Av utrymmesskäl är materialet i denna uppsats högst begränsa; det finns således all anledning att kartlägga ljudupprepningar i ytterligare visor. ”Den svenska visskatten” är närmast oöverskådlig och därför en god källa för den metriskt intresserade visentusiasten, förslagsvis kan då fler kvinnliga visdiktare inkluderas. I denna undersökning anlades ett diakront perspektiv men givetvis kan man även vända sig till olika verk med tätare publiceringar. Den som ger sig i kast med detta kommer i likhet med mig att upptäcka att visorna är enklare att stillsamt avnjuta än att noggrant nagelfara. När ett resultat går att skönja är dock möjligheten stor att man berikar litteraturforskningen med nya resultat eftersom överraskande få har fördjupat sig i svenska visors olika rimtyper och rimmönster.
I denna uppsats registrerades respektive variabel genom perceptoriska analyser och Wåhlin förespråkar på goda grunder denna metod.96 Tillämpas en akustisk metod säkerställs visserligen reliabiliteten men då krävs, som nämndes i avsnitt 1.7, avancerad utrustning. Och att med objektiv precision beskriva lyrik är knappast fruktbart. Istället rekommenderar jag kommande analytiker att låta det upplevda ligga till grund för metriska undersökningar. Lyrikens huvud- sakliga syfte är trots allt att upplevas.
Finns det då ytterligare metriska undersökningar mitt valda material kan få utstå? Onekligen! Denna studie gör inga anspråk på att vara fullständig och jag har som tidigare nämnts riktat in mig på den sekundära rytmiken. Därför vill jag råda likasinnade att inte defenestrera mina avhandlade visor. Tvärtom kan ytterligare undersökningar utöka kunskaperna om denna uppsats material, vars primära rytmik ännu inte är helt utforskad.
Källförteckning
Primära källor
Bellman, Carl Michael, ”Fredmans epistel N:o 2” i Fredmans epistlar, Stockholm 1790, s. 4 f. –, ”Fredmans epistel N:o 9.” i Fredmans epistlar, Stockholm 1790, s. 19 f.
–, Musiken till Fredmans epistlar, Stockholm 1790.
Den svenska psalmboken, 1697 års koralbok, Stockholm: Gidlund 1985.
Dorsin, Henrik, ”Fan for i far”. Brev från H. Dorsin till P. Wingård. 2016-03-10 (hos uppsatsförfattaren).
–,”Tomten är en kommunist”. Brev från H. Dorsin till P. Wingård. 2016-03-10 (hos uppsatsförfattaren).
”Henrik Dorsin – Fan for i far” (2014) Youtube
https://www.youtube.com/watch?v=rbF7ouytDRk (16/5 2016). ”Henrik Dorsin – Tomten är en kommunist” (2014) Youtube
https://www.youtube.com/watch?v=unauzWMcyso (16/5 2016).
Kolmodin, Israel, ”Miβtrösta eij o Christen godh”, i Then swenska psalm-boken … öfwersedd och nödtorfteligen förbättrad, och åhr 1697 i Stockholm af trycket vthgången …, Stockholm
1697, s. 259-261.
–, ”Een Sommarwisa”, i Then swenska psalm-boken … öfwersedd och nödtorfteligen
förbättrad, och åhr 1697 i Stockholm af trycket vthgången …, Stockholm 1697, s. 339. Taube, Evert, ”Den lycklige nudisten”, i Hjärtats nyckel heter sång, Stockholm: Bonnier 1966, s. 330-332.
–, ”Så länge skutan kan gå”, i Så länge skutan kan gå, Stockholm: Bonnier 1972, s. 313-317. Tegnér, Alice, ”Mors lilla Olle”, i Sjung med oss, Mamma! 18 små visor av A.T., Häfte 3, 2 uppl. Stockholm: Fr. Skoglunds förlag 1895, s. 13.
–, ”Majas visa”, i Sjung med oss, Mamma! 18 små visor av A.T., Häfte 4, 6 uppl. Stockholm: Fr. Skoglunds förlag 1897, s. 23.
Sekundära källor
Anthin, David, Evert Taubes scener. Från Cabaret Läderlappen till Gröna lund, (diss. Göteborg) Lund: Ellerström 2007.
Bergsten, Staffan, ”Från litteraturhistoria till litteraturvetenskap”, i Litteraturvetenskap: en inledning, Staffan Bergsten (red.), Lund: Studentlitteratur 2002, s. 9-18.
Bergsten, Staffan & Elleström, Lars, Litteraturhistoriens grundbegrepp, Lund: Studentlitteratur 2004.
Brolinson, Per-Erik & Larsen, Holger, ”Visor till nöjets estrader”. Den populära svenska visan, Skrifter utgivna av svenskt visarkiv 20. Hedemora: Gidlunds förlag 2004.
Brolinson, Per-Erik, Utländska inflytanden på den svenska visan. (Musikvetenskapliga publikationer nr 2.) Stockholm: Institutionen för musik- och teatervetenskap 2007.
Den svenska psalmboken med tillägg, Stockholm: Verbum 2002.
Elleström, Lars, Lyrikanalys: en introduktion. Lund: Studentlitteratur 1999. Garlén, Claes, Svenskans fonologi, Lund: Studentlitteratur 1988.
Hedwall, Lennart, ”Om den svenska romansen efter Rangström”, i Nordisk musik och musikvetenskap under 1970-talet. En rapport från 8:e Nordiska Musikforskarkongressen, Göteborg: Musikvetenskapliga institutionen 1980, s. 75-85.
Jonsson, Bengt R., ”Visa och folkvisa. Några terminologiska skisser”, i Visa och visforskning (Skrifter utgivna av svenska litteratursällskapet i Finland), Ann-Mari Häggman (red.),
Helsingfors, 1974, s. 27-41.
Landgren, Bengt, ”Vad är en litterär text?”, i Litteraturvetenskap: en inledning, Staffan Bergsten (red.), Lund: Studentlitteratur 2002, s. 19-32.
Larsson, Jörgen, ”Metrisk strukturalism”, i Metriken som tolkningshjälp. Metriska diktanalyser, Elena Dahl & Eva Lilja (red.), Göteborg: Centrum för metriska studier 1993, s. 51-67.
Leonardz, Jenny, ”Västervik satsar på att bli svenskt viscentrum”, Svenska Dagbladet 2003-05-19.
Lilja, Eva, ”Sex metoder att förbinda form med betydelse”, i Metriken som tolkningshjälp. Metriska diktanalyser (Skrifter utgivna av Centrum för Metriska Studier 3), Elena Dahl & Eva Lilja (red.), Göteborg: Centrum för Metriska Studier 1993, s. 9-18.
–, Svensk metrik, Stockholm: Svenska akademien 2006.
Lindqvist Grinde, Janne, Klassisk retorik för vår tid, Lund: Studentlitteratur 2008.
Lyrikens liv: introduktion till att läsa dikt, Janss, Christian m.fl., Göteborg: Daidalos 2004. Malm, Ulf, Meter, rytm och ljudgestaltning i bunden vers. Exemplet Karlfeldt. (Skrifter utgivna av litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, nr. 21), (diss.) Uppsala: 1985.
Massengale, James, Systerligt förente.En studie i Bellmans musikalisk-poetiska teknik
(Kungl. Musikaliska Akademiens skriftserie nr 25.) Stockholm: Musikaliska akademien 1979. Nordenfors, Ola, ”Känslans kontrapunkt” Studier i den svenska romansen 1900-1950
(Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, nr. 28), (diss. Uppsala) Stockholm: Almqvist & Wiksell International 1992.
Olsson, Bernt & Algulin, Lennart, m.fl., Litteraturens historia i Sverige, 5. Uppl., Stockholm: Norstedts 2009.
Reimers, Lennart, Alice Tegnérs barnvisor (Skrifter från musikvetenskapliga institutionen Göteborg: 8), (diss. Göteborg) Bromma: Edition Reimers 1983.
Svenska Akademiens grammatik. 4, Satser och meningar. Stockholm: Svenska akademien 1999. Tenngart, Paul, Litteraturteori, Malmö: Gleerups 2008.
Timm, Mikael, Evert Taube. Livet som konst, konsten som liv, Stockholm: Bonniers 1998. Tyboni, Börje, Noter. Handbok i traditionell notering, Stockholm: Gehrmans musikförlag 1994.
Vulovic, Jimmy, Narrativanalys, Lund: Studentlitteratur 2013.
Watt Boolsen, Merete, Kvalitativa analyser. Forskningsprocess, människa, samhälle. Malmö: Gleerups 2007.
Wåhlin, Kristian, Allmän och svensk metrik, Lund: Studentlitteratur 1995.
Ödman, Pelle, ”Om Bellmans-sång”, i Bellmansstudier, Trettonde samlingen, Utgivna av Bellmanssällskapet, Stockholm. 1959, s. 127-144.
Bilagor
I uppsatsskrivandet har det funnits en ambition att beskriva hur de fonologiska iterationerna har markerats i analyserna. Det skadar dock knappast att påminna om hur bilagornas analyser ska förstås. Därför följer här en repetition av vad respektive symbol och markering betecknar.
Till att börja med har antalet strofer markerats i vänstermarginalen; detta har gjorts med romerska siffror följt av en klammer som avgränsar respektive strof. Till höger om strofindelningen följer en versradsnumrering med syftet att förenkla hänvisningar till visornas versrader. Därefter återges vistexterna. I dessa har jag fetmarkerat allitterationer och assonanser. Därtill är anaforer understrukna medan strofrelaterade upprepningar har kursiverats. Vid sidan av texterna presenteras visornas metriska schema. I detta schema symboliseras betonade stavelser av tankstreck medan bågarna betecknar obetonad stavelse. I det metriska schemat återkommer dessutom lodräta streck. Detta streck fungerar som en versfotsavdelare och tydliggör således det metriska schemat.
I högermarginalen har rimmens kvalitet betecknats med grafem. På detta sätt har rimmen markerats: manliga rim med gemen; kvinnliga rim med versal; löpande rim med versal följt av gemen; skriftliga rim med genomstruken bokstav; slöa rim med upphöjd bokstav; uteblivna rim med ett minustecken. Längst ut i högermarginalen har strofinterna upprepningar av metriskt och musikaliskt slag markerats med klamrar och fetmarkerad versal. När strofer är lika men inte identiska betecknas de med samma versal men med olika siffror.