Framtida forskning

I framtiden behövs mer forskning kring ämnet rent generellt, men främst med kvalitativa studier för att få ännu en ökad förståelse för högkänsligas egna upplevelser, vad som upplevs begränsande men även vad som kan möjliggöra att dessa personers unika situation kan bidra till nytta för det sociala samhället. Här kan studier med fördel göras med olika åldrar för att förstå om egenskapen yttrar sig liknande eller olika beroende på var i livet personer befinner sig, för att kunna stödja och förstå personlighetsdragets dimensioner. Även för att förstå om samhällets förändringar i form av teknik och sociala kanaler påverkar de högkänsliga som föds idag i jämförelse med de som föddes innan den här utvecklingen i samhället ägde rum. Mer djupgående forskning om hur olika typer av relationer påverkas av högkänsligheten skulle också behövas, till exempel mer forskning om relationer till arbetskollegor och egna barn och tonåringar. Forskningen skulle även gärna få göras på individer med bra uppväxt och stöttande omgivning, för att ge en mer positiv bild av personlighetsdraget och visa hur det kan yttra sig under bra förhållanden.

26

Referenser

Acevedo, B. P. (2020). Chapter 1. The basics of sensory processing sensitivity. I Bianca P. Acevedo (red.), The Highly Sensitive Brain: Research, Assessment, and Treatment of

Sensory Processing Sensitivity. London: Academic Press, s. 1-16.

Acevedo, B. P., Aron, E. N., Aron, A., Sangster, M.-D., Collins, N. & Brown, L. L. (2014). The highly sensitive brain: an fMRI study of sensory processing sensitivity and response to others’ emotions. Brain and Behavior, 4(4), s. 580-594. DOI: 10.1002/brb3.242

American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental

disorders (5:e uppl.). Arlington, VA: Author.

Aron, E. N. (2016). Den högkänsliga människan & kärleken: Låt kärleken bli din vän i en

överväldigande värld. (2:a uppl., svensk översättning av Cicci Lyckow Bäckman).

Stockholm: Egia Förlag.

Aron, E. N. (2017). Den högkänsliga människan: konsten att må bra i en överväldigande

värld. (2:a uppl., svensk översättning av Lucie Minne). Stockholm: Egia Förlag.

Aron, E. N. (2020). Chapter 6. Clinical assessment of sensory processing sensitivity. I Bianca P. Acevedo (red.), The Highly Sensitive Brain: Research, Assessment, and Treatment of

Sensory Processing Sensitivity. London: Academic Press, s. 135-164.

Aron, E. & Aron, A. (1997). Sensory-processing sensitivity and its relation to introversion and emotionality. Journal of Personality and Social Psychology, 73(2), s. 345-368. Aron, E. N., Aron, A. & Jagiellowicz, J. (2012). Sensory Processing Sensitivity: A Review in

the Light of the Evolution of Biological Responsivity. Personality and Social

Psychology Review, 16(3) s. 262–282. DOI: 10.1177/1088868311434213

Aron, E. N., Aron, A., Nardone, N. & Zhou, S. (2019). Sensory Processing Sensitivity and the Subjective Experience of Parenting: An Exploratory Study. Family Relations, 68(4), s. 420-435. DOI:10.1111/fare.12370

Benhamn, G. (2006). The Highly Sensitive Person: Stress and physical symptom reports.

Personality and Individual Differences, 40(7), s. 1433-1440. DOI:

27

Black, B. A., & Kern, M. L. (2020). A qualitative exploration of individual differences in wellbeing for highly sensitive individuals. Palgrave Communications, 6(1) s. 1-11. DOI: 10.1057/s41599-020-0482-8

Bruhmer, EM., (2012). Högkänslighet. Är du högkänslig? Kensington Publishing Corp. Hämtad 15.10.2020 från:

https://hsperson.se/media/5e2083fe71ad8bc7ffff8451a426365.pdf

Burnard, P. (1991). A method of analyzing transcripts in qualitative research. Nurse

Education Today, 11, s. 461–466.

Cooper, T. (2015). The Sensation Seeking Highly Sensitive Person (HSP). Hämtat 15.12.2020 från: https://drtracycooper.wordpress.com/2015/04/01/the-sensation-seeking-highly-sensitive-person-hsp/

Ellis, B. J., & Boyce, W. T. (2008). Biological sensitivity to context. Current Directions in

Psychological Science, 17(3), s. 183–187. DOI: 10.1111/j.1467-8721.2008.00571.x

Evers, A., Rasche, J. & Schabracq, M. J. (2008). High sensory-processing sensitivity at work.

International Journal of Stress, 15(2), s. 189-198. DOI:10.1037/1072-5245.15.2.189

Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,

24(2), s. 105-112.

Greven, C. U. & Homberg, J. R. (2020). Chapter 3. Sensory processing sensitivity – For better or for worse? Theory, evidence, and societal implications. I Bianca P. Acevedo (red.), The Highly Sensitive Brain: Research, Assessment, and Treatment of Sensory

Processing Sensitivity. London: Academic Press, s. 51-74.

Greven, C. U., Lionetti, F., Booth, C., Aron, E. N., Fox, E, Schendan, H. E., Pluess, M., Bruining, H., Acevedo, B., Bijttebier, P. & Holmberg, J. (2019). Sensory Processing Sensitivity in the context of Environmental Sensitivity: A critical review and

development of research agenda. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 98, s. 287-305. DOI: 10.1016/j.neubiorev.2019.01.009

Grimen, H. L. & Diseth, Å. (2016). Sensory Processing Sensitivity: Factors of the Highly Sensitive Person Scale and Their relationships to Personality and Subjective Health Complaints. Comprehensive Psychology, 5. DOI: 10.1177/2165222816660077

28

Goldberg, A. & Scharf, M. (2020). How do highly sensitive persons parent their adolescent children? The role of sensory processing sensitivity in parenting practices.

Journal of Social and Personal Relationships, 37(6), s. 1825-1842. DOI:

https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1177/0265407520911101

Hofmann, S. G. & Bitran, S. (2007). Sensory-processing sensitivity in social anxiety disorder: Relationship to harm avoidance and diagnostic subtypes. Journal of Anxiety Disorders,

21(7), s. 944-954. DOI: doi.org/10.1016/j.janxdis.2006.12.003

Jagiellowicz, J., Xu, X., Aron, A., Aron, E., Cao, G., Feng, T., Weng, X. (2011). Sensory processing sensitivity and neural responses to changes in visual scenes. Social Cognitive

and Affective Neuroscience, 6, 38-47.

Jagiellowicz, J., Zarinafsar, S. & Acevedo, B.P. (2020). Chapter 4. Health and social

outcomes in highly sensitive persons. I Bianca P. Acevedo (red.), The Highly Sensitive

Brain: Research, Assessment, and Treatment of Sensory Processing Sensitivity. London:

Academic Press, s. 75-106.

Kagan, J. (1989). The concept of behavioral inhibition to the unfamiliar. I Reznick, J. S. (Red.), Perspectives on behavioral inhibition. Chicago: University of Chicago Press, s. 1-24.

Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi. Stockholm: Liber. Lionetti, F. (2020). Chapter 2. Assessment of sensory processing sensitivity across the

lifespan. I Bianca P. Acevedo (red.), The Highly Sensitive Brain: Research, Assessment,

and Treatment of Sensory Processing Sensitivity. London: Academic Press, s. 17-49.

Lionetti, F., Aron, A., Aron, E.N., Burns, L.G., Jagiellowicz, J., & Pluess, M. (2018). Dandelions, tulips and orchids: evidence for the existence of low-sensitive, medium-sensitive and high-medium-sensitive individuals. Translational Psychiatry, 8(24). DOI: 10.1038/s41398-017-0090-6

Rizzolatti, G. & Craighero, L. (2004) The mirror-neuron system. Annual Review of

Neuroscience, 27, s. 169–92. https://doi.org/10.1146/annurev.neuro.27.070203.144230

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtat från:

29

World Health Organization. (2016). International statistical classification of diseases and

30

Bilagor

Bilaga I

Inlägg till Facebook

Information och förfrågan om deltagande i intervjustudie om HSP

Högkänslighet påverkar individen på många olika sätt och i många olika situationer. Vi vill försöka förstå hur högkänsliga individer upplever att deras högkänslighet påverkar dem i olika relationer och sociala situationer genom att genomföra en intervjustudie. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur det är att leva som HSP i dagens sociala samhälle.

Om du är HSP, över 18 år, och intresserad av att dela med dig av dina upplevelser och erfarenheter och är intresserad av att delta i vår studie skulle vi vilja att du kontaktade någon av oss via e-post.

Det är helt frivilligt att medverka i studien och du kan när som helst avbryta din medverkan. Intervjuerna kommer att genomföras via videolänk med ljudinspelning och beräknas ta ca 60 minuter. Materialet från intervjuerna kommer att hanteras och behandlas konfidentiellt och ingen obehörig kommer få ta del av det (endast vi två, handledare och examinator).

Inspelningen kommer att förstöras när arbetet är godkänt. De som deltar kommer inte på något sätt kunna identifieras i arbetet.

Vi heter Sara Bäcksbacka och Angelica Wendt och läser psykologi vid Linnéuniversitetet. I utbildningen ingår att skriva en kandidatuppsats, vilket är anledningen till att denna

intervjustudie kommer att göras. Har du några frågor så hör gärna av dig! Sara Bäcksbacka: sb223yd@student.lnu.se

Angelica Wendt: mimmiangelicawendt@hotmail.com Handledare Roger Carlsson: roger.carlsson@lnu.se (Inlägget är godkänt av gruppens administratörer)

31 Bilaga II

Intervjuguide Inledning:

 Presentation av oss och studien  Praktiskt tillvägagångssätt

 Etiska frågor (inspelning, konfidentialitet, frivillighet)  Fråga om informanten har några frågor/funderingar Demografiska frågor:

 Kön  Ålder  Civilstånd  Sysselsättning

Vad har du för upplevelser av att vara högkänslig i olika relationer och sociala situationer, t.ex.:

 Relationer till arbetskollegor/studiekamrater  Relationer till vänner

 Relationer till partner/potentiell partner  Relationer till (egna) barn och familj  Relationer till bekanta/främlingar

 Vardagliga situationer/rutiner (som andra inte tänker på, handla i affär, gå ut och äta, osv)

 Sociala medier Förslag till följdfrågor:

Hur påverkas dessa olika relationer av din högkänslighet? Positivt, negativt?

Finns det några situationer/aktiviteter du som högkänslig försöker undvika (på jobbet, med vänner osv)?

Hur skulle du vilja bli bemött som högkänslig? Hur är samhället (icke) anpassat för en HSP?

32

Finns det en förståelse från andra som inte är HSP? Missförstånd?

Har du fått anpassa ditt liv efter din HSP (bytt arbete, brutit kontakt med vänner osv) Hur förhåller du dig till sociala medier (intryck, undviker, kontakt eller förlust av kontakt, flöde av information, nyhetssidor osv) och att alltid förväntas vara tillgänglig?

Avslutning:

 Tacka för intervjun

 Fråga om informanten har några frågor/funderingar  Presentera och genomföra frågeformuläret