8. Diskussion och Slutsatser
8.1. Framtida forskning
Denna studie tog sitt avstamp i den kunskapslucka som upptäcktes vid sökandet av tidigare forskning. Studiens syfte har bara täckt en liten del av denna kunskapslucka och därav finns det fortfarande en hel del outforskade områden. Ett förslag på fortsatt forskning är huruvida bedömningen organisationerna gör inför anställning, med hjälp av utdraget ur
belastningsregistret, skiljer sig beroende på kön och/eller etnicitet. Det vore även intressant att studera om stigmatiseringen av den kriminelle har en upplevd betydelse när bedömningen görs om en kandidat med tidigare dom(ar) får en anställning eller inte. Just stigmatiseringen av den kriminelle skulle kunna ses som en av anledningarna till den brist på forskning som finns kring ämnet.
9. Referenslista
Almkvist, Gustaf (2015). Registrering och kontroll i belastningsregistret som sanktion.
Juridisk publikation, 1/2015, s. 27-40. http://juridiskpublikation.se/wp-content/uploads/2015/05/Gustaf-Almkvist.pdf
Aspers, Patrik (2011). Etnografiska metoder: Att förstå och förklara samtiden. Stockholm:
Liber AB.
Backman, Christel (2012). Criminal Records in Sweden - Regulation of access to criminal records and the use of criminal background checks by employers. Göteborg Studies in Sociology, No 50. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/28834/1/gupea_2077_28834_1.pdf
Berry, Christopher M., Ones, Deniz S. & Sackett, Paul R. (2007). Interpersonal deviance, organizational deviance, and their common correlates: A review and meta-analysis. Journal of Applied Psychology, 92(2), s. 410-424. http://dx.doi.org/10.1037/0021-9010.92.2.410
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber AB.
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, 2. uppl., Studentlitteratur: Lund.
Denver, Megan, Siwach, Garima & Bushway, Shawn D. (2017). A new look at the
employment and recidivism relationship through the lens of a criminal background check.
Criminology 55(1), s. 174-204 http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1745-9125.12130/epdf
Hydén, Håkan (2002). Rättssociologi som rättsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Författarna och Gleerups Utbildning AB.
Klockmo, Carolina (2015). En väg till arbetslivet - Krami, en möjlighet för personer som önskar bryta sin kriminella livsstil. Härnösand: Kommunförbundet Västernorrland.
http://miun.divaportal.org/smash/get/diva2:846721/FULLTEXT01.pdf
Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB.
Lardén, Martin, Kriminalvården (2014). Utvärdering av Kriminalvårdens behandlingsprogram. Norrköping: Kriminalvården.
https://www.kriminalvarden.se/globalassets/publikationer/forskningsrapporter/utvardering-av-kriminalvardens-behandlingsprogrampdf
Larrauri Pijoan, Elena (2014). Legal protections against criminal background checks in Europe. Punishment & Society, 61(1), s.50-73.
http://journals.sagepub.com.till.biblextern.sh.se/doi/pdf/10.1177/1462474513506031
Neuman, W. Lawrence (2011). Social research methods: qualitative and quantitative approaches. 7. Ed. Boston, Mass.: Allyn and Bacon.
Papakostas, Apostolis (2009). Misstro, tillit och korruption. Lund: Studentlitteratur AB.
Polisstyrelsen (2016).
!
Belastningsregistret – begär utdrag.https://polisen.se/Service/Blanketter/Blanketter-belastningsregistret/ Hämtad: 2018-01-03
Stöth, Göran (2011). Transport- och logistikrätt. Malmö: Liber AB.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Warnling-Nerep, Wiweka (2015). Vad är rätt?. Stockholm: Nordstedts Juridik AB.
Polismyndigheten 2018
Rättsavdelningen/Informationsenheten
10. Bilagor
10.1. Bilaga 1
Statistik över utdrag som levererats från Polismyndigheten - Rättsavdelningen till enskilda och myndigheter.
Typ av utdrag 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Polismyndigheten 2018
Rättsavdelningen/Informationsenheten
•! Enskilda utdrag enligt 9 § Lag (1998:620) om belastningsregister.
•! Enskilda utdrag enligt 10 § datalagen och 26 § personuppgiftslagen.
•! Skolutdrag, Enskilda enligt Skollagen (2010:800) fr.o.m. 2011-07-01, Lag (2000:873) om registerkontroll gällde t.o.m. 2011-06-30, samt fr.o.m. 2011-01-01 ingår även LSS, dvs. utdrag enligt Lag (22011-01-010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder.
•! Försäkringsförmedling, Enskilda enligt förordningen 2005:411 om försäkringsförmedling.
•! Utlandsändamål, Enskilda enligt 9 § 2 st Lag (1998:620) om belastningsregister.
•! HVB-hem, Enskilda enligt Lag (2007:171) om registerkontroll vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn.
•! Myndigheter - förordningen om belastningsregister 11§ första stycket 8 och 11§ första stycket 5, förordning om misstankeregister 4§ 9 och 4§ 6,
•! Bolag/företag inom vård och larm - förordningen om belastningsregister 21§ första stycket 1 och 2, förordning om misstankeregister 8§ 1och 2.
10.2. Bilaga 2
Samtyckesformulär och intervjuguide
Information om studien:
Vi heter Olivia Folcker och Julia Eklöf och studerar Personalvetenskap inriktning sociologi vid Södertörns Högskola. Vi avser till att studera arbetsgivare som använder sig av utdrag ur belastningsregister för enskild person enligt 9 § 1 stycket lagen (1998:620) inför anställning.
Vi har kontaktat er för att ni verkar inom den bransch som vi avser till att studera. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse kring användningen av utdraget. Användningen av utdraget har blivit ett allt mer standardiserat rekryteringsverktyg, som det i dagsläget finns lite forskning kring. Därför är vi här idag.
Vi vill informera dig om att:
•! Din medverkan i studien är frivillig och du kan när du vill avbryta din medverkan.
•! All information kommer att behandlas konfidentiellt och du samt företaget kommer vara avidentifierad i uppsatsen.
•! Intervjun kommer att bli inspelad, förutsatt att vi har ditt samtycke för det.
•! All data kommer att förvaras säkert på datahårddiskar som är skyddade med lösenord som endast vi kan.
•! Endast vi och vår handledare kommer ha tillgång till insamlad data.
•! När studien är färdigställd och uppsatsen godkänd kommer all data att bli raderad.
•! Du har rätt att ta del av den färdiga studien.
Frågor:
Allmänt om rekryteringsprocessen
•! Kan du inleda med att kort beskriva hur er rekryteringsprocess går till och ser ut?
•! Vilka typer av tjänster rekryterar ni till?
•! Vilka typer av arbetsuppgifter innefattar dessa tjänster?
•! Vilken grad av ansvar omfattas dessa tjänster av?
•! Vilka typer av urvalsmetoder använder ni er av?
•! Skiljer sig de olika tjänsternas rekryteringsprocess åt på något sätt?
Användandet av utdraget
•! Framgår det i annonsen att ni kräver utdrag ur belastningsregistret?
•! Hur kommer det sig att ni använder er av utdrag ur belastningsregistret?
•! När började ni använda er av det?
•! I vilket skede ber ni era kandidater visa upp utdrag ur belastningsregistret?
•! Vad gör ni efter att ni fått utdraget ur belastningsregistret till er?
•! Ställer ni någon gång frågan till kandidaterna om de är tidigare dömda?
•! Använder ni er av andra verktyg för bakgrundskontroller?
Bedömningen av utdraget
•! Har ni någon gång ställt er frågande till varför ni använder er av utdrag ur belastningsregistret?
•! Hur görs bedömningen om en kandidat har en tidigare dom?
•! Hur grundas bedömningen?
•! Har ni någon mall för vilka brott som är okej?
•! Har ni tackat nej åt en kandidat som har en tidigare fällande dom?
•! Vilka brott är “okej”, vilka är inte?
Inom organisationen
•! Har ni några tidigare dömda som jobbar här?
•! Har det skett något brottsligt på arbetsplatsen kopplat till någon/några anställda tidigare?
•! Har det hänt att ni använder utdraget utanför rekryteringsprocessen, för en redan anställd?
•! Vad upplever ni att informationen i en kandidats belastningsregister bidrar med?
•! Upplever ni att bilden av kandidaten “förändras” om hen har en tidigare dom?