Det är viktigt att framhålla lärandets språkliga dimensioner, synliggöra sambandet mellan språk och lärande och lärandevillkor för andraspråkselever. Enligt Lindberg (2005) håller andraspråkselever på att lära sig undervisningsspråket, dess allmänna och specifika drag, samtidigt som de deltar i skolans olika kunskapsuppgifter och former.
Skolans arbete består av både kollektiva och individuella handlingar. Eftersom forskning kring andraspråkelevers språk- och kunskapsutveckling i skolans ämnen framhåller kollektiva handlingars betydelse (Gibbons, 2005) finner vi grupparbete intressant som arbetsform. Eleverna i vår studie hade både positiva och negativa erfarenheter av grupparbete och därför skulle det vara intressant att studera vidare hur interaktionen i grupparbete kan utvecklas och bidra till tillägnandet av det nya språket svenska och kunskaper nedskrivna på svenska? En annan intressant frågeställning skulle kunna handla om språkanvändning (second language conversation), dvs. hur elever med olika förstaspråk gör när de tillsammans konstruerar gemensam förståelse och kunskap. (Underlätta för varandra, skapa förståelse, ge korrekta förslag för form och innehåll, förhandling, vem som tar initiativ, våga be om hjälp och våga hjälpa osv.). Grupparbete är inte lätt och därför är det angeläget att ställa frågor som: Vad får ett grupparbete att gå framåt? Vad gör att jag lär mig genom grupparbete? Vad gör att jag arbetar bra, tar ansvar och känner mig delaktig i ett grupparbete? Gajendra K. Vermas (1999) syn på Cooperative learning i mindre grupper innebär att gruppmedlemmarna samarbetar för att utöka eget och andras lärande. Medlemmarna har ansvar för två saker, dels att lära sig innehållet av uppgiften och del försäkra sig om att alla andra i gruppen gör det samma.
Elevidentitet hos andraspråkselever är angeläget både när det gäller tillägna sig språket och att använda språket. Enligt målen för kunskaper och lärande ska skolan stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro (Lpf94). Enligt Interkulturell pedagogik (Lahdenperä, 2001) spelar identitet och dess utveckling en central roll för lärande, skolframgången förbättras i takt med utökad självkänsla och självförtroende.
Ett ytterligare intressant område att undersöka är rektorns ansvar som pedagogisk ledare. Enligt Lpf 94 har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Som pedagogisk ledare för skolan ansvarar rektorn för att undervisningens upplägg, innehåll och arbetsformer anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar.
35
Referenser
Axelsson, M. (2004). Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I: Hyltestam, K. och Lindberg, I.(red). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle.
Studentlitteratur Lund
Axelsson, M. (2006). Ämne och språk i samspel – en bakgrund. I: Axelsson, M.
Olofsson, M., Philipsson, A, Rosander, C., Sellgren M. (2006).Ämne och språk – språkliga dimensioner i ämnesundervisningen.
http://www.rinkebymultiling.stockholm.se/Aktuellt/Amneochsprak.
Banks, J.A. (2007)….I: Banks, J. A & McGee Banks C. A.(edit) Multicultural education: issues and perpectives.
New York: Chichester: Wiley, cop. 2007
Bergman, P. & Sjöqvist, L. (2000). Att tänka på sitt andraspråk – kan man lära ut det? I: Åhl, Hans (red.), Svenskan i tiden – verklighet och visioner.
Nationellt centrum. HLS Förlag
Borgström, M. (2004). Lärarens interkulturella kompetens i undervisningen. I: Lahdenperä, P. (red) (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik.
Studentlitteratur Lund
Denscombes, M (2000). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur:Lund
Gajendra K. (1999). Teaching about equality, inequality and cultural diversity I: Häkkinen K. (red) (1999). Innovative approaches to intercultural education.
University of Jyväskylä. Continuing Eduction Centre. Multicultural Programmes Gibbons, P. (2005) Mediating learning through talk. I: Lindberg, I. & Sandwall, K. (red) (2006). Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och
högskola.
Institutet för svenska som andraspråk. Göteborgs universitet
Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever klassrummet.
Hallgren och Fallgren
Gustavsson, H. O. (2001). Reflektioner kring undervisning och lärande i ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv. I: Linde, G (red.) (2001). Värdegrund och svensk etnicitet.
Studentlitteratur
Hajer, M. (2004). Språkutvecklande ämnesundervisning – ett andraspråksperspektiv i alla ämnen. I: Olofsson, Mikael (red.) Symposium 2003. Arena andraspråk.
Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk
Hedin, C. (1995). Att undervisa om en främmande kultur. I: Lahdenperä, P. (red). (1995). Interkulturella läroprocesser. HLS förlag
36
Holmberg, P. (2010). Text, språk och lärande. Introduktion till genrepedagogik. I: Olofsson, M. (red). (2010). Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik.
Stockholms universitets förlag.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lahdenperä, P. (red). (1995). Interkulturella läroprocesser. HLS förlag
Lahdenperä, P.(1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? En textanalytisk studie av åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund.
HLS Förlag. Stockholm
Lahdenperä, P. (2001). Interkulturell forskning om lärande och lärarroll I: Bredänge,G., Hedin, C., Holm, Tesfahuney, M. (red.) (2001). Utbildning i det mångkulturella samhället. Volym 1. IPD -rapporter Nr 2001: 02.
Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och lärande. Lahdenperä, P. (red). (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik.
Studentlitteratur Lund
Liberg, C. (2001). Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv – möjligheter och begränsningar I: Nauclér, Kerstin (red.) Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande.
Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk
Lindberg, I. (2004). Språkanvändning – kreativt skapande eller förutsägbara mönster? I: Olofsson, M. (red.) (2004), Symposium 2003. Arena andraspråk.
Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk
Lindberg, I (2004). Samtal och interaktion – ett andraspråksperspektiv. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle.
Studentlitteratur
Lindberg, I & Sandvall, K. (red.) (2006). Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Rapport om svenska som andraspråk 7.
Institutet för svenska som andraspråk. Göteborgs universitet
Linde,G.& Strandberg, C. (2001) Kan värdegrund experimenteras? I: Linde, G. (red). Värdegrund och svensk etnicitet.
Studentlitteratur
Lorentz, H., Bergstedt, B. (red) (2006). Interkulturella perspektiv – Pedagogig i mångkulturella lärandemiljöer.
Studentlitteratur: Lund
Lorentz, H. (2009). Skolan som mångkulturell arbetsplats. Att tillämpa interkulturell pedagogik.
37 Otterup, T. (2005). Jag känner mig begåvad bara.
Göteborgs universitet
Parzyck, I-M. (1999). En skola för andra: minoritetselevers upplevelser av arbets- och livsvillkor i grundskolan
HLS: Stockholm
Patel, R. & Davidsson, B. (2008). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur
Rodell Olqac, C. ( 2001). Några somaliska pedagogers röster om socialisation och lärande i diasporan. I: Bredänge,G., Hedin, C., Holm, Tesfahuney, M. (red.) (2001). Utbildning i det mångkulturella samhället. Volym 2. IPD -rapporter Nr 2001: 11.
Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och lärande.
Sellgren, M. (2005). Ämnesundervisning för flerspråkiga elever – integrering av språk och kunskap I: Axelsson, M., Rosander, C. och Sellgren, M. Stärkta trådar.
Språkforskningsinstitutet i Rinkeby
Schleppegrell M.J. (2005). The challanges of academic language in school subjects. I:
Lindberg, I. & Sandwall, K. (red) (2006). Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola.
Göteborgs universitet. Institutet för svenska som andraspråk.
Svenning, C. (2003). Metodboken. Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling. Klassiska och nya metoder i informationssamhället. Källkritik på Internet.
SOU (1983:57). Olika ursprung - gemenskap i Sverige. Utbildning för språklig och kulturell mångfald.
Liber
Sjögren, A. & Lahdenperä, P. (2001). Interkulturell pedagogik med etnologisk inriktning. I: Bredänge, G. Hedin, C. Holm, K. och Tesfahuney, M. (red). (2001:11). Utbildning i det mångkulturella samhället. Volym 2. Vetenskap i en mångkulturell och postkolonial värld. Frågor och utmaningar. IPD – rapporter. Nr2001:11.
Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik.
Sjöqvist, L. (2005). När språket inte gör tanken rättvisa. I: Lindström, L och Lindberg, V. (red). Pedagogisk bedömning. Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap
HLS förlag
Skolverket (1994) Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94
38