Att vara HSP i ett socialt samhälle
En kvalitativ studie om högkänsligas upplevelser av sociala
relationer
Författare: Sara Bäcksbacka, Angelica Wendt Handledare: Roger Carlsson
Examinator: Johan Billsten Termin: HT20
Abstrakt
Studiens syfte var att få en fördjupad förståelse för hur högkänsliga personer upplever att personlighetsdraget påverkar olika relationer och sociala situationer i dagens sociala samhälle. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio personer som definierar sig som högkänsliga. Informanternas svar analyserades sedan i en tematisk analys för att få fram en överblick över deras upplevelser. Resultatet indikerar att personlighetsdraget påverkar relationerna med andra på många olika sätt, bland annat genom högkänsligas förmåga att läsa av andra, deras djupa bearbetning och deras behov av att undvika överstimulering. Det
framkom även att högkänsligas egenskaper inte alltid accepteras eller förstås av omgivningen.
Nyckelord:
Abstract
The aim of this study was to get an immersed understanding of how highly sensitive people experience that the personality trait affects various relationships and social situations in today’s social society. Data were collected through semi structured interviews with nine people defining themselves as HSP. The answers from the informants were thereafter analyzed using thematic content analysis to get an overview of their experiences. The result indicates that the personality trait affects the relationships with others in various ways, for example by the ability of the highly sensitive to understand others, their deep processing and their need to avoid overstimulation. It also emerged that the characteristics of the highly sensitive people were not always accepted or understood by the surroundings.
Keywords:
Förord
Vi vill framföra ett stort tack till de informanter som delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av olika relationer och sociala situationer och som gjorde den här studien möjlig att genomföra. Vi vill också tacka alla andra som har visat sitt intresse för ämnet och
Innehållsförteckning
1. Inledning... 1
1.1 Syfte ... 1
1.2 The Highly Sensitive Person (HSP) ... 1
1.3 Tidigare forskning om känslighet ... 3
1.4 HSP i relationer och sociala situationer ... 3
1.5 Frågeställning ... 5 2. Metod ... 6 2.1 Deltagare ... 6 2.2 Instrument ... 7 2.3 Procedur ... 7 2.4 Etiska överväganden ... 9 2.5 Förförståelse... 9 3. Resultat ... 10 3.1 Känslig för stimuli ... 10 3.1.1 Fysiskt stimuli ... 11 3.1.2 Intuition ... 11
3.1.3 Känslor smittar av sig ... 11
3.1.4 Överstimulans ... 12
3.2 Känslor ... 12
3.2.1 Starka/intensiva ... 12
3.2.2 Empati ... 13
3.2.3 Äkthet ... 13
3.3 Närhet och distans ... 13
3.3.1 Nära/djupa relationer ... 14
3.3.2 Gränser ... 14
3.4 Djupare bearbetning ... 15
3.4.1 Bearbetning av intryck ... 15
3.4.2 Tänker innan man gör ... 15
1
1. Inledning
1.1 Syfte
Syftet med den här studien var att få en ökad förståelse för hur högkänsliga individer upplever relationer och sociala situationer i dagens sociala samhälle. Trots att ungefär en femtedel av befolkningen är högkänsliga (Aron & Aron, 1997), så är det ett relativt outforskat område och mer kunskap behövs om hur de högkänsliga själva upplever att
personlighetsdraget påverkar dem och deras sociala liv.
1.2 The Highly Sensitive Person (HSP)
Högkänslighet är ett medfött personlighetsdrag som finns hos omkring 20–30 % av alla människor och är jämnt fördelat mellan könen (Acevedo, 2020; Aron & Aron, 1997). Trots det är det ett relativt nytt begrepp och forskningsområde, begreppet myntades först 1996 av Elaine N. Aron (Aron & Aron, 1997), som sedan dess har fortsatt att forska inom området och publicerat både artiklar och böcker. Aron myntade begreppet The Highly Sensitive Person, vilket på svenska har översatts till högkänslig person och som förkortas HSP. I vetenskapliga sammanhang används begreppet sensorisk bearbetningssensitivitet (sensory processing sensitivity, SPS) (Aron, 2017). Individer som har en sensorisk bearbetningssensitivitet kan således kallas HSP.
Att vara högkänslig innebär att individen genetiskt har ett känsligare nervsystem än majoriteten (Aron & Aron, 1997). Detta innebär en större känslighet för stimuli samt en djupare bearbetning av dem än hos befolkningen i allmänhet. Högkänsligheten ter sig olika från individ till individ, men kan också skilja sig åt hos en och samma person i olika situationer. Dock finns det gemensamma drag hos de flesta, vilket inkluderar att de kan uppfatta subtila sinnesintryck eller stämningar och att de har en förhöjd emotionell
mottaglighet (Acevedo et al., 2014; Aron & Aron, 1997). De blir även överstimulerade lättare då alla intryck och den kognitiva bearbetningen av dem sker på ett mycket djupare plan än hos andra, vilket kan ge upphov till trötthet och stress. Högkänsliga har även visat sig ta mer genomtänkta beslut, vara mer kreativa och ha en högre empatisk förmåga (Acevedo, 2020; Aron, 2017).
Det har historiskt sett visat sig vara en fördel att en minoritet i samhället har det här personlighetsdraget, då dessa individer har lättare att upptäcka potentiella faror och
2
samarbete och kommunikation. Det är dock endast en fördel om en minoritet är högkänsliga, i och med att det är energikrävande för individen och fördelarna för gruppen minskar om alla har dessa egenskaper. Detta personlighetsdrag syns vanligtvis redan hos spädbarn, vilka reagerar starkare på nya och stressiga situationer och är mer försiktiga än andra jämnåriga (Acevedo, 2020). Det har även visat sig i studier att uppväxten har en speciellt viktig roll hos högkänsliga individer, då både positiva och negativa händelser och omgivningar har en extra stor påverkan (Jagiellowicz et al., 2020).
Vad gäller samvariation med andra egenskaper hos högkänsliga personer är det bland annat, enligt Lionetti et al. (2018), vanligare med introversion och tendenser till oroskänslor hos högkänsliga personer och vanligare med extraversion och mindre oroskänslor hos de med mindre känslighet. Trots det är ca 30 % av de högkänsliga ändå extroverta. Också lägre självkänsla har visat sig korrelera med högkänslighet (Acevedo, 2020). Av de högkänsliga är även ca 30 % sensationssökande (high sensation seeker, HSS), ett personlighetsdrag som handlar om att dras mot nya upplevelser och som kan tendera att skapa inre konflikter i den högkänsliga individen (Aron, 2020; Cooper, 2015).
I omgivningens ögon kan detta personlighetsdrag uppfattas som, och sammanblandas med, bland annat blyghet, introversion, överkänslighet eller olika psykiatriska diagnoser, speciellt i situationer som är överstimulerande, stressiga eller hårda (Acevedo, 2020; Aron & Aron, 1997). Högkänslighet är dock ett eget distinkt personlighetsdrag och är därmed heller ingen diagnos och förekommer inte i de internationella och officiella diagnossystemen DSM 5 (American Psychiatric Association, 2013) och ICD 10 (World Health Organization, 2016). Det betyder att det varken finns botemedel eller behandling mot detta personlighetsdrag (Acevedo, 2020). Det enda som i sig är negativt med att vara högkänslig är, enligt Aron (2020), att individen lättare blir överstimulerad, de andra egenskaperna har både för- och nackdelar. Individens nivå av känslighet kan delvis påverkas av miljön (Ellis & Boyce, 2008) och enligt Aron (2017) kan man också bli mer eller mindre känslig beroende på hur mycket man utsätter sig och det går att lära sig att hantera miljöer med mycket stimuli på ett bättre sätt.
3
omgivningen. Här nämns att trots risken för att som HSP utveckla ohälsa relaterat till en negativ omgivning, kan känsligheten leda till stor vinning i en positiv omgivning. Lionetti et al. (2018) är inne på liknande spår, och påstår även att högkänsliga har lättare för att ta åt sig av olika behandlingar och interventioner mot exempelvis psykisk ohälsa än andra. Här lyfter de att trots den förhöjda känsligheten kring negativa sinnesintryck och omgivningar finns även förmågan att uppfatta och gynnas av positiva sinnesintryck och stöttande omgivningar, vilket kan ha stor positiv inverkan på den psykiska hälsan hos individer med SPS.
1.3 Tidigare forskning om känslighet
Även om begreppen HSP och SPS är relativt nya finns det vissa forskningsområden som berör högkänslighet, även om just de begreppen inte används. Environmental Sensitivity är ett paraplybegrepp som innehåller ett antal olika teorier om känslighet inför miljön, bland annat Diathesis-stress theory, Differential Susceptibility theory, Biological Sensitivity to Context theory och Vantage Sensitivity theory (Greven et al., 2019; Greven & Homberg, 2020). Arons teori Sensory Processing sensitivity theory om högkänsliga personer ryms även den in under paraplybegreppet. Kagans (1989) forskning om “inhibition to the unfamiliar” har även den relaterats till HSP då dessa individer, i nya och okända situationer, behöver mer tid på sig för att ta in alla intryck och utvärdera situationen innan de ger sig in i den (Lionetti, 2020). Alla dessa teorier handlar om en känslighet hos individen vad gäller stimuli i omgivningen, men det som är unikt med teorin om högkänslighet är att den beskriver ett underliggande personlighetsdrag som karaktäriseras av även andra egenskaper, såsom den djupa bearbetningen, empatin och överstimuleringen (Aron et al., 2012; Greven et al., 2019).
1.4 HSP i relationer och sociala situationer
Högkänsligheten kan påverka individen på många olika områden i livet, bland annat när det kommer till relationer och olika sociala situationer. Relationer syftar i den här uppsatsen på alla olika typer av relationer till andra människor, både nära relationer till partners, vänner och familjemedlemmar, men också tillfälliga och mer ytliga relationer till främlingar eller bekanta. Med sociala situationer menas alla typer av situationer där individen interagerar med eller befinner sig tillsammans med en eller flera andra människor, och det kan ske både ansikte mot ansikte eller via till exempel sociala medier.
4
ökning av hjärnaktivitet i vissa regioner i hjärnan, bland annat i regioner involverade i empati, medvetenhet och förberedelser för handling. Deras spegelneuroner aktiverades också i högre grad (Acevedo et al., 2014), vilka antas ha en central betydelse under en persons utveckling för att vinna en psykologisk och social mognad (Rizzolatti & Craighero, 2004). Det stöttar antagandet om att personer med SPS är känsligare för sociala stimuli och har en hög empatisk förmåga, och det visar även att individen planerar att aktivt handla som reaktion på sociala stimuli som väcker känslor (Acevedo et al., 2014). Enligt en annan studie med fMRI, utförd av Jagiellowicz et al. (2011), har högkänsliga personer ofta en högre medvetenhet om subtila stimuli och en djupare bearbetning av dem, vilket både kan komma till användning men även göra att individen lättare blir överstimulerad.
Förmågan att läsa av andras icke-verbala signaler, såsom sinnesstämningar, gör att högkänsliga personer har lättare att förstå andra människor enligt Aron (2017), men det gör även att deras behov av att ta en paus och vila ökar i och med att de lätt överväldigas av alla intryck. Det innebär att högkänsliga individer ofta blir tröttare än andra av olika sociala aktiviteter, även roliga aktiviteter (Acevedo, 2020). Black och Kern (2020) menar att högkänsliga individer kan förlora mycket energi på sociala kontakter och att det är av stort värde att hos dessa individer utveckla en ökad självkännedom och att återhämta sig efter sådana energikrävande situationer. Individen kan minska risken för överstimulering på olika sätt, antingen genom att fördela ut sociala aktiviteter så det finns möjlighet till återhämtning däremellan eller genom att helt undvika till exempel livliga restauranger, fester och
nattklubbar. Vardagliga åtgärder som dessa kan dock leda till svårigheter och stress för individen, speciellt om samhället man bor i har normer där man förväntas delta i sådana aktiviteter (Grimen & Diseth, 2016). Ett annat sätt för att minska risken för överstimulans är att ha sällskap av en mindre känslig person som kan stötta och ta ledningen i dessa situationer (Acevedo, 2020).
Enligt en explorativ studie av Aron et al. (2019) om föräldraskap finns det ett samband mellan SPS och “attunement to child” och “parenting difficulties”. Föräldrar med höga poäng på HSP-scale visade en högre anpassning till barnet, en större känslomässig lyhördhet,
kreativitet och empati, men de fann också föräldraskapet svårare och mer stressande. En annan studie av Goldberg och Scharf (2020) antyder att tonårstiden kan upplevas som
5
Enligt Aron (2017) påverkar högkänsligheten ofta kärleksrelationerna, de kan ofta upplevas som intensiva och överväldigande. Exakt hur relationen ser ut beror på flera olika faktorer, såsom partnerns personlighet och vilken sorts uppväxt den högkänsliga individen har haft. En otrygg anknytning hos en högkänslig individ kan visa sig som en försiktighet hos den högkänsliga i framtida nära relationer, att man undviker relationer helt, eller att man blir mycket intensiv, ängslig eller överväldigas lätt. En bra uppväxt kan däremot inverka positivt vad gäller kärleks- och vänskapsrelationer (Jagiellowicz et al., 2020). Angående
vänskapsrelationer har högkänsliga ofta ett behov av att ha färre och djupare vänskaper än andra (Aron, 2016). Enligt en kvalitativ studie om högkänsligas välmående genomförd av Black och Kern (2020) är nära och stöttande relationer viktiga för att må bra. Deras resultat visar på vikten av att ha ett fåtal nära personer i sitt liv att kunna öppna upp sig för och dela livet med, men också på vikten av att kunna dra sig undan i ensamhet för att återhämta sig. Att balansera dessa två olika behov var ofta utmanande, speciellt för de högkänsliga som också var extroverta. Det var också viktigt att lära sig att hantera utmaningen i att säga nej och sätta gränser, något som ofta upplevdes som svårt.
Högkänsliga individer blir även lättare överstimulerade och stressade av att prestera när de blir observerade, tävlar mot andra och tvingas göra många saker samtidigt, exempelvis på arbetet (Acevedo, 2020; Aron et al., 2012). Det har dessutom visat sig att högkänsliga
individer reagerar starkare på såväl positiv som negativ feedback och kritik (Aron, 2020). Att lätt bli överstimulerad och stressad påverkar i sin tur de olika relationerna negativt, i och med att de tar fram de sämre sidorna hos den högkänsliga individen (Jagiellowicz et al., 2020). Exempelvis är högkänsliga individer vanligtvis empatiska och bra lyssnare, men i
överstimulerande situationer blir de sämre lyssnare än de mindre känsliga.
1.5 Frågeställning
Hur upplever högkänsliga personer att deras högkänslighet/sensoriska
6
2. Metod
2.1 Deltagare
I studien deltog nio informanter, varav sju kvinnor och två män. Samtliga informanter var vuxna (M = 43,2, SD = 8,04), den yngsta var 31 år och den äldsta var 56 år.
Informanternas civilstånd varierade: fyra personer svarade att de var sambo, två att de var särbo och tre att de var singlar, varav en var frånskild och en var ensamstående.
Informanternas huvudsakliga sysselsättning varierade också: en var föräldraledig, en studerade och sju var anställda inom olika branscher, bland annat som studie- och yrkesvägledare, bibliotekarie, lokförare, kvalitetsmiljöchef och systemförvaltare. Av de anställda var två vid tillfället sjukskrivna.
I frågeformuläret, som var en svensk version av HSP-scale, var lägsta poängen 13 och högsta poängen 22 (M = 19,6, SD = 2,7, MD = 20). Informanternas ålder och poäng på HSP-scale kan ses i Tabell 1.
Tabell 1. Ålder och grad av högkänslighet
N=9 Ålder HSP
Medel (SD) 43,2 (8.04) 19.6 (2.69)
Min - Max 31. 0 – 56.0 13.0 – 22.0
*HSP-scale
För att nå ut till en större grupp personer som identifierar sig som HSP kontaktades två Facebook-grupper som riktade sig till svenskspråkiga högkänsliga individer (HSP Sverige och HSP-grupp för högkänsliga) med en förfrågan om att dela ett inlägg med information och förfrågan om deltagande i intervjustudie om HSP, se Bilaga I. Den 18.11.2020 kl. 16.30 delades inlägget i grupperna, efter att ha accepterats av administratörerna. Allt eftersom mail från intresserade kom in skickades ett svarsmail med allmän information om studien och förfrågan om när och via vilket forum som intervjuerna skulle hållas.Här användes ett bekvämlighetsurval. Eftersom intresset var svårt att förutsäga och med tidsaspekten i åtanke, togs beslutet att kontakta samt boka in intervjuer efterhand som intresserade hörde av sig.
7
Langemar (2008) ett vanligt förfarande vid kvalitativa studier att hålla intervjuer allt eftersom och att inte på förhand ha ett exakt antal deltagare fastställt.
2.2 Instrument
De instrument som användes var en semistrukturerad intervjuguide, se Bilaga II, och en svensk version av HSP-scale (Bruhmer, 2012). Intervjuguiden utformades av oss innan intervjuerna påbörjades, med utgångspunkt i Langemars (2008) beskrivning av vad som bör tänkas på i utvecklandet av en intervjuguide. Intervjuguiden innehöll en inledning,
demografiska frågor, obligatoriska frågeställningar, alternativ till följdfrågor och en avslutning. Enligt Langemars (2008) anvisningar påbörjades intervjun genom att vi presenterade oss och studien, berättade om hur intervjun praktiskt skulle gå till och informerade om etiska överväganden. Tid för frågor fanns också. Därefter ställdes demografiska frågor om kön, ålder, civilstånd och sysselsättning.
De obligatoriska frågeställningarna handlade om hur informanten upplevde att högkänsligheten påverkade olika typer av relationer och sociala situationer, till exempel relationen till arbetskollegor, vänner, partner, barn och mer tillfälliga sociala situationer. Dessa frågor valdes ut för att få en heltäckande bild av upplevelsen av olika typer av relationer. Förslag på följdfrågor formulerades för att ha som stöd och utgångspunkt vid behov under intervjun. Intervjuguiden innehöll mestadels öppna frågor. I den avslutande delen av intervjun tackade vi för informantens deltagande, presenterade och genomförde HSP-scale och gav utrymme för frågor.
HSP-scale som användes är gjord av Elaine Aron 1996 och översatt till svenska 2012 av Bruhmer. De 23 olika påståendena som formuläret innehåller lästes upp och informanterna fick svara ja eller nej. Antalet ja och nej räknades ut efter intervjun för att se om informanten kunde antas vara HSP, vilket en person kan antas vara enligt HSP-scale (0–23 poäng) vid 12 eller fler ja-svar.
2.3 Procedur
De nio intervjuerna delades upp mellan författarna och genomfördes via videosamtal via Zoom, Skype eller Messenger, beroende på informanternas önskemål. Videosamtal bedömdes vara mest lämpligt både med tanke på att kunna hitta informanter utspridda geografiskt och i och med den pågående pandemin i Covid-19. Intervjuerna hölls 19–26.11.2020.
8
Videosamtalet inleddes med en kort presentation av studien, hur den praktiskt skulle gå till och information om etiska överväganden. Om informanterna hade några frågor kunde de ställa dem. Sedan informerades informanterna om att ljudinspelningen påbörjades. Först samlades korta demografiska data om kön, ålder, civilstånd och huvudsaklig sysselsättning in. Sedan hölls intervjun om HSP och sociala relationer. Efter att den semistrukturerade intervjun var klar avslutades ljudinspelningen, vilket informanterna informerades om. Den inspelade delen av videosamtalet varade mellan 38 och 78 minuter. Därefter samlades svar in på HSP-scale, vilket användes för att bekräfta att informanterna var HSP. Slutligen tackades
informanterna för sin medverkan och utrymme lämnades för frågor och diskussion. Intervjuerna transkriberades därefter och analyserades genom att göra en tematisk analys (TA) med inspiration från instruktioner av Langemar (2008) och Burnard (1991). Syftet med den tematiska analysen var att sortera materialet utgående från vad informanterna berättade och presentera det i ett antal teman som var heltäckande utan att överlappa varandra, och som på ett tydligt sätt beskrev upplevelsen hos informanterna av att vara HSP i relationer och sociala situationer. En kombination av induktiv och deduktiv metod användes, där teman utarbetades utgående från främst det insamlade materialet men även från författarnas
förförståelse (Langemar, 2008).
9
2.4 Etiska överväganden
Studien utgick från Vetenskapsrådets etiska rekommendationer (Vetenskapsrådet, 2017) samt Langemars (2008) kapitel om etik. Langemar (2008) betonade vikten av att se till att informanterna har full förståelse för vad deras deltagande innebär. Alla informanter
informerades, både innan och i samband med intervjun, om att deltagandet var frivilligt och konfidentiellt. De informerades även om att de när som helst och utan förklaring eller
negativa konsekvenser hade rätt att avbryta sitt deltagande eller att låta bli att svara på frågor. Informanterna informerades om studiens syfte innan datainsamlingen påbörjades, då det inte ansågs riskera att påverka resultatet.
Alla informanter godkände muntligt att det gjordes en ljudinspelning av intervjun, och under själva intervjun informerades de både om när inspelningen påbörjades och när den avslutades. Informanterna fick information om att det insamlade materialet kommer att
behandlas konfidentiellt, att inga obehöriga kommer få tillgång till det och att det raderas efter uppsatsens godkännande. Inspelningen inkluderade endast ljudupptagningen och inte
videobilden för att ytterligare säkerställa informanternas konfidentialitet. Intervjuerna transkriberades ordagrant, men i uppsatsen presenteras inga uppgifter som gör att
informanterna kan identifieras. För att säkerställa informanternas konfidentialitet skrevs inga namn ut, vilket nämns som vidtagande åtgärd av Langemar (2008). Informanterna
identifierades istället med numrering, till exempel ”Person 1”, frågeformuläret fick också en notering med samma nummer. För att försvåra identifiering av informanterna i insamlat material sparades transkriberingarna i ett dokument och demografiska data och resultat av frågeformuläret i ett annat dokument. Bedömning gjordes av eventuella risker för
medverkande, men fanns inte överstiga de nyttoeffekter som studien kunde medföra. En etisk egengranskning genomfördes även tillsammans med handledaren.
2.5 Förförståelse
Författarna studerar psykologi vid Linnéuniversitetet och har i samband med val av ämne för uppsatsen läst in sig på relevant litteratur. Båda författarna har också höga poäng på HSP-scale, vilket gör att författarna därmed är medvetna om att det finns en risk att deras förförståelse påverkade både intervjuarbetet och analysen. Enligt Langemar (2008) är ett visst mått av förförståelse nödvändig, men för att få ett så bra resultat som möjligt är det viktigt att ha ett öppet förhållningssätt och att reflektera över hur ens förförståelse kan påverka. Det är viktigt att låta materialet styra analysen, att ha en öppenhet, känslighet och flexibilitet och också att kunna ha både en närhet och en distans till informanterna och det insamlade
10
Langemar (2008). Författarna har under hela arbetet försökt ha detta förhållningssätt och försökt ha en öppenhet för det som framkommit i materialet, vilket innebär att vi har en kombinerad induktiv och deduktiv ansats i uppsatsens design, genomförande och tolkning av resultat.
3. Resultat
Följande resultat visar de sex teman som identifierades och bedömdes vara
meningsfulla, beskrivande och heltäckande med endast begränsad överlappning. Dessa teman ger tillsammans en bild av hur informanterna upplevde att deras högkänslighet inverkade på olika typer av relationer på olika sätt. Teman som identifierades är: Känslig för stimuli, Känslor, Närhet och distans, Djupare bearbetning, Strategier och Förståelse. En summering av funna teman och underkategorier presenteras i Tabell 2.
Tabell 2. Summering av funna teman
Tema Underkategori
Känslig för stimuli Fysiskt stimuli
Intuition
Känslor smittar av sig
Överstimulans
Känslor Starka/Intensiva
Empati
Äkthet
Närhet och distans Nära/Djupa relationer
Gränser
Djupare bearbetning Bearbetning av intryck
Tänker innan man gör
Strategier Psykiska
Fysiska
Förståelse Missförstånd
Acceptans
3.1 Känslig för stimuli
11
överstimulans som beskriver hur informanterna själva påverkades av andras känslor och av en överstimulans av intryck.
3.1.1 Fysiskt stimuli
Ett flertal av informanterna berättade om känsligheten för ljud, ljus, rörelser och “stimmighet”. På arbetsplatsen uppskattades det därför att arbeta ensam eller ha en avskild plats att stänga in sig på. Ett öppet kontorslandskap upplevdes som speciellt jobbigt, då informanterna kunde se och höra andra människor, kunde känna sig uttittade och
överväldigade av intryck. Miljöer med folkmassor och mycket intryck nämndes av flera som påfrestande. Barn upplevdes av vissa som jobbiga och energikrävande, speciellt högljudda och vilda barn. En informant nämnde också hur fysiska stimuli som beröring upplevdes väldigt starkt.
3.1.2 Intuition
Förmågan att läsa av andra människor, stämningar eller ha bra intuition nämndes av samtliga informanter gällande högkänslighet i olika sociala sammanhang. En informant beskrev det som att hen kunde märka blickar, små nyanser i tal, hur en person andas, och att dåligt mående och obearbetade saker kan läcka ut i allt personen gör. Flera av informanterna berättade att de kan känna av om någon är ledsen eller har problem som den vill prata om, och två av informanterna nämnde att detta har bidragit till en outtalad ledarposition inom studie- eller arbetsgruppen. Hos flertalet hade intuitionen gjort det lättare att undvika falska
människor och människor med en fasad. Intuitionen sågs även som en bidragande faktor till deras skicklighet på arbetet, såsom för att minska kommunikationssvårigheter.
I kärleksrelationer nämndes förmågan att känna av saker utan ord, vilket upplevdes vara både positivt och negativt. En informant menade att hen kan känna av om det är något, innan partnern ens själv är medveten om det, vilket upplevdes som jobbigt. När det kom till
föräldraskap berättades det om intuition, inkännande och att kunna läsa av sitt barn och dess behov, en informant berättade: “man känner sig ju på gränsen till telepatisk med henne, det
behövs liksom inte ord för att kommunicera”. 3.1.3 Känslor smittar av sig
Förutom att vara bra på att känna in stämningar och energier hos andra, så berättade flera av informanterna att andras känslor även smittar av sig lätt, speciellt de av negativ karaktär. En informant berättade att det är tungt när hens barn mår dåligt då hen går så mycket in i barnets känslor. En annan sammanfattade: “Och för mig är det svårt också, eller om folk
12
starkt påverkande. En informant förklarade att hen varit tvungen att byta arbetsplats eftersom en kollega med narcissistiska drag påverkat hen starkt negativt. En annan informant berättade om hur en kollega med negativ attityd gentemot dem de skulle supporta bidragit till att hen mådde väldigt dåligt: “Så hennes attityd mådde jag SÅ dåligt av så att det bidrog jättemycket
till att jag gick in i väggen.”. 3.1.4 Överstimulans
Den mest negativa sidan som framkom gällande känslighet för stimuli, både fysiska och emotionella, var att energin snabbare tog slut och individen lättare blev överstimulerad. Flera av informanterna upplevde mindre ork och uthållighet än andra. En informant berättade:
“Det kan la ha vatt svårt att acceptera, att man inte orkar så mycket som alla andra. Ehh som mina kompisar då som går en hel dag på stan det är ju inga problem för dem, men jag då jag kanske inte orkar så länge, och det beror ju inte på att jag är fysiskt otränad för jag är ju fysiskt aktiv utan det är mer att jag tar in så mycket intryck och då blir jag ju trött.”
Överstimulansen beskrevs av informanterna som en dålig trötthet, att kroppen börjar stänga av, att man blir dränerad och att för mycket intryck leder till att hjärnan kraschar. En informant berättade om sitt dåliga samvete som förälder när hen inte orkade lika mycket och behövde vila ensam. En annan förklarade att hen blir lättretlig och irriterad och inte längre är ett roligt sällskap för omgivningen vid överstimulans. De flesta av informanterna berättade om tidigare eller nuvarande utbrändheter, vilket flera i efterhand relaterade till sin
högkänslighet. Saker som nämndes som orsak var dåliga relationer med chefer, arbetskollegor eller partners samt arbetsplatser med för mycket intryck och utan möjlighet till återhämtning. Även ett högt tempo i livet i stort där saker och intryck samlats på hög utan möjlighet till tillräcklig bearbetning och återhämtning.
3.2 Känslor
Temat “känslor” representerar informanternas upplevelser av att känna starka och intensiva känslor, empati, samt känslan för vad som är äkta.
3.2.1 Starka/intensiva
13
informanterna involverar hela känsloregistret, oavsett glädje eller sorg. En informant berättade:
“När det är ledsamt så är det bottenlöst liksom, då är det verkligen..då gräver man ner sig liksom. Det är SÅ jobbigt. Och då är det svårare tycker jag. Lika glad som jag kan bli, lika ledsen kan jag bli.”
Däremot varierade det om styrkan och intensiteten visades utåt, några berättade att känslorna inuti är mycket starkare än det visas utåt. En informant lyfte vidare den positiva aspekten av att kunna känna väldigt mycket för väldigt lite, och att det krävs, i andras ögon, minimala händelser för att känna stark glädje.
3.2.2 Empati
Flertalet av informanterna uttryckte att de är empatiska och har lätt för att sätta sig in i andras situation. Flera berättade att de tyckte om att kunna hjälpa andra, både i privatlivet och i arbetslivet och uppskattade empati hos andra. Empatin omtalades oftast som en positiv egenskap, men i situationer där de hade hjälpt andra på bekostnad av sig själva eller drog sig till/drog till sig människor i behov av hjälp, upplevdes det som problematiskt. I kärleks- och vänskapsrelationer samt i familjen nämndes saker som att underlätta, stötta och finnas där.
Att glädja andra människor nämndes av några informanter, som att le mot en främling eller prata med en granne. Empati gentemot de som har det sämre ställt omtalades också, likaså förmågan att sätta sig in i andras situation och anpassa sitt beteende för att underlätta för andra. Medkänslan för människor på tv:n kunde kännas så starkt att de stängde av.
3.2.3 Äkthet
Ett flertal av informanterna underströk hur viktigt det är för dem att känna att något är äkta och att folk med fasader och falskhet ses igenom och ger negativa känslor. En informant berättade att man som högkänslig inte kan låtsas som andra kan, och därför blir äkta per automatik. Därtill förklarade en annan att umgänge med barn är väldigt positivt just för att barn upplevs äkta och utan fasader som det kan finnas hos vuxna. Även falskhet i form av en falsk fasad på sociala medier upplevdes som negativt. En informant sade att är det inte äkta blir hen väldigt trött och lämnar situationen.
3.3 Närhet och distans
14
relationerna och gränser som handlar om en svårighet att hitta en balans mellan att släppa in människor och att hålla dem på avstånd.
3.3.1 Nära/djupa relationer
Informanterna berättade ofta om närheten och djupet i sina relationer. Djupa relationer där de kunde prata om viktiga och betydelsefulla saker, vara öppna och ärliga, spegla
varandra och känna sig förstådda och respekterade var saker som togs upp. De flesta informanterna berättade om ett fåtal nära vänner och att närheten i kärleksrelationerna
upplevdes som något väldigt fint. Däremot upplevde ett flertal att ytliga bekantskaper inte gav så mycket. Småprat och mingel beskrevs av några informanter som energikrävande eller tråkigt, varav en informant sade:
“Alltså det behöver vara relationer där man inte först en timme måste prata om väder och så vidare, innan man kan prata om meningsfulla saker, utan det behöver vara relationer där man kan gå dit på en gång liksom”.
Dock upplevdes det ibland svårt att hitta människor med de egenskaper de värderar eftersom inte alla har intresset eller förmågan till dessa djupa vänskaper.
3.3.2 Gränser
Flera av informanterna nämnde problematiken gällande gränssättning i relationer, både gentemot andra och för sig själva. Det upplevdes som svårt att avsluta vänskapsrelationer och många upplevde att de ibland var för förstående eller förlåtande. Att sätta gränser för
inplanering och ork upplevdes svårt och en informant nämnde svårigheter att sätta gränser på arbetsplatsen, där chefen behövde hjälpa till att sätta gränser för att hen inte skulle ta på sig för mycket. En informant berättade om svårigheter att släppa in nya människor i sitt liv medan en annan berättade att hen kunde kasta sig in i relationer för snabbt och sätta dennes behov framför sina egna. Ytterligare en informant beskrev känslan av att sakna gränser hos sig själv som person:
“Man har, jag skulle säga att man har inget filter liksom, skulle jag vilja säga. Allting tränger in i mig liksom, mitt väsen liksom och påverkar hur, jag skulle behöva ha en rustning, jag har liksom inte, om jag skulle visualisera som ett hus så har jag varken staket utanför eller farstu liksom, utan man kliver rakt in i mig.”
15
inte problematiskt att sätta gränser överlag eller specifikt vad gäller tillgänglighet. Här nämndes gränser som att inte svara på jobbsamtal utanför arbetstid eller att inte svara på samtal när hen redan pratar med någon.
3.4 Djupare bearbetning
Temat “djupare bearbetning” representerar den sida hos de högkänsliga informanterna som visade sig genom att alla intryck, känslor, aktiviteter och relationer bearbetades och processades djupare och under en längre tid än hos andra. Temat inkluderar två
underkategorier: bearbetning av intryck som handlar om bearbetning av saker i nutid och dåtid och tänker innan man gör som handlar om bearbetning av sådant som ännu inte har hänt.
3.4.1 Bearbetning av intryck
Den djupa bearbetningen framkom hos flertalet informanter. Detta då både nutida och dåtida händelser hade en djupare bearbetningsprocess. Om någon sagt något eller informanten känt av något kunde det fastna en längre tid hos informanten. Informanter förklarade att det är tungt och energikrävande att hela tiden ta in och processa till exempel kollegors telefonsamtal eller samtal hos människor vid bordet bredvid på ett café, men att den djupa bearbetningen hjälper dem att se helheten och förstå hur allting hänger ihop till exempel på jobbet.
Vad gäller saker som har hänt framkom det att informanterna kunde grubbla, fundera över, älta och oroa sig i sina relationer till andra människor. En informant talade om sin oro för sina barn, en annan om hur hen märker att det är något partnern inte berättar:“Och det kan
jag inte sluta grubbla på tills det kommer upp till ytan för jag känner ju det så starkt.”.
En informant förklarade att det är extra jobbigt när hen träffar en potentiell partner och inleder en relation då allt är väldigt osäkert ännu, att det kräver mycket mental energi och lätt leder till oro. En annan berättade om hur hen ibland fyller tomrum med påhittade känslor, det vill säga att hen känner in människor men ibland övertänker och lägger till påhittade känslor och värderingar hos den andra personen. Ytterligare en nämnde att hen ibland kan känna att det är något andra inte berättar eller att de mår dåligt, och då lätt lägger skulden på sig själv eller läser in saker som inte finns i tystnader. Att prata om sina känslor är väldigt viktigt nämnde flera informanter och även att reda ut konflikter och prata om andras känslor, dåliga mående och problem, då detta hjälper individen att bearbeta sina och andras känslor.
3.4.2 Tänker innan man gör
16
“Alltså jag tänker att när man ska göra grejer och så, så upplever jag att jag tänker igenom att, det är nästan som att jag har haft aktiviteten redan innan vi har haft aktiviteten, för jag har liksom bearbetat allting som..allting som behöver göras innan, allting som vi ska göra under tiden, allting som vi kan behöva göra efteråt”.
En annan informant berättade att hen tänker igenom allting i flera steg och ser alla möjliga scenarion innan hen ska göra någonting. Bearbetningen sågs i vissa fall som en fördel, man är förberedd och kan se helheten. Dock menade en informant att det även fanns nackdelar i form av fyrkantigt tänkande och i att känna att man ligger steget före alla andra. Den djupa bearbetningen märktes även i det sociala umgänget, till exempel berättade en informant att hen alltid blir tyst och tillbakadragen i grupper med nya personer, då hen först sitter och analyserar och processar allt, även om hen normalt är verbal och social.
3.5 Strategier
Temat ”strategier” representerar olika strategier som användes för att förebygga och hantera överstimulans, som på olika sätt kunde kopplas till det sociala livet. Temat delades upp i de två underkategorierna psykiska och fysiska vilka beskriver två olika typer av strategier för att förebygga och hantera överstimulansen.
3.5.1 Psykiska
En av de psykiska strategier som flera av informanterna använde sig av för att
förebygga överstimulans var kontroll och planering. Att ha kontroll över sitt schema var en av strategierna, här sågs det som viktigt att ha ett luftigt schema och begränsa både roliga och tråkiga saker i kalendern och att inte planera in för många sociala aktiviteter varje vecka eller varje helg. En annan informant berättade att hen hellre är spontan och har många möjliga vägar och då kan göra så mycket hen orkar i stunden, istället för att planera in i förväg. Här nämndes även att återhämtning planerades in medvetet efter aktiviteter med andra, också roliga sådana, vilket flera informanter beskrev som viktigt. Till exempel att planera in att avsluta semesterresan en dag tidigare var något som nämndes, så att det fanns utrymme för återhämtning och ensamtid.
En annan strategi som nämndes var att försöka se det positiva i saker, till exempel att hen får gratis mat på en arbetsresa hen egentligen inte skulle vilja vara på. Att undvika att ta ansvar för andra nämndes även som en strategi, exempelvis genom att inte skaffa egna barn. Att veta vad som förväntas av en förklarades av ett flertal informanter som ett sätt att
17
det är tydligt vad som förväntas av en. Vid överstimulerande sociala situationer berättade en informant att hen försöker hantera situationen genom att vara förstående och förlåtande:
“Om jag hamnar i en situation där jag mår dåligt liksom, att jag känner mig stressad eller trängd eller någonting, så.. Då försöker jag ju använda den sidan av mig som är förstående, försöker tänka att allas liv ser olika ut, det här kanske är en person som jag upplever som väldigt otrevlig, den har ju ett helt annat liv än vad jag har, en helt annan bakgrund än vad jag har, liksom ha en förlåtande syn på andra människor”.
3.5.2 Fysiska
Återhämtning återfanns i samtliga intervjuer och beskrevs som nödvändigt för de högkänsligas välmående i det sociala samhället. För att kunna återhämta sig valde vissa att aktivt dra sig undan människor och aktiviteter, vilket beskrevs som ett sätt att förebygga överstimulans och som en strategi vid överstimulans för att komma tillbaka till normalläget Många av informanterna berättade att de för att återhämta sig behövde ensamtid, där de kunde vila, träna, läsa, vara ensamma i naturen eller liknande. Återhämtning kunde också innebära att vara tillsammans med människor man bryr sig om, en informant berättade:
”Så att vara med någon som jag vet att älskar mig och bryr sig om mig, det är superbra för att komma tillbaka till att må bra, om jag har träffat någon eller varit i en situation som har varit jobbig liksom.”.
En annan form av strategi som framkom var att aktivt undvika vissa situationer. Här sågs olika former av undvikande, både i form av undvikande av enskilda personer som tar energi eller påverkar informanten negativt och undvikande av miljöer med mycket människor, intryck och ljud. Exempelvis fester, festivaler, stökiga restauranger och shopping i städer var sådant som flera försökte undvika i någon grad. Flera av informanterna beskrev att de inte avstod situationen eller aktiviteten i sig då de var extroverta och tyckte om sociala
18
3.6 Förståelse
Temat representerar den förståelse, eller brist på förståelse, som informanterna upplevde från omgivningen, både från samhället i stort och från nära och kära. Temat förståelse består av de två underkategorierna missförstånd och acceptans.
3.6.1 Missförstånd
Det framkom att missförstånd i relationer, särskilt då den andra parten inte var högkänslig, var vanligt. En informant förklarade att en arbetskollega missuppfattat hens personlighet, att hens utsida såg tuffare ut än hens insida var, vilket resulterade i att kollegan behandlat hen hårdare än andra. Ett flertal av informanterna redogjorde för att när
återhämtning prioriteras uppstår det lätt missförstånd gällande anledningen till det. Här berättade en informant att den andra i relationen ibland missuppfattar detta som en avvisning. Flera informanter var rädda för att skrämma bort någon eller upplevas som konstiga, tråkiga eller otrevliga. Missförstånden hade hos en informant ibland lett till tvivel och försök till förändring hos hen, för att anpassa sig till normen.
Ett flertal nämnde missförstånd under uppväxten, där de som barn hade uttalat sina behov utifrån högkänsligheten men istället sågs som jobbiga. Det var vanligt att
informanterna hade fått höra att de är överkänsliga, överreagerar, att de är för mycket, gnälliga, svaga, blyga, hysteriska, annorlunda och konstiga. Det berättades också att andra diagnoser eller personlighetsdrag blivit felaktigt applicerade på dem av omgivningen, såsom ADHD. Högkänsliga personer som också var extroverta eller sensationssökande upplevde ofta att de blev missförstådda och att det var svårt att balansera behoven mellan återhämtning och socialt umgänge och aktiviteter.
3.6.2 Acceptans
Gällande samhället sågs en norm med utåtriktade och drivna personlighetsdrag där motsatsen inte accepterades. Informanterna upplevde förväntningar och krav som inte passade ihop med deras högkänslighet. Hos det manliga könet nämndes ännu en dimension av
förväntningar och bristande acceptans, som förklarades vara grundat i synen på manlighet. Här nämndes exempelvis att en pojke inte förväntades visa mycket känslor och att man inom dejting möttes av förväntningar på den traditionella mansrollen. Informanterna beskrev att de upplevde en besvikelse från omgivningen när de inte levde upp till dessa förväntningar.
19
annan informant kände sig älskad men trots att acceptansen fanns upplevdes ett utanförskap, hen berättade:
”Ja när jag växte upp, då skojade jag också att ja jag är köpebarn för jag passade liksom inte in i familjen, det blev inte så uppskattat då, men jag kände nog mig utanför fast jag kände ändå kärlek från dem om man säger.”
4. Diskussion
4.1 Resultatdiskussion
Undersökningens syfte var att undersöka hur högkänsliga individer upplever relationer och sociala situationer i dagens sociala samhälle, för att öka kunskapen inom ämnet och för att minska de förutfattade meningarna som finns om högkänslighet. Genom kvalitativa intervjuer och tematisk analys framkom sex teman med tillhörande underkategorier. Dessa teman var: Strategier, Känslig för stimuli, Närhet och distans, Känslor, Djupare bearbetning och Förståelse.
I resultatets tema Känslig för stimuli (Fysiskt stimuli, Intuition, Känslor smittar av sig,
Överstimulans) framkom att informanterna ofta kände en påtaglig trötthet efter sociala situationer och fort kände sig överstimulerade då de läste av och kände in andras känslor, vilket även påvisats i tidigare forskning av Jagiellowicz et al. (2011) och Aron (2017). De informanter som också var föräldrar upplevde att högkänsligheten kom till nytta när det gällde att läsa av sina barns behov, men de berättade även att det kunde kännas väldigt tungt, vilket överensstämmer med tidigare forskning om högkänsliga föräldrar (Aron et al., 2019;
Goldberg & Scharf, 2020). Förmågan att läsa av människor och stämningar upplevdes således som en fördel i många relationer, men det bidrog också till svårigheter och överstimulans i relationer. Att negativa känslor hos andra smittar av sig upplevdes jobbigt både i relationer till exempelvis barn, partners och arbetskollegor, men tyder också på vikten av att som
högkänslig lära sig att hitta sätt att inte påverkas lika starkt av andras känslor och att minimera kontakten med vissa typer av människor där det är möjligt.
20
som visade på en högre aktivering av spegelneuroner hos högkänsliga personer. Det här kan tyda på en förstärkt medmänsklighet som i rätt situationer kan bidra till positiva utgångar, men som kan behöva användas med försiktighet för att inte individen själv ska dräneras. Vidare sågs en tendens hos informanterna att uppleva en stark intensitet i kärleksrelationer, vilket enligt Aron (2017) är ett vanligt drag hos högkänsliga individer. Både positiva och negativa känslor upplevdes som starka och intensiva, att känna starkt var sålunda enligt informanterna både på gott och ont och inte något de skulle vilja vara utan. Det kan tolkas vara viktigt att få utrymme och tillåtas, av sig själv och omgivningen, att få utlopp för alla sorters känslor, med risken att annars överväldigas av exempelvis sorg som inte alltid anses accepterat att uppvisa.
Resultatets tema Närhet och distans (Nära/djupa relationer, Gränser) berör
informanternas högkänslighet inom relationer där ett flertal föredrog och prioriterade att ha ett färre antal relationer som hade ett större djup, vilket överensstämmer med tidigare studier (Aron, 2016; Black & Kern, 2020). Det tyder på att de har en kvalitativ, snarare än
kvantitativ, uppskattning av sina relationer. Det kan även anses gå emot en del av samhällets normer, där en större bekantskapskrets ses som mer normativt och eftersträvansvärt. Det framgick även att informanterna hade svårt i relationer att sätta gränser eller säga nej till andra människor, vilket även påvisats i studien av Black och Kern (2020). Det visade sig att
informanterna kunde ha svårigheter med att släppa in människor, men också att de ibland kastade sig in i relationer, vilket är vanligt enligt Aron (2016). Att informanterna betedde sig olika i nära relationer stämmer väl överens med tidigare forskning om uppväxtens och
anknytningens betydelse för hur högkänsliga beter sig (Aron, 2017; Jagiellowicz et al., 2020). Svårigheter med att sätta gränser, speciellt i kombination med de högkänsligas empati och vilja att hjälpa andra, tyder på att det är extra viktigt för dem att aktivt öva upp sin förmåga att sätta gränser och att inte hjälpa andra på allt för stor bekostnad av sig själva.
I resultatets tema Djupare bearbetning (Bearbetning av intryck, Tänker innan man
gör) framkom att informanterna bearbetade intryck på en djup nivå och under en lång tid,
21
är en egenskap hos de högkänsliga som kan vara svår att mäta eller att se för utomstående, men det är trots det något som genomsyrar de högkänsligas liv på gott och ont. Det tyder på värdet av tid och acceptans från omgivningen, men även på vikten av att individen själv utvecklar metoder för att inte låta den djupa bearbetningen övergå i destruktivt ältande eller oroande.
I resultatets tema Strategier (Psykiska, Fysiska) framkom att de högkänsliga
informanterna hade lärt sig att utveckla och tillämpa olika strategier för att inte må dåligt av sin högkänslighet i dagens sociala samhälle, varav en stor del bestod av en eller annan typ av ensamtid för att återhämta sig. Detta stämmer överens med tidigare forskning av Black och Kern (2020), vilka också betonar vikten av att utveckla en ökad självkännedom. Flera av informanterna nämnde vikten av att ha ett luftigt schema och att planera in återhämtning också efter roliga aktiviteter, vilket är något Acevedo (2020) också betonar. Att använda sig av psykiska strategier för att undvika eller hantera överstimulering bekräftas av Aron (2017). Detta tyder på en egen anpassning hos de högkänsliga inför det samhälle och normer det är uppbyggt av, och tyder även på att denna anpassning är något som sker under livets gång i takt med en ökad självkännedom hos individen.
I resultatets tema Förståelse (Missförstånd, Acceptans) framkom att acceptansen och förståelsen från informanternas omgivning kunde vara bristande då samhällets norm
22
4.2 Metoddiskussion
Studien är en kvalitativ studie med få deltagare, vilket ger en möjlighet att på djupet gå in på individers erfarenheter och upplevelser av att vara högkänsliga i dagens sociala
samhälle. Överförbarhet handlar, enligt Graneheim och Lundman (2004), om i vilken grad resultatet kan överföras på andra områden och grupper. Nackdelen med en kvalitativ studie är att resultatet vanligtvis inte går att generalisera direkt på resten av populationen (Langemar, 2008). Antaganden kan göras om att liknande erfarenheter och egenskaper finns hos andra högkänsliga, dock går det inte att utesluta att resultatet ej visar en heltäckande eller korrekt bild av högkänslighet i relationer, det går ej heller att säga hur vanligt förekommande vissa typer av upplevelser är. Här är även könsskillnader svåra att generalisera då deltagarna endast utgjordes av två män av totalt nio informanter. Studien ger dock en värdefull bild av hur informanterna upplever sin situation och bidrar till fördjupad kunskap inom ämnet.
En faktor som kan ha påverkat resultatet är informanterna som valdes ut till studien, något som enligt Graneheim och Lundman (2004) kan påverka tillförlitligheten. Urvalet var beroende av högkänsliga människors eget initiativ samt en vilja att ställa upp på ett
videossamtal. Här finns risken att extroverta högkänsliga personer, eller personer med andra specifika egenskaper, hade större tendens att höra av sig och ställa upp, vilket kan ha orsakat en underpresentation av andra personlighetstyper, till exempel introverta högkänsliga
personer. Informanterna hade också en relativt smal variation vad gäller till exempel etnicitet och majoriteten som intervjuades var kvinnor. En svaghet med studien är att informanterna kontaktades vartefter de anmälde sitt intresse, då det minskade vår möjlighet att påverka variationen hos dem. Den metoden ansågs ändå mest lämplig i och med det korta tidsspannet som fanns för att hitta informanter och genomföra intervjuer. Utöver de nio personer som slutligen intervjuades av oss togs kontakt för intervju med ytterligare tre personer, men dessa deltog inte i studien av olika privata orsaker, i övrigt hade vi inget bortfall av informanter.
Då åldersspannet var relativt snävt kan det ha påverkat resultatet genom att ha bidragit till att de yngres och äldres erfarenheter och upplevelser inte räknats med. Å andra sidan är det oklart hur variationen ser ut relaterat till ålder. Ett par av informanterna hade precis upptäckt/tagit till sig sin högkänslighet, och flera nämnde också att det var svårt att veta om deras upplevelse och beteende berodde på högkänsligheten eller på andra personlighetsdrag såsom introversion/extraversion eller sensationssökande eller till exempel tidigare trauman. Det kan ses som en svaghet i och med att det är svårt att veta säkert vad som beror på vad.
23
detta inte uteslutas. Andra psykologiska faktorer, såsom nervositet eller avsaknad av trygghet för att öppna sig för främlingar, kan också ha spelat in på informanternas svar. Att
intervjuerna skedde via videosamtal och inte i verkligheten kan ha inneburit både brister och styrkor. Brister då uppkoppling ibland orsakade störningar i kommunikationen vilket vidare kunde påverka flödet i ett pågående samtal. Emellertid kan beslutet ha bidragit till att fler informanter anmälde sitt intresse och att informanterna hade större spridning geografiskt sett.
Tidigare forskning visar att uppväxten har en extra stor betydelse hos högkänsliga personer (Jagiellowicz et al., 2020) och att högkänsliga drabbas hårdare än andra i en negativ omgivning men gynnas mer av en positiv och stöttande omgivning (Greven et al., 2019; Lionetti et al., 2018). Hur våra informanter upplevde olika relationer och reagerade i olika situationer är följaktligen troligtvis beroende på hur deras uppväxt har varit och hur deras omgivning nu och tidigare har sett ut. I intervjun ställdes dock inga specifika frågor för att ta reda på om uppväxten upplevts som bra eller dålig, vilket inte var en frågeställning i denna studie. Förhoppningsvis deltog dock informanter med olika bra uppväxt.
Enligt Graneheim och Lundman (2004) bör även pålitlighet beaktas vid kvalitativa analyser för att öka trovärdigheten, vilket bland annat kan handla om för- och nackdelar med att vara två intervjuare och om hur datainsamlingen ändrats över tid. En faktor som kan ha varit både en styrka och en svaghet är intervjuguiden, vars frågeställningar kunde ha utformats på många olika sätt. Här är bland annat förförståelsen väsentlig, då den kan ha påverkat val av både huvudfrågor och följdfrågor och därmed i någon mån kan ha påverkat resultatet. Intervjuerna delades upp mellan författarna, vilket innebär att vi använde oss av datainsamlartriangulering, dock har författarna likheter vad gäller kön, ålder och förförståelse vilket minskar risken för eventuella forskareffekter (Langemar, 2008). Olikheter i
24
4.3 Praktiska implikationer
Resultatet kan vara användbart för att få en fördjupad inblick i populationen och därmed användas som hjälp för andra personer med högkänslighet, men också för att öka förståelsen hos föräldrar till högkänsliga barn, skolpersonal för att fånga upp och underlätta/stötta elever som är högkänsliga, partners till högkänsliga, arbetsgivare samt för samhället i stort för att anpassa sig mer praktiskt till populationen. De högkänsliga individerna har många bra egenskaper och kan bidra till samhället på många sätt, de klarar dock inte alltid av att arbeta eller leva under samma förutsättningar som anses vara normen i dagens sociala samhälle. En ökad förståelse för hur högkänsliga personer fungerar och vad de behöver skulle således kunna bidra till bättre relationer privat och i arbetslivet och öka livskvalitén både hos de högkänsliga och de mindre känsliga som har relationer med dem.
4.4 Slutsats
Studiens syfte var att få en ökad förståelse för hur högkänsliga personer upplever det sociala livet och hur de upplever att högkänsligheten påverkar deras relationer. Trots att ungefär en femtedel av befolkningen antas vara högkänsliga är det ett personlighetsdrag som ofta missförstås eller saknas kunskap om. Högkänsliga personer har visat sig ha bland annat en större känslighet för stimuli, ha en högre emotionell mottaglighet och empati samt
bearbetar inre och yttre stimuli djupare (Acevedo, 2020; Aron & Aron, 1997), alla egenskaper som antas påverka relationer och upplevelsen av dem på olika sätt. Genom att göra kvalitativa intervjuer fanns möjligheten att få höra högkänsliga personer berätta med egna ord om sina egna erfarenheter och upplevelser av hur personlighetsdraget påverkar deras relationer till andra människor.
I den tematiska analysen av det insamlade materialet framkom att högkänsligheten påverkade informanternas relationer på flera olika sätt. Högkänsligheten bidrog ofta till djupa och nära relationer med bland annat vänner och partners och en förmåga att förstå, hjälpa och stötta andra. Men högkänsligheten bidrog även till en känsla av att känna sig missförstådd och annorlunda, och tvingade informanterna att anpassa sitt liv och sina relationer för att undvika överstimulering och för att få tillräcklig återhämtning. Informanterna berättade om hur de kunde tacka högkänsligheten för sin framgång i arbetet med andra människor, men även hur samma egenskaper kunde leda till stress och dåligt mående i andra situationer. Att vara högkänslig är inte att ha en viss egenskap, utan karaktäriseras av flera olika egenskaper som ger sig olika uttryck beroende på individens uppväxt och omgivning. Det kan dock
25
4.5 Framtida forskning
26
Referenser
Acevedo, B. P. (2020). Chapter 1. The basics of sensory processing sensitivity. I Bianca P. Acevedo (red.), The Highly Sensitive Brain: Research, Assessment, and Treatment of
Sensory Processing Sensitivity. London: Academic Press, s. 1-16.
Acevedo, B. P., Aron, E. N., Aron, A., Sangster, M.-D., Collins, N. & Brown, L. L. (2014). The highly sensitive brain: an fMRI study of sensory processing sensitivity and response to others’ emotions. Brain and Behavior, 4(4), s. 580-594. DOI: 10.1002/brb3.242
American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental
disorders (5:e uppl.). Arlington, VA: Author.
Aron, E. N. (2016). Den högkänsliga människan & kärleken: Låt kärleken bli din vän i en
överväldigande värld. (2:a uppl., svensk översättning av Cicci Lyckow Bäckman).
Stockholm: Egia Förlag.
Aron, E. N. (2017). Den högkänsliga människan: konsten att må bra i en överväldigande
värld. (2:a uppl., svensk översättning av Lucie Minne). Stockholm: Egia Förlag.
Aron, E. N. (2020). Chapter 6. Clinical assessment of sensory processing sensitivity. I Bianca P. Acevedo (red.), The Highly Sensitive Brain: Research, Assessment, and Treatment of
Sensory Processing Sensitivity. London: Academic Press, s. 135-164.
Aron, E. & Aron, A. (1997). Sensory-processing sensitivity and its relation to introversion and emotionality. Journal of Personality and Social Psychology, 73(2), s. 345-368. Aron, E. N., Aron, A. & Jagiellowicz, J. (2012). Sensory Processing Sensitivity: A Review in
the Light of the Evolution of Biological Responsivity. Personality and Social
Psychology Review, 16(3) s. 262–282. DOI: 10.1177/1088868311434213
Aron, E. N., Aron, A., Nardone, N. & Zhou, S. (2019). Sensory Processing Sensitivity and the Subjective Experience of Parenting: An Exploratory Study. Family Relations, 68(4), s. 420-435. DOI:10.1111/fare.12370
Benhamn, G. (2006). The Highly Sensitive Person: Stress and physical symptom reports.
Personality and Individual Differences, 40(7), s. 1433-1440. DOI:
27
Black, B. A., & Kern, M. L. (2020). A qualitative exploration of individual differences in wellbeing for highly sensitive individuals. Palgrave Communications, 6(1) s. 1-11. DOI: 10.1057/s41599-020-0482-8
Bruhmer, EM., (2012). Högkänslighet. Är du högkänslig? Kensington Publishing Corp. Hämtad 15.10.2020 från:
https://hsperson.se/media/5e2083fe71ad8bc7ffff8451a426365.pdf
Burnard, P. (1991). A method of analyzing transcripts in qualitative research. Nurse
Education Today, 11, s. 461–466.
Cooper, T. (2015). The Sensation Seeking Highly Sensitive Person (HSP). Hämtat 15.12.2020 från: https://drtracycooper.wordpress.com/2015/04/01/the-sensation-seeking-highly-sensitive-person-hsp/
Ellis, B. J., & Boyce, W. T. (2008). Biological sensitivity to context. Current Directions in
Psychological Science, 17(3), s. 183–187. DOI: 10.1111/j.1467-8721.2008.00571.x
Evers, A., Rasche, J. & Schabracq, M. J. (2008). High sensory-processing sensitivity at work.
International Journal of Stress, 15(2), s. 189-198. DOI:10.1037/1072-5245.15.2.189
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
24(2), s. 105-112.
Greven, C. U. & Homberg, J. R. (2020). Chapter 3. Sensory processing sensitivity – For better or for worse? Theory, evidence, and societal implications. I Bianca P. Acevedo (red.), The Highly Sensitive Brain: Research, Assessment, and Treatment of Sensory
Processing Sensitivity. London: Academic Press, s. 51-74.
Greven, C. U., Lionetti, F., Booth, C., Aron, E. N., Fox, E, Schendan, H. E., Pluess, M., Bruining, H., Acevedo, B., Bijttebier, P. & Holmberg, J. (2019). Sensory Processing Sensitivity in the context of Environmental Sensitivity: A critical review and
development of research agenda. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 98, s. 287-305. DOI: 10.1016/j.neubiorev.2019.01.009
28
Goldberg, A. & Scharf, M. (2020). How do highly sensitive persons parent their adolescent children? The role of sensory processing sensitivity in parenting practices.
Journal of Social and Personal Relationships, 37(6), s. 1825-1842. DOI:
https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1177/0265407520911101
Hofmann, S. G. & Bitran, S. (2007). Sensory-processing sensitivity in social anxiety disorder: Relationship to harm avoidance and diagnostic subtypes. Journal of Anxiety Disorders,
21(7), s. 944-954. DOI: doi.org/10.1016/j.janxdis.2006.12.003
Jagiellowicz, J., Xu, X., Aron, A., Aron, E., Cao, G., Feng, T., Weng, X. (2011). Sensory processing sensitivity and neural responses to changes in visual scenes. Social Cognitive
and Affective Neuroscience, 6, 38-47.
Jagiellowicz, J., Zarinafsar, S. & Acevedo, B.P. (2020). Chapter 4. Health and social
outcomes in highly sensitive persons. I Bianca P. Acevedo (red.), The Highly Sensitive
Brain: Research, Assessment, and Treatment of Sensory Processing Sensitivity. London:
Academic Press, s. 75-106.
Kagan, J. (1989). The concept of behavioral inhibition to the unfamiliar. I Reznick, J. S. (Red.), Perspectives on behavioral inhibition. Chicago: University of Chicago Press, s. 1-24.
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi. Stockholm: Liber. Lionetti, F. (2020). Chapter 2. Assessment of sensory processing sensitivity across the
lifespan. I Bianca P. Acevedo (red.), The Highly Sensitive Brain: Research, Assessment,
and Treatment of Sensory Processing Sensitivity. London: Academic Press, s. 17-49.
Lionetti, F., Aron, A., Aron, E.N., Burns, L.G., Jagiellowicz, J., & Pluess, M. (2018). Dandelions, tulips and orchids: evidence for the existence of low-sensitive, medium-sensitive and high-medium-sensitive individuals. Translational Psychiatry, 8(24). DOI: 10.1038/s41398-017-0090-6
Rizzolatti, G. & Craighero, L. (2004) The mirror-neuron system. Annual Review of
Neuroscience, 27, s. 169–92. https://doi.org/10.1146/annurev.neuro.27.070203.144230
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtat från:
29
World Health Organization. (2016). International statistical classification of diseases and
30
Bilagor
Bilaga I
Inlägg till Facebook
Information och förfrågan om deltagande i intervjustudie om HSP
Högkänslighet påverkar individen på många olika sätt och i många olika situationer. Vi vill försöka förstå hur högkänsliga individer upplever att deras högkänslighet påverkar dem i olika relationer och sociala situationer genom att genomföra en intervjustudie. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur det är att leva som HSP i dagens sociala samhälle.
Om du är HSP, över 18 år, och intresserad av att dela med dig av dina upplevelser och erfarenheter och är intresserad av att delta i vår studie skulle vi vilja att du kontaktade någon av oss via e-post.
Det är helt frivilligt att medverka i studien och du kan när som helst avbryta din medverkan. Intervjuerna kommer att genomföras via videolänk med ljudinspelning och beräknas ta ca 60 minuter. Materialet från intervjuerna kommer att hanteras och behandlas konfidentiellt och ingen obehörig kommer få ta del av det (endast vi två, handledare och examinator).
Inspelningen kommer att förstöras när arbetet är godkänt. De som deltar kommer inte på något sätt kunna identifieras i arbetet.
Vi heter Sara Bäcksbacka och Angelica Wendt och läser psykologi vid Linnéuniversitetet. I utbildningen ingår att skriva en kandidatuppsats, vilket är anledningen till att denna
intervjustudie kommer att göras. Har du några frågor så hör gärna av dig! Sara Bäcksbacka: sb223yd@student.lnu.se
31 Bilaga II
Intervjuguide Inledning:
Presentation av oss och studien Praktiskt tillvägagångssätt
Etiska frågor (inspelning, konfidentialitet, frivillighet) Fråga om informanten har några frågor/funderingar Demografiska frågor:
Kön Ålder Civilstånd Sysselsättning
Vad har du för upplevelser av att vara högkänslig i olika relationer och sociala situationer, t.ex.:
Relationer till arbetskollegor/studiekamrater Relationer till vänner
Relationer till partner/potentiell partner Relationer till (egna) barn och familj Relationer till bekanta/främlingar
Vardagliga situationer/rutiner (som andra inte tänker på, handla i affär, gå ut och äta, osv)
Sociala medier Förslag till följdfrågor:
Hur påverkas dessa olika relationer av din högkänslighet? Positivt, negativt?
Finns det några situationer/aktiviteter du som högkänslig försöker undvika (på jobbet, med vänner osv)?
32
Finns det en förståelse från andra som inte är HSP? Missförstånd?
Har du fått anpassa ditt liv efter din HSP (bytt arbete, brutit kontakt med vänner osv) Hur förhåller du dig till sociala medier (intryck, undviker, kontakt eller förlust av kontakt, flöde av information, nyhetssidor osv) och att alltid förväntas vara tillgänglig?
Avslutning:
Tacka för intervjun
