisk smärtlindring? n. Exemplifiera Icke-farmakologisk smärtlindring?
4. Tror du att kunskap och erfarenhet påverkar din upplevelse? Uppföljdfrågor
a. Vilken betydelse har kunskap och erfarenhet att vårda patienter med långvarig smärta?
b. Vilken betydelse har samverkan med andra yrkesgruppen att vårda patienter med långvarig smärta?
5. Tro du att en god och effektiv smärtlindring är möjlig inom din verksamhet?
6. Hur upplever du smärtlindring totalt sett av multisjuka äldre över 77 år med långvarig smärta?
Uppföljdfrågor
a. Har du några egna tankar om hur man skulle kunna förbättra smärtlindring för de äldre inom din