Media har en inverkan på vad vi uppfattar som normalt eller korrekt respektive onormalt och inkorrekt. När vissa samhällsgrupper får mindre plats än andra i media, eller att de framskrivs på ett stereotypt sätt, finns det risk att känslan av “vi och dom” förstärks ytterligare. Då vår studie ändå visar på en viss förbättring gällande funktionshindrades medaktörskap i media, väcker detta nyfikenhet inför fortsatt forskning. Lindberg (2015) visar att det finns behov av fortsatt forskning inom ett flertal områden inom funktionshinder. Det är framförallt inom arbetsliv, attityder samt diskriminering och tillgänglighet. Forskning om diskriminering i arbetslivet kopplat till funktionshinder saknas till stor del. När arbetsliv och funktionshinder kopplas ihop inom forskningen är det i huvudsak forskning som har rehabilitering som huvudområde. När det gäller forskning om attityder mot funktionshindrade finns det omfattande internationell forskning, dock är den mer sällsynt på nationell nivå. Författaren berättar att forskning kring diskriminering och tillgänglighet lyser med sin frånvaro. Bland existerande forskning kretsar lösningar snarare till att överkomma hinder på individnivå, ofta i form av rehabilitering istället för frågor om strukturella förutsättningar och maktrelationer (Lindberg, 2015). Den information som Lindberg presenterar stämmer överens med vårt resultat i studien. Inom just dessa områden beskrivs funktionshindrade uppleva problem, därför är det av största vikt att ytterligare forskning genomförs.
Slutsatser
Funktionshindrade framställs framförallt som offer för samhälleliga strukturen samt politiska lagar och riktlinjer. Av samhället anses de vara otillräckliga och inkapabla till arbete. Individer med funktionsnedsättning reduceras ner till ett funktionshinder, eller sätts samman till en grupp istället för att ses som enskilda individer. Dags- och kvällstidningar skildrar gruppen funktionshindrade utifrån negativa eller positiva stereotyper. Studien visar att de funktionshindrade som deltar eller omnämns i tidningsartiklarna, upplever diskriminering och exkludering. Mediabilden av funktionshindrade kan delvis vara grundat i skribentens attityder och värderingar om funktionshinder.
När funktionshindrade framställs utifrån den medicinska modellen, får funktionsnedsättningen ta stor plats i mediarapporteringen. Denna typ av framskrivning kan innebära att viktiga frågor om åtgärder och miljömässiga förändringar kan åsidosättas. Det finns risk att strukturella problem och maktordningar osynliggörs när t.ex. otillgänglighet ses som ett individuellt problem. Framskrivningar utifrån den medicinska modellen kan även göra att synen på funktionshindrade som avvikande förstärks. I vår studie framkommer det att medaktörskap från funktionshindrade förekommer i tretton av sexton artiklar i urvalet. Att funktionsnedsatta individer deltar som medaktörer kan leda till färre fördomar och förutfattade meningar då förståelsen för funktionshindrade kan öka. Då de funktionshindrade själva får möjlighet att belysa funktionshinderfrågor, är det rimligt att de representeras på ett rättvisande sätt.
Mediers framställning kan sättas i samband med fördomar (prejudice) eller uppfattning om funktionshindrade. Det är svårt att vetenskapligt fastställa om mediabilden som framkommer i denna studie, leder till fler eller färre fördomar mot funktionshindrade. Däremot visar studien att den teoretiska förståelsemodellen av funktionshinder kan ha betydelse för de normer som skapas hos mottagarna. Det är svårt att säkerställa huruvida funktionsnedsatta känner tillhörighet i samhället eller ej. Däremot tyder vårt inhämtade material på att det finns en hel del problemområden gällande funktionshindrades möjligheter till ett delaktigt och jämställt liv i samhället. Bland annat framträder temat offret särskilt tydligt i denna studie. Många av artiklarna framhäver behovet att politisk förändring och förändrade värderingar gentemot funktionsnedsatta. I några av de granskade artiklarna uttrycker funktionsnedsatta individer tydligt att de känner sig diskriminerande eller att särlösningar leder till ökad segregering. Denna studie bygger på en analys av utvalda artiklar och fångar upp information från enskilda skribenter eller informanter. Därför uppkommer slutsatsen utifrån urvalet som granskats i denna litteraturstudie. Som författare anser vi ändå att det är rimligt att anta att de funktionshinderfrågor som berörs, ändå omfattar många funktionsnedsatta. Vårt studieområde behöver undersökas vidare för att identifiera och belysa olika problem gällande arbetsliv, attityder, diskriminering och tillgänglighet.
Referenser
Arvidsson, J. (2016). Sysselsättning och social rättvisa: en nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. [Doktorsavhandling, Halmstad
University].
Berglez, P., & Nohrstedt, S.A. (2009). Makt. I P. Berglez & U. Olausson (Red.), Mediasamhället: centrala begrepp (1 uppl., s.15-38). Studentlitteratur.
Berglez, P., & Olausson, U. (Red.). (2009). Mediesamhället: centrala begrepp (1 uppl.). Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Liber.
Ciot, M., & Van Hove, G. (2010). Romanian approach to media portrayals of disability. Disability & Society, 25(5), 525–538. https://doi.org/10.1080/09687599.2010.489291
David, M., & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod (1 uppl.). Studentlitteratur.
Eide, E. (2012). Offer, hemmet, aktiv, borger? - Medieerfaringer blant individer med nedsatt funksjonsevne. Norsk Medietidsskrift, 19(1), 4–22.
Eriksson, B. (30 mars 2020). Det kontantlösa samhället diskriminerar funktionsnedsatta. Funktionshinderpolitik.se.https://www.funktionshinderpolitik.se/det-kontantlosa-samhallet-diskriminerar-funktionsnedsatta/
Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (Red.). (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2 uppl.). Studentlitteratur.
Grip, L. (2009). Mediebilden av funktionsnedsättning. Nordiska Handikappolitiska Rådet. http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:706861/FULLTEXT01.pdf
Haller, B. (2000). If they limp, they lead? News representations and the hierarchy of disability images. I D. Braithwaite & T.L. Thompson (Red.), Handbook on communication and people with disabilities (s. 273–388). London: LEA.
Hsieh, H., & Shannon, S. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research, 15(9),1277–1288. https://doi.org/10.1177/1049732305276687
Ineland, J. (2014). Kropp och känsla: perspektiv på utvecklingsstörning och hälsa. Socialmedicinsk tidskrift, 91(6), 640–649.
Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2019). Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd (3 uppl.). Gleerups.
Isaksson, R. (30 december 2019). Vi lever i fattigdom – ändra på reglerna nu. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/8m1Qmr/vi-lever-i-fattigdom--andra-pa-reglerna-nu
Kallman, D. (2017). Integrating Disability: Boomerang Effects when using Positive Media Exemplars to Reduce Disability Prejudice. International Journal of Disability, Development, and Education, Vol. 64(6), 644–662. https://doi.org/10.1080/1034912X.2017.1316012
Kardell, E. (25 november 2019). Ellen satsar på att bli bäst- trots funktionshindret. Expressen.
https://www.expressen.se/sport/foreningsliv/ellen-satsar-pa-att-bli-bast-trots-funktionshindret/
Kasap, F., & Gürçınar, P. (2018). Social exclusion of life in the written media of the disabilities: the importance of media literacy and education. Quality & Quantity, 52(S1), 557–571. https://doi.org/10.1007/s11135-017-0635-z
Kati Enkvist, K. (6 december 2015). Carola låter inte sjukdomarna hålla henne tillbaka. Svenska Yle. https://svenska.yle.fi/artikel/2015/12/04/carola-later-inte-sjukdomarna-halla-henne-tillbaka
Kellerman, B.H. & Okojevoh, T. (5 november 2018). Vi med funktionshinder vill leva likt alla andra. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/rL2jqw/vi-med-funktionshinder-vill-leva-likt-alla-andra
Knoxborn, E. (29 april 2018). Så ska valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning öka. SVT nyheter.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/fub-Kurtén, A. (26 juni 2017). Nicklas Smedman fick jobb på bageri trots funktionshinder. Svenska Yle. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/06/21/nicklas-smedman-fick-jobb-pa-bageri-trots-funktionshinder
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387
Larsson, P-O., Högberg, H., & Lundälv, J. (2016) Etik, funktionshinder och medaktörskap i media: en kvalitativ innehållsanalys. Socialmedicinsk Tidskrift, 93(6), 677–685.
Lejdelin, E. (8 mars 2018). Johan vägrar låta sig begränsas av livet. Mitt i Täby. https://www.mitti.se/nyheter/johan-vagrar-lata-sig-begransas-av-livet/lmrch!3266679/
Lindberg, L. (2015). Forskningen som haltar: svensk forskning om funktionshinder. Hörselskadades Riksförbund (HRF).
https://hrf.se/app/uploads/2016/06/Lars_rapport_HRF_rapport_0520_2.pdf
Lindqvist, R., & Sauer, L. (Red.). (2007). Funktionshinder, kultur och samhälle (1 uppl.). Studentlitteratur.
Liou, P., Pi-Sunyer, F., & Laferrère, B. (2005). Physical Disability and Obesity. Nutrition Reviews, 63(10), 321–331. https://doi.org/10.1301/nr.2005.oct.321-331
LoBianco, S., & Sheppard-Jones, K. (2007). Perceptions of Disability as Related to Medical and Social Factors. Journal of Applied Social Psychology, 37(1), 1–13.
https://doi.org/10.1111/j.0021-9029.2007.00143.x
Lunds Universitet. (13 november 2020). Göra litteraturstudie. https://libguides.lub.lu.se/c.php?g=297461&p=4112444
Löfroth, S. (19 maj 2015). ”Det tog år innan jag kunde ta plats”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/det-tog-ar-innan-jag-kunde-ta-plats
Löfroth, S. (18 maj 2015). Funktionshindrad: Varken hjälte eller vårdpaket. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/funktionshindrad-varken-hjalte-eller-vardpaket
Myndigheten för press, radio och tv (2019). Mediekonsumtion: Medieutveckling 2019. https://www.mprt.se/globalassets/dokument/publikationer/medieutveckling/mediekonsumtion /mediekonsumtion-2019.pdf
Möller, J.S. (9 juni 2018). Dövblinde Torbjörn, 35, paddlade över Öresund. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/svenskahjaltar/a/a2xnb7/dovblinde-torbjorn-35-paddlade-over-oresund
Olsson, C. (11 april 2020). Emil, 24, ska hjälpa coronaisolerade. Aftonbladet.
https://www.aftonbladet.se/svenskahjaltar/a/4qevwR/emil-24-ska-hjalpa-coronaisolerade
Nygren, S. (21 mars 2019). Hon vill bli första politikern med Downs syndrom. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/kaAQQL/hon-vill-bli-forsta-politikern-med-downs-syndrom
Socialstyrelsen (u.å.). Funktionshinder. I Socialstyrelsens termbank. Hämtad 08 december 2020 från https://termbank.socialstyrelsen.se/#results
Socialstyrelsen (u.å.). Funktionsnedsättning. I Socialstyrelsens termbank. Hämtad 08 december 2020 från https://termbank.socialstyrelsen.se/#results
Socialstyrelsen (2020). Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning: Lägesrapport 2020 (Artikelnummer 2020-3-6686).
Htps://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6686.pdf
Socialstyrelsen (2020). Statistik om insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2019 (Artikelnummer 2020-3- 6668).
ttps://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-3-6668.pdf
Socialstyrelsen. (05 december 2019). Stöd inom funktionshindersområdet. https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/funktionshinder/
Stewart, K., & Spurgeon, C. (2019). Researching media participation by listening to people with disability. Media, Culture & Society, 42(6), 016344371989053–016344371989986. https://doi.org/10.1177/0163443719890536
Söderman, L. & Nordlund, M. (red.) (2019). Omsorgsboken: möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning (6 uppl.). Liber.
Tideman, M., & Svensson, O. (2015). Young people with intellectual disability-The role of self-advocacy in a transformed Swedish welfare system. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 10(1), 25100–25108.
https://doi.org/10.3402/qhw.v10.25100
Toll, M. (20 september 2019). ”I en annan del av Köping”–deltagare tvingas söka jobb på Arbetsförmedlingen. Aftonbladet. https:/llellatu/www.aftonbladet.se/nyheter/a/VbkdA4/i-en-annan-del-av-kopingdeltagare-tvingas-soka-jobb-pa-arbetsformed
Tranfield, D., Denyer, D., & Smart, P. (2003). Towards a Methodology for Developing Evidence-Informed Management Knowledge by Means of Systematic Review. British Journal of Management, 14(3), 207–222. https://doi.org/10.1111/1467-8551.00375
Tufan, I. (2008). Prejudices against, and social responsibilities towards, the disabled. Social Behavior & Personality: an international journal, 36(1), 67-76.
https://doi.org/10.2224/sbp.2008.36.1.67
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Von Krogh, T. (2010). From a Medical To a Human Rights Perspective. The International Communication Gazette, 72(4-5), 379–394. https://doi.org/10.1177/1748048510362620
Wennberg, J. (16 juli 2020). I Sverige döms vissa till fattigdom. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/ledare/a/BRARbl/i-sverige-doms-vissa-till-fattigdom
Wilkinson, M., & McGill, P. (2009). Representation of People with Intellectual Disabilities in a British Newspaper in 1983 and 2001. Journal of Applied Research in Intellectual
Zalkauskaite, U. (2012). Crystallization of Disability Stereotypes in Lithuanian Media. Social Sciences (1392-0758), 75(1), 83-91.9. https:/doi.org/ 10.5755/j01.ss.75.1.1594