Med hänsyn till att det endast framkommer lite om föräldrapars förväntningar på BB-tiden kan framtida forskning göras för att se skillnader mellan omföderskors respektive förstföderskors förväntningar. En sådan studie borde utföras under kvinnans graviditet för att fånga upp förväntningar innan de upplevt BB-tiden. En annan intressant
inriktning för framtida forskning är att beskriva hur föräldrar upplever de första dagarna med sitt barn vid tidig hemgång, och om samma trygghet kan frambringas med en barnmorska som kommer hem till dem för uppföljning gentemot på en BB-avdelning.
9 Slutsats
De första dagarna med ett nyfött barn kan föräldrapar uppleva som turbulent både psykiskt och fysiskt. Förväntningar hos föräldrapar inför BB-tiden kan utebli eftersom de fokuserar och samlar tankarna inför förlossning. Ändå framkommer det att föräldrar reflekterar över är att de kan behöva amningsstöd och praktisk hjälp från vårdpersonal.
De förväntningar som finns kan under BB-tiden bli tillgodosedda. Föräldrapars
upplevelse av BB-tiden tyder på att vården är bra gällande vårdpersonalens kompetens och engagemang samt att föräldrapar i den utsträckning verksamheten tillåter erbjuds att fadern kan närvara. Ett område som kan vidareutvecklas är kommunikationen mellan
vårdpersonal och föräldraparet likväl som vårdpersonalen emellan sig. I samspelet mellan föräldrar och vårdpersonal utgör kommunikationen en central del genom att vårdpersonalen ser föräldrarna som unika individer. Vård som skapas utifrån den enskilda familjens förutsättningar och önskemål leder till att vården blir mer familjecentrerad och individanpassad. När BB-vården blir individanpassad och familjecentrerad kan det leda till att föräldraparet känner en ökad trygghet i sitt föräldraskap.
Referenser
Barimani, M., Oxelmark, L., Johansson, S-E., & Hylander, I. (2015). Support and continuity during the first 2 weeks postpartum. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29, (3), 409-417.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2012a). Varför ska familjen ses som en enhet? I E. Benzein., M. Hagberg., & B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg (s. 23-28). Lund: Studentlitteratur.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2012b). Relationen mellan familj och sjuksköterska – ett systematiskt förhållningssätt. I E. Benzein., M. Hagberg., & B-I.
Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg (s. 47-58). Lund:
Studentlitteratur.
Benzein, E., Persson, C., & Syrèn, S. (2012). Familjecentrerad forskning. I E. Benzein., M. Hagberg., & B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg (s. 79-95). Lund: Studentlitteratur.
Carlgren, I., & Berg, M. (2008). Postpartum consultation: Occurrence, requirements and expectations. Bio Med Central Pregnancy and Childbirth, 8, (29), 1-8.
doi.org/10.1186/1471-2393-8-29
Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Ellberg, L., Högberg, U., & Lindh, V. (2010). 'We feel like one, they see us as two':
new parents' discontent with postnatal care. Midwifery, 26, (4), 463-468.
Fredriksson, E. M, G., Högberg, U., & Lundman, M. B. (2003). Postpartum care should provide alternatives to meet parents’ need for safety, active participation, and ‘bonding’.
Midwifery, 19, 267-276.
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Gustafsson, I., Nyström, M., & Palmér, L. (2017). Midwives’ lived experience of caring for new mothers with initial breastfeeding difficulties: A phenomenological study.
Sexual & Reproductive Healthcare, 12, 9-15.
Hall, E., & Wigert, H. (2010). Familjeinriktad neonatalvård. I M. Berg., & I. Lundgren (Red.), Att stödja och stärka (s. 191-204). Lund: Studentlitteratur.
Hildingsson, M, I. (2007). New parents’ experiences of postnatal care in Sweden.
Women and Birth, 20, (3), 105-113.
Hildingsson, I, M., & Sandin-Bojö, A-K. (2011) ‘What is could indeed be better’ - Swedish women’s perceptions of early postnatal care. Midwifery, 27, (5), 737-744.
Högberg, U. (2014). Obstetrik och mödradödligheten i ett svenskt historiskt perspektiv.
I H. Hagberg., K. Maršál., & M. Westgren (Red.), Obstetrik (s. 671-680). Lund:
Studentlitteratur.
Jackson, K., & Hedberg, K. (2013). Att bli förälder till ett för tidigt fött eller nyfött sjukt barn. I K. Jackson., & H. Wigert (Red.), Familjecentrerad neonatalvård (s. 31-59).
Lund: Studentlitteratur.
Johansson, M., Hildingsson, I., & Fenwick, J. (2013). Fathers want to stay close to their partner and new baby in the early postnatal period: The importance of being able to room in after a surgical birth. Sexual & Reproductive Healthcare, 4, (1), 35-36.
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Kylberg, E., Westlund, A-M., & Zwedberg, S. (2014). Amning i dag. Stockholm:
Gothia fortbildning.
Lundgren, I (2016). Från hemförlossning till institutionsförlossning. I H. Lindgren., K.
Christensson., & A-K. Dykes (Red.), Reproduktiv hälsa – barnmorskans kompetensområde (s. 41-45). Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M.
Granskär., & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 187-196). Lund: Studentlitteratur.
Lundqvist, P., & Selander, B. (2016). Det för tidigt födda barnet. I H. Lindgren., K.
Christensson., & A-K. Dykes (Red.), Reproduktiv hälsa – barnmorskans kompetensområde (s. 714-728). Lund: Studentlitteratur.
Olin, R., & Faxelid, E. (2003). Parents needs to talk about their experiences of childbirth. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17,(2), 153– 159.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Persson, E-K., Fridlund, B., Kvist L, J., & Dykes, A-K. (2011). Mothers' sense of security in the first postnatal week: interview study. Journal of Advanced Nursing. 67, (1), 105-16.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008). Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing practice. 8th ed. Philadephia: Lippincott, Williams & Wilkins.
Ransjö-Arvidson, A-B., Sjödin, M., & Widström, A-M. (2014).
Föräldra-barn-interaktion, amning och stöd efter födelsen. I H. Hagberg., K. Maršál., & M. Westgren (Red.), Obstetrik (s. 577-587). Lund: Studentlitteratur.
Rudman, A., & Waldenström, U. (2007). Critical views on postpartum care expressed by new mothers. Bio Med Central Health Services Research, 7, (178), 1-14.
doi.org/10.1186/1472-6963-7-178
Salonen, H, A., Kaunonen, M., Åstedt-Kurki, P., Järvenpaää, A-L., Isoaho, H., &
Tarkka, M-T. (2009). Parenting satisfaction during the immediate postpartum period:
factors contributing to mothers’ and fathers’ perceptions. Journal of Clinical Nursing, 19, 1716–1728.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Utbildningsdepartementet. Hämtad 2017-04-26, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Socialstyrelsen. (2006). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. Hämtad 2017-10-23, från
http://www.barnmorskeforbundet.se/wp- content/uploads/2015/04/KOMPETENSBESKRIVNING-for-Legitimerad-BARNMORSKA-2006-Socialstyrelsen.pdf
Socialstyrelsen. (2017a). Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2015. Hämtad 2017-04-26, från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20498/2017-3-3.pdf Socialstyrelsen. (2017b). Vård efter förlossning. En nationell kartläggning av vården till kvinnor efter förlossning. Hämtad 2017-05-12, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20592/2017-4-13.pdf Svensk förening för obstetrik och gynekologi [SFOG]. (2013). Säker vård efter förlossningen. Rekommendationer för vård efter förlossningen för modern och barnet.
Hämtad 2017-10-23, från
https://www.sfog.se/media/154226/s_ker_v_rd_efter_f_rlossningen_2013.pdf
Travelbee, J. (1972). Interpersonal aspects of nursing. 2nd ed.Philadelphia: F. A. Davis company.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Wiklund, I. (2016). Den breda barnmorskekompetensens framväxt – från förlösande barnmorska till ett brett yrke inom sexuell och reproduktiv hälsa. I H. Lindgren., K.
Christensson., & A-K. Dykes (Red.), Reproduktiv hälsa – barnmorskans kompetensområde (s. 46-48). Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (2017). Maternal, newborn, child and adolescent Health.
Hämtad 2017-04-26, från
http://www.who.int/maternal_child_adolescent/topics/newborn/postnatal_care/en/
Bilagor
Bilaga 1. Informationsbrev
Information och inbjudan att delta i en studie om nyblivna föräldrars förväntningar på BB-tiden och hur dessa uppfylldes.
Ni som föräldrapar tillfrågas härmed om deltagande i denna studie.
Varför görs studien?
Vid majoriteten av Landstingen i Sverige ansvarar förlossning/BB för vården av den förlösta kvinnan i sju dagar efter barnets födelse. Vårdtiden har under årens gång kortats ner, men varierar både mellan och inom de olika Landstingen. Genom att skapa
förutsättningar för en god vårdmiljö där familjen kan vara tillsammans underlättas anknytningen till barnet, främjar amningen och bidrar till minskad stress. Vården den första tiden efter barnets födelse innefattar välbefinnande, fullgod hälsa, prevention och upptäckt av sjukdomar hos det nyfödda barnet.
För att föräldrar ska känna sig trygga i sin nya roll den första tiden efter ett barns födelse förutsätter detta bl.a. en väl fungerande vårdkedja. Syftet med denna studie är därför att undersöka nyblivna föräldrars förväntningar på BB-tiden och hur dessa uppfylldes.
Vilka inbjuds att delta?
Ungefär åtta nyblivna föräldrapar kommer att under sin vistelse på BB inbjudas att delta i studien.
Hur går studien till?
Ansvariga barnmorskestudenter kommer under kalendervecka 35, 2017 att ta telefonkontakt med er som tackat ja till att medverka och intervjuer kommer att genomföras under kalenderveckorna 36 och 37. Vi kommer att ställa frågor och be er berätta utifrån syftet med studien. Intervjun beräknas ta mellan 30 till 60 minuter och kommer att spelas in med mobiltelefon. Ni får själva bestämma var ni vill bli
intervjuade, hemma eller i lokal som tillhör Landstinget.
Hur hanteras insamlad information?
Om ni väljer att delta i studien kommer allt ni säger att behandlas konfidentiellt. Detta betyder att intervjuerna avidentifieras och redovisas på ett sådant sätt att ingen person går att känna igen. Det inspelade materialet kommer att transkriberas för att därefter raderas från mobiltelefonen och det skrivna materialet kommer att förvaras inlåst tills studien är slutförd och kommer därefter att förstöras. Materialet som samlas in kommer endast användas till studiens ändamål. Resultatet kommer att publiceras i form av en magisteruppsats och finnas tillgänglig på DiVA.
Frivillighet och samtycke
Det är frivilligt att delta i studien och ni kan när som helst, utan särskild förklaring, avbryta ert deltagande. Om ni väljer att inte delta kommer det inte på något sätt att påverka vård och behandling idag eller i framtiden. Ni samtycker till att delta i studien genom att skriva under blanketten ”Informerat samtycke till studien”.
Ansvariga för studien
Huvudman för studien är Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Barnmorskeprogrammet, Kalmar. Studien genomförs av barnmorskestudenter, i slutet av deras utbildning till barnmorskor, och handleds av lärare vid programmet.
Kontaktinformation
Har ni några frågor är ni välkomna att kontakta någon av de ansvariga för studien:
Marie Hansen, leg. sjuksköterska och barnmorskestudent Mobil: 0709-84 43 92
E-post: mh223iw@student.lnu.se
Emelie Nyberg, leg. sjuksköterska och barnmorskestudent Mobil: 0733-90 90 38
E-post: en222tf@student.lnu.se
Lena Lendahls, leg. barnmorska/lektor och handledare Mobil: 0709844392
E-post: lena.lendahls@lnu.se
Bilaga 2. Intervjuguide
- Vilka förväntningar hade ni på BB-vistelsens längd?
- Vilka förväntningar hade ni om amning/tillmatning?
- Vilka förväntningar hade ni kring barnets omvårdnad på BB?
- Vilka förväntningar hade ni kring moderns omvårdnad på BB?
- Vilka förväntningar hade ni kring era behov som nyblivna föräldrar?
- Vilka förväntningar hade ni på personalen gällande exempelvis kunskap och bemötande?
- Vilket stöd hade ni förväntningar på att få under BB-tiden?
- Vilken upplevelse hade ni av BB-vistelsens längd?
- Vilken upplevelse hade ni av amning/tillmatning på BB?
- Hur upplevde ni omvårdnaden av barnet på BB?
- Hur upplevde ni omvårdnaden av modern på BB?
- Hur upplevde ni personalen gällande exempelvis kunskap och bemötande?
- Hur upplevde ni atmosfären på BB?
- Vilket stöd upplevde ni att ni fick på BB?
- Upplevde ni er delaktiga i vården av dig som moder och barnet?
- Hur upplevde ni informationen ni fick på BB, saknades något?
- Hur upplevde ni undersökningarna som utfördes på barnet på BB?
- Vilken betydelse hade det för att fadern var närvarande under hela BB-vistelsen?
- Hur upplevde ni utskrivningsinformationen som ni fick på BB?
- Upplevde ni att ni fått tillräckligt med information om BB under graviditeten?
- Kunde något gjorts annorlunda för att få en ännu bättre upplevelse av BB?