Denna studie är tänkt som ett första steg mot att ge kunskap om vad en anpassad aktivitet som gå-fotboll kan medföra för äldre människor. Studien har fokuserat på äldre damers och herrars erfarenheter och uppfattningar om gå-fotboll samt vad aktiviteten får för betydelse för dem och vilka eventuella effekter aktiviteten kan ha på hälsan. Eftersom studiens omfattning är liten är det svårt att dra slutsatser i en större grad men kan användas som grund till vidare forskning. Därmed vore det intressant att undersöka fler deltagare för att få en djupare förståelse men också för att få en bredare grund för att enklare kunna jämföra likheter och skillnader mellan könen. Då studien bygger på intervjuer med respondenter från samma idrottsförening hade det varit intressant att undersöka hur deltagare från andra idrottsföreningar runt om i Sverige upplever sitt deltagande i gå-fotboll. Detta för att få en bredare bild om deltagare i olika verksamheter. Ett annat förslag på framtida forskning är att undersöka ämnet på organisationsnivå. Genom att bland annat efterforska vad idrottsföreningar anser viktigt att ta hänsyn till för att motivera damer och herrar i olika åldrar till att delta i idrott samt att motivera dem till att vilja fortsätta delta genom hela livet.
Referenser
Aiello, C.R., Canalella, A., & Altieri, D. (2016). Sport as a strategy for preventing physical inactivity: walking football. Euromediterranean Biomedical Journal, 11(24), 176–180.
https://doi.org/10.3269/1970-5492.2016.11.24
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in
Psychology, 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Cairney, J., Dudley, D., Kwan, M., Bulten, R., & Kriellaars, J. (2019). Physical Literacy, Physical Activity and Health: Toward an Evidence-Informed Conceptual Model. Sports Medicine, 49(3), 371– 383. https://doi.org/10.1007/s40279-019-01063-3
Clarke, V., & Braun, V. (2017). Thematic analysis. The Journal of Positive Psychology, 12(3), 297–298.
https://doi.org/10.1080/17439760.2016.1262613
Cohen-Mansfield, J., Marx, M.S., & Guralnik, J.M. (2003). Motivators and barriers to exercise in an older community-dwelling population. Journal of Aging and Physical Activity, 11(2), 242-253. https://doi.org/10.1123/japa.11.2.242
Dionigi, R., & O'Flynn, G. (2007). Performance discourses and old age: What does it mean to be an older athlete? Sociology of Sport Journal, 24(4), 359–377. https://doi.org/10.1123/ssj.24.4.359 Eriksson, B., Tallberg, C., Eriksson, E., Bölander, B., & Blomberg, M. (2018, 15 maj). Vi behöver ett äldrelyft för att skapa bättre folkhälsa. Dagens samhälle. Hämtad: 2020-03-04, från
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/vi-behover-ett-aldrelyft-att-skapa-battre-folkhalsa-22148
Folkhälsomyndigheten. (2019). Fysisk aktivitet - rekommendationer. Hämtad: 2020-03-12, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/
Folkhälsomyndigheten. (2020). Vad är psykisk hälsa?. Hämtad: 2020-03-10, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/
Frändin, K., & Helbostad, J. L. (2016). FYSS: Rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre. Hämtad: 2020-03-09, från
http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/FYSS-kapitel_FA_aldre_FINAL_2016-12.pdf
Heo, J., Culp, B., Yamada, N., & Won, Y. (2013). Promoting Successful Aging Through Competitive Sports Participation: Insights From Older Adults. Qualitative Health Research, 23(1), 105–113. https://doi.org/10.1177/1049732312457247
Jenkin, C. R., Eime, R. M., Westerbeek, H., O'Sullivan, G., & van Uffelen, J. G. Z. (2017). Sport and ageing: a systematic review of the determinants and trends of participation in sport for older adults. Bmc Public Health, 17(1), 976. https://doi.org/10.1186/s12889-017-4970-8
Josh. (2018). A closer look at walking football. Lifeline24. Hämtad: 2020-03-17, från https://www.lifeline24.co.uk/walking-football/
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lee, Y-S. (2005). Gender Differences in Physical Activity and Walking Among Older Adults. Journal of
Women & Aging, 17(1-2), 55–70. https://doi.org/10.1300/J074v17n01_05
Loadman, A. (2017). 'He's Running, Ref!' An ethnographic study of walking football. Soccer and
Society., 20(4), 675–692.
Mattsson, C. M., Jansson, E., & Hagströmer, M. (2016). FYSS: Fysisk aktivitet – begrepp och
definitioner. Hämtad: 2020-06-08, från
http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/FYSS-kapitel_FA_aldre_FINAL_2016-12.pdf
Medin, J., & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Molanorouzi, K., Khoo, S., & Morris, T. (2015). Motives for adult participation in physical activity: type of activity, age, and gender. BMC Public Health, 15(1), 66. https://doi.org/10.1186/s12889-015-1429-7
Norberg, J.R, Faskunger, J., & Dartsch, C. (2018). Jämställd idrott i siffror. I Dartsch, C., Norberg, J. R., & Faskunger, J. (Red.), Resurser, representation och ”riktig” idrott – Om jämställdhet inom
idrotten (2018:2, s. 30–56). Stockholm: Centrum för idrottsforskning.
Ohlson, L. (2002). Hälsopedagogik. (1 uppl.). Stockholm: Liber.
Rasinaho, M., Hirvensalo, M., Leinonen, R., Lintunen, T., & Rantanen, T. (2007). Motives for and barriers to physical activity among older adults with mobility limitations. Journal of Aging and
Physical Activity, 15(1), 90–102. https://doi.org/10.1123/japa.15.1.90
Reddy, P., Dias, I., Holland, C., Campbell, N., Nagar, I., Connolly, L., Krustrup, P., & Hubball, H. (2017). Walking football as sustainable exercise for older adults - A pilot investigation. European
Journal of Sport Science, 17(5), 638–645. https://doi.org/10.1080/17461391.2017.1298671
Roetert, E. P., & Ortega, C. (2019). Physical Literacy for the Older Adult. Strength and Conditioning
Journal, 41(2), 89–99. https://doi.org/10.1519/SSC.0000000000000430
Roetert, E. P., Ellenbecker, T. S., & Kriellaars, D. (2018). Physical literacy: why should we embrace this construct? British Journal of Sports Medicine, 52(20), 1291–1292. https://doi.org/10.1136/bjsports-2017-098465
Riksidrottsförbundet. (u.å.-a.). Problemet. Hämtad: 2020-03-04, från https://www.strategi2025.se/Problemet
Riksidrottsförbundet. (u.å.-b.). En syn på träning och tävling – med rörelseförståelse som grund. Hämtad: 2020-03-04, från https://www.strategi2025.se/globalassets/riksidrottsforbundet-2025/dokument/verktyg/nysyntraningtavling_rorelseforstaelse_folder_a5.pdf
Riksidrottsförbundet. (2007). Idrott och motion +60: Fakta och argument samt goda exempel för
fysisk aktivitet upp i åldrarna. Hämtad: 2020-06-08, från
https://idrottonline.se/Riksidrottsforbundet/globalassets/riksidrottsforbundet/gamla-rf.se/dokument/dokumentbank/ovrigt/idrott-och-motion-60.pdf?w=900&h=900
Riksidrottsförbundet. (2008). Idrott hela livet - Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete. Hämtad: 2020-06-08, från
https://www.rf.se/globalassets/halsinglands-idrottsforbund2/dokument/dokumentbank/idrott-hela-livet.pdf
Riksidrottsförbundet. (2019a). Intressepolitiskt program. Hämtad: 2020-06-08, från
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-dokumentbanken/rfs-verksamhet/intressepolitiskt-program.pdf
Riksidrottsförbundet. (2019b). Idrottens förändringsarbete Strategi 2025. Hämtad: 2020-03-04, från https://www.rf.se/RFarbetarmed/Strategi2025
Riksidrottsförbundet & SISU Idrottsutbildarna. (2016). Svensk idrott idag – Fakta och statistik.
Nulägesbeskrivning strategisk plan 2025. Hämtad: 2020-03-04, från
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-dokumentbanken/ovrigt/fakta-och-statistik.pdf
Riksidrottsförbundet & SISU Idrottsutbildarna. (u.å.). Strategisk plan för idrottsrörelsen 2018 –
2021. Hämtad: 2020-03-05, från
https://www.strategi2025.se/globalassets/riksidrottsforbundet-2025/dokument/verktyg/strategisk-plan-2018-21.pdf
Schäfer Elinder, L., & Faskunger, J. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Huskvarna: Statens Folkhälsoinstitut.
Statistikmyndigheten. (2018). Störst folkökning att vänta bland de äldsta. Hämtad: 2020-03-05, från
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/befolkningsframskrivningar/pong/statistiknyhet/sveri ges-framtida-befolking-20182070/
Statistikmyndigheten. (2019a). Medellivslängden i Sverige. Hämtad: 2020-04-05, från
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/medellivslangd-i-sverige/ Statistikmyndigheten. (2019b). Fyra procent är socialt isolerade. Hämtad: 2020-05-11, från
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/fyra-procent-ar-socialt-isolerade/
Stenner, B. J., Buckley, J. D., & Mosewich, A. D. (2019). Reasons why older adults play sport: A systematic review. Journal of Sport and Health Science. https://doi.org/10.1016/j.jshs.2019.11.003 Svenska Fotbollsförbundet. (u.å.). Gåfotboll. Hämtad: 2020-05-11, från
https://www.svenskfotboll.se/svff/fotbollfitness/gafotboll/
SVT Nyheter. (2017). Träning på äldre dar allt mer populärt. Hämtad: 2020-03-05, från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/traning-pa-aldre-dar-allt-mer-populart Säfström, L. (2019). Äldres ensamhet är en hälsorisk. Aftonbladet. Hämtad: 2020-03-05, från https://www.aftonbladet.se/debatt/a/3JV3a9/aldres-ensamhet-ar-en-halsorisk
Tischer, U., Hartmann-Tews, I., & Combrink, C. (2011). Sport participation of the elderly—the role of gender, age, and social class. European Review of Aging and Physical Activity, 8(2), 83–91.
https://doi.org/10.1007/s11556-011-0087-8
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
Wallén, M-B., Ståhle, A., Hagströmer, M., Franzén, E., & Skavberg-Roaldsen, K. (2014). Motionsvanor
och erfarenheter av motion hos äldre vuxna. Hämtad: 2020-03-05, från
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27333.pdf Waltin, C. (2020). Gå-fotboll. Hämtad: 2020-06-08, från https://www.korpenintern.se/verksamhetsstod/ga-fotboll
Bilaga 1. Intervjuguide
23 mars 2020
Intervjuguide – deltagare gå-fotboll
Anonymitet, rätt att avstå att svara, kan avbryta när helst de vill, fråga om inspelning, går igenom frågeområden.
1) Bakgrund
Berätta vad du heter (så jag får med det på band, men ingen kommer att få veta vad du sagt) Hur gammal du är?
Hur länge du har varit med i gå-fotboll
Hur mycket tid lägger du på gå-fotboll i veckan?
Är du fysiskt aktiv i någon annan form under en vanlig vecka? (ex: promenader, jogging, cykla) Vad har du hållit på med för fysiska aktiviteter eller idrotter tidigare? Hur länge ungefär?
2) Att vara med i gå-fotboll
Berätta hur gå-fotboll går till? Berätta vad det är ni gör.
Vilka är med i din grupp som deltagare? Hur fungerar det?
o Är det både kvinnor och män? Hur är det? o Är ni i olika åldrar? Vad anser du om det?
o Vad finns det för krav för att kunna vara med i gå-fotboll? Kan alla vara med?
Har ni ledare? Vilka är ledare? Hur fungerar det?
Hur kom det sig att du började med gå-fotboll? (Vem tog initiativet, hur fick du information?)
Vad behövde du för att börja? (Fysisk förmåga? Självförtroende? Motivation? Kunskap om fotboll/aktiviteten?)
Vad var den främsta anledningen till att du började?
3) Upplevelser och betydelse
Vad är det allra bästa med att vara med? Berätta och ge exempel. Vad har det för betydelse för dig att vara med?
Nu kommer jag att gå in mer i detalj på vad gå-fotbollen har för betydelse för dig på olika sätt. Har dina möjligheter till rörelse eller träning ökat genom att gå-fotboll introducerades? Vad motiverar dig mest för att gå på gå-fotbollen? Vad är det som tilltalar dig?
Varför väljer du gå-fotboll istället för exempelvis gym/jogga eller annan aktivitet? Blir du mer motiverad av lagidrott?
Vad har gå-fotboll för påverkan för din fysiska förmåga? Vilken betydelse har det för dig?
(Ökad rörelseförmåga, bättre balans, bättre kondition, starkare, minskat stillasittande?)
Vad har det för betydelse dig socialt? (Interaktioner med andra, minskad känsla av ensamhet, nya vänner)
Är det någon särskild känsla du får när du spelar gå-fotboll (glädje, lust, självkänsla)
Påverkas ditt välbefinnande på något sätt? (känsla i livet i stort/ livskvalitet)?
Påverkas du som person på något sätt? Påverkas ditt självförtroende?
Har du lärt dig något av att vara med?
Bilaga 2. Informationsbrev
Umeå universitet Pedagogiska institutionen Inger Eliasson
070-555 9654
Informationsblad till deltagare om ett forskningsprojekt vid Umeå universitet