Funktionshinder och Media

UMEÅ UNIVERSITET Institution för socialt arbete Examensarbete 15 hp, Termin 6 Höstterminen 2020

Funktionshinder och Media

En kvalitativ studie om mediabilden av funktionshindrade

Disability and media

A qualitative study on media portrayals of disable

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Examensarbete, 15 hp

Termin 6, HT-20

Författare: Frida Persson, Natcha Wattanaputtakorn Handledare: Ove Grape

Funktionshinder och Media Disability and Media

Sammanfattning

Funktionshindrade är en underrepresenterad grupp i media, samtidigt bidrar media till att förmedla uppfattningen om funktionshindrade till samhället. Media är en samhällskultur som påverkar samhälleliga normer samt strukturer mot funktionshindrade. Studien syftar till att belysa hur personer med fysiska och intellektuella funktionshinder framställs och skrivs fram i media. Vår studies resultat sammanställs efter en narrativ litteraturgenomgång och analysen sker genom konventionell innehållsanalys. Efter insamling och analys av sexton artiklar som publicerats i svensk media, framträder fyra temaområden: offret, hjälten, politik samt normalitet och värderingar. Resultatet visar att i studien finns en tydlig bild av hur funktionshindrade gestaltas i media. Det övervägande tema som framkommer i studien är offret. Detta innebär att funktionshindrade på något sätt representeras som offer eller att artiklarna syftar till att uppmärksamma olika problem som gruppen funktionshindrade beskrivs behöva utstå. Andelen artiklar där funktionshindrade själva deltar i nyhetsartiklar/debattartiklar har i denna studie visat sig något högre än vad tidigare studier visat.

Förord

Författarna vill inleda med att tacka Ove Grape som varit ett fantastiskt stöd i vårt arbetet. Tack för att du delade med dig av dina synpunkter och erfarenheter. Vidare hade denna studie inte varit möjlig om inte journalister uppmärksammat viktiga frågor som rör funktionshindrade på olika sätt. I och med detta vill vi även rikta ett stort tack till alla eldsjälar som bildar oss genom att delge andra sina erfarenheter och åsikter i offentliga publikationer.

Ett hjärtligt tack till Wallid som gett oss viktig feedback och stöttat oss. Vi vill även tacka Greger för dina synpunkter och stöd kring vårt arbete.

Slutligen ett stort tack till familj och vänner som stöttat oss i detta arbete!

Umeå i november 2020

Innehållsförteckning

Inledning ... 5

Syfte och frågeställningar ... 7

Avgränsningar ... 7

Teoretisk utgångspunkt ... 8

Definition av funktionshinder ... 8

En definition av fysisk funktionsnedsättning ... 8

En definition av intellektuellt funktionshinder ... 8

Begreppsdiskussion... 9

Normalitetsbegreppet ... 10

Tidigare forskning ... 11

Funktionsnedsättning i Sverige ... 11

Mediarepresentation ... 12

De funktionshindrades möjlighet att påverka mediabilden ... 14

Fördomar (Prejudice) mot funktionshinder ... 15

Diskussion kring tidigare forskning ... 15

Metod ... 17

Vetenskapsteori och forskningsansats ... 17

Narrativ litteraturgenomgång ... 17

Kvalitativ forskning och datainsamling ... 17

Analys av empirisk insamling ... 18

Validitet och reliabilitet ... 19

Metodreflektion ... 19

Etiska ställningstagande ... 21

Ansvarsfördelning ... 21

Resultat ... 22

Tema: Offret ... 22

Tema: Normalitet och värderingar ... 24

Inledning

Personer med fysisk- och intellektuell funktionsnedsättning, är en stor andel av vårt samhälle och en grupp vars liv i hög utsträckning är kopplade till välfärdssystemet. Dock är fysiskt- och intellektuellt funktionsnedsatta en samhällsgrupp som sällan presenteras i medier. Medier är en viktig samhällssektor som kan påverka människors sätt att uppfatta gruppen, och det har betydelse för de samhälleliga normer som uppstår. Dessa normer berör sedan de intellektuellt funktionshindrade på olika sätt. Denna studie ska belysa de framställda perspektiven om intellektuellt och fysiskt funktionsnedsatta som grupp. I denna studie är de granskade artiklarna som publicerats, avgränsat till digitala dags- och kvällstidningar.

I modern tid har medier blivit en del av människors vardagsliv, där mediebranschen har olika produktioner: TV, radio, press och sociala medier. Ett mediaflöde är ständig närvarande via internet och smartphones (Berglez & Olausson, 2009). Mediekonsumtionen har ökat bland befolkningen i Sverige. En jämförelse av mediekonsumtion mellan 2015 och 2018 visar att mediernas användande har ökat mer än tidigare i Sverige (Myndigheten för press, radio och tv, 2019). Mediebranschen är en förmedlare av kommunikation och information ut till medborgarna, i ämnen som berör samhälle och globalisering. Informationen som förmedlas i medier kan tolkas utifrån olika perspektiv och representera och förstärka olika ideal som råder i samhället i förmedlandets stund. Berglez och Nohrstedt (2009) beskriver medier och makt som påverkar samhället utifrån John B. Thompsons modell, ett sociologiskt perspektiv som innebär att medier kan skapa symbolisk makt. Makten präglas av meningsproduktion som förmedlar budskap och argumentation i medier, detta kan influera och bilda symboler i omgivningen som påverkar människors uppfattning. Genom dessa mediekanaler speglas verkligheten och den information som förmedlas, är den som människor sedan behöver tolka och utifrån vilken vår uppfattning om verkligheten skapas. Hur människor tolkar och tilldelar värde till olika samhällsgrupper kan till stor del bero på hur media skildrar olika samhällsgrupper. Den bild som media förmedlar har betydelse för hur gruppen fysiskt- och intellektuellt funktionshindrade uppfattas av övriga samhällsmedborgare.

Ineland, Molin och Sauer (2019) framhäver att samhället inte är konstruerat för människor med intellektuellt funktionshinder, eftersom samhället baseras på de normaliseringar som gäller social acceptans, socialt samspel och vardagsliv. Detta leder till att olikheter hos personer med intellektuellt funktionshinder anses som ett problem, vilket sedan leder till klassificering och en “vi- och dom grupp”.

Ett steg i rätt riktning för att öka mångfalden är att studera underrepresenterade samhällsgrupper. I media kan minioritetsgrupper få chansen att synas och därför är det viktigt att medias skildring är realistisk och rättvisande.

Funktionshinder är ett arbetsområde inom socialt arbete, där Socialstyrelsen arbetar för att stödja personer med funktionshinder. Målsättningen är att funktionsnedsatta ska vara delaktiga och jämlika i samhället (Socialstyrelsen, 2019). Funktionshindrade individer kan komma i kontakt med socionomer av olika anledningar, tex när det finns behov av stödinsatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade [LSS], 1993). Denna studie är relevant då socialarbetare behöver uppmärksamma att mediabilden av funktionshindrade kan påverka deras värderingar och attityder. Genom att belysa hur de funktionsnedsatta skrivs fram i media, får socialarbetare möjlighet att kritiskt reflektera kring sina egna värderingar och attityder gentemot funktionsnedsatta individer. Socialstyrelsen har målsättningen att funktionshindrade ska vara delaktiga och jämlika i samhället, därför kan denna studie vara av vikt då studien delvis visar om funktionshindrade känner tillhörighet i samhället.

Syfte och frågeställningar

För att undersöka syftet, skapas frågeställningar som ska bidra till att lyfta fram mediebranschens synvinkel och hur den förmedlade informationen kan tänkas påverka normer och värderingar hos mottagaren. Samtidigt har dessa frågeställningar även avgränsat syftet med studien.

Syftet med studien är att belysa hur personer med fysiska- och intellektuella funktionshinder framställs och skrivs fram i media, samt huruvida de känner delaktighet i samhälle och mediaproduktion.

Frågeställningar:

• På vilket sätt skildras förmågor och egenskaper bland gruppen intellektuellt och fysiskt funktionshindrade i dags- och kvällstidningar?

• Kan artiklarna framvisa huruvida funktionsnedsatta individer känner tillhörighet i samhället eller ej?

• I vilken utsträckning deltar funktionsnedsatta själva som medaktörer när funktionshindersfrågor skrivs fram i dags- och kvällstidningsartiklar?

Avgränsningar

Teoretisk utgångspunkt

Definition av funktionshinder

Arvidsson (2016) skriver att funktionshinder kan definieras och betraktas utifrån olika grundläggande synsätt. Inom vetenskaplig forskning framkommer tre olika synsätt på funktionshinder. Under 1800-talet fanns en stark tilltro till medicinsk vetenskap och under denna tid grundades synsättet på funktionshinder genom den medicinska modellen. Modellen framställer funktionshinder som en biologisk skada eller brist hos en individ. I den sociala modellen anses funktionshinder snarare vara något som uppstår i dess omgivning där strukturer i samhället inte är tillräckligt anpassade och alldeles för snäva. Den sociala modellen lägger stor vikt vid omgivningsfaktorer och betonar att förekomsten av funktionshinder skulle minska om samhället blev mer lättillgängligt för funktionshindrade. Dock har modellen kritiserats för att inte ta hänsyn till en individs faktiska funktionsnedsättning, och beskrivs som en motsättning till den medicinska modellen. Den tredje modellen är den miljörelativa, som utvecklades under sent 1960-tal i Sverige. För att förstå funktionshinder bör begreppet studeras i den kontext som råder där funktionshindrade befinner sig. Modellen tar hänsyn till både omgivningsfaktorer och den faktiska funktionsnedsättningen. Den miljörelativa modellen är även den förståelsemodell som etablerat sig i svenskt välfärdssamhälle och präglar de stödinsatser som erbjuds till gruppen funktionsnedsatta (Arvidsson, 2016).

En definition av fysisk funktionsnedsättning

Fysisk funktionsnedsättning kan definieras som en medfödd eller förvärvad sjukdom som tillkommer senare i livet eller en händelse som leder till att personen får fysisk funktionsnedsättning åtminstone ett år. Detta innebär att en fysisk funktionsnedsättning är en oförmåga att utför fysiska aktiviteter som anses normalt för individen (Liou, Pi-Sunyer & Laferrère, 2005).

En definition av intellektuellt funktionshinder

Begreppsdiskussion

In denna studie redovisas analys och resonemang utifrån tre olika förståelsemodeller av funktionshinder. Intellektuellt funktionshinder kallades tidigare för utvecklingsstörning och det är ofta det begreppet som har använts inom tidigare forskning. Socialstyrelsen (u.å) beskriver att funktionsnedsättning innebär att en individ har nedsatt funktionsförmåga. Funktionshinder definierar den begränsning som en individ med funktionsnedsättning ställs inför, i relation till omgivningen (Socialstyrelsen, u.å.). I denna studie används istället begreppen funktionshinder och funktionsnedsättning som om de vore synonyma. Det beror främst på att begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder inte frekvent används som skilda begrepp i tidigare forskning samt dags- och kvällstidningsartiklar. I internationella artiklar används ofta disability, som i den svenska översättningen kan betyda både funktionsnedsättning och funktionshinder.

Normalitetsbegreppet

Ineland et al. (2019) beskriver att frågor om normalitet och integrering grundar sig i ett medicinskt synsätt. Primärt är en person med intellektuellt funktionshinder inte betraktad som en sjuk person, men ändå avvikande från det som anses vara normalt. Begreppet funktionshinder framkommer på ett sätt först när det ställs emot bakgrunden för vad som uppfattas som normalt. Vad som räknas som normalt kan ofta vara en aning problematiskt att utläsa och förklara. Normalitetsbegreppet är grundat på tre olika perspektiv för hur normalitet kan beskrivas: statistisk normalitet, kulturell normalitet och individuell- eller medicinsk normalitet. De olika perspektiven av normalitet har betydelse för hur individer med intellektuella funktionshinder själva upplever sin situation. När funktionshindret betraktas som individualiserat blir det till en personlig tragedi och något som kännetecknar den specifika individens karaktär. Individen kan framställas som ett offer i behov av hjälp och stöd från välfärdssystemet, ofta i form av rehabilitering och medicinska insatser, med ambitionen att göra det avvikande mer normalt (Ineland et al., 2019).

Enligt Ineland et al. (2019) kan funktionshinder beskrivas utifrån en jämlikhetsdiskurs som innebär att funktionshinder inte betraktas som en medicinsk åkomma, utan som ett socialt och politiskt förtryck. Denna diskurs kan kopplas samman till den sociala modellen. Modellerna återfinns i studien av LoBianco och Sheppard-Jones (2007) som visar att uppfattningen om funktionshinder uppstår i förhållande till faktorer från de medicinska och sociala modellerna. Den medicinska modellen bygger på uppfattningen att personer med funktionshinder har ett specifikt hälsotillstånd som kan begränsa deras fysiska funktioner, medan den sociala modellen bygger på uppfattningen att det är sociala attityder från samhället som skapar funktionshinder. Resultatet visar att det inte finns en objektiv uppfattning som är oberoende av andra faktorerna om vad som utformar ett funktionshinder. Uppfattningen om funktionshinder utformas av de medicinska och sociala modellerna. Även Ciot och Van Hove (2010) framhäver att uppfattning om funktionshinder är relaterat till kulturella, politiska och sociala faktorer. Dessa faktorer utgör en klassificering mellan gruppen funktionshindrade och andra människor.

Tidigare forskning

I den här studien har internationella och svenska studier används som underlag. I avsnittet finns en presentation av tidigare studier gällande funktionsnedsattas livssituation i Sverige. Vidare redovisas studier om hur funktionsnedsatta skrivs fram i media. Studier visar att funktionsnedsatta ofta presenteras stereotypt. Tidigare forskning visar att funktionsnedsatta är en underrepresenterad grupp i media. I avsnittet synliggörs även de funktionsnedsattas möjlighet att påverka mediabilden och omfattningen av deras medaktörskap.

Funktionsnedsättning i Sverige

Socialstyrelse (2019) visar att personer med funktionsnedsättning som har haft insatser inom LSS och SoL drabbas av ekonomisk utsatthet, och är i behov av stöd i form av ekonomiskt bistånd. Samtidigt har personer med LSS-insatser och antalet insatser ökat, och majoriteten av insatserna sker inom åldersgruppen 23–64 år. Statistik från Socialstyrelsen visar att 89% av dem som har insatser från socialtjänsten enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har en utvecklingsstörning eller autismtillstånd. Socialstyrelsen (2019) visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism har haft problem med ett ekonomiskt utanförskap, detta innebär att de är beroende av långvarigt ekonomiskt bistånd och statligt bostadstillägg. Samtidigt har psykisk ohälsa ökat bland personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism, och de får ofta diagnoser som schizofreni och ångest.

Svensk funktionshinderspolitik har utvecklats från 1980-talet och fram tills idag. Stöd och omsorg för personer med funktionsnedsättning skapades utifrån tre perspektiv: pedagogiska-, medicinska- och socialpolitiska perspektiv. I slutet av 1800-talet uppstod en tanke om att stötta personer med intellektuell funktionsnedsättning för att de skulle bli integrerade i samhället. Syftet var att försvara barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, för att de skulle bli självständiga och självförsörjande. I början av 1900-talet präglade det medicinska perspektivet synen på samhället. Den medicinska utvecklingen var kopplad till samhällsklimatet, och under denna period handlade en del av den medicinska vetenskapen om att diagnostisera och klassificera olika hälsotillstånd. Under perioden hade Sverige svag ekonomi och personer med någon form av utvecklingsstörning ansågs vara obotliga, vilket gjorde att gruppen var ett hot mot samhället. Senare utformades det svenska välfärdssamhället utifrån det socialpolitiska perspektivet för att förbättra levnadsvillkoren för medborgare. Under den perioden utformades en ny ideologi som skulle förespråka stöd och omsorg. Den nya ideologin grundades utifrån integrering och normalisering, för att alla skulle ha rätt att leva under normala levnadsvillkor (Ineland et al., 2019).

till andra människor, att hantera sin ekonomi. Ytterligare ett problem beskrivs vara att gruppen bemöts av en negativ attityd om att de inte kan klara sig själva, denna attityd kvarstår både inom omsorg och i samhället. Detta bidrar också till att gruppens situation är extra sårbar.

Mediarepresentation

Larsson, Högberg och Lundälv (2016) menar att de artiklar som publiceras i nyhetsmedia gällande funktionshinderfrågor har ett varierat innehåll. Det är framförallt den medicinska forskningen som framträder i artiklar som handlar om funktionshinder. I rapporteringen är det ofta forskarens perspektiv som dominerar, och mer sällan får funktionshinderrörelsen komma till uttryck i vetenskaplig forskning och medierapportering. Författaren menar att gruppen funktionshindrade ofta förbises och deras position bör stärkas både inom forskningssamhället och i media ljuset.

Under 1960-talet kännetecknades forskningen om funktionshinder av det medicinska perspektivet. Under 1970-talet övergick forskningen istället till ett mer socialt inriktat perspektiv, troligtvis till följd av att funktionshindersrörelsen själva var aktiva och drev forskningsprocesser i ämnet. Författarna beskriver en sammanställning av artiklar där funktionshindrade deltar i studier som medaktör. Sammanställningen visar en mycket liten andel, där funktionshindrade deltar som medaktörer. De tillfällen då artiklar och publikationer synliggörs med funktionshindrades medaktörskap, är främst i debattartiklar, krönikor eller ledare. I övrigt är det främst forskarnas perspektiv som framgår. Vidare menar författarna att den traditionella forskningen kring funktionhinder är i behov av metodutveckling då den i dagsläget tyvärr ofta brister i frågan om medaktörskap. Forskningen bör bygga på delaktighet från personer med erfarenhet av funktionsnedsättning, och gärna olika typer av funktionsnedsättningar (Larsson et al., 2016).

Ineland (2014) beskriver att sociala medier har inneburit en möjlighet för personer med funktionshinder att skapa nya relationer utifrån intresseområden och erfarenheter. Sociala medier har varit en komponent i identitetsbildning och en möjlighet för funktionshindrade att kunna uttrycka sina åsikter. Samtidigt fungerar sociala medier som en informationskälla och framger funktionshindrade möjligheten att bevaka sina juridiska och sociala rättigheter. Däremot framvisar Alhaboby, M. al-Khateeb, Barnes och Short (2016) att framväxten av den digitala kommunikationen i sociala medier kan öka utsattheten för personer med funktionshinder. Detta kan leda till att funktionshindrade hamnar i känsliga situationer t.ex att de utsätts för trakasserier i online-sammanhang.

som skildrar funktionshindrade ur ett medicinskt och biologiskt perspektiv som har en högre intern status.

Ghersetti (2007) beskriver i sin studie det orimliga i proportionerna mellan antalet inslag i media i förhållande till antalet funktionshindrade. Resultatet visar att funktionshindrade skildras i media i knappt en promille av inslagen. Liknande information återfinns i Grips (2009) rapport där forskaren Karin Ljuslinder vid Umeå Universitet analyserat över 40000 sändningstimmar. Ljuslinders analys visar att endast två promille av den studerade sändningstiden innehöll temat funktionshinder. Forskaren menar att media har ett stort socialt ansvar då media fungerar som en kraftfull förmedlare av värderingar och normer. Dess inflytande har en påverkan även på politisk nivå, vid fördelning av gemensamma resurser och det är därför högst nödvändigt att studera medierna. Forskaren beskriver även att det handlade om just funktionsnedsättningar, vid de tillfällen då funktionshindrade förekom i sändningar. Forskaren beskriver olika stereotyper som resultat av medias förmedling av funktionshindrade. Hjälten som slåss för sin rätt, och får rätt gentemot myndigheterna. Offerhjälten som försöker hävda sin rätt.... men misslyckas. En annan stereotyp bild som framkommer är en person som är passiv, behövande och sårbar, med andra ord offret. Även Ciot & Van Hove (2010) framhäver att medias förmedling kan skapa representation av personer med funktionsnedsättning utifrån två modeller; en positiv social representation och en negativ social representation, detta kan kännetecknas i sociala framställningar gällande personer med funktionsnedsättning. Haller (2000) beskriver fem modeller av medias representation för funktionshinder som utvecklats av John Clogston. Modellerna visar mediabilden av personer med funktionshinder ur olika synvinklar. Genom den medicinska modellen presenteras en med funktionshinder som en sjuk människa; den sociala patologimodellen innebär att personer med funktionshinder presenteras som missgynnande, och att vara beroende av staten för att få ekonomiskt stöd. Supercriptmodellen innebär att personer med funktionsnedsättning framställs som avvikande på grund av att de har ett annorlunda utseende och egenskaper. Modellen för minoriteter / medborgerliga rättigheter innebär att personer med funktionsnedsättning är en del av befolkningen som lever i samhället och de har medborgerliga rättigheter som alla andra medborgare. Den kulturella pluralismmodellen innebär att funktionshinder är komplex och man kan se dem utifrån olika perspektiv.

De funktionshindrades möjlighet att påverka mediabilden

I en fallstudie presenterar Von Krogh (2010) ett projekt mellan SVT och Svenska handikappförbundet. Innan projektets start fanns en vision om att påverka hur gruppen funktionshindrade presenteras i media. Genom att använda olika strategier kunde handikappförbundet påverka policy, arbetssätt och presentationen av mångfald inom mediabolaget. Projektet resulterade bland annat i intern utbildning av producenter och journalister. Producenter och journalister deltog tillsammans med funktionshindrade i Workshops. Den nära dialogen mellan samarbetspartnerna präglades framförallt av ett mål; att mediapersonalen skulle prata till den funktionshindrade och inte om dem. Samarbetet mellan grupperna beskrivs ha engagerat en del av mediepersonalen särskilt mycket. 50 eldsjälar som särskilt fastnat för frågor om mångfald har fortsatt att diskutera och arbeta för en rättvisande skildring. De betonar vikten av ett icke stereotypt perspektiv i hur funktionshindrade citeras i intervjuer och debatter, samt att valet av gäster i debatter och dramaproduktioner bör inkludera gruppen funktionshindrade.

Eide (2012) har i en studie genomfört 11 djupintervjuer för att analysera hur 11 skådespelare med funktionshinder själva vill framträda i media och hur de upplever att media och journalister överlag betonar dess karaktäristiska egenskaper och identitet. En gemensam upplevelse bland informanterna är att journalister ofta är alltför fokuserade på personliga öden hos de funktionshindrade. Detta kan bero på en offer- eller medlidande diskurs från medias sida, som dessvärre riskerar att belysa enskilda tragedihistorier istället för viktiga frågor om rättvisa och diskriminering. Författaren förklarar att även om studien bara kan belysa erfarenheter och upplevelser från de specifika skådespelarna är studien ändå viktig för att belysa fördomar och representation i media och även stimulera till fortsatt forskning. Skådespelarna beskriver att de gärna håller det “privata jaget” borta från mediabilden, men att journalister ofta eftersöker det personliga och att principiella frågor presenteras som “case”. Författaren framhäver att en personifierad journalistik kan göra att sociala problem och politiska frågor hamnar i bakgrunden. Funktionshinder blir ett personligt problem snarare än en fråga som bör lösas på politisk nivå. Politiska strider riskerar att utebli då funktionshinder framställs av privata aktörer ur ett personligt individperspektiv i media.

Fördomar (Prejudice) mot funktionshinder

I en studie beskriver Kallman (2017) att missuppfattningar om funktionshinder ofta framställs i media och de är även uppenbara i sociala interaktioner. Detta bidrar till att det bildas olika negativa stereotyper och attityder som; skrämmande, lat, inkapabel, isolerad, känslomässigt instabil eller oförskämda beteenden mot funktionshindrade. Dessa stereotyper och attityder förhindrar personer med funktionshinder att integrera med andra människor. Samtidigt leder det till att det bildas implicita fördomar bland funktionshindrade, de med funktionshinder möter både personliga fördomar och institutionaliserade fördomar som gör att funktionshindrade upplever diskriminering i sina vardagsliv. Studien utfördes i USA och undersökningen utfördes genom att visa tre positiva videoklipp för deltagare. I slutet av videon skulle deltagarna besvara frågor angående deras attityder om videoklippen. I resultatet framkommer ett omvänt mönster i undersökningen. Deltagarnas negativa attityder mot personer med funktionshinder ökade efter att de hade sett videon, trots att syftet med studien var att minska eller vända individs negativa attityder och stereotyper mot funktionshindrade. Resultatet av undersökningen kan utvecklas och bör övervägas för framtidsforskning. Kallman reflekterar över resultatet av undersökningen och menar att fördomar mot de funktionshindrade kan minskas genom ökad medvetenhet om sina egna attityder och eftertanke kring konsekvenser av negativa fördomar. Även Tufan (2008) framvisar fördomar mot funktionshinder i Turkiet och att fördomar kan finnas i olika variationer. Författaren menar att människor ofta har inställningen att funktionshinder är som en sjukdom eller att en funktionshindrad person kan repareras. Samtidigt förhindrar dessa fördomar personer med funktionshinder, att delta i samhället och att främja positiva sociala relationer bland befolkningen. Resultatet visar att deltagarna i studien har föreställningar om funktionshindrade som oförmögna till utbildning, arbete eller kulturliv. De tror att personer med funktionshinder känner sig olyckliga, är ineffektiva och värdelösa. Orsaken kan vara sociala normer och förväntningar som leder till att det skapas fördomar mot funktionshindrade. Studien belyser strategier för att minska och förändra fördomar mot funktionshindrade genom att informera människor om funktionshinder.

Diskussion kring tidigare forskning

Metod

Vetenskapsteori och forskningsansats

Den teoretiska utgångspunkten i denna studie grundar sig i hermeneutisk filosofi. Anledningen till att hermeneutisk filosofi ligger till grund i studien, är att hermeneutik är en förståelse- eller tolkningslära, enligt Molander (2003). Denna filosofi kan kopplas till vår studie, då vi undersöker medias skildring av personer med fysiska- eller intellektuella funktionshinder, utifrån texter som publicerats i media. Enligt Bryman (2011) innebär hermeneutik ett tolkande synsätt om hur en kan förstå mänskliga handlingar. Molander (2003) beskriver att litteraturstudier kopplas till hermeneutik, eftersom detta är grundläggande för att tolka och att identifiera en förståelse av verklighet i form av litteratur och texter.

Studien har genomförts med en induktiv ansats, enligt Bryman (2011) innebär en induktiv ansats att en härleder slutsatser utifrån grundval av tidigare forskning. Med induktiv ansats kan forskaren återkoppla resultatet av undersökningen till bakomliggande teoretisk utgångspunkt. Resultaten ska anknyta och återkopplas till tidigare studier.

Narrativ litteraturgenomgång

Studien har genomförts som en narrativ litteraturstudie. En narrativ litteraturgenomgång bidrar till att undersöka och gå igenom befintliga forskningar med interpretativism som ett tolkningsperspektiv. Interpretativsm syftar till att undersöka och att tolka den subjektiva meningen av social kontext. Den narrativa litteraturstudien är ett medel för att ingripa en bild av forskningsområdet och att identifiera vad som har skrivits om forskningsämnet för att få en bättre uppfattning. För att finna relevant litteratur sker en narrativ genomgång av tidigare forskning och tidningsartiklar (Bryman, 2011). Den narrativa genomgången utförs med syfte att komma fram till en översikt av området; mediabilden av funktionshindrade. Med den narrativa litteraturstudien kan forskaren söka material till kunskapsöversikten på ett flexibelt sätt. Metoden hjälper också till att söka fritt och att insamla relevant data material till undersökningen på ett flexibelt sätt. Metoden innebär att vi som forskare kan bedöma dags-och kvällstidningsartiklar om forskningsämnet utifrån vår egna tolkning. Denna studie är uppbyggd på befintlig forskning, och narrativ litteraturgenomgång är tillämplig för att undersöka syftet av denna studie. Studien skall ingripa den aktuella mediabilden av funktionshindrade utifrån artiklarna, och identifiera kontexten i artiklarna för att utveckla området mediabilden av funktionshindrade utifrån tidigare forskning.

Kvalitativ forskning och datainsamling

beskriver att den kvalitativa ansatsen ofta används inom samhällsvetenskapen för att undersöka och beskriva sociala verkligheter, perspektiv eller ett fenomen genom att tolka kontexten. En litteraturstudie bygger på empiriskt material genom litteratursökning, ett första steg i litteraturstudien är en sökprocess av artiklar, böcker och rapporter för att hitta nyckelbegrepp. Nyckelbegrepp kan dels avgränsa forskningsområdet och även underlätta till att söka fram tidskriftsartiklar genom olika elektroniska databaser (Bryman, 2011).

Insamling av kunskapsöversikten sker genom att söka via databaserna; Swepub, SocINDEX och Umeå Universitetsbiblioteks databas. Vi har använt sökord som; funktionshinder, funktionsnedsättning, exkludering, disability and media, media portrayal of disability och prejudice and disability. Under sökprocessen har vi valt ut vetenskapliga artiklar med peer review och sammanhanget i de vetenskapliga artiklarna ska bevara syfte och frågeställningar i denna studie.

Vår datainsamling av material för artikelgranskning har inhämtats via Google, Aftonbladet, Expressen och Sverige dagbladet (SVD). Vi har valt att inhämta materialet från dessa källorna eftersom dessa är relativt populära bland befolkning, samt att de vid tillfället för informationsinhämtning varit tillgängliga för alla läsare. Ett fåtal av artiklarna har inhämtats från en, enligt vår bedömning mindre känd digital tidning. I studien ingår nyhetsartiklar, ledarartiklar och debattinlägg. Vid sökningen har vi använt sökord som; intellektuellt funktionshinder, funktionsnedsättning, funktionshinder, för att artiklarna ska vara relevanta till forskningsämnet. För att bedöma hur många artiklar som skulle ingå i studien utgick vi ifrån Lunds Universitets (2020) riktlinjer för litteraturstudier som rekommenderar 8-10 artiklar. Vi valde att inhämta sexton artiklar för att kunna besvara våra frågeställningar på ett nyanserat sätt, då många av artiklarna inte var så långa.

Analys av empirisk insamling

Efter att datamaterialet samlades in genomfördes en konventionell innehållsanalys för att analysera och tolka det insamlade materialet. Denna analysmetod är anpassad för att analysera innehållet i texten för att sedan framvisa forskningsresultatet. En konventionell innehållsanalys är en metod för kvalitativ forskning, enligt Hsieh och Shannon (2005). Första steget i processen innebär att forskaren läser igenom samtliga artiklar. När forskaren känner sig bekväm med materialet ska meningsbärande enheter urskiljas ur texten, dessa meningsbärande blir sedan grunden för innehållsanalysen. Meningsbärande enheter är citat från transkriberingen som ingriper begrepp eller koncept som är relevanta samt användbara för studien (Hsieh & Shannon, 2005).

Vår studie har utgått ifrån befintliga artiklar, vilket innebar att någon transkriberingsprocess inte förekom. Däremot plockades meningar och citat direkt ur dags- och kvällstidningar. Vi som författare har vid upprepade tillfällen läst igenom artiklarna och därefter markerat meningar och citat som varit relevanta till forskningsämnet. Författarna har tillsammans sammanställt meningar och citat till en kod som placerats i kodningsschemat (se bilaga 1). För att kategoriseras koderna på manifest nivån, placeras koder med gemensamma budskap under olika kategorier. På en latent nivå skapas sedan fyra teman som är offret, hjälten, politik samt normalitet och värderingar utifrån befintliga kategorier. Dessa utvalda teman förklarar meningen bakom kategorierna för att ge en tydlig förståelse över datainsamlingen. Utifrån dessa teman framkommer ett helhetsresultat som kan besvara studiens frågeställningar och syfte.

Validitet och reliabilitet

Bryman (2011) beskriver att validitet och reliabilitet är kriterier för bedömning inom samhällsvetenskaplig forskning. Begrepp validitet och reliabilitet förekommer inom kvantitativa studier och syftar till att bibehålla studiens kvalitet. För bedömning av kvalitativa studier används istället begreppet tillförlitlighet som består av fyra delkriterier; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering. Intern validitet (trovärdighet) handlar om studiens trovärdighet, och hur forskare beskriver den sociala verkligheten. Överförbarhet (extern validitet) handlar om huruvida studiens resultat är generaliserbar i en annan miljö. Pålitlighet innebär att forskare kan redovisa den fullständiga forskningsprocessen så att andra läsare kan bedöma studiens resultat. Konfirmering handlar om att forskare ska säkerställa studien utan att tillägga egna värderingar eller åsikter.

Studiens trovärdighet bygger på en presentation av funktionshindrades synvinklar och upplevelser och hur de framställs i media. För att beskriva den sociala verkligheten har materialet som presenteras i denna studie utgått ifrån de funktionshindrades egna erfarenheter, och det är till största del den information som redan framställts i befintliga artiklar. De citat som används i studien utgår ifrån hur målgruppen själva beskriver sin sociala verklighet. För att öka pålitlighet i vår undersökning har vi tydligt beskrivit vårt tillvägagångssätt. Studien utgår från en narrativ litteraturgenomgång och konventionell innehållsanalys används för att analysera empirisk datamaterial. Vidare har vi beskrivit nyckelbegrepp och sökningsprocessen inom de olika databaserna. Studien utgår ifrån teoretiska utgångspunkter och tidigare studier, detta kan öka konfirmering i studien. För att öka överförbarheten har artiklar som granskats inhämtats från olika tidningar samt framställts av olika skribenter. Vi har även valt att samla in data, där artiklarna publicerats mellan år 2015–2020. Detta för att få ett varierat innehåll och en bild av hur funktionshindrade framställs i media.

Metodreflektion

samt kriterier för att välja ut artiklar. Sökandet efter litteratur skall istället styras av aktuella forskningsfrågor. Det finns både styrkor och svagheter i metoden, som ger forskaren frihet och flexibilitet i att genomföra studien utifrån sitt eget handlingsutrymme. Däremot saknas ett systematiskt sätt att kontrollera studien, där inkluderings- och exkluderingskriterier kan avgränsa insamlat material, som sedan analyseras på ett strukturerat sätt i en sammanställande tabell. Det är även dessa kännetecken som bidrar till att den systematiska litteraturstudien bibehåller både hög validitet och reliabilitet. Den systematiska litteraturstudien kan minska riskerna för felaktigheter och partiskhet, enligt Tranfield, Denyer och Smart (2003). I narrativa litteraturstudier uppstår problem med partiskhet, eftersom författare kan söka nyckelbegrepp efter egen synvinkel. Det innebär att författare i den narrativa litteraturstudien ska vara objektiv i sin forskning. I vår studie har vi använt nyckelbegrepp som varit relevanta till studiens syfte och frågeställningar. Därtill har vi jämfört och upprepat nyckelbegreppen under sökningsprocessen för att minska irrelevant information. För att denna studie ska bibehålla både hög validitet och reliabilitet, har vi använt oss av konventionell innehållsanalys för att säkerställa och granska material på ett strukturerat sätt.

Studiens empiriska datainsamling består av tolv nyhetsartiklar, en ledarartikel och tre debattinlägg (se bilaga 2). Alla artiklarna har olika mål och skribenten utformar artikeln på olika sätt. I ett debattinlägg har skribenten beskrivit sin tes och sammanhanget i artikeln ska stödja den åsikten. I en ledarartikel har skribenten uttryckt sin åsikt i politisk frågor. Båda artikelformerna kan påverka resultatets trovärdighet då vissa befintliga artiklar har framkommit utifrån författarens åsikt. Skribentens personliga erfarenheter kan ha betydelse för vilka åsikter som skrivs fram i debattartiklarna. Likaså kan en ledarartikel presentera åsikter på olika sätt, beroende på vilken relation det aktuella tidningsbolaget har till funktionshinderfrågor. Debattinlägg och ledarartiklar har därför en starkare anknytning till personliga åsikter och behöver inte alltid representera funktionshindrade som grupp.

Etiska ställningstagande

Matthew och Sutton (2016) beskriver att samhällsvetenskapliga studier inriktar sig mot att undersöka olika områden eller sociala fenomen. När människor medverkar som intervjupersoner i studier blir de forskningsetiska principerna till ett krav. En viktig forskningsetisk princip är informerat samtycke. Principen syftar till att studien ska bygga på frihet och deltagande av egen vilja, vilket krävs för att undersökningen skall kunna utföras fullständigt. Det finns andra forskningsetiska principer som handlar om integritetsskydd och konfidentialitet, för att skydda deltagarnas personliga information och integritet i studien. Vår studie genomförs utifrån offentliga tidningsartiklar där artiklarna redan har publicerats i offentliga sammanhang. Studien har en viss svaghet gällande konfidentialitet och integritet, då intervjupersoner i artiklarna visar delar av sin identitet och personliga uppgifter. Vår studie kan inte skydda identitet och personliga uppgifter om intervjupersonerna, eftersom artiklarna redan publicerats offentligt. Samtidigt har intervjupersonerna möjligtvis redan lämnat samtycke före publicering. I vår studie deltar inga enskilda individer, vilket gör att studien inte kräver informerat samtycke. Vid litteraturgranskning som genomförs utifrån syftet i denna studie, är det svårt att applicera de forskningsetiska principerna i samma utsträckning som inom en kvalitativ intervjustudie.

Som författare av denna litteraturstudie kan vi inte garantera att individer som medverkat i artiklarna inte upplever skada eller kränkning till följd av studiens utformning. Samtidigt bedömer vi inte de lidande som studien kan leda till vara särskilt stor. Vetenskapsrådet (2017) framhäver att individer som medverkar i forskning ska skyddas från skada och kränkning, därav finns individskyddskravet. Samtidigt är det inte rimligt att en obetydlig skada får hindra viktig forskning (Vetenskapsrådet, 2017). Däremot vill vi som forskare betona att vi har för avsikt att följa god forskningssed, och att vi som forskare kommer att beakta det egna moraliska omdömet. Moralen kan tyckas vara ett diffust begrepp då det baseras på normativa antaganden, men vi menar att vi kommer att behandla uppgifterna om individer som indirekt deltar i studien med försiktighet. För att minska risken för lidande och skada har inga citat ändrats och vi som författare lägger heller ingen värdering i huruvida de åsikter och känslor som framkommer i studien är korrekta eller ej. Vi vill även förtydliga att studiens resultat inte bygger på någon enskild individs åsikter utan är en tolkning av artiklarna utifrån forskarens synvinkel.

Ansvarsfördelning

Resultat

Utifrån en sammanställning av samtliga sexton artiklar i denna studie är det framförallt fyra teman som varit framträdande i hur funktionshindrade framställs och skrivs fram i media. Några tydliga teman genom flera av artiklarna är offret, hjälten, normalitet och värderingar samt politik.

Tema: Offret

Det första temaområdet är offret, med underkategorierna: diskriminering, ekonomisk utsatthet och fokus på funktionshinder. Detta temaområde samlar upp framställningar av hur funktionshindrade har blivit offer i media. Kategorin diskriminering framhäver funktionshindrades upplevelse av diskriminering och otillgänglighet. Den andra kategorin ekonomisk utsatthet beskriver de ekonomiska problem som funktionshindrade av olika anledninga upplever. Den tredje kategorin fokus på funktionshinder handlar om att funktionshindret hos en individ ofta framhävs i medierapporteringen.

Diskriminering

I en dagsserie om funkofobi (Löfroth, 2015) beskriver intervjupersonen att hen upplever en systematisk diskriminering av funktionshindrade. Hen menar att det handlar om en systematisk utestängning, i allt från tillgänglighet till representation i media. På ett fundamentalt plan tydliggörs diskrimineringen särskilt när det gäller otillgänglighet. Intervjupersonen menar att funktionshindrade inte kan ta del av vissa sammankomster på grund av bristande anpassningar i miljön. Konsekvenser av detta är att funktionshindrade inte kan göra sig hörda, även vid viktiga sammankomster som sker på t.ex. universitet eller kommunhus.

“En vän till mig är kommunpolitiker och använder rullstol. När hon skulle tala senast fanns det ingen ramp upp på scenen” (Löfroth, 2015, Del 1).

Hen menar att funktionsmaktordningen kommer till uttryck i praktiken med ursäkter som “vi glömde det” eller “det var inte med flit” (Löfroth, 2015, Del 1).

“Här ska personer som kan gå i trappor vara, personer som representerar vad vi tycker är normalt” (Löfroth, 2015, Del 1).

”Väldigt många fungerar inte att använda. Anledningen är att de har byggt dem på konstiga sätt. De har satt elstolpar på märkliga ställen. Eller så har de placerat laddstationer uppe på ett betongfundament som sticker upp tio till femton centimeter från marken” (Martinsson, 2020, nionde stycket).

Även i Löfroths (2015) artikel beskriver intervjupersonen som drabbades av funktionsnedsättning först i tonåren, hur livet förändrades och att tillgänglighet i vardagen plötsligt blev ett problem.

“Hon skulle fira sin sextonårsdag på en restaurang med sina vänner och de var tvungna att ringa och förbereda restaurangen eftersom entrén hade två höga trappsteg” (Löfroth, 2015, Del 2).

Samtidigt menar intervjupersonen att särlösningar även blir stigmatiserande, särlösningar blir till en markör för det avvikande och ger en känsla av utanförskap och diskriminering (Löfroth, 2015).

Eriksson (2020) uttrycker i sitt debattinlägg att digitaliseringen och automatiseringen i dagens samhälle riskerar att skapa problem för många funktionsnedsatta. Den minskade kontanthanteringen kan innebära en form av daglig diskriminering för dem som har svårt att hantera kortanvändning. Skribenten menar att det bör finnas flera betalningsalternativ på t.ex. restauranger och offentliga toaletter, för att inkludera alla.

Ekonomisk utsatthet

Wennerberg (2020) ifrågasätter i en ledarartikel, när funktionshindrades ekonomiska situation skall tas på allvar i politiken. Alldeles för lite uppmärksamhet ägnas åt detta ämne. Skribenten menar att det för funktionshindrade, kan handla om att anhöriga behöver bidra med pengar för att det ska finnas någonting kvar efter betalning av hyra, räkningar och mat. En vardag som innebär att funktionshindrade kan överleva, men inte riktigt leva. Även Isaksson (2019) menar att anhöriga ofta får bidra med pengar, författaren menar att det snarare är regel än undantag. “Den som inte har någon närstående som har möjlighet att stötta ekonomiskt kan hamna i en förtvivlad situation" (Isaksson, 2019, femte stycket).

Även Isaksson (2019) framhäver i ett debattinlägg att personer med funktionshinder får kämpa för sin försörjning. Isaksson anser att en period med svag ekonomi är något som de allra flesta människor går igenom någon gång i livet. En försämrad ekonomi till följd av sjukdom, förlust av arbete eller skilsmässa, som i de flesta fall är övergående. För dem som drabbas av en bestående funktionsnedsättning är det däremot inte lika troligt att de ekonomiska problemen är kortvariga.

Toll (2019) skriver i en nyhetsartikel om tv-serien ”I en annan del av Köping”. Intervjupersonen har intellektuellt funktionhinder, hen får ingen utbetalning av aktivitetsersättning från Försäkringskassan efter fyllda 30 år, och är tvungen att söka jobb hos Arbetsförmedling. Intervjupersonen upplever själv begränsningar i sin arbetskapacitet och menar att ett vanligt jobb inte skulle vara möjligt. Hen anser att det inte finns några jobb för en person som gått i särskola i hela sitt liv. I artikeln uttrycker intervjupersonens godman sin oro, och hen menar att den indragna aktivitetsersättningen kan leda till ekonomisk utsatthet. Kurtén (2017) menar i en nyhetsartikel att lönenivå hos de med intellektuellt funktionshindrade i Finland är låg. Arbetslivstränare från Kårkulla i Vasanejden anger att de funktionshindrade har ovanligt lönearbete, om de har ett utlokaliserat jobb så får de bara arbetsersättning ungefär 12 euro om dagen. Klienterna får ofta inte mer än grundpensionsnivån cirka 700 euro i månaden.

Fokus på funktionshinder

Olsson (2020) beskriver i artikeln orsaken till intervjupersonens funktionshinder, genom att betona hälsotillstånd/ diagnos hos individen. Intervjupersonens funktionshinder framhävs redan i artikelns ingress.

”Emil Wernersson, 24, i Örebro föddes med en cp-skada och har alltid suttit i rullstol.” (Olsson, 2020, tredje stycket).

I Löfroths (2015), Tolls (2019) och Kardells (2019) artiklar framkommer information om intervjupersonens funktionsnedsättning.

”Vattnet var bara 1,5 meter djupt och bryggan reste sig 2 meter ovanför. Yasmin var 183 centimeter lång. Skadan på ryggmärgen gjorde henne förlamad ovanför brösten och ned. Hon har begränsad rörlighet i armar och händer.”(Löfroth, 2015, Del 2).

“Kim Nyström fick syrebrist när han föddes. Hans hjärna tog skada och han beskriver sig själv som en person med en lindrig utvecklingsstörning” (Toll, 2019, femte stycket).

“Ellen Westerlund från Örnsköldsvik fick diagnosen när hon var sex månader gammal. Hon har en funktionsnedsättning som gör att hennes högra ben och högra arm är svagare än vänster sida.”(Kardell, 2019, fjärde stycket).

Tema: Normalitet och värderingar

Syftet med temaområde är att angripa normalitet och värderingar gällande funktionshinder. Kategorin Synen på funktionshindrade framhäver attityder och uppfattningar mot funktionshindrade.

“Oavsett om jag definierar mig som kvinna, man eller ingetdera och använder rullstol reduceras jag alltså bara till en rullstol”(Löfroth, 2015, Del 1).

Intervjupersonen menar att ett samhällsproblem hamnar i skymundan när fokus på funktionshinder hamnar på individnivå. Hjälteberättelsen gör att det verkliga problemet åsidosätts. Hjälten eller vårdpaketet är för övrigt, enligt intervjupersonen de stereotyper som framträder i medias skildringar av funktionsnedsatta. Intervjupersonen berättar att hen personligen stött på fördomar från personer i sin omgivning (Löfroth, 2015).

På examensdagen i gymnasiet hade intervjupersonens lärare till exempel skrivit ”Tack för att du kom och lärde oss så mycket om livet!” (Löfroth, 2015, Del 1) på det personliga hälsningskortet. Hen undrade vad de menade. Hen menar att omgivningen har vissa värderingar och förväntningar baserat på funktionsnedsättning och att vardagliga handlingar glorifieras. ”Åh, vad duktig du är!” Vad jag än gör ses som sensationellt, jag förvandlas till en inspiration”(Löfroth, 2015, Del 1).

I Lejdelins (2018) artikel beskriver intervjupersonen att omgivning fokuserar på funktionshindret, där omgivningen väljer att behandla hen som en oförmögen människa. Istället för att fokusera på intervjupersonen som en individ, kategoriseras hen istället till gruppen funktionshindrade. Det förekommer att människor i samhället har vissa inställningar och värderingar relaterade till funktionshinder, som kan bidra till fördomar. Intervjupersonen menar att attityder och värderingar uppstår mot personer med funktionshinder och deras familjen. Det är inte ovanligt att se familjen som assistans eller stöd istället att se dem som en familj.

Problemet med att funktionshindrade förbises och behandlas som icke självbestämmande individer återfinns även i Löfroths (2015) artikel. Intervjupersonen beskriver hur omgivningen ibland tenderar att se på hen med medlidande, och upplever att de tycker synd om funktionshindrade personer. Hen berättar att vissa människor väljer att tilltala assistenten istället för att tala direkt till hen, vilket kan öka känslan av särbehandling.

Kellerman och Okojevoh (2018) beskriver i en debattartikel sina tudelade känslor om svenska folkets attityder och inställning, till personer med någon form av funktionsnedsättning. Skribenterna uttrycker glädje över att allmänhetens kunskap och attityder om funktionshinder visar sig konkret i representativa siffror, genom Novus unika undersökning. Samtidigt menar skribentparet att undersökningens resultat visar den okunskap som finns bland svenska folket, vilket riskerar att förstärka fördomar. Författarna menar att det är alarmerande att fyra av fem svenskar aldrig hört talas om begreppet funkofobi. Det innebär i praktiken att definitionen av diskriminering, förtryck och fördomar som personer med normbrytande funktion får utstå, är ett okänt begrepp bland majoriteten av svenskarna.

med funktionshinder segregeras från övriga samhället och att det leder till ökad stigmatisering gentemot gruppen (Kellerman & Okojevoh, 2018).

I Löfroths (2015) artikel kritiserar intervjupersonen att funktionshindrades basala behov som att klä på sig, laga mat, träffa familj och vänner eller arbeta inte ses som normala sysslor. Vardagliga aktiviteter som egentligen är mänskliga rättigheter, hanteras snarare som särlösningar.

Kellerman och Okojevoh (2018) menar att det krävs krafttag från olika aktörer, för att jobba med de värderingar och normer kring funktionshinder, som idag florerar i samhället. De menar att detta måste göras i samspel mellan samhällsmedborgare, funktionshinderrörelsen och politiker.

Skribenterna tror att funktionshinderpolitiken idag präglas allt för mycket av Rosenbads ekonomiska kalkyler, men menar att det är viktigt att öka förståelsen för funktionsnedsättning och dess innebörd för berörda individer. De menar att konsekvenserna av en bristande funktionshinderpolitik är en vardag full av diskriminering, kränkningar och marginalisering för gruppen funktionshindrade.

”Om vi ska klara av att skapa ett inkluderande och öppet samhälle för alla, måste allmänheten först förstå vad funkofobi är, och samtidigt se att personer med funktionsnedsättningar har ett starkt behov av att leva på samma villkor och i samma miljöer som alla andra grupper i samhället” (Kellerman & Okojevoh, 2018, sista stycket).

Tema: Politik

Syftet med detta temaområde är att angripa politisk utsatthet bland gruppen funktionshindrade. Kategorin politisk exkludering fokusera på hur funktionshindrade upplever politiskt stöd och politiska problem som påverkar deras liv.

Politisk exkludering

Knoxborn (2018) beskriver valdeltagandet bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar. FUB Stockholm (en verksamhet som arbetar för att personer med intellektuellt funktionshinder, ska ha ett bra liv och få vara delaktiga i samhället) ska utföra projektet som kallas #jagskarösta för att uppmuntra funktionshindrade att rösta. Artikeln visar röstningsdeltagandet bland funktionsnedsatta under tre olika valperioder. 1) År 1994 röstade enbart 31% av de funktionsnedsatta. 2) År 1998 var deltagandet 20 %. 3) År 2006 röstade 43%. Anledning till att de flesta funktionshindrade inte röstar kan bero på flera orsaker, men skribenten framhäver att det bland annat saknas information om intellektuellt funktionsnedsattas rösträtt.

att politiska frågor gällande funktionshinder prioriteras lågt och får alldeles för lite uppmärksamhet. Upplevelsen av politisk tröghet återfinns även i Löfroths (2015) artikel där intervjupersonen uppger att hen överlag känner sig bortprioriterad av politikerna.

“Att Tillgänglighetsmarschen ska behöva existera 2015 är ett skämt, särskilt när vi slår oss för bröstet och tycker att vi är världens mest framstående välfärdsland” (Löfroth, 2015, Del 2). En intervjuperson som använder elbil och sitter i rullstol, uppger att hen upplever diskriminering då laddningsstationer varken är designade eller tillgängliga för funktionshindrade. En annan intervjuperson som arbetar som verkställande aktör av laddstationer, uppger att det inte finns lagar eller riktlinjer som ställer krav vid upprättande av laddningsstationer. Frånvarande lagstiftning och riktlinjer gör att många laddningsstationer inte är anpassade för funktionshindrade.

Isaksson (2019) menar att funktionshindrades ansträngda ekonomi hade kunnat förbättras genom åtgärder från politiker, i form av skatteavdrag och förändrade villkor i arbetsmarknadspolitiken. Så sent som i 2020 års budget, utesluts personer med funktionsnedsättning. De funktionsnedsatta som får sin försörjning genom sjuk- eller aktivitetsersättning, exkluderas från de stödåtgärder som är tilltänkta för att stärka individers ekonomi. Vidare menar Isaksson att fyrkantiga gränser gällande sjukersättning gör att personer med funktionsnedsättning fråntas möjligheten att arbeta efter sin egen förmåga och därmed möjligheten till att förbättra sin ekonomi.

”Fyrkantiga gränser för sjukersättning (25, 50, 75 eller 100 procent) medför också att människor får svårt att jobba utifrån sin faktiska förmåga. Kanske skulle du kunna arbeta 60 procent i stället för 50 och därmed förbättra din hushållsekonomi. Men i dag går inte det” (Isaksson, 2019, tredje stycket).

I Nygrens (2019) artikel har intervjupersonen delat sin åsikt gällande funktionshindrades livsvillkor att rätten till assistans och ledsagare är begränsad inom politiska ramen. Intervjupersonen har kritiserat politiker och menar att det ska utöva utjämningspolitik för att kunna finansiera assistans och ledsagare till funktionshindrade. Detta skulle enligt intervjupersonen innebära mer rättvist samhället, och innebära att välbetalda politiker skulle ha lägre lön (Nygren, 2019).

Tema: Hjälten

Syftet med temaområdet är att ingripa positiva attityder och kapacitet hos individer med funktionshinder från samtliga artiklarna. Detta temaområde har underkategorierna: förmåga och självförtroende. Kategorin förmåga handlar om arbetsförmågan hos individer med funktionsnedsättningar samt fokuserar på funktionshindrades förmåga i mer generella områden. Den andra kategorin självförtroende framhäver funktionshindrades tror på sig själva och deras självkänsla.

Förmåga

I Kurtén (2017) beskriver intervjupersonen som arbetar som arbetslivstränare att funktionshindrade har förmågan att lära sig nya uppgifter och utföra arbeten på ett bra sätt. De har lika kompetenser som andra människor när de fått rätt inlärning och ges möjligheten att praktisera dessa.

”Många med intellektuell funktionsnedsättning har stor kapacitet bara de får rätt sorts stöd och strukturerade arbetsuppgifter.” (Kurtén, 2017, tionde stycket).

Intervjupersonen uppger att ett arbete har en positiv inverkan på individer med funktionsnedsättning, där de kan känna sig värdiga, behövda och skapa sociala relationer med nya människor (Kurtén, 2017).

”All slags sysselsättning är positiv för personer med funktionshinder, precis som för alla andra. Man behöver ha en uppgift, känna sig behövd och ha en social gemenskap” (Kurtén, 2017, sista stycket).

Även i Nygrens (2019) artikel önskar intervjupersonen att människor i omgivningen ska se kapaciteten hos funktionshindrade genom att ge dem en chans. Hen har själv fått möjligheten att föreläsare inför 200 personer, vilket gav hen en känsla av delaktighet.

Möller (2018) skriver i en artikel om intervjupersonen som paddlat över Öresund för att uppmärksamma problemet att många funktionshindrade nekas assistans. Intervjupersonen funderade länge över vad hen kunde göra för att uppmärksamma gruppen dövblinda, en grupp som han själv är en del av.

Intervjupersonen berättar att hen känner sig diskriminerad av samhället och spenderar en stor del av sin vardag isolerad i sin lägenhet. Hen beskriver sin vardag som en ständig kamp för att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda (Möller, 2018).

“Kampen för mig och mina barn är drivande i det mesta jag gör” (Möller, 2018, sextonde stycket).

”På fredagen annonserade de i en lokal Facebookgrupp att Emil, med hjälp av sin assistent, permobilen och en släpkärra, kan hjälpa utsatta i Örebro. Han kan exempelvis köra hem mat, handla, panta burkar eller slänga skräp åt andra” (Olsson, 2020, femte stycket).

Självförtroende

I Kardells (2019) artikel beskriver intervjupersonen att hen har fattat tycke för orientering. En sport, där hen kan delta på samma villkor som de andra, trots sina funktionsbegränsningar. Intervjupersonen drömmer om att bli världsmästare, vilken hen anser vara möjligt trots funktionshindret.

I Kati Enkvists (2015) artikel berättar intervjupersonen att hen aldrig känt sig annorlunda på grund av sin funktionsnedsättning. Till vardags arbetar hen som lärare och kommunfullmäktiges ordförande i Korsholm. Hen tycker att det är viktigt att inte låta sin funktionsnedsättning att stå i vägen.

”Jag har försökt fundera på när jag blev medveten om att jag inte skulle ha varit "normal". Men jag kommer inte på någon sådan tidpunkt. För jag har alltid varit som alla andra.” (Kati Enkvist, 2015, trettonde stycket).

I Lejdelins (2018) artikel beskriver intervjupersonen att hen lyckats med sina mål trots att hen föddes med funktionsnedsättning. Hen har ett gott självförtroende och upplever själv att hen har samma förmågor som andra människor.

”Vi människor kan mer än vi tror. Genom åren har jag mött många som tror att de inte kan nå dit de vill, några av dessa har inte ens försökt. Jag vill entusiasmera och inspirera människor till att tro att de kan genom att berätta min historia” (Lejdelin, 2018, sjätte stycket).

Nygren (2019) skriver i sin artikel, om en intervjuperson med diagnosen Down Syndrom. En stor dröm för intervjupersonen är att bli politiker, för att förbättra levnadsvillkor för personer med funktionshinder. Hen är medlem i Liberalerna och blev nominerad till en omröstning inför listan till Europaparlamentet.

Intervjupersonen har utsatts för mobbning under skoltiden, och lider idag av panikångestattacker. Händelserna har ändå stärkt hennes självförtroende och idag vill hen kämpa för dem som utsätts för mobbning (Nygren, 2019).

Analys av empiri

Utifrån resultatet framträder fyra olika teman; offret, hjälten, politik samt normalitet & värderingar.

Resultatet visar att majoriteten av artiklarna kan kopplas till temat offret. I fjorton av sexton artiklar finns meningsbärande enheter som kan placeras under ett antal kategorier. Temat offret har tre olika underkategorier; diskriminering, ekonomisk utsatthet och fokus på funktionshinder. I de utvalda artiklarna framkommer en bild av att många funktionshindrade upplevt sig diskriminerade. Det gäller allt från otillgänglighet till dåliga ekonomiska villkor. I flera av artiklarna beskrivs otillgängligheten som ett problem och en omgivning som inte är anpassad för funktionshindrade är något som visar sig i artiklarna på olika sätt. Vidare visar denna studie att skribenter försöker att uppmärksamma de funktionshindrades ekonomiska situation. Artiklarna visar att funktionshindrade kan vara i behov av ekonomiskt stöd från anhöriga och bland dem som har någon form av aktivitetsersättning, så handlar det ofta om ett lägre basbelopp.

Ett annat framträdande tema är hjälten, där funktionshindrade framställs som heroiska representanter för gruppen funktionshindrade. De funktionshindrades förmåga och självförtroende glorifieras. Bland de granskade artiklarna som berör ämnet arbetsförmåga framkommer en överlag positiv inställning till funktionshindrades arbetsförmåga. Den positiva inställningen till funktionshindrades delaktighet på arbetsmarknaden, återfinns både bland de funktionshindrade själva och bland dem icke funktionsnedsatta. Kategorin självförtroende skapades utifrån ett mönster i vissa artiklar, där funktionshindrades tro på sig själva framträdde på olika sätt. I flera av artiklarna beskriver intervjupersonerna att de brinner för sina individuella mål, och att funktionsnedsättningen inte behöver innebära ett problem för att nå dessa mål.

Det tredje temat är politik, där funktionshindrade är exkluderad från politiskt stöd och kräver politisk förändring. Temat har en underkategori som benämnts politisk exkludering, där sex av sexton artiklar placeras under kategorin. I de utvalda artiklarna framkommer det att gruppen funktionshindrade har ojämlika livsvillkor. I flera av artiklarna beskrivs politisk utsatthet som ett problem för funktionshindrade i välfärdssystem på olika sätt. Gruppen upplever t.ex. begränsningar när de inte beviljas assistans. Artiklarna visar att funktionshinderfrågor bör prioriteras inom politiken, och många önskar förändringar i lagstiftning och riktlinjer som missgynnar funktionshindrade.

i samhället. De funktionshindrade önskar förändringar inom attityder, inställningar och särlösningar för att gruppen skall få chans till delaktighet i högre utsträckning.

Analys av resultatet

I temat offret framhävs problemet med otillgänglighet (diskriminering) för funktionshindrade. Frågan om tillgänglighet kan härledas till den sociala modellen som betonar omgivningsfaktorer, och att funktionshinder blir ett problem, på grund av att omgivningen inte är tillräckligt anpassad. Lindqvist och Sauer (2007) framhäver att de samhälleliga barriärerna är det som leder till att funktionshinder uppfattas som ett problem. Det kan finnas olika förklaringar till hur dessa barriärer uppstår, men ofta kan de legitimeras av de materiella och ekonomiska maktförhållanden som finns i samhället.

I flera av artiklarna framgår intervjupersonernas funktionshinder eller deras livsberättelser. Det är inte helt ovanligt att individens funktionshinder betonas och framhävs redan i artikelns ingress. Beskrivningen av funktionshinder framhävs ofta på ett sätt som liknar beskrivningen av hur den medicinska modellen betonar funktionshinder. Arvidsson (2016) beskriver att den medicinska modellen framhäver funktionshindret som ett problem, som uppkommit till följd av en skada eller sjukdom. Lindqvist och Sauer (2007) menar att det är egenskapen som den funktionshindrade bär eller inte bär, som gör individen till avvikande från det som anses normalt i en viss kultur. Det kan t.ex. handla om att en person som är blind anses vara avvikande från gruppen.

I temat offret berörs också problemet med ekonomisk utsatthet. Detta kan relateras till den miljörelativ modellen, denna modell har präglat välfärdssystemet och de stödinsatser som funktionshindrade ibland omfattas av, enligt Arvidsson (2016). I flera av artiklarna beskriver intervjupersonerna att stöd och åtgärder för funktionshindrade, är begränsade och därmed även påverkar möjligheterna för jämställda levnadsvillkor. Lindqvist och Sauer (2007) beskriver att den miljörelativa modellen betraktar funktionshindrade individer som en produkt av samspelet mellan personen och dess omvärld, där funktionshinder kan medföra konsekvenser (Lindqvist & Sauer, 2007). Ekonomiska problem kan var en konsekvens av att funktionshindrade och dess omvärld hamnar i obalans funktionshindrade, egentligen inte på grund av funktionshinder utan på grund av att låglönearbete samt svårigheter för funktionshindrade att få jobb.

Temat hjälten framvisar positiva representanter för gruppen funktionshindrade, vilket kan härledas till den sociala modellen. Den sociala modellen enligt Arvidsson (2016) visar att samhällsstrukturen inte är anpassad för funktionshindrade. Attityder och värderingar skapas utifrån förväntningar om gruppen funktionshindrade (Arvidsson, 2016). I flera av artiklarna som berör temat, framkommer de funktionshindrades svårigheter med rådande samhällsstrukturer samt de attityder som finns mot funktionshindrade. Arvidsson, (2016) menar att samhällsstrukturer utmanar de funktionshindrade att motverka avvikelser och utöka normalisering gentemot gruppen, genom att visa förmågor och kapacitet. Temat hjälten återkopplas till Grips (2009) som visar olika stereotyper i medias förmedling av funktionshinder. I studien gestaltas positiva representanter som kämpar för sin rätt gentemot myndigheterna eller samhället.

I temat normalitet och värderingar framhävs problemet med samhälleliga normer, attityder och värderingar mot gruppen funktionshindrade, vilket kan härledas till den sociala- och miljörelativa modellen som framhäver olika perspektiv på funktionshinder. Sociala modellen visar att attityder och synsätt på funktionshinder formas av samhälleliga strukturer, medan den miljörelativa modellen framhäver gruppen funktionshindrade som okompatibla med omvärlden, enligt Arvidsson (2016). I flera av artiklarna riktas ett fokus på funktionshindret istället för att se individen. Det kan återkopplas till den medicinska modellen, där definitionen av funktionshinder framskrivs som en sjukdom, enligt Arvidsson (2016). Socialt förtryck eller fördomar mot funktionshindrade kan sättas i samband med synen på funktionshindrade som sjuka eller skadade. LoBianco och Sheppard-Jones (2007) framhäver att medicinska och sociala modellen är faktorer som bidrar till att bilda uppfattningar och värderingar om funktionshinder bland människor i samhället.

Diskussion