Då forskningen är oense bör fortsatta studier göras inom området patientsäkerhet vid hänvisning till egenvård. Beslutstöden som används av ambulanssjukvården är idag inte evidensbaserade utan bygger på ett triagehjälpmedel skapat för
akutmottagning varför vidare utvärdering och forskning behöver göras.
13 Referenser
Ahl, C., Nyström, M., & Jansson, L. (2006). Making up one's mind:--patients' experiences of calling an ambulance. Accid Emerg Nurs, 14(1), 11-19.
doi:10.1016/j.aaen.2005.10.002
American College of Surgeons. (2014). Resources for Optimal Care of the Injured Patient (6th ed.). Chicago, Hämtad 2020-03-10 från https://www.facs.org/- /media/files/quality-programs/trauma/vrc-resources/resources-for-optimal-care.ashx.
Andersson Hagiwara, M., & Wireklint Sundström, B. (2016). Vårdande och systematisk bedömning. In B.-O. Suserud & L. Lundberg (Eds.),
Prehospital akutsjukvård (2: uppl ed., pp. 179 - 210). Stockholm: Liber Ab.
Backman, T., Juuso, P., Borg, R., & Engström, Å. (2019). Ambulance nurses' experiences of deciding a patient does not require ambulance care. Nurs Open, 6(3), 783-789. doi:10.1002/nop2.255
Billhult, A. (2017). Kvantitativ metod och stickprov. In M. Henricson (Ed.),
Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (pp.
99 - 110).
Borg, E., & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare Faktabok (3., [uppdaterade och omarb.] uppl. ed.).
Breeman, W., Poublon, N. A., Verhofstad, M. H. J., & Van Lieshout, E. M. M.
(2018). Safety of on-scene medical care by EMS nurses in non-transported patients: a prospective, observational study. Scand J Trauma Resusc Emerg Med, 26(1), 79. doi:10.1186/s13049-018-0540-z
Bremer, A. (2016). Dagens ambulanssjukvård (2. uppl. ed.). Stockholm: Liber.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande : i teori och praxis (1.
utg. ed.).
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B.-O., & Fagerberg, I. (2003).
Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Ebben, R. H. A., Vloet, L. C. M., Speijers, R. F., Tönjes, N. W., Loef, J., Pelgrim, T., . . . Berben, S. A. A. (2017). A patient-safety and professional
perspective on non-conveyance in ambulance care: a systematic review.
Scand J Trauma Resusc Emerg Med, 25(1), 71. doi:10.1186/s13049-017-0409-6
Elmqvist, C., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2008). More than medical treatment:
the patient's first encounter with prehospital emergency care. Int Emerg Nurs, 16(3), 185-192. doi:10.1016/j.ienj.2008.04.003
Ejlertsson, G. (2019). Statistik för hälsovetenskaperna (Tredje upplagan ed.). Lund:
Studentlittertur AB.
Eriksson, U., Olsson, L., Rydström, A., & Sundberg, Ö. (2019). Patienters
upplevelser av missade och fördröjda diagnoser (Rapport 2019:3). Hämtad 2020-03-09 från
https://www.regionjh.se/download/18.52eff04216c9728985a53d8/1568211 518556/Rapport%20fr%C3%A5n%20patientn%C3%A4mnden%20missade
%20diagnoser.pdf.
Fraess-Phillips, A. J. (2016). Can Paramedics Safely Refuse Transport of Non-Urgent Patients? Prehosp Disaster Med, 31(6), 667-674.
doi:10.1017/S1049023X16000935
Hauswald, M. (2002). Can paramedics safely decide which patients do not need ambulance transport or emergency department care? Prehosp Emerg Care, 6(4), 383-386. doi:10.1080/10903120290937978
Holmberg, M. (2015). Being secure in insecurity – aspects of caring in the
ambulance service (Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Stockholm):
Hämtad från
https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/44886/Thesis_Mats _Holmberg%20.pdf?sequence=1&isAllowed=y.
Höglund, E., Schröder, A., Möller, M., Andersson-Hagiwara, M., & Ohlsson-Nevo, E. (2019). The ambulance nurse experience of non-conveying patients.
Journal of Clinical Nursing, 28, 235-244. doi:10.1111/jocn.14626 Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier : analys och utvärdering. Lund:
Studentlitteratur AB.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik (2 uppl. ed.). Lund: Studentlittertur AB.
LaMantia, M. A., Stewart, P. W., Platts-Mills, T. F., Biese, K. J., Forbach, C., Zamora, E., . . . Kizer, J. S. (2013). Predictive value of initial triage vital signs for critically ill older adults. West J Emerg Med, 14(5), 453-460.
doi:10.5811/westjem.2013.5.13411
Larsson, G., Holmén, A., & Ziegert, K. (2017). Early prehospital assessment of non-urgent patients and outcomes at the appropriate level of care: A prospective exploratory study. Int Emerg Nurs, 32, 45-49.
doi:10.1016/j.ienj.2017.02.003
Lederman, J., Löfvenmark, C., Djärv, T., Lindström, V., & Elmqvist, C. (2019).
Assessing non-conveyed patients in the ambulance service: a
phenomenological interview study with Swedish ambulance clinicians. BMJ Open, 9(9), e030203. doi:10.1136/bmjopen-2019-030203
Magnusson, C., Herlitz, J., & Axelsson, C. (2020). Patient characteristics, triage utilisation, level of care, and outcomes in an unselected adult patient population seen by the emergency medical services: a prospective
observational study. BMC Emerg Med, 20(1), 7. doi:10.1186/s12873-020-0302-x
Morgans, A., Archer, F., Walker, T., & Thuma, E. (2005). Barriers to accessing ambulance services in rural Victoria for acute asthma: patients' and medical
professionals' perspectives. Aust J Rural Health, 13(2), 116-120.
doi:10.1111/j.1440-1854.2005.00665.x
Munroe, B., Curtis, K., Considine, J., & Buckley, T. (2013). The impact structured patient assessment frameworks have on patient care: an integrative review.
J Clin Nurs, 22(21-22), 2991-3005. doi:10.1111/jocn.12226
National Association of Emergency Medical Technicians (U.S.). Advanced Medical Life Support Committee. (2015). AMLS : advanced medical life support : an assessment-based approach (Edition 2 ed.). Burlington: Jones & Bartlett Learning.
Newgard, C. D., Fu, R., Malveau, S., Rea, T., Griffiths, D. E., Bulger, E., . . . Zive, D. (2018). Out-of-Hospital Research in the Era of Electronic Health Records. Prehosp Emerg Care, 22(5), 539-550.
doi:10.1080/10903127.2018.1430875
Norberg Boysen, G., Nyström, M., Christensson, L., Herlitz, J., & Wireklint Sundström, B. (2017). Trust in the early chain of healthcare: lifeworld hermeneutics from the patient's perspective. International Journal of Qualitative Studies in Health and Well-being, 12(1).
doi:10.1080/17482631.2017.1356674
Oosterwold, J., Sagel, D., Berben, S., Roodbol, P., & Broekhuis, M. (2018). Factors influencing the decision to convey or not to convey elderly people to the emergency department after emergency ambulance attendance: a systematic mixed studies review. BMJ Open, 8(8), e021732. doi:10.1136/bmjopen-2018-021732
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing Research Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (10th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams
& Wilkins.
Rantala, A., Ekwall, A., & Forsberg, A. (2016). The meaning of being triaged to non-emergency ambulance care as experienced by patients. Int Emerg Nurs, 25, 65-70. doi:10.1016/j.ienj.2015.08.001
Reay, G., Rankin, J. A., Smith-MacDonald, L., & Lazarenko, G. C. (2018). Creative adapting in a fluid environment: an explanatory model of paramedic
decision making in the pre-hospital setting. BMC Emerg Med, 18(1), 42.
doi:10.1186/s12873-018-0194-1
Riksdagen. (2019). Ökade förutsättningar för hållbara investeringsprojekt i framtidens hälso- och sjukvård. Kommitédirektiv 2019:69: Hämtad 2020-02-08 från
https://www.regeringen.se/4ada4b/globalassets/regeringen/dokument/social
departementet/fokhalsa-och-sjukvard/tillfallig-bugg-okt-2019/dir2019_69.pdf.
Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och Svensk sjuksköterskeförening.
(2012). Kompetensbeskrivning, legitimerad sjuksköterska med
specialistsjukskötersskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård:
Hämtad 2020-01-10 från https://www.swenurse.se/globalassets/aktuellt-och-press-svensk-sjukskoterskeforening/ambulans.kompbeskr.webb.pdf.
Rosén, H., Persson, J., Rantala, A., & Behm, L. (2018). "A call for a clear
assignment" - A focus group study of the ambulance service in Sweden, as experienced by present and former employees. Int Emerg Nurs, 36, 1-6.
doi:10.1016/j.ienj.2017.07.003
SBU. (2013). Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus – med fokus på sköra äldre. Hämtad 2020-03-09 från
https://www.sbu.se/contentassets/5f0e7213e73b4369acd4874fd3dcbf89/aku tvard_aldre.pdf.
SCB. (2019). Sveriges befolkning: Hämtad 2020-02-08 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkning/.
Sahlsten MJM, Larsson IE, Sjöström B, & Plos KAE. (2009). Nurse strategies for optimising patient participation in nursing care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(3), 490–497.
Schmidt, T. A., Atcheson, R., Federiuk, C., Mann, N. C., Pinney, T., Fuller, D., &
Colbry, K. (2001). Hospital follow-up of patients categorized as not needing an ambulance using a set of emergency medical technician protocols.
Prehosp Emerg Care, 5(4), 366-370. doi:10.1080/10903120190939526 Selanders, L. C., Hartweg, D. L., & Schmieding, N. J. (1995). Anteckningar om
omvårdnadsteorier 4. Lund: Studentlittertur AB.
SFS 2003:460. Lagen om Etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 2020-01-15 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460.
SFS 2010:659. Patiensäkerhetslagen. In. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 2019-01-10 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30.
Silvestri, S., Rothrock, S. G., Kennedy, D., Ladde, J., Bryant, M., & Pagane, J.
(2002). Can paramedics accurately identify patients who do not require emergency department care? Prehosp Emerg Care, 6(4), 387-390.
doi:10.1080/10903120290937987
Snooks, H. A., Kearsley, N., Dale, J., Halter, M., Redhead, J., & Foster, J. (2005).
Gaps between policy, protocols and practice: a qualitative study of the views and practice of emergency ambulance staff concerning the care of patients with non-urgent needs. Qual Saf Health Care, 14(4), 251-257.
doi:10.1136/qshc.2004.012195
Socialstyrelsen. (2018). Minska risken för diagnostiska fel. Hämtad 2020-03-09 från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/diagnosti ska-fel.
SOSFS 2009:6. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. In. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOSFS 2009:10. Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m.: Hämtad 2020-03-11 från
https://www.socialstyrelsen.se/regler-och- riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/200910-om-ambulanssjukvard-m.m/.
Statens Beredning för Medicinskt Utvärdering[SBU]. (2010). Triage och flödesprocesser på akutmottagningen. En systematisk litteraturöversikt.
Hämtad 2020-01-14 från
https://www.sbu.se/contentassets/79b7a8f6aaad46dcbc988cffed33339f/triag e_fulltext2.pdf.
Svensk sjuksköterskeföreing. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska: Hämtad 2019-01-10 från:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf.
Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet, Fysioterapeuterna, Sveriges Arbetsterapeuter, Dietisternas Riksförbund, & Sveriges Tandläkareförbund. (2016). Säker vård - en kärnkompetens för vårdens samtliga professioner: Hämtad 2020-02-05 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet-publikationer/saker-vard_2016.pdf.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. In: Vetenskapsrådet.
Widegren, B. (2012). RETTS: Akutsjukvård direkt (1 ed.). Lund: Studentlitteratur.
Wireklint, S. C., Elmqvist, C., Parenti, N., & Göransson, K. E. (2018). A descriptive study of registered nurses' application of the triage scale RETTS©; a Swedish reliability study. Int Emerg Nurs, 38, 21-28.
doi:10.1016/j.ienj.2017.12.003
Wireklint Sundström, B., Annetorp, M., Sjöstrand, F., & Vicente, V. (2016).
Optimal vårdnivå för multisjuka äldre. In B.-O. Suserud & L. Lundberg (Eds.), Prehospital akutsjukvård (2 ed., pp. 263-277). Stockholm: Liber AB.
Wireklint Sundström, B., & Dahlberg, K. (2011). Caring assessment in the Swedish ambulance services relieves suffering and enables safe decisions. Int Emerg Nurs, 19(3), 113-119. doi:10.1016/j.ienj.2010.07.005
Wireklint-Sundström, B., Annetorp, M., Sjöstrand, F., & Vicente, V. (2016).
Optimal vårdnivå för multisjuka äldre. In B.-O. Suserud & L. Lundberg (Eds.), Prehospital akutsjukvård (2 ed., pp. 263-277). Stockholm: Liber AB.
Öhrn, A. (2013). Säker vård. In A.-K. Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk, & J. Öhlén (Eds.), Omvårdnad på avancerad nivå :
kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (1. uppl. ed., pp.
181-215). Lund: Studentlitteratur.