Magisteruppsats 15 hp
Föräldrars förväntningar och upplevelser av BB-tiden.
- Intervju med föräldrapar
Författare: Marie Hansen &
Emelie Nyberg
Handledare: Elisabeth Liedström Examinator: Marie Oscarsson Termin: HT17
Ämne: Reproduktiv, perinatal och
Sammanfattning
Bakgrund: Under BB-tiden ska barnets och föräldrars hälsa och välbefinnande främjas och tillgodoses efter familjens behov. Barnmorskan ska stärka föräldraparet i
föräldrarollen, samt stödja och främja amningen.
Syfte: Att beskriva föräldrars förväntningar och upplevelser av BB-tiden.
Metod: En kvalitativ metod användes och datainsamlingen utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av föräldrapar som rekryterats från BB genom ett bekvämlighetsurval. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Förväntningar hos föräldrapar inför BB-tiden kan utebli eftersom de fokuserar och samlar tankarna inför förlossning. De förväntningar föräldraparen hade var att få praktisk hjälp av vårdpersonalen för att kunna ta hand om sitt barn och känna sig trygga inför hemgång. Majoriteten av föräldraparen upplevde att de fick stöd från vårdpersonalen och att vårdpersonalen var närvarande. Trots det fanns det en önskan från föräldraparen att vårdpersonalen skulle kunna vara ännu mer närvarande. En positiv upplevelse var också att båda föräldrarna hade möjlighet till ett gemensamt ansvar för barnet under de första dygnen och att de upplevde delaktighet.
Slutsats: Föräldrapars upplevelse av BB-tiden tyder på att vården är bra gällande vårdpersonalens kompetens och engagemang. När föräldrar ses som unika individer leder det till att vården blir mer familjecentrerad och individanpassad, vilket kan leda till att föräldrapar känner en ökad trygghet i sitt föräldraskap.
Nyckelord
Förväntningar, upplevelser, föräldrar, BB-tiden
Abstract
Background: During the postnatal care, the health and well-being of the child and parents shall be promoted and catered for according to the needs of the family. The midwife will strengthen the parent in the parenting role, as well as support and promote breastfeeding.
The Aim: To describe parents' expectations and experiences of postnatal care.
Method: A qualitative method was used, and the data collection was conducted using semi structured interviews. The selection consisted of parents recruited from postnatal care through a comfort check. Interview material was analyzed using a qualitative content analysis.
Results: Expectations of parents in the postnatal care can be lost because they focus and collect the thoughts of childbirth. The expectations that the parents had where to get practical help from the healthcare staff to take care of their child and feel safe before returning home. Most of the parents experiences that they were supported by healthcare professionals and that the healthcare staff where present. Nevertheless, there was a wish from the parents that healthcare staff could be even more present. A positive experience was also that both parents had the opportunity to share responsibility for the child during the first few days and that they experienced participation.
Conclusion: Parents experience of postnatal care indicates that healthcare is good in terms of the health and safety of the healthcare staff. When parents are seen as unique individuals, care is becoming more family-centered and individual-adapted, which can result in that parents feel more secure in their parenthood.
Keywords
Expectations, experiences, parents, postnatal care
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1
2 Bakgrund ___________________________________________________________ 1 2.1 Föräldrar ________________________________________________________ 1 2.2 BB-tiden ________________________________________________________ 1 2.2.1 Historiskt om barnbördshus _____________________________________ 1 2.2.2 Nutidens BB-vård _____________________________________________ 2 2.2.3 Barnmorskans roll på BB _______________________________________ 3 2.2.4 Påverkan på föräldrar av BB-tiden ________________________________ 4 2.3 Teoretisk referensram ______________________________________________ 4 2.3.1 Familjecentrerad omvårdnad ____________________________________ 4 2.3.2 Kommunikation, en ömsesidig process _____________________________ 5 3 Problemformulering __________________________________________________ 6 4 Syfte _______________________________________________________________ 6
5 Metod ______________________________________________________________ 6 5.1 Metodbeskrivning _________________________________________________ 6 5.2 Urval ___________________________________________________________ 7 5.3 Datainsamling ____________________________________________________ 7 5.4 Dataanalys ______________________________________________________ 8 5.5 Etiska överväganden ______________________________________________ 10 6 Resultat ____________________________________________________________ 11 6.1 Förväntningar på BB-tiden _________________________________________ 11 6.2 Upplevelser av BB-tiden __________________________________________ 12 6.2.1 BB-vårdtidens längd __________________________________________ 12 6.2.2 Kommunikationens betydelse ___________________________________ 13 6.2.3 Betydelsen av närvarande och engagerad vårdpersonal ______________ 15 6.2.4 Betydelsen av stöd ____________________________________________ 16 6.2.5 Betydelse av båda föräldrars delaktighet __________________________ 18 7 Diskussion __________________________________________________________ 19 7.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 19 7.2 Resultatdiskussion _______________________________________________ 22 8 Framtida forskning __________________________________________________ 26 9 Slutsats ____________________________________________________________ 26 Referenser ___________________________________________________________ 28
Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga 1. Informationsbrev ______________________________________________ I Bilaga 2. Intervjuguide _______________________________________________ III
1 Inledning
I Sverige år 2015 födde 114 981 kvinnor barn (Socialstyrelsen, 2017a). Majoriteten av förlossningarna inträffade mellan två veckor innan beräknad partus upp till två veckor efter beräknad partus. Sex procent av barnen föddes prematurt och sju procent av barnen var överburna (Ibid.). Vårdtiden på Barnbördshus [BB] har under årens gång kortats ner, men varierar både mellan och inom olika Landsting (Socialstyrelsen, 2017b). Enligt World Health Organization (2017) ska grundvården för alla nyförlösta barn och mödrar omfatta både omvårdnads– och medicinska behov. Förstföderskor och omföderskor kan ha individuella behov och kan därför behöva ett anpassat stöd (Ellberg, Högberg &
Lindh, 2010). Föräldrar beskriver att tiden efter ett barns födelse kan upplevas som en känslig och utsatt period, men om föräldrarnas förväntningar på BB-tiden uppfylls kan det leda till en positiv upplevelse (Ibid.).
2 Bakgrund
2.1 Föräldrar
En efterlängtad och betydande händelse i de flesta människors liv är att bli föräldrar, oavsett om de blir förstagångsföräldrar eller har barn sedan tidigare (Jackson &
Hedberg, 2013; Kylberg, Westlund & Zwedberg, 2014). Under graviditeten hinner majoriteten föräldrar att förbereda sig, osäkerhet och ängslan minska, samt sker ett engagemang inför barnets födelse (Kylberg et al., 2014). Spädbarnstiden kan vara en sårbar tid för både barn och föräldrar, eftersom det är en tid med förändring när familjen utökas med ett nytt barn. Föräldrar kan ställas inför nya krav och behov i förhållande till barnet. Parallellt med relationen till den nya familjemedlemmen ska föräldrar få
parförhållandet att fungera. Situationen som föräldraparet befann sig i innan barnets födelse förändras och blir inte densamma igen. Att bli förälder kan skapa möjligheter att växa och få nya perspektiv på livet (Ibid.).
2.2 BB-tiden
2.2.1 Historiskt om barnbördshus
Det första barnbördshuset grundades i Stockholm år 1775 (Lundgren, 2016). Mödrarna som blev förlösta på sjukhuset ville oftast inte avslöja sin identitet och var fattiga.
Under 1920-talet var det vanligt förekommande att mödrarna födde barn i hemmet, endast tio procent av förlossningarna förekom på BB (Högberg, 2014).
Institutionsförlossningarna ökade under 1930-talet, och år 1940 blev 75 procent av mödrarna förlösta på BB. Det ökade behovet av BB-platser resulterade i utformningen av kvinnokliniker (Ibid.). Mödrarna vårdades tillsammans med sitt nyfödda barn på BB, men specifik vård för barnet fanns inte (Hall & Wigert, 2010). Kvinnokliniker som var inriktade på att öka mor och barns överlevnad etablerades i början på 1960-talet (Ibid.).
Eftervården på BB har förändrats under tid (Socialstyrelsen, 2017b). År 1973 var medelvårdtiden för normalförlösta mödrar sex dygn och efter sectio nio dygn (Ibid.). På slutet av 1980-talet ökade barnmorskans kunskap och engagemang gällande amning (Wiklund, 2016).
2.2.2 Nutidens BB-vård
Eftervård för den nyblivna familjen kan inom hälso- och sjukvården ske på olika sätt, tidig hemgång alternativt BB-vård, beroende på önskan från föräldrar samt moderns och barnets hälsotillstånd (Ransjö-Arvidson, Sjödin & Widström, 2014). Tidig hemgång innebär att moder och barn tidigast sex timmar postpartum kan åka hem, medan BB- vård innebär att föräldrar och det nyfödda barnet har möjlighet att stanna på BB i några dagar (Ibid.). År 2015 var vårdtiden efter en normal förlossning i genomsnitt två dygn och det var vanligt förekommande att omföderskor hade en kortare vårdtid
(Socialstyrelsen, 2017b). Vårdtiden efter sectio var under samma period i genomsnitt tre dygn. Vid 70 procent av Landstingen i Sverige ansvarar förlossningen/BB för kvinnans vård i sju dygn efter partus. Det innebär inte att kvinnan behöver kvarstanna på BB i sju dygn, utan att det ska finnas möjlighet för kvinnan att kontakta förlossningen/BB gällande den egna hälsan. Vårdtiden under BB behöver föräldrarna själva kunna påverka, samt att vårdpersonalen anpassar tiden efter individuella behov (Ibid.).
Barnets vård efter partus innefattar välbefinnande, god hälsa, prevention och upptäckt av sjukdomar (Ransjö-Arvidson et al., 2014). Moderns vård inriktas på den psykiska och fysiska hälsan och omfattas av stöd, rådgivning, uppföljning, likaså diagnostik och behandling (Socialstyrelsen, 2017b). Även partnerns välbefinnande behöver tillgodoses (Ibid.). Enligt Svensk förening för obstetrik och gynekologi [SFOG] (2013) ska en hälsoundersökning på barnet utföras under BB-tiden. Det ska även erbjudas
individanpassade samtal som inkluderar riskbedömning och föräldrarnas behov av stöd samt amningsobservation (Ibid.). Information ska ges inför hemgång till föräldrar, men informationen kan variera, samt kan informationen ges muntligt och/eller skriftligt
(Socialstyrelsen, 2017b). Hildingsson och Sandin-Bojö (2011) anser att det finns en bristande tillfredställelse i samband med BB-vården. Föräldrar är övergripande nöjda med intrycket av BB-vården. Trots det finns det ett missnöje inom flera områden som till exempel information om föräldraskap, föräldrars påverkan på vården,
vårdpersonalens stöttning samt bristande kompetens (Ellberg et al., 2010; Hildingsson, 2007; Rudman & Waldenström, 2007).
Det finns ett behov av konsekvent rådgivning genom hela vårdkedjan och innefattar alla personalyrkeskategorier (Persson, Fridlund, Kvist & Dykes, 2011). Vårdpersonal som förekommer på BB-avdelningarna kan variera i yrkeskategorier mellan olika sjukhus i Sverige (Socialstyrelsen, 2017b). Barnmorskor och läkare arbetar på alla BB-
/eftervårdsavdelningar och på flera BB-/eftervårdsavdelningar jobbar det dessutom sjuksköterskor och undersköterskor. Under sommarmånaderna är det förekommande att barnmorskestudenter jobbar på BB-avdelningar. Andra personalkategorier som finns tillgängliga är kuratorer och fysioterapeuter (Ibid.).
2.2.3 Barnmorskans roll på BB
Barnmorskan behöver kunna handlägga eftervård av normal och komplicerad förlossning, samt vårda det friska barnet och kunna identifiera avvikelser
(Socialstyrelsen, 2006). Barnmorskan ska stärka föräldraparet i föräldrarollen, samt stödja och främja amningen (Ransjö-Arvidson et al., 2014; SFOG, 2013;
Socialstyrelsen, 2006). Detta kan underlättas genom att skapa en gynnsam förutsättning till att föräldrar självständigt kan hantera barnets behov och skötsel (Ibid.). För att kunna ge en individuell vård behöver barnmorskan acceptera individuella skillnader för att kunna främja individualitet och stimulera hälsa (Gustafsson, Nyström & Palmér, 2017). Dock framkommer det att en säker och individanpassad vård inte alltid kan uppnås på grund av kort vårdtid och hög arbetsbelastning (Socialstyrelsen, 2017b).
Vilket leder till att återhämtning, stöd och information efter partus till föräldrarna kan utebli (Ibid.). Vårdpersonalens bemötande och förhållningssätt kan inverka på hur föräldrar upplever den nya situationen (Ransjö-Arvidson et al., 2014). Vid utskrivning från BB ska barnmorskan kontrollerat moderns och barnets hälsa samt välmående (Ransjö-Arvidson et al., 2014; SFOG, 2013.). Föräldrar ska även fått information om amning och fortsatt omvårdnad, samt uppföljning av barnet (Ibid.). Det är av betydelse att barnmorskan kan erbjuda samtal om förlossningen och ge stöd (SFOG, 2013;
Socialstyrelsen, 2006). Föräldrar ska ges möjlighet att diskutera känslor och händelser som framkommit under förlossning och BB-tiden med en barnmorska (Olin & Faxelid, 2003; Carlgren & Berg, 2008).
2.2.4 Påverkan på föräldrar av BB-tiden
Förväntningar som föräldrar har på vården och förutsättningar för att dessa uppfylls ökar med en fungerande samverkan genom hela vårdkedjan, vilket vidare kan bidra till en god och säker vård som skapar trygghet i föräldrarollen (Barimani, Oxelmark, Johansson & Hylander, 2015; Ransjö-Arvidson et al., 2014). Föräldrars förväntningar kan skapas av ideal de har om det kommande barnet och föräldraskapet, samt kan förväntningar och upplevelser under BB påverkas av stödet från vårdpersonalen
(Jackson & Hedberg, 2013; Persson et al., 2011). Genom att skapa förutsättningar för en god vårdmiljö där föräldrar kan vara tillsammans underlättas anknytningen till barnet och amningen främjas (Ransjö-Arvidson et al., 2014). Möjlighet till samspel mellan föräldrar och barn på BB är av betydelse, eftersom trygghet uppstår när föräldrar lär känna och tolka barnets signaler (Persson et al., 2011). En förlossning kan upplevas som ansträngande och omvälvande, både fysiskt och emotionellt (Socialstyrelsen, 2017b).
Föräldrar kan därför vara i behov av återhämtning och information under eftervården.
För att tillgodose föräldrars behov ska stöd finnas tillgängligt, samt ska det ges möjlighet att ställa frågor (Ibid.). Otillräcklig information kan påverka föräldrar både under BB-tiden, men även efter utskrivning (Rudman & Waldenström, 2007). Vården behöver utformas efter familjens behov, där båda föräldrarna bekräftas av barnmorskan i föräldrarollen (Ellberg et al. 2010).
2.3 Teoretisk referensram
2.3.1 Familjecentrerad omvårdnad
Enligt Benzein, Hagberg och Saveman (2012a) definieras familjecentrerad omvårdnad av vård som grundas på ett systemiskt förhållningssätt, där samtliga familjemedlemmar utgör var sin del i ett system som blir större än de olika delarna tillsammans. Det finns ständigt en relation mellan individer och inom vården är det motiverat att se familjen som en enhet. Förändringar i livssituationen påverkar alla berörda parter som är involverade i varandras liv och kan yttras som positivt eller negativt. Familjen har fått en mer uttalad roll inom vården, vilket kan bero på de neddragningar av vårdpersonal som finns i vården. Vårdpersonal som möter familjen som en enhet uppmuntrar de
berörda att vara delaktiga i beslut av vården och hur deras vardag kommer att utvecklas.
Utifrån detta kan varje individs kompetens frambringas och utveckla vård som är väl integrerad utifrån familjens behov (Ibid.). Forskning som baseras på ett familjecentrerat perspektiv utgår från föräldrar och barnet i ett sammanhang med en inriktning som grundas på hela familjen (Benzein, Persson & Syrèn, 2012). Även Lundqvist och Selander (2016) menar att båda föräldrars medverkan är av lika relevans vid familjecentrerad omvårdnad.
2.3.2 Kommunikation, en ömsesidig process
En ömsesidig process sker enligt Travelbee (1972) mellan individer när de delar och överför känslor och tankar via kommunikationen. Denna process kan vara invecklad och utvecklar individers uppfattningar om varandra samtidigt som en påverkan sker.
Kommunikationen kan ske både verbalt och icke-verbalt. Genom verbal
kommunikation kan ord uttryckas i muntlig eller skriftlig form för att få fram ett budskap, medan icke-verbal kommunikation förmedlas med hjälp av exempelvis ansiktsuttryck och kroppsspråk. I ett samtal sker alltid en tolkning av den icke-verbala kommunikationen. Kommunikationen är ett betydande redskap som kan användas i vården och hjälpa vårdpersonalen att anpassa olika omvårdnadsåtgärder efter individens behov. Därav är det av betydelse att vårdpersonalen och individen kan förstå och tolka kommunikationen som utspelas mellan dem. Kommunikationen kan påverka kontakten i samspelet mellan individer genom att antingen såra och stöta bort likväl som stödja och hjälpa. Vårdpersonalen kan genom kommunikationen bekanta sig med individen och få en förståelse för vilka behov av hjälp som individen har. Kommunikationen är en central del i omvårdnadsprocessen och leder till att målet med omvårdnaden kan
fullföljas (Ibid.).
Samspelet mellan vårdpersonal och individen sker genom flera faser (Travelbee, 1972).
Dessa faser kan beskrivas genom följande: Förväntningar och inställningar finns mellan individer och genom observation sker ett intryck som kan grundas på tidigare
erfarenheter. Vårdpersonal behöver förstå att alla upplevelser är individuella och unika samt ha individen i centrum. Individen och vårdpersonalen får en känsla för varandras specifika egenheter som kan leda till att vårdpersonalen får en förståelse för individens upplevelser. Empati kan uttryckas när känslor och tankar kan förmedlas och förstås mellan individerna, oberoende om dessa är lika eller inte, ett förtroende byggs upp.
Därefter kan sympati uppstå och en kommunikation med tanke och känsla kan infinnas och vårdpersonalen får en önskan om att hjälpa. Vårdpersonalen kan ta del av
individens upplevelser som kan leda till en tillit och personlig kontakt samt en ömsesidig förståelse (Ibid.).
3 Problemformulering
Föräldrar kan vara i behov av kunskap och stöd för att uppnå trygghet i föräldrarollen innan hemkomst från BB och få tilltro till egen förmåga att självständigt ta hand om barnet. Förväntningar som föräldrar har på BB-tiden kan påverka upplevelsen av BB.
För att barnmorskan ska kunna stödja föräldrar till en positiv upplevelse med sitt nyfödda barn under BB-tiden kan en djupare förståelse behövas för vilka förväntningar föräldrar har samt hur de upplevt BB-tiden. Det finns lite forskning som inkluderar både föräldrars förväntningar inför BB-tiden och hur upplevelsen blev under BB-tiden, därav var det av intresse att genomföra studien.
4 Syfte
Att beskriva föräldrars förväntningar och upplevelser av BB-tiden.
5 Metod
5.1 Metodbeskrivning
En kvalitativ metod valdes och ansågs som en lämplig då syftet var att beskriva
förväntningar och upplevelser hos föräldrapar, vilket innefattade att få förståelse med ett sammanhang som inte uppenbarade sig direkt (Ibid.). Föräldraparen kunde utifrån deras egna perspektiv beskriva sin förväntan och upplevelse, vilket gav en ökad förståelse av valt undersökningsområde (Kvale & Brinkman, 2014).
Den kvalitativa datainsamlingsmetoden som användes var en semistrukturerad intervju och användes på grund av att specifika ämnen ingick (Polit & Beck, 2008). Frågor till de specifika ämnena iordningställes för att ämnena skulle kunna besvaras, men det gick inte att förutse vilka svar som skulle delges (Ibid.). Intervjun var strukturerad avseende att det fanns ett fast ämne som skulle beskrivas, förväntningar och upplevelser av BB- tiden. Frågorna i intervjun var ostrukturerade, eftersom de var öppna och inte hade ett
förutsägande svar utan frågan involverade föräldraparen att prata fritt (Dahlberg, 1997).
En låg grad av standardisering användes gällande ordningsföljden av frågorna.
Författarna utgick ifrån föräldraparet och frågor samt följdfrågor anpassades efter föräldraparets tidigare svar (Dahlberg, 1997; Trost, 2010).
5.2 Urval
Urvalet bestod av föräldrapar som rekryterats från BB genom ett bekvämlighetsurval.
Inklusionskriterier för deltagande i studien var att föräldraparen skulle kvarstannat på BB i minst 48 timmar och kunde kommunicera på svenska. Föräldrapar med barn som vårdats på neonatalavdelningen, samt föräldrapar som författarna varit ansvariga för under sommaren 2017 exkluderades.
Ett bekvämlighetsurval var en praktisk metod att använda, eftersom föräldrapar som uppfyllde inklusionskriterierna tillfrågades efterhand när tid fanns till förfogande under författarnas pågående arbetspass (Trost, 2010).
5.3 Datainsamling
Under tre månader sommaren år 2017 tillfrågades tio föräldrapar muntligt av någon av författarna om att deltaga i intervjustudien innan utskrivning från BB. Alla tio
föräldraparen var intresserade av att delta vid hemgång från BB och fick då ett skriftligt informationsbrev att läsa igenom, samt delades ett samtyckesformulär ut. Det skriftliga informationsbrevet innehöll vilka som ansvarade och utförde studien, metod samt syfte (bilaga 1). Därefter togs telefonkontakt med föräldraparen för att boka in tid för
intervjun. När telefonkontakt togs tackade ett föräldrapar nej till fortsatt deltagande och ett föräldrapar fick författarna inte kontakt med, därmed blev det åtta föräldrapar som intervjuades.
Intervjuerna genomfördes under hösten 2017, tiden som förlöpte från partus fram till intervjun varierade mellan en till sex veckor och intervjun ägde rum på en plats som deltagarna var bekväma med. Det som erbjöds var intervju hemma hos föräldraparet alternativt i lokal som tillhörde Landstinget, alla föräldraparen valde att intervjun skulle ske i hemmamiljön. Medverkan var frivillig, föräldraparen hade rätt att när som helst avbryta sin medverkan under pågående studie utan att behöva uppge anledning. Detta dokumenterades skriftligt genom samtyckesformuläret som skrevs på vid
intervjutillfället. Muntlig information gavs om att syftet kompletterats från att enbart innehållit förväntningar till att även inkludera upplevelser. En intervjuguide (bilaga 2) användes som stöd under intervjun och baserades på syftet med studien, samt
kompletterades med följdfrågor (Kvale & Brinkman, 2014). Efter den första intervjun korrigerades intervjuguiden för att få ett innehållsrikare material (Trost, 2010). Båda författarna var närvarande vid samtliga intervjuer. En av författarna ställde frågorna som ingick i intervjuguiden under samtliga intervjuer, medan följdfrågor ställdes av båda författarna.
Intervjuerna varade i 30-95 minuter och spelades in på en av författarnas mobiltelefon efter samtycke från föräldraparet. Materialet som samlades in användes endast till studiens ändamål. Efter intervjun behandlades det inspelade materialet konfidentiellt och avidentifierades genom att varje intervju fick ett nummer vid transkriberingen som utfördes av båda författarna. Inspelningen på mobiltelefonen raderades direkt efter transkriberingen som utfördes fortlöpande efter varje intervjutillfälle. Endast författarna och handledaren hade tillgång till det skrivna materialet som förvarades inlåst och efter slutfört arbete förstörs utskrifterna.
5.4 Dataanalys
Intervjumaterialet som samlades in analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman (2004) kvalitativa innehållsanalys. Författarna valde att innan analysprocessens start dela in materialet i två kategorier för att få svar på de två frågorna förväntningar respektive upplevelser. Därav var kategorierna redan bestämda när analysprocessen inleddes. Materialet analyserades i olika tolkningsnivåer för att frambringa olika strukturer som genererade i underkategorier (Ibid.).
Analysenheten bestod av samtliga transkriberade texter från det inspelade materialet efter intervjuerna med föräldraparen. Inför innehållsanalysen lästes analysenheten igenom enskilt av båda författarna flera gånger för att få en övergripande känsla av texten, därefter diskuterades och genomfördes analysprocessen gemensamt. Materialet sorterades in i kategorierna Förväntningar på BB-tiden respektive Upplevelser av BB- tiden. Meningsenheter togs ut som svarade mot syftet och utgjordes av meningar eller stycken som hade samma beskrivande innebörd eller sammanhang. Därefter
kondenserades meningsenheterna genom att minskas ner och samtidigt bevarades det
centrala i meningsenheten, vilket gjorde att materialet blev mer hanterligt. En
abstraktion genomfördes för att lyfta innehållet till en högre logisk nivå och försågs med en kod som reflekterade den väsentliga innebörden. De olika koderna jämfördes i
likheter och skillnader för att därefter sammanföras i underkategorier med liknande innehåll. Kategorin Förväntningar på BB-tiden fick inga underkategorier, medan fem underkategorier sammanställdes under kategorin Upplevelser av BB-tiden (Tabell 1.).
Tabell 1. Exempel på analysprocessen
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet
Kod Kategori Underkategori
Det är svårt att just säga förväntningar… tänker mer på förlossningen… man vet inte vad man får för barn heller…
(3)
Svårt att säga förväntningar.
Tänker mer på förlossningen.
Svårt att definiera förväntning
Förväntning ar på BB- tiden
Jag tyckte det var lagom med 3 dagar. Ja det kan man nog säga. Då var man väl rätt så sugen på att komma hem…(2)
Lagom med 3 dagar. Sugen på att komma hem.
Lagom vårdtid
Upplevelser av BB-tiden
BB-vårdtidens längd
Vi fick verkligen fortlöpande information… vi gör det testet så och det testet då… och varför... så det var hela tiden fortlöpande så det tycket jag var jätte skönt… man fick reda på allt…(4)
Vi fick fortlöpande information, vi gör det testet och varför, det var skönt, fick reda på allt.
Bra och tydlig information
Upplevelser av BB-tiden
Kommunikationens betydelse
Man tänker väl att de knackar på och bara frågar hur det är men den upplevelsen var det inte utan att de frågade om man gick ut eller när de var inne och lämnade medicinen men de var inte inne där annars så det kanske de skulle göra lite mer… (7)
Tänker att de knackar på och frågar hur det är.
Men upplevelsen var att de frågade om man gick ut eller lämnade medicin men de var inte inne annars.
Önskade mer närvaro från personal
Upplevelser av BB-tiden
Betydelsen av närvarande och engagerad vårdpersonal
Det var jättebra vid amningen de var ju väldigt hjälpsamma med minsta lilla och då kunde
Jättebra vid amningen, hjälpsamma, bara
Positivt amningsstöd
Upplevelser av BB-tiden
Betydelsen av stöd
man bara ringa så kom dem.
Förklarade och visade, så det var jättebra hjälp…(1)
ringa så kom dem.
Förklarade och visade.
Sen kan man ha jätteont en viss stund och då behöver man att mannen är där och hjälper till… och ta hand om barnet när man själv inte orkar för man är rätt så trött…
Vi turades om och hjälptes åt att ta hand om barnet…(6)
Behöver mannen där och hjälper till, ta hand om barnet när man själv inte orkar.
Vi turades om och hjälptes åt.
Gemensamt ansvar
Upplevelser av BB-tiden
Betydelse av båda föräldrars
delaktighet
5.5 Etiska överväganden
En etikprövning genomfördes för att skydda den enskilda individen och för att ta hänsyn till människovärdet vid forskningen (SFS 2003:460). Den etiska ansökan skickades in för granskning under våren 2017 till Etikkommittén Sydost (dnr. EPK 436-2017).
Författarna tog personlig kontakt med Kvinnoklinikens verksamhetschef på ett Landsting i södra Sverige, där syftet med studien presenterades samt lämnades ett informationsbrev. Verksamhetschefens skriftliga godkännande inhämtades inför genomförandet av studien på kliniken under sommaren 2017.
Intervjun kunde komma att beröra känsliga ämnen och materialet behandlades därför konfidentiellt tills det inte längre behövdes för att därefter förstöras, vilket är i enlighet med vad Kvale och Brinkman (2014) beskriver är en korrekt etisk hantering. Insamlat material kunde obehöriga inte ta del av, samt det som redovisades kunde inte
identifieras till specifika situationer eller individer (Olsson & Sörensen, 2011). Under intervjun var författarna medvetna om att öppenhet kunde leda till ett förtroende som gjorde att föräldraparen anförtrodde händelser som de senare skulle kunna ångra (Kvale
& Brinkman, 2014). Detta gjorde att författarna var observanta för hur föräldraparen uppfattade och reagerade på frågorna (Ibid.). Om ett känsligt ämne framkommit och föräldrarna inte hade bearbetat den berörda situationen hade författarna till studien föreslagit samt förmedlat kontakt med utbildad personal för samtalsstöd.
6 Resultat
Bakgrundsdata om föräldraparen som deltog i studien: mödrarnas ålder var inom intervallet 25-41 år, medianålder 30,5 år, fädernas ålder var inom intervallet 25-42 år, medianålder 33,5 år. Sex föräldrapar var förstagångsföräldrar, varav ett föräldrapar med duplex. Ett föräldrapar hade fått sitt andra gemensamma barn och ett föräldrapar hade fått sitt tredje gemensamma barn. Fyra mödrar var normalförlösta, en var förlöst med vakuumextraktion och tre hade genomgått sectio. Föräldraparens vistelsetid på BB hade ett intervall på två till fem dygn, mediantid tre dygn. Kliniken där föräldraparen
rekryterades har ca 1600 förlossningar per år. Alla mödrar erbjuds kvarstanna fram till sista rutinprovtagningen som genomförs 48 timmar efter partus. Partner erbjuds nästan alltid att bli inskriven, när detta inte är möjligt beror det på att avdelningen är
fullbelagd.
Resultatet presenteras i två kategorier: Förväntningar på BB-tiden och Upplevelser av BB-tiden. Upplevelser av BB-tiden genererade i fem underkategorier: BB-vårdtidens längd, Kommunikationens betydelse, Betydelsen av närvarande och engagerad vårdpersonal, Betydelsen av stöd samt Betydelse av båda föräldrars delaktighet.
6.1 Förväntningar på BB-tiden
På frågor om förväntningar inför BB vistelsen framkom i intervjuerna att en del föräldrapar inte hade några förväntningar på hur länge de skulle kvarstanna på BB, tre föräldrapar förväntade en vårdtid på två till tre dagar. Ett föräldrapar som hade barn sedan tidigare hade som förväntan att åka hem efter ett dygn om förlossningen hade blivit normal. Ett föräldrapar hade blivit informerade på mödravården om att det skulle finnas möjlighet att kvarstanna på BB i 48 timmar. Detta upplevde föräldrarna som positivt, att de redan innan visste att de inte skulle behöva stressa hem innan 48 timmar passerat. Majoriteten av föräldraparen ville inte stressa hem utan förväntades få tid för återhämtning, börja känna sig trygga i föräldraskapet och att allt grundläggande skulle fungera. Föräldraparen förväntades även få praktisk hjälp både som mor och far av vårdpersonalen för att kunna ta hand om sitt barn och känna sig trygga inför hemgång.
”Jag hade förhoppningar att man skulle få lära sig de grundläggande sakerna för att kunna ta hand om barnet. Allmänt hur man hanterar
barnet, hur man badar den och sådana saker. De basala sakerna. Hur man matar den? Det var det jag hade tänkt.” (Föräldrapar 1)
Några föräldrapar uppgav att de enbart haft tankar på förlossningen och visste inte vad de skulle förvänta att få hjälp med på BB, varken för deras egen del eller barnet.
Föräldraparen med barn sedan tidigare förväntade sig inte att behöva mycket hjälp på BB. Det berodde på att föräldrarna var lugna och trygga i deras föräldraroll. Alla mödrarna ville börja amma och det fanns en förväntning om att få amningsstöd från vårdpersonalen. Ett föräldrapar beskrev att de inte varit med om BB-tiden tidigare och att det därför var svårt att veta vilken information de skulle behöva erhålla och få tillgång till. Några mödrar uttryckte att de inte hade några förväntningar på
omvårdnaden av dem själva och att det känts som självklart att de skulle få hjälp från vårdpersonalen om det skulle behövas.
”Omvårdnaden av mig som mor hade jag inga förväntningar på för jag tänkte att på BB klarar man sig själv man är ju inte sjuk…”
(Föräldrapar 2)
Samtliga föräldrapar förväntade att vårdpersonalen skulle vara trevlig, stöttande och hjälpsam, vilket ingav trygghet. Det förväntades att vårdpersonalen skulle komma in till föräldraparen på rummet flera gånger under dygnet och föräldrarna uppskattade att vårdpersonal skulle finnas tillgängliga dygnet runt. Föräldraparen hade även en förväntad tillit gentemot vårdpersonalen, att vårdpersonalen skulle observera vilken information och stöd föräldrarna var i behov av under BB.
”Att personalen ser vad man har för behov… För vi vet ju inte det…
När man är förstagångsföräldrar så vet man ju inte riktigt vad som ska komma… men att dem kan se … hjälpa och kunna vara experter på barnen och omhändertagande…” (Föräldrapar 5)
6.2 Upplevelser av BB-tiden
6.2.1 BB-vårdtidens längd
Majoriteten av föräldraparen upplevde att tiden på BB var lagom. Ett föräldrapar upplevde att vårdpersonalen hade förväntningar på dem, att de skulle stanna kvar tills
alla tester var klara och att amningen var igång. Ett annat föräldrapar beskrev att modern inte var tillräckligt återställd för utskrivning, men att vårdpersonalen inte medgav till en längre vårdtid.
”Visste vi då att jag inte mådde bra så hade vi velat stanna där längre. Men de skulle ha ut oss så fort.” (Föräldrapar 1)
Beslutet om hemgång från BB nämnde ett föräldrapar att de upplevt skulle tagas av vårdpersonalen och att de själva inte fick bestämma. Ett annat föräldrapar beskrev att de var nöjda med vårdtiden vid hemgång från BB, men efter hemkomst var upplevelsen att de borde ha kvarstannat på BB i ytterligare ett dygn. De hade behövt mer hjälp från vårdpersonalen och ett telefonsamtal gav inte samma trygghet som en personlig kontakt.
6.2.2 Kommunikationens betydelse
Vårdpersonalen benämndes av föräldraparen som professionell, noggrann, fantastisk, tillmötesgående, hjälpsam och upplevdes ha kontroll. Men även i vissa fall som otrevlig, osäker, otydlig och oenig. Flera föräldrapar uppgav att vårdpersonalen inte alltid
diskuterat olika besked eller beslut med varandra vid personalskiftet innan de talade med föräldrarna, vilket kunde skapa förvirring och osäkerhet. Några föräldrar nämnde att de var känsliga efter förlossningen och att vårdpersonalen kunde uttrycka sig på ett underligt sätt som gjorde dem ledsna. Föräldraparen uppskattade när vårdpersonalen var tydlig och rak i kommunikationen med dem. När föräldraparen behövde återkommande hjälp önskade de, om hjälpen upplevts som bra, att samma vårdpersonal skulle komma tillbaka.
”Jag gick hellre ut och letade upp någon så man hade någon att prata med… en sån grej att först kan en komma in och sedan en annan… då vill man gärna att samma ska komma tillbaka…” (Föräldrapar 3)
Några föräldrapar beskrev att det inte alltid var en fördel att samma vårdpersonal återkom upprepande när de var i behov av information eller stöd. Den bakomliggande orsaken var då att föräldraparen inte fått ett adekvat svar eller stöd, alternativt att vårdpersonalen upplevts som osäker. Tillit till vårdpersonalen skapades när de var ärliga, exempelvis när vårdpersonalen angav att de hade bristande kunskap och istället
erbjöd att en kollega skulle komma till föräldraparet. Ett föräldrapar beskrev att de behövde vara tydliga i sin kommunikation med vilken hjälp de efterfrågade från vårdpersonalen.
Flera föräldrapar nämnde att de ställde många frågor på BB för att få tillförlitliga svar att förhålla sig till innan de åkte hem. Majoriteten av föräldraparen uppgav att de fick informativa svar på frågorna som ställdes till vårdpersonalen. Ett föräldrapar upplevde att vårdpersonalen inte gav ut mycket information eller svarade på deras frågor. Ett annat föräldrapar hade önskat att vårdpersonalen förhört sig oftare om det var något föräldrarna ville veta. Några föräldrapar upplevde att vårdpersonalen inte var dömande utan istället uppmuntrade dem att ställa fler frågor.
”Jag tyckte det var skönt att de inte dömde en på alla frågor och det tyckte jag var skönt.” (Föräldrapar 4)
Majoriteten av föräldraparen upplevde att de fick fortlöpande och givande information angående barnet och de olika undersökningarna som skulle genomföras under BB-tiden samt att informationsmängden var lagom. Enstaka föräldrapar uttryckte att de
förträngde informationen som gavs, eftersom de fokuserade på att bearbeta förlossningen och anknyta till barnet. Några föräldrapar uppgav att de saknat
information om varför vårdpersonalen utförde tester på barnet som inte ingick i rutinen och vad det kunde innebära för barnet.
”Det var som en som kom in och sa till mig att barnet hade en infektion... och jag bara vadå infektion… Vi ska ta nya prover säger personalen… och då fattade jag ingenting… pappan var ju iväg sen googlade han och det stod bara död, död, död… så det liksom att man förklara för jag vet inte vad det innebär att barnet har en infektion…”
(Föräldrapar 3)
”De kom ju in och tog en mätning på barnet med gulhet men de sa aldrig något innan… Men kanske det är en rutin eller så det vet jag inte… någon tidigare hade kanske märkt något men inte sagt något till oss…” (Föräldrapar 7)
Fortsatt saknade några föräldrapar information angående medicinsk biverkan och dosering av medicin inför hemgång. Ett föräldrapar hade även önskat att det funnits tillgång till en informationsstund alternativt informationspapper anpassat till fadern och vad han kan tänka på gällande mor och barn. Ett föräldrapar nämnde att de fick
begränsat med information om sectio och eftervård, medan ett annat föräldrapar fick muntlig information om sectio, men hade önskat att även få det skriftligt.
” … när jag skrevs ut var det en läkare som svarade på mina frågor men det hade varit bra att få den informationen i pappersform… det är bra att få det muntligt men även på papper… det var mycket när vi skulle åka hem…” (Föräldrapar 7)
De föräldrapar som upplevt förlossningen påfrestande, hade velat tala med en
barnmorska för att gå igenom händelsen innan hemgång men detta erbjöds inte. Flera av föräldraparen saknade ett lugnt utskrivningssamtal med hur de upplevde att allt
fungerade och vad som kunde förväntas hända under den första tiden hemma.
6.2.3 Betydelsen av närvarande och engagerad vårdpersonal
Det framkom att några föräldrapar upplevde att de klarade sig själva utan
vårdpersonalens frekventa närvaro, men att de ändå hade uppskattat om vårdpersonalen kommit in till dem oftare. Ett föräldrapar beskrev att vårdpersonalen inte ville engagera sig mer än de behövde, och hade önskat mer närvaro från personalen. Det fanns ett behov av närvarande vårdpersonal för att föräldrarna inte skulle känna sig helt
utlämnade. Flera föräldrapar beskrev att det var en trygghet när vårdpersonalen visade omtanke och kom in till dem ofta för att få en uppfattning om att föräldrar och barn mådde bra, samt att allt fungerade. Vårdpersonalen gav omtanke och energi gentemot barnet, vilket föräldraparen värdesatte, men hade önskat att de dessutom hade haft mer fokus på dem som föräldrar. Några föräldrapar beskrev att vårdpersonalen periodvis upplevdes ha en stressig arbetsmiljö, men att de ändå tog sig tid till föräldrarna när de hade funderingar eller behövde hjälp.
”Hjälpsam personal som tog sig tid och lyssnade på mig, tog mig på allvar och ville göra det bästa för mig.” (Föräldrapar 8)
Om föräldraparen behövde vänta en längre tid innan vårdpersonalen kunde bistå dem kunde en förståelse för vårdpersonalen frambringas genom att vårdpersonalen
förklarade varför de inte kunde hjälpa dem precis nu. Dock om vårdpersonalen visade stress kunde även föräldrarna bli uppstressade. Två mödrar nämnde att de behövde påminna vårdpersonalen om ordinerad eller efterfrågad smärtlindring.
6.2.4 Betydelsen av stöd
Alla föräldraparen beskrev att vårdpersonalen hade god hand om dem och barnet vid barnets tester och undersökningar som utfördes rutinmässigt. Vårdpersonalen förklarade varför testerna gjordes, hur det gick till och besvarade frågor, vilket kändes positivt och ingav trygghet. Majoriteten av förstagångsföräldrarna uppskattade att de fick hjälp från vårdpersonalen med bad och blöjbyte, samt mottog olika praktiska råd.
”Tryggheten man får från personal när de visar och hjälper är guld värt” (Föräldrapar 2)
Ett föräldrapar nämnde att de inte fått praktisk hjälp när de frågat och upplevde att vårdpersonalen var irriterad. Osäkerhet kunde finnas till en början för hur föräldrarna skulle ta hand om barnet, men att det gick fort att komma in i nya rutiner som
underlättade omhändertagandet. Några föräldrapar beskrev att vårdpersonalen var angelägna om att föräldrarna skulle forma och utföra omvårdnaden av barnet på sitt egna sätt. Föräldraparen som hade barn sedan tidigare hade redan erfarenheter att förhålla sig till och tog hand om sitt nyfödda barn självständigt. BB beskrevs som ett hem där föräldraparen klarade sig själva och bad om hjälp vid behov. Flera föräldrapar angav att de var nöjda med stödet från vårdpersonalen och att de kände sig trygga med att ta hand om barnet självständigt vid hemgång.
”Det var inga måsten utan bara fokus på oss tre för att få allt att funka.” (Föräldrapar 6)
Vid hemgång var en moder besviken på BB-vården, eftersom hennes behov inte blivit tillgodosett. Det hade funnits en uttalad önskan om kontakt med läkare, samt att barnmorskan skulle gjort en suturkontroll men detta uteblev. Hon beskrev även att
uteruskontrollen skulle uteblivit om hon inte påtalat detta till vårdpersonalen.
Föräldraparen som hade genomgått sectio nämnde att de inte hade kunskap om
eftervården och litade på att vårdpersonalen skulle ta hand om dem under BB-tiden. Det enda negativa en av mödrarna som var förlöst med sectio nämnde, var att hon känt att en vårdpersonal varit ifrågasättande till mer smärtlindring när hon bett om det strax efter hon kommit till BB. Vårdpersonalen upplevdes stöttande och tog sig tid för alla
mödrarna som var förlösta med sectio, de kände sig väl omhändertagna och fick hjälp.
”… jag hade en jättegullig sköterska som visade mig hur jag skulle göra när jag skulle gå upp ur sängen… och verkligen tog sig tid... det kändes verkligen tryggt… tänkte först att det här går inte… men det gick” (Föräldrapar 7)
Föräldrapar som hade barn som var i behov av tillmatning uppskattade att vårdpersonalen givit stöd och pratat positivt om tillmatning. Upplevelsen av amningsstödet som fanns till förfogande var varierande hos föräldraparen. Ett
föräldrapar angav att de inte behövde något amningsstöd, men att vårdpersonalen ville observera att amningen fungerade bra. Vårdpersonalen upplevdes angelägna om att modern skulle kunna amma och att amningen skulle vara optimal vid hemgång. Dock upplevde enstaka föräldrapar att det blev för mycket fokus på amningen, och att
amningen då kändes påfrestande. Majoriteten av föräldraparen beskrev att de fick ett bra amningsstöd och att vårdpersonalen var trevlig och stöttande vid upprepade tillfällen.
”Det känns så självklart innan man har fått barn för det ser så lätt ut när man ser alla kvinnor sitta och amma… Shopp shopp… så lägger dem barnen och de tar bröstet, det ser jättelätt ut men det är det ju inte. Det är ju faktiskt lite mer avancerat än så upptäckte jag. Så det tyckte jag var skönt jag fick stöttning och jag fick hjälp absolut.”
(Föräldrapar 2)
”Vi fick bra stöttning och de var inne titt som tätt och frågade hur det gick och visade tips och trix… men barnet somnade hela tiden och då visade de lite tips och trix för det liksom och så där… det tyckte jag var jätteskönt…” (Föräldrapar 4)
Ett föräldrapar upplevde att vårdpersonalen inte ville tränga sig på trots att de bad om hjälp. Enstaka föräldrapar beskrev att de varit i behov av ytterligare amningsobservation från vårdpersonalen, samt att amningsstödet skulle varit mer individanpassat och att det skulle funnits avsatt tid för detta. Vårdpersonalen kunde ibland vid amningsstödet upplevas som hårdhänt, vilket beskrevs som fel teknik, och mer praktisk hjälp efterfrågades. En del av vårdpersonalen upplevdes som erfaren och kunde ge
handgripligt stöd. Medan andra i vårdpersonalen beskrevs som osäkra, vilket resulterade i att ett adekvat stöd inte erbjöds.
” … jag gav upp… jag orkade inte be om mer … det var väldigt synd, för sen blev det dåligt.” (Föräldrapar 5)
6.2.5 Betydelse av båda föräldrars delaktighet
Flera föräldrapar upplevde att vårdpersonalen lyssnade på båda föräldrarna och att fadern kände sig inkluderad i moderns och barnets omvårdnad.
”Det är inte bara mamman som har en massa frågor och kanske är lite orolig och som kanske undrar… det är ju en helt ny värld som öppnar sig.” (Föräldrapar 2)
Ett föräldrapar hade önskat att vårdpersonalen involverade fadern mer och att han inte skulle uteslutas, delaktighet med båda föräldrarna närvarande var av betydelse.
”Speciellt en gång när vi skulle göra barnläkarundersökningen så kom de in och hämtade mig och han var ute och hämtade mat… men de hade inte tid att vänta på honom… och då tänkte jag att det här är något som vi båda skall få vara med om... så då blev jag lite irriterad att jag inte skulle vara den enda… om jag säger att han är borta just nu så kanske vi kan vänta någon sekund… det kändes som att de tyckte att det bara räckte med mig… men det gör det inte för oss för vi vill vara med båda två... och han undrade ju sen var jag var
någonstans…” (Föräldrapar 6)
Samtliga mödrar som förlöstes med sectio nämnde att de varit medtagna efteråt och varit i behov av faderns stöttning. Faderns närvaro gjorde att mödrarna kände sig trygga med att alltid kunna få hjälp utan att behöva vänta. Föräldraparen ansåg att
vårdpersonalen inte hade tillräckligt med resurser för att ständigt vara närvarande hos modern. Även majoriteten av mödrarna som inte blivit förlösta med sectio uppgav att de inte hade känt sig trygga på BB om fadern inte kunnat närvara. Mödrarna ville ha stöd från fadern och inte enbart stöd från vårdpersonalen.
” … även om detta var vårt andra barn så är det en trygghet att få vara tillsammans…” (Föräldrapar 8)
Föräldraparen uppgav att faderns närvaro var av betydelse för både föräldrar och barn, samt bidrog till att de kändes som en familj från början. Efter barnets födelse beskrev fäder att barnet blev verkligt, och de kände att barnet var deras. Det framkom att några fäder inte hade känt sig trygga om de inte fått närvara under hela BB-tiden, eftersom de inte skulle veta vad som händer på BB. Trygghet hos föräldraparen skapades genom närvaro och ett gemensamt ansvar för barnet under de första dygnen, samt värdesatte föräldraparen kontakten med sitt barn under BB-tiden.
”Stor betydelsen att få vara närvarande för allihopa... ja sen är det ju en stor upplevelse med … det är inget som man har varit med om innan…” (Föräldrapar 4)
7 Diskussion
7.1 Metoddiskussion
Syftet med studien var att beskriva föräldrapars förväntningar och upplevelser av BB- tiden. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes för att få fram föräldraparens individuella förväntningar och upplevelser, samt för att dessa skulle kunna uppfattas och urskiljas (Kvale & Brinkmann, 2014). Genomförandet av studien beskrivs under metoden för att underlätta läsarens bedömning av överförbarhet
(Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).
Ett bekvämlighetsurval användes för att författarna skulle kunna tillfråga föräldrapar under deras pågående arbetspass på BB. Fördelen med detta var att föräldraparen kunde tillfrågas när verksamheten tillät och det fanns föräldrapar som uppfyllde kriterierna.
Dock kan det ha påverkat urvalet, eftersom det inte fanns någon strategi med
systematiska urvalskategorier och en variation av föräldrapar kan ha uteblivit samt kan föräldraparen som tillfrågats vara avvikande från populationen (Trost, 2010; Polit &
Beck, 2008). Författarna anser att det blev en varierande utbredning av föräldraparen gällande ålder och förlossningsutfall. Trost (2010) nämner att i kvalitativa studier är variationen inom den grupp individer som författarna har avseende att studera är av betydelse. Detta gör att det kan vara en svaghet i studien att det inte fanns fler variationer bland föräldraparen. För att få en bredare variation i urvalet kunde fler flergångsföräldrar ingått. En anledning till att urvalet inte bestod av fler föräldrapar med barn sedan tidigare, kan vara att de generellt inte har en BB-vistelse på 48 timmar som var en inklusionskriterier. Även föräldrapar med en annan kulturell bakgrund kunde ingått, men författarna kom inte i kontakt med någon som uppfyllde kriterierna under deras förfogade tid under sommaren.
Författarna hade som avsikt att åtta till tio föräldrapar skulle ingå i studien. Det kan vara en fördel att ha ett förbestämt antal intervjuer som ska genomföras (Trost, 2010). Tio föräldrapar tillfrågades att delta i studien, det externa bortfallet blev två föräldrapar, vilka inte ersattes. Åtta föräldrapar ansåg författarna som tillräckligt med tanke på tidsaspekten och att ett omfångsrikt material inbringats. Många intervjuer kan få till följd att det insamlade materialet inte blir hanterbart och kan försvåra analysprocessen (Trost, 2010).
Föräldraparen valde att intervjun skulle ske i deras hemmamiljö av praktiska skäl och deras spädbarn var närvarade, dock innebar det inte ett störande moment och påverkade således inte intervjun. Intervjumiljön ansåg författarna som lämplig. Föräldraparen kan genom att vistas i hemmamiljön inges trygghet, men att det inte alltid är tillräckligt ostört (Trost, 2010). Båda författarna var närvarande vid samtliga intervjutillfällen, vilket kan ha medfört att föräldraparen kommit i underläge. Dock var det ändå befogat att båda författarna var närvarande, eftersom det kan bidra till ett omfångsrikare material, samt leda till en ökad förståelse för det insamlade materialet (Ibid.). En intervjuguide användes som stöd under intervjun, vilket enligt Dahlberg (2010) kan ha
varit en fördel, eftersom författarna inte hade erfarenhet sedan tidigare av att intervjua.
Intervjuguiden innehöll förslag på frågor och gjorde att intervjun inte blev helt ostrukturerad som ett vanligt samtal (Ibid). Frågorna ställdes inte exakt lika vid varje tillfälle, däremot hade frågorna samma innebörd (Dahlberg, 1997; Trost, 2010). Således bestämdes att en av författarna skulle ställa samtliga frågor som ingick i intervjuguiden under intervjuerna.
Frågorna som ställdes med hjälp av intervjuguiden var öppna, vilket gjorde att
föräldraparen kunde beskriva och ge förklaring. Detta kan även bidra till ett detaljrikt informationsmaterial som besvarar syftet (Dahlberg, 1997; Polit & Beck, 2008). Denna teknik tillåter även föräldraparen att anförtro de förväntningar och upplevelser som de vill delge (Polit & Beck, 2008). Upplevelser av BB-tiden ansåg föräldraparen var lätt att beskriva, medan det var svårt att beskriva förväntningar inför BB. Författarna
uppmanade föräldraparen att gå tillbaka i minnet till tiden innan förlossningen och därifrån återge vilka förväntningar som fanns inför BB (Trost, 2010). Detta kan medföra att beskrivningen blir så trovärdig som möjligt. Emellertid kan retrospektiva frågor reflektera hur föräldraparen nu tror att de haft förväntningar och upplevelser, istället för att beskriva föräldraparens verkliga förväntningar och upplevelser av BB-tiden.
Omtolkningar och glömska kan också innebära problem när något ska återbeskrivas (Ibid.). Föräldraparen kan ha tänkt igenom BB-tiden efter hemgång, och därav kan förväntningar och upplevelser blivit annorlunda än om intervjun skett i direkt anslutning till utskrivning från BB. En annan faktor som kan ha påverkat resultatet var att
föräldraparen som ingick i studien vistades på BB under sommaren. Sommaren kan innebära en stressig miljö med minskat antal vårdpersonal och fler vikarier.
En annan form av intervju som kunde använts i studien är gruppintervjuer och kunde ha givit föräldraparen en inblick i de andra föräldraparens förväntningar och upplevelser.
Detta kan ha frambringat information som föräldraparen inte tänkt på och interaktionen i gruppen skulle kunnat skapa en öppen diskussion. Dock ansåg författarna att en gruppintervju innebar etiska dilemman, eftersom tystnadsplikt inte föreligger
föräldraparen emellan. Det togs även i beaktande att föräldrapar som har lätt för att tala kunde tagit över diskussionen och de tystlåtna hade inte fått samma talan (Trost, 2010).
Det kan vara en styrka under analysprocessen att båda författarna är närvarande under samtliga intervjuer och får ett minne samt intryck från intervjun. Vid dataanalysen sker det mer eller mindre en tolkning av materialet (Graneheim & Lundman, 2004; Trost, 2010). En ljudinspelning kan inte helt ersätta den uppfattning som skapas under
intervjutillfället. Att båda författarna diskuterat materialet tillsammans underlättar, samt styrker att tolkningen som gjorts är tillförlitlig (Ibid.). Inget textmaterial som svarade på syftet uteslöts och därmed ökar trovärdigheten (Graneheim & Lundman, 2004).
Författarna bestämde vid analysprocessen start att dela in resultatredovisningen enligt de två frågorna med studien, således förbestämdes kategorierna Förväntningar på BB- tiden och Upplevelser av BB-tiden. Det framkom inte mycket förväntningar, därav kunde inte resultatet sammanställas i underkategorier utan redovisades som en kategori.
För att få fram mer förväntningar kunde intervjun skett innan partus men av praktiska skäl var det inte genomförbart.
7.2 Resultatdiskussion
Det centrala som framkom i kategorin Förväntningar på BB-tiden är att föräldrapar vill stanna på BB i två till tre dygn för att hinna återhämta sig inför hemgång och känna sig lugna och trygga med att ta hand om sitt barn. Vårdpersonalen ska vara professionell, närvarande och kunna förutse föräldrarnas individuella behov. Dock har flera
föräldrapar svårt att beskriva förväntningar. Detta är i likhet med vad Persson et al.
(2011) beskriver att förstagångsföräldrar kan ha svårt att veta vilken information och stöd som förväntas under BB-tiden. Det som även framkom i resultatet var att
föräldrapar har fokus på förlossning och det kan enligt författarna vara en anledning till att föräldrapar inte kan fokusera på tiden efter partus och därför inte reflekterat över förväntningar inför BB. Vidare menar Persson et al. (2011) att omföderskor på grund av tidigare erfarenheter känner sig bättre förberedda och säkrare inför BB. Detta stämmer även överens med vad som framkommer från föräldraparen i resultatet som har barn sedan tidigare och kan vara en bidragande faktor till att de har lite förväntningar på BB- tiden.
Det framkommer i resultatet att föräldrapar kan vara känsliga efter partus, vilket medför att vårdpersonal behöver visa hänsyn till deras sinnesstämning. Ellberg et al. (2010) beskriver även detta och att vårdpersonalen därför behöver vara respektfull och hänsynsfull i samspelet med föräldrarna. Vidare anser Rudman och Waldenström
(2007) att om vårdpersonal inte är lyhörd kan de upplevas som otydliga och okänsliga.
Författarna anser att vårdpersonalen borde se föräldrar som enskilda individer och utifrån det bemöta dem på ett personligt sätt och inte utifrån ett rutinmässigt beteende.
När föräldrar blir sedda och hörda i kommunikationen med vårdpersonalen kan trygghet uppstå (Persson et al., 2011). Detta beskriver även Travelbee (1972) att genom en ömsesidig process mellan vårdpersonal och föräldrapar kan med hjälp av
kommunikationen en tillit skapas och samspelet bli optimalt.
Resultatet visar att majoriteten av föräldraparen är nöjda med vårdpersonalens råd och information som givits till dem. Detta är i motsatts till tidigare forskning (Ellberg et al., 2010; Persson et al., 2011; Rudman & Waldenström, 2007) som belyser att föräldrar inte känner sig tillfreds med de råd som utdelats, samt att informationen är otillräcklig eller inkonsekvent gällande det grundläggande för mor och barn. Föräldrapar i studien förespråkar att vårdpersonal är eniga i eventuella beslut eller åtaganden innan dessa framförs till föräldraparet, samt att kommunikationen är rak och tydlig. Detta är i enlighet med Persson et al. (2011) som anser att information som vårdpersonal ger till föräldrar alltid måste vara konsekvent. Vidare menar Rudman och Waldenström (2007) att vårdpersonal som inte är medvetna om vad kollegor utfört och uttalat kan leda till negativa konsekvenser. När vårdpersonal ger information, råd eller förklaring behöver de vara tydliga i kommunikationen så att det inte leder till missförstånd i samspelet med föräldrarna (Persson et al, 2011; Travelbee, 1972). Föräldrapar i studien efterfrågar förlossnings- och utskrivningssamtal, där de kan diskutera upplevelsen av
förlossningen, samt vad de kan förvänta sig de första dagarna efter hemkomst.
Travelbee (1972) beskriver att vårdpersonal genom kommunikation kan anpassa
omvårdnadsåtgärder efter behov och att det är av betydelse att vårdpersonalen kan få en förståelse för individers specifika upplevelser. Författarna anser att det finns ett behov av att förlossningssamtal behöver erbjudas i större utsträckning än vad som förekommer idag. Detta lyfts även av Persson et al. (2011) som anser att samtal med föräldrarna efter partus kan leda till en känsla av trygghet och borde erbjudas alla förlösta samt ingå i vårdpersonalens rutin. Samtal innan hemgång med föräldraparen om den första tiden hemma anser författarna kan leda till minskad oro inför vanliga problem och situationer som kan uppstå den första tiden. Detta i sin tur kan leda till att föräldrapar inte behöver återkommande kontakt med BB-vården om vanligt förekommande frågor.
Majoriteten av föräldraparen är nöjda med den hjälp och stöd som de får av vårdpersonalen. Dock framkommer det att föräldrapar önskar mer närvarande vårdpersonal, trots att de ändå uppgav att de klarar sig mycket själva. Ellberg et al.
(2010) beskriver att föräldrar kan känna sig övergivna i sin situation och att de inte får tillräcklig stöttning, vilket leder till brist på vård. Författarna kan relatera detta till att vårdpersonalen inte alltid vill störa föräldraparet i deras anknytning till barnet, efter att de konstaterat att allt verkar normalt och fungerar bra. Att föräldrapar upplever att de klarade sig själva men ändå har en känsla av att de vill ha mer närvaro av
vårdpersonalen, kan tolkas som att de behöver mer bekräftelser på att de hanterar barnet på ett bra sätt och vill ha en försäkran om att allt är normalt. Författarna anser att när vårdpersonal uppmuntrar föräldrapar att allt fungerar bra kan föräldrars självförtroende stärkas, detta tankesätt kan grundas på Benzein et al. (2012a) som beskriver vikten av att se familjen ur ett systematiskt perspektiv. Familjen är hela tiden i en förändring där olika faktorer spelar roll bland annat känslor mellan trygghet och osäkerhet (Ibid.).
Även om det framkommer i resultat att vårdpersonal borde vara mer närvarande
upplever föräldrapar att vårdpersonalen trots hög arbetsbelastning tar sig tid till dem för att hjälpa och stötta. Rudman och Waldenström (2007) beskriver att vårdpersonal kan vara stressad och att det i vissa fall kan upplevas negativt. Författarna anser att
förutsättningar för en individuell vård som är familjecentrerad kan skapas när
vårdpersonal tar sig tid till och lyssnar på föräldrar, vilket leder till att föräldrapar kan ses utifrån deras unika situation. Vidare bekräftar Fredriksson, Högberg och Lundman (2003) delvis detta, eftersom de anser att förstagångsföräldrar har ett behov av att vårdpersonal är närvarande för att kunna uppleva stöd i föräldrarollen. Benzein et al.
(2012b) anser att vårdpersonal behöver våga komma familjen nära, vara tillförlitlig och närvarande i mötet, detta kan även ses som en styrka hos vårdpersonalen och leda till ett professionellt förhållningssätt. I resultatet framkommer det att föräldrapar uppskattar när vårdpersonal är angelägna om att föräldrarna ska hitta deras egna sätt att hantera barnet. Detta handlingssätt anser författarna kan bidra till att vårdpersonal bekräftar föräldrar i deras föräldraroll. Ellberg et al. (2010) anger att det förekommer
vårdpersonal som inte är stöttande i föräldrars egen förmåga att ta hand om barnet och att vårdpersonalen då anser sig mer kapabla att främja familjens hälsa än föräldrarna själva. Istället kan föräldrar behöva uppmuntras och bekräftas av vårdpersonal så att de självständigt kan ta hand om barnet samtidigt som vårdpersonalen finns till förfogande när det behövs (Fredriksson et al., 2003; Persson et al., 2011). Detta kan även relateras
till Benzein et al. (2012b) genom att när vårdpersonalen är lyhörd, respektfull och tillmötesgående ökar förutsättningarna till att vårdpersonalen ges ett förtroende och skapar tillgänglighet för familjen.
I resultatet framkommer det att majoriteten av föräldrapar upplever amningsstöd positivt, dock hade några föräldrapar behövt att det var mer individanpassat. För att barnmorskan ska kunna ge föräldrar ett individanpassat amningsstöd behöver hon ha ett öppet förhållningssätt, lyhörd till föräldrars önskemål samt eventuella erfarenheter (Gustafsson et al., 2017; SFOG, 2013). Föräldrar behöver uppmuntras och inte pressas för att uppleva ett positivt amningsstöd (Rudman & Waldenström, 2007). Det krävs även att kollegor sig emellan har ett optimalt samspelt för att amningsstödet ska kunna anpassas och vara konsekvent (Gustafsson et al., 2017). Barnmorskor behöver även vara medvetna om att föräldrar inte alltid kan uttrycka vad de verkligen känner (Ibid.).
Författarna uppfattar att amningsstöd kan ta tid, med tanke på att barnmorskor kan behöva förhöra sig om hur föräldraparet vill ha det och att varje situation är unik. En annan faktor som kan komplicera för barnmorskor att ge ett adekvat amningsstöd är när det råder en hög arbetsbelastning på BB.
En familjecentrerad omvårdnad efterfrågas av föräldraparen. Föräldrar är angelägna om ett gemensamt deltagande och det är av betydelse att få känna sig som en familj under BB-tiden. Vården behöver omfatta föräldrar och barns behov, vilket innebär att det inte endast är det rent medicinska som ska tillgodoses (Socialstyrelsen, 2017b). Detta kan möjliggöra att vården blir familjecentrerad (Ibid.). Fädernas möjlighet till delaktighet av mor och barns vård har betydelse för deras upplevelse av BB-tiden och underlättar deras känsla av att bli far, samt att föräldrarna känner en tvåsamhet (Fredriksson et al., 2003;
Hildingsson, 2007; Johansson, Hildingsson & Fenwick, 2013; Persson et al., 2011;).
När fäder inte tillåts eller om det är osäkert om han får stanna kvar på BB, kan föräldrar uppleva det otryggt samt att fadern upplever att han utesluts (Ellberg et al., 2010;
Johansson et al., 2013; Rudman & Waldenström, 2007). Fäder likväl som mödrar kan behöva få stöd i sin föräldraroll, samt få hjälp och information från vårdpersonalen (Johansson et al., 2013; Rudman & Waldenström, 2007), vilket även framkommer i resultatet. När vårdpersonalen engagerar fadern i BB-vården leder det till ökad trygghet för modern genom att hon får praktisk hjälp (Persson et al., 2011). Tillåts inte fadern vara närvarande och delaktig i barnets och moderns vård blir BB-tiden ”en kvinnas
värld” (Ellberg et al., 2010). Utifrån en familjecentrerad omvårdnad som Benzein et al.
(2012a) beskriver, kan författarna dra paralleller genom att föräldrar påverkas av vilka beslut som vårdpersonalen tar. När föräldrar får möjlighet till en gemensam närvaro kan anknytningen till barnet redan efter partus skapa trygghet. Med hänsyn till detta anser författarna att det borde vara en självklarhet att erbjuda alla fäder att kvarstanna på BB.
Majoriteten av föräldraparen i studien är nöjda med vårdtiden på BB och kände sig trygga vid hemgång. Om inte vårdpersonal i samråd med föräldrar bedömer när det är dags för utskrivning, kan det leda till att föräldrar känner sig obetydliga och osynliga (Rudman & Waldenström, 2007). Medan när föräldrar är trygga i sin föräldraroll, självständigt kan ta hand om barnet, fått stöd och information från vårdpersonalen, bidrar det till att föräldrar upplever tillfredställelse vid hemgång från BB (Salonen et al., 2009). Därmed kan författarna koppla resultatet vad gäller en vårdtid på 48 timmar eller mer kan vara väsentligt för föräldrapar för att känna trygghet i föräldrarollen genom att vårdpersonal finns tillgänglig dygnet runt.
8 Framtida forskning
Med hänsyn till att det endast framkommer lite om föräldrapars förväntningar på BB- tiden kan framtida forskning göras för att se skillnader mellan omföderskors respektive förstföderskors förväntningar. En sådan studie borde utföras under kvinnans graviditet för att fånga upp förväntningar innan de upplevt BB-tiden. En annan intressant
inriktning för framtida forskning är att beskriva hur föräldrar upplever de första dagarna med sitt barn vid tidig hemgång, och om samma trygghet kan frambringas med en barnmorska som kommer hem till dem för uppföljning gentemot på en BB-avdelning.
9 Slutsats
De första dagarna med ett nyfött barn kan föräldrapar uppleva som turbulent både psykiskt och fysiskt. Förväntningar hos föräldrapar inför BB-tiden kan utebli eftersom de fokuserar och samlar tankarna inför förlossning. Ändå framkommer det att föräldrar reflekterar över är att de kan behöva amningsstöd och praktisk hjälp från vårdpersonal.
De förväntningar som finns kan under BB-tiden bli tillgodosedda. Föräldrapars
upplevelse av BB-tiden tyder på att vården är bra gällande vårdpersonalens kompetens och engagemang samt att föräldrapar i den utsträckning verksamheten tillåter erbjuds att fadern kan närvara. Ett område som kan vidareutvecklas är kommunikationen mellan
