Digitalisering i idrott och hälsa upplever jag varit en uppgift som inte genomsyrats av kritisk hållning. Jag anser att det finns flera anledningar till att fortsätta arbetet med att undersöka och försöka förstå faktorer som påverkar implementering av digitala verktyg i undervisningen i idrott och hälsa.
Dels skulle det vara mer intressant att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka idrottens legitimitet. Varför är kraven på digitalisering sparsamma i ett ämne som idrott? Att titta på läroplanens konstruktion på en institutionell nivå hade kunnat skapa en djupare förståelse av det legitimitetsproblem som idrotten möter.
Vidare hade detta arbete kunnat reproduceras med skillnaden att undersöka om attityden hos idrottslärare förändras efter genomförd fortbildning i digitala verktyg. Hade något förändrats? Hade undervisningen kunnat bli mer revolutionerande, eller hade samma resultat reproducerats? Inställning och kunskap är grundbultar för implementering enligt läroplansteorin, därför finns ett relevant intresse för att undersöka en sådan fråga.
Ett annat alternativ hade varit att undersöka lärarutbildningens förmedling av och inställning till digitala verktyg och hjälpmedel. Finns det något innovativt sätt att förhålla sig till digitala verktyg på idrottslärarutbildningen, eller ställer man sig också frågande till den ökade digitaliseringen?
Kanske hade man slutligen kunnat arbeta med detta för att skapa en gemensam kunskapsbank? Finns det material som underlättar arbetet med digitala verktyg att tillgå för lärare i idrott och hälsa? Hur kan man arbeta för att kombinera digital kompetens med rörelse?
Möjligheterna är många, men detta är några av perspektiven jag kan se utifrån mitt arbete. En viktig synpunkt som avslutning är att förhålla sig kritisk till såväl digitala verktyg som till lärarnas användning av dem. När sker saker slentrianmässigt, och när tar man sig vatten över huvudet?
Det är först när vår omedvetna verklighetsbild ifrågasätts som vi på allvar kan skapa förändring.
14 Referenslista
Adkins, M., Bice, M. R., Worrell, V., & Unruh, N. (2017). Keeping the Physical Educator" Connected" an Examination of Comfort Level, Usage and Professional Development Available for Technology Integration in the Curricular Area of Physical Education. Contemporary Issues in Education Research, 10:4, ss. 225–230.
Allwood, C.M. & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. Andra upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E. & Wängnerud, L.
(2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad.
Femte upplagan. Stockholm: Wolters Kluwer.
Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/eg)
Fleischer, H. & Kvarnsell, H. (2015). Digitalisering som lyfter skolan: teori möter praktik. Första upplagan. Stockholm: Gothia fortbildning.
Gibbone, A., Rukavina, P., & Silverman, S. (2010). Technology integration in secondary physical education: teachers’ attitudes and practice. Journal of Educational Technology Development and Exchange (JETDE), 3:1, ss. 27–
42.
Gibbs, B. (2016). Dansspel som läromedel. I Larsson, H., Lundvall, S., Meckbach, J., Peterson, T. & Quennerstedt, M. (red.) Hur är det i praktiken?
Lärare utforskar ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan.
Hylén, J. (2011). Digitaliseringen av skolan. Andra reviderade upplagan.
Lund: Studentlitteratur.
Jensinger, E. (2019). 12 tankar: om skolans digitalisering. Andra upplagan.
Malmö: Gleerups.
Kretschmann (2015). Technology Integration in Physical Education – Examining the Physical Education Teachers´Domain. Frankfurt am Main:
Johann Wolfgang Goethe-Universität.
Lundgren, U.P. (1978). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. Stockholm: Liber.
Lundvall, S., & Meckbach, J. (2008) Mind the gap: physical education and health and the frame factor theory as a tool for analysing educational settings. Physical Education and Sport Pedagogy, 13:4, ss. 345–364.
Meckbach, J., Almqvist, J., Quennerstedt, M., & Öhman, M. (2013) Exergames as a teaching tool in physical education. Sport Science Review, 12:5–6, ss. 369–385.
Quennerstedt, M., Almqvist, J., Meckbach, J., & Öhman, M. (2013) Why do Wii teach physical education in school? Swedish Journal of Sport Research, 2:1, ss. 55–81.
Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2011a). Kursplan – Idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011c). Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016a). Digitaliseringen i skolan – möjligheter och utmaningar.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016b). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Stockholm:
Skolverket.
Staiano, A.E. & Calvert, S. L (2011). Exergames for Physical Education Courses: Physical, Social, and Cognitive Benefits. Child Dev Perspect, 5:2, ss. 93–98.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Reviderad utgåva. Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Villalba, A., González-Rivera, M. D., & Díaz-Pulido, B. (2017). Obstacles Perceived by Physical Education Teachers to Integrating ICT. Turkish Online Journal of Educational Technology-TOJET, 16:1, ss. 83–92.
Wahlström, N. (2016). Läroplansteori och didaktik. Andra upplagan.
Malmö: Gleerups Utbildning AB.
15 Bilaga 1
Information till dig som genomför samtalsintervju.
Tack för att du medverkar i följande forskningsarbete!
Genomgående kommer den utsago du lämnar att enbart användas i forskningssyfte. Din intervju kommer att spelas in, och sedermera transkriberas. Vid transkriberingen kommer du att återfå ett alias som är anonymiserat för samtliga förutom forskaren.
Din medverkan kommer inte kunna spåras tillbaka till din person, din arbetsplats eller din hemvist.
Inspelningen av din intervju kommer att finnas i forskarens ägo fram till dess att forskningsarbetet är avklarat. Vid forskningsarbetes avslut kommer således din utsago att förverkas utan dröjsmål.
Som respondent är det din rätt att ta del av forskningsarbetet när sammanställningen är genomförd. Du kan då kontakta forskaren med nedanstående uppgifter för att få ett fullständigt dokument utskickat.
Du kan närsomhelst under arbetets gång ta tillbaka din utsago.
E-mejl till uppsatsskrivare: rasmusfast1@gmail.com
Härmed undertecknar jag att jag har tagit del av ovanstående information och lämnar mitt samtyckte till att min personliga utsago får användas i
forskningssyfte:
Underskrift: Namnförtydligande:
___________________________ ___________________________
16 Bilaga 2
Frågeformulär samtalsintervju:
Intervjun börjar alltid med information om etiska riktlinjer och forskningssyfte.
Uppvärmningsfrågor:
1. Som lite uppvärmning på intervjun, skulle du kunna nämna vad du heter, hur gammal du är, samt var du läste din idrottslärarutbildning?
a. Hur länge sen var det?
2. Hur länge har du arbetat som lärare i idrott?
a. Har du andra ämnen som du undervisar i?
3. Vad har idrottsämnet som andra ämnen inte har, skulle du säga?
a. Förklara/Utveckla Tematiska frågor:
Efter uppvärmningsfrågorna görs en tydlig övergång till de tematiska frågorna där respondenten blir medvetandegjord. En kort tankeväckare om samhällets ökade digitalisering initieras.
1. Digitaliseringen har fått ett starkt fäste i skolan med ökat
informationsflöde och tankar om att varje elev ska ha ett eget digitalt verktyg som hjälp i sin undervisning. Har du några tankar om det?
2. Vad är din egen inställning till digitalisering och digitala verktyg?
a. I ämnet idrott- och hälsa?
3. Använder du digitala hjälpmedel i din idrottsundervisning?
a. Vilka då?
b. Varför inte?
2. Ser du några förtjänster eller hinder med digitala verktyg i idrottsundervisningen?
a. Förklara!
3. Hur ser du på dina egna färdigheter med digitala hjälpmedel?
4. Har du blivit erbjuden någon utbildning/fortbildning på digitala hjälpmedel?
a. Om ja, upplever du att du arbetat mer med digitala verktyg?
b. Om nej, är det något du skulle vilja bli erbjuden?
5. Vid planering av din undervisning, i hur stor utsträckning beaktar du den kravbilden som finns på digitalisering utifrån styrdokumenten?
6. Har du någon övrig tanke om digitalisering som du skulle vilja lyfta