8. DISKUSSION
8.2 FRAMTIDA FORSKNING OCH FRÅGOR
Jag saknar forskning kring skolledningens ansvar och deras sätt att se på hur de kan bidra till ett konstruktivt samarbete mellan lärarna och föräldrarna. Hur ser de till att tiden och viljan finns? I skolan måste det finnas mål som ska uppnås gällande föräldrakontakten, för att
personalen ska prioritera detta. Läraryrket är komplext och det är inte alltid man som lärare, inser hur mycket föräldrarnas engagemang betyder för den enskilde eleven och även för skolans verksamhet som sådan. Kan ledningen visa på vinsterna med ett utökat samarbete kanske många lärare tänker om. Det förutsätter förstås att ledningen själv är medveten om vinsterna och förmedlar dem till personalen men också ger dem förutsättningar för att lyckas. Det hade varit intressant med framtida forskning kring, hur mycket tid de lärare som har mycket goda kontakter med föräldrar, egentligen lägger ner på samarbetet. De lärare som enligt forskning blir så kallade eldsjälar, kanske måste prioritera tid från någonting annat som är viktigt i verksamheten. Detta kan inte utläsas av den tidigare forskning som jag har funnit. Frågor som väckts under arbetets gång är hur de föräldrar som vi tolkar är oengagerade i deras barns skolgång ser på samarbetet. De föräldrar som enbart kommer till skolan när det är dags för utvecklingssamtal som jag inte har intervjuat i denna studie. Vad anser de skulle krävas av skolan för att göra dem engagerade? Är det kanske så att deras syn på samarbete tillhör det punktuella perspektivet där inga genuina möten krävs för att barnen ska genomföra sina år i skolan eller är det lärarna, som inte bjuder in föräldrarna att delta? Det kanske till och med är så att många lärare och föräldrar intar ett punktuellt perspektiv där relationen dem emellan inte är så viktig, på grund av gamla traditioner där man separerar hem och skola. Ur det relationella perspektivet förstår vi att föräldrarna och samarbetet är viktigt, att ur personliga kontakter kan det skapas delaktighet. Delaktighet gör oss till medskapande i den sociala interaktionen enligt relationellt perspektiv (ibid: 178). När föräldrarna är medskapande ökar förutsättningen för att eleven ska lyckas i skolan och enligt tidigare forskning (jfr Alfakir 2004, Bouakaz 2007) kan problem som tidigare ansågs vara mycket svåra, lösas endast genom att föra dialoger med föräldrarna. Förutsättningen är goda relationer.
Paulin (2006) beskrev att nyutbildade lärare ansåg att relationer var det svåraste i yrket och bland de fyra största problemen de mötte var just att hantera relationen till föräldrarna. Inför framtida forskningsarbete och arbete ute i skolorna kan mitt arbete bidra med kunskap om, hur man kan förstå samarbetet mellan lärare och föräldrar ur ett punktuellt- och relationellt perspektiv samt vilket perspektiv som är det mest fruktsamma.
Mead och von Wrights teorier och begrepp om hur vi människor fungerar i interaktionen bidrar till en ökad kunskap om vårt sätt att påverka andra människor och hur vi själva blir påverkade av andra. Mötet med andra människor ger oss möjlighet att utvecklas. Von Wright (2000) talar om att människan är i ständigt vardande och menar att vi därför aldrig kan veta vem den andra människan är (ibid: 33). Genom min utbildning har jag förändrats på flera sätt och det är just genom möten med de andra, lärare på högskolan och studiekamrater. Jag är
inte samma person som klev in genom dörrarna på Malmö högskola en augustidag 2007, jag kommer heller inte att vara samma person när jag har arbetat som lärare i tio år. Jag är i ständigt vardande, liksom alla andra.
Källor och litteratur
Alfakir, Nabila (2004) Skapa dialog med föräldrarna – integration i praktiken. Malmö: Runa förlag
Andersson, Inga (2004) Lyssna på föräldrarna. Stockholm: HLS Förlag.
Bouakaz, Laid (2007) Parental involvement in school- what hinders and what promotes
parental involvement in an urban school. Malmö: Holmbergs
Bouakaz, Laid (2006) Vem äger nyckeln till skolan? i Axelsson, Monica & Bunar, Nihad
Skola, språk och storstad. Avesta: STC
Bryman, Alan (2008) Social Research Methods. Oxford: Oxford University Press.
Egholm, W Lise (2007) Min blå soffa - Om integration i skolan. (övers. G. Skiöld .). Stockholm: Natur och kultur. (Originalarbete publicerat 2006).
Erikson, Lars (2004) Föräldrar och skola. Örebro Universitet. PDF. Hämtad 2010-09-02. Hämtad från: http://www.oru.se/humus/lars_erikson
Erikson, Lars (2009) Lärares kontakter och samverkan med föräldrar. PDF. Hämtad 2010- 09-05. Hämtad från: http://www.oru.se/humus/lars_erikson
Erikson, Lars (2006) Föräldrar och skola - olika innebörder. Örebro Universitet. PDF. Hämtad 2010-09-05. Hämtad från: http://www.oru.se/humus/lars_erikson
Högdin, Sara (2007) Utbildning på (o)lika villkor – om kön och etnisk bakgrund i
grundskolan. (Rapport i socialt arbete nr 120). Stockholm: US- AB Print Center
Jensen, Elsbeth & Jensen, Helle (2008) Professionellt föräldrasamarbete. (övers. Annika Claesdotter). Stockholm: Liber AB.
Grosin, Lennart (2001). Alla föräldrar kan! Hemmets läroplan- Vad föräldrar kan göra för
att deras barn skall klara sig i skolan. Stockholm: Pedagogiska Institutet
Kamali, Masoud (2005) Sverige inifrån. Röster om etnisk diskriminering. Rapport av
Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. SoU 2005:69. Stockholm: Edita Nordstedts Tryckeri AB
Klapp- Lekholm, Alli (2004). Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv i rapporten: Föräldrars oavlönade pedagogiska arbete kap.7. Malmö: Arbetsmiljöinstitutet
Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lahdenperä, Pirjo (2008) Interkulturellt ledarskap- förändring i mångfald. Lund: Studentlitteratur
Maradones Larsson & Nilsson (2008). Följa upp och förbättra I: Myndigheten för skolutveckling Vi lämnar till skolan det käraste vi har. Stockholm: Liber Distribution.
Mead, George Herbert (1967) Mind Self and Society. From the standpoint of a Social
Behaviorist. [1934] Redigerad av Charles W. Morris. Chicago: The University of Chicago Press
Nilsson, Agneta (2008) Lyssna till föräldrarna! I: Myndigheten för skolutveckling Vi lämnar
till skolan det käraste vi har. Stockholm: Liber Distribution.
Paulin, Arja (2006) Den första tiden i yrket - från student till lärare. Stockholm: LHS förlag Persson, Magnus & Thavenius, Jan (2003). Skolan och den radikala estetiken. Rapporter om utbildning nr 1/2003. Malmö: Reprocentralen, Malmö Högskola.
Skolverket. A5- Samverkan mellan skola och hem I: BRUK. Hämtad 2010-10-01. Hämtad från: http://www.skolverket.se/sb/d/2173. Senast granskad 2008-09-02.
Skolverket (2006). Läroplan till det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. PDF. Hämtad 2010-09-09. Hämtad från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069
Skolverket (2007) Hur används individuella utvecklingsplaner? En studie efter införandet av
nya bestämmelser. PDF. Hämtad 2010-10-01. Hämtad från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1723
Trost, Jan (1997/2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
von Wright, Moira (2000) Vad eller vem?- En pedagogisk rekonstruktion av G H Meads teori
om människors intersubjektivitet. Göteborg: Daidalos AB
Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiskaprinciper inom humanistisksamhällsvetenskaplig
forskning. Hämtat 2010-09-01. Hämtat från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.