Den empiriska studien har påvisat att det finns en avsaknad användning av BI vid arbetet med ekologisk hållbarhet bland tillverkande verksamheter. Denna studie har resulterat i förslag på hur BI kan stödja verksamheter att arbeta ekologiskt hållbart. Framtida forskning kan testa hur förslagen påverkar arbetet med ekologisk hållbarhet i praktiken. Då det finns påvisade fördelar som BI tillhandahåller kan framtida forskning undersöka potentiella utmaningar med att integrera det ekologiskt hållbara arbetet i verksamheters BI. Detta för att kartlägga vilka utmaningar eller hinder som verksamheter upplever med att använda BI för att arbeta ekologiskt hållbart. Framtida forskning kan även identifiera vilka bakomliggande faktorer som leder till att fler verksamheter inte tar stöd från BI vid arbete med ekologisk hållbarhet och presentera förslag på hur dessa faktorer kan hanteras.
Referenser
Amrina, E., & Vilsi, A. L. (2014). Interpretive structural model of key performance indicators for sustainable manufacturing evaluation in cement industry. In Industrial
Engineering and Engineering Management (IEEM), 2014 IEEE International
Conference on (1111-1115).
Azapagic, A. (2003). Systems approach to corporate sustainability: a general management framework. Process Safety and Environmental Protection, 81(5), 303- 316.
Azvine, B., Cui, Z., Nauck, D. D., & Majeed, B. (2006). Real time business intelligence for the adaptive enterprise. In E-Commerce Technology, 2006. The 8th IEEE International Conference on and Enterprise Computing, E-Commerce, and E- Services, The 3rd IEEE International Conference on (29-29).
Bansal, P. (2005). Evolving sustainably: A longitudinal study of corporate sustainable development. Strategic management journal, 26(3), 197-218.
Brooks, S., Wang, X., & Sarker, S. (2015). A Review of Green IS Research and Directions for Future Studies. Communications of the Association for Information
Systems, 37(1), 395-429.
Carr, E. C., & Worth, A. (2001). The use of the telephone interview for research.
Nursing Times Research, 6(1), 511-524.
Chan, A. P., & Chan, A. P. (2004). Key performance indicators for measuring construction success. Benchmarking: an international journal, 11(2), 203-221.
Chen, A. J., Boudreau, M. C., & Watson, R. T. (2008). Information systems and ecological sustainability. Journal of Systems and Information Technology,10(3), 186- 201.
Crittenden, V. L., Crittenden, W. F., Ferrell, L. K., Ferrell, O. C., & Pinney, C. C. (2011). Market-oriented sustainability: a conceptual framework and propositions. Journal of
the Academy of Marketing Science, 39(1), 71-85.
Darnall, N., Jolley, G. J., & Handfield, R. (2008). Environmental management systems and green supply chain management: complements for sustainability?.Business
Strategy and the Environment,17(1), 30-45.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken - För småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB
Dyllick, T., & Hockerts, K. (2002). Beyond the business case for corporate sustainability. Business strategy and the environment, 11(2), 130-141.
Figge, F., Hahn, T., Schaltegger, S., & Wagner, M. (2002). The sustainability balanced scorecard–linking sustainability management to business strategy. Business strategy
and the Environment, 11(5), 269-284.
Grecu, V., & Nate, S. (2014). Managing Sustainability with Eco-Business Intelligence Instruments. Management of Sustainable Development, 6(1).
Henri, J. F., & Journeault, M. (2008). Environmental performance indicators: An empirical study of Canadian manufacturing firms. Journal of environmental
management, 87(1), 165-176.
Lacy, P., Cooper, T., Hayward, R., & Neuberger, L. (2010). A new era of sustainability.
UN Global Compact, Accenture.
Lawton, G. (2006). Making business intelligence more useful. Computer, 39(9), 14- 16.
León-Soriano, R., Jesús Muñoz-Torres, M., & Chalmeta-Rosalen, R. (2010). Methodology for sustainability strategic planning and management. Industrial
management & data systems, 110(2), 249-268.
Loeser, F., Erek, K., Schmidt, N. H., Zarnekow, R., & Kolbe, L. M. (2011). Aligning Green IT with Environmental Strategies: Development of a Conceptual Framework that Leverages Sustainability and Firm Competitiveness. In AMCIS.
Lönnqvist, A., & Pirttimäki, V. (2006). The Measurement of Business Intelligence,
Information Systems Management, 23:1, 32-40
Melchert, F., Winter, R., & Klesse, M. (2004). Aligning process automation and business intelligence to support corporate performance management. AMCIS 2004 Proceedings, 507.
Melville, N. P. (2010). Information systems innovation for environmental sustainability. MIS quarterly, 34(1), 1-21.
Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB Murugesan, S. (2008). Harnessing green IT: Principles and practices. IT professional, 10(1), 24-33.
Myers, M. D. (2013). Qualitative research in business and management. Sage.
Negash, S. (2004). Business intelligence. The communications of the Association for
Information Systems, 13(1), 54.
Olszak, C. M., & Ziemba, E. (2012). Critical success factors for implementing business intelligence systems in small and medium enterprises on the example of upper
Silesia, Poland. Interdisciplinary Journal of Information, Knowledge, and Management, 7, 129-150.
Petrini, M., & Pozzebon, M. (2009). Managing sustainability with the support of business intelligence: Integrating socio-environmental indicators and organisational context. The Journal of Strategic Information Systems, 18(4), 178-191.
Puig, M., Wooldridge, C., & Darbra, R. M. (2014). Identification and selection of environmental performance indicators for sustainable port development. Marine
pollution bulletin, 81(1), 124-130.
Ranjan, J. (2009). Business intelligence: Concepts, components, techniques and benefits. Journal of Theoretical and Applied Information Technology, 9(1), 60-70. Rienecker, L. & Jørgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber AB Seidel, S., Székely, N., & vom Brocke, J. (2015). Green IS: Are We Still Thinking in Mere Economic Imperatives or Are We Striving for Eco-Effectiveness? AMCIS 2015. Selmeci, A., Orosz, I., Györök, G., & Orosz, T. (2012). Key Performance Indicators used in ERP performance measurement applications. In Intelligent Systems and
Informatics (SISY), 2012 IEEE 10th Jubilee International Symposium on (43-48).
Shariat, M., & Hightower, R. (2007). Conceptualizing business intelligence architecture. Marketing Management Journal, 17(2), 40-46.
Shollo, A., & Kautz, K. (2010). Towards an understanding of business intelligence.
Australasian Conference on Information Systems
Webster, J., & Watson, R. T. (2002). Analyzing the past to prepare for the future: Writing a literature review. MIS Quarterly,26(2), 13-23.
Yeoh, W., & Koronios, A. (2010). Critical success factors for business intelligence systems. Journal of computer information systems, 50(3), 23-32.
Bilagor
Bilaga 1: Operationaliseringsschema
Ekologiskt hållbart arbete Relaterad Litteratur
Vilken roll har du på företaget? Ingen litteratur Skulle du kunna beskriva övergripande hur ert
hållbarhetsarbete ser ut? Ingen litteratur Varför anser ni att det är viktigt att arbeta
hållbart? Melville, 2010 Lacy et al., 2010 Crittenden et al., 2011 Grecu & Nate, 2014 Bansal, 2005
León-Soriano et al., 2010 Vem tar besluten när det kommer till hur ni ska
arbeta för att vara ekologiskt hållbara? Ingen litteratur Upplever du att ert företag har erhållit fördelar
genom att arbeta ekologisk hållbarhet? Vilka fördelar har ni då upplevt?
Grecu & Nate, 2014 Crittenden et al., 2011 Azapagic, 2003 Lacy et al., 2011
León-Soriano et al., 2010 Figge et al., 2002
Tittar ni på den ekologiska hållbarheten och
företagets ekonomi tillsammans? León-Soriano et al., 2010 Figge et al., 2002 Grecu & Nate, 2014
Miljömål Relaterad Litteratur
Vilka miljömål arbetar ni mot? Dyllick & Hockerts, 2002 Seidel et al., 2015 Chen et al., 2008
Varför har ni just dessa mål? Dyllick & Hockerts, 2002 Seidel et al., 2015 Chen et al., 2008 Hur följer ni upp dessa mål? Darnall et al., 2008
Indikatorer vid ekologiskt hållbart arbete Relaterad litteratur
Använder ni er av någon form av indikator för
att övervaka hur hållbart ni arbetar? Azapagic, 2003 Figge et al., 2002 Ranjan 2009 Negash, 2004
León-Soriano et al., 2010 Henri & Journeault, 2008 Puig et al., 2014
Vilka indikatorer använder ni för att övervaka
hur ekologiskt hållbart ni arbetar? Azapagic, 2003 Figge et al., 2002 Ranjan 2009 Negash, 2004
León-Soriano et al., 2010 Henri & Journeault, 2008 Puig et al., 2014
Mäta och övervaka Relaterad litteratur
Hur sker arbetet hos er då ni arbetar med att mäta hur hållbart ni arbetar? T ex den ekologiska hållbarheten?
Figge et al., 2002 Crittenden et al., 2011 Lacy et al., 2010 Mäter ni ekologiska mätetal?
Hur mäter ni? Azapagic, 2003 Figge et al., 2002 Crittenden et al., 2011 Lacy et al., 2010 Har ni upplevt några utmaningar när det
kommer till att mäta hur (ekologiskt) hållbart ni arbetar? Vilka?
León-Soriano et al., 2010 Grecu & Nate, 2014 Petrini & Pozzebon, 2009 Figge et al., 2002
BI Relaterad Litteratur
Vart i er verksamhet använder ni er av BI? Grecu & Nate, 2014 Olszak & Ziemba, 2012 Ranjan, 2009
Stöd från BI vid ekologiskt hållbart arbete Relaterad Litteratur
Mäter/övervakar ni hållbarhetsrelaterade mätetal
i ert BI-system? Hur och vilka? Grecu & Nate, 2014 Petrini & Pozzebon, 2009 (Om ja på fråga 1) Uppstod det utmaningar när ni
skulle börja mäta dessa i ert BI-system? Petrini & Pozzebon, 2009 Grecu & Nate, 2014 Hur mäter ni hur hållbart ni arbetar med hjälp av
ert BI-system? Petrini & Pozzebon, 2009 Grecu & Nate, 2014 Vilka indikatorer använder ni för att övervaka hur
ekologiskt hållbart ni arbetar i ert BI system? Azapagic, 2003 Figge et al., 2002 Ranjan 2009 Negash, 2004
León-Soriano et al., 2010 Henri & Journeault, 2008 Puig et al., 2014
(Om nej på fråga 1) Har ni tänkt på att ni kan använda er av ert BI för att arbeta hållbart? Utmaningar?
Grecu & Nate, 2014 Petrini & Pozzebon, 2009 Kan du nämna områden som ni har förbättrat
sedan användningen av ert BI-system i detta syfte? Grecu & Nate, 2014 Olszak & Ziemba, 2012 Ranjan, 2009
Bilaga 2: Sammanställning av resultat
I tabellen nedan presenteras en sammanfattning av vad som har motiverat
respektive verksamhet till att arbeta ekologiskt hållbart. Det kan till exempel handla om krav eller om fördelar som de kan uppnå genom att arbeta ekologiskt hållbart.
Verksamhet Ekologiskt hållbart arbete
A ISO 14000
Krav från intressenter
Tittar inte på ekonomiska fördelar
B ISO 14000
Krav från intressenter
Tittar på ekonomiska fördelar
C ISO 14000
Krav från intressenter
Tittar inte på ekonomiska fördelar
D ISO 14000
“Bra för varumärket”- inte krav
Tittar inte på ekonomiska fördelar
E ISO 14000
Krav från intressenter
Tittar på ekonomiska fördelar
F ISO 14000
Krav från intressenter
Tittar på ekonomiska fördelar
Involverat i kärnverksamheten
G ISO 14000
Krav från intressenter
Tabellen miljömål sammanfattar de miljömål som respektive verksamhet har.
Verksamhet Miljömål
A Minska avfall till noll
Minska vattenförbrukning
B Minska svinn
Öka produktiviteten
Använda elbilen mer
C Tillverka mer miljövänliga produkter
Minska energiförbrukning
Minska materialförbrukning
Minska utsläpp av koldioxid
Miljöcertifiera fabriker med mer än 100 anställda
D Arbeta effektivare med resurser
Minska utsläpp av koldioxid
Endast använda biogas
E Minska svinn
Effektivisera arbetet
Minska energiförbrukning
Minska dieselförbrukning
Tillverka mer miljövänliga produkter
Köra miljövänligt
F Minska utsläpp
Mer förnybar kapacitet
Ökad energieffektivitet Förbättrad resurseffektivitet G Minska energiförbrukning Minska utsläpp Minska svinn Effektivisera arbetet
Tabellen nedan sammanfattar de ekologiskt hållbara indikatorer som respektive verksamhet mäter och övervakar för att se till att de uppnår sina miljömål.
Verksamhet Ekologiskt hållbara indikatorer A Vattenförbrukning Miljöfarligt avfall Naturgasförbrukning Energiförbrukning B Energiförbrukning Svinnprocent Vattenförbrukning Användning av elbil C Vattenförbrukning Materialförbrukning Avfall Energiförbrukning Utsläpp av koldioxid Användning av kemikalier D Användning av biogas Utsläpp av koldioxid Dieselförbrukning Energiförbrukning E Dieselförbrukning Energiförbrukning Fjärrvärmeförbrukning Vattenförbrukning Utsläpp av lösningsmedel Indirekt koldioxidutsläpp F Genererad el
Hur elen är producerad
Var elen är producerad
Fossilkraft Biomassa Avfall Utsläpp av koldioxid Utsläpp av kväveoxid Utsläpp av svaveloxid
Mängden utbruten kol
G Energiförbrukning Avfall Vattenförbrukning Resursförbrukning Svinn Utsläpp av koldioxid
I tabellen nedan presenteras hur respektive verksamhet arbetar med att mäta och övervaka sina ekologiskt hållbara indikatorer.
Verksamhet Mäta och övervaka A Manuellt
Månadsvis
Koldioxid på koncernnivå
Konsolideras hos koncern
B Manuellt
Beräkning (fakturor + svinn)
Kollar mätare
Sammanställs på plats till ledningen
C Manuellt och med system
Beräkningar manuellt
För in data i databas- hämtas ut och konsolideras hos koncernen
Koldioxid - koncernen beräknar
D Manuellt Fakturor E Manuellt Fakturor Avläsningar Beräkningar
F Manuellt och med system
Beräkning + manuell avläsning
Automatiserade processer automatiserad mätning
Konsolideras på koncernnivå
G Manuellt och system
Koncernen kollar kvartalsvis
Vissa mätningar dagligen
För in både manuell data och automatiskt insamlad data i miljödatasystemet
Tabellen nedan visar vilka verksamheter som tar stöd från BI vid sitt ekologiskt hållbara arbete och även hur de tar stöd från BI vid detta.
Verksamhet Stöd från BI vid ekologiskt hållbart arbete A Inget stöd vid ekologiskt hållbart arbete
B Inget stöd vid ekologiskt hållbart arbete
C Stöd i vissa fabriker men inte koncernnivå
D Inget stöd vid ekologiskt hållbart arbete
E Inget stöd vid ekologiskt hållbart arbete
F Stöd vid automatiserade processer (samla in data & övervaka)
Inte kopplat automatiserade datainsamlingen med koncernen, ingen spårbarhet
G Miljöfrågor
Miljödatasystem - samlar all data kring indikatorer - men ingen spårbarhet (konsoliderat från
automatiserad och manuell insamling)
Stöd vid automatiserade processer (samla in data & övervaka)
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se