Framtida forskning

Vi har konstaterat att det förekommer skillnader i Gillettes marknadsföring genom en kvantitativ innehållsanalys. I en vidare forskning hade man kunnat undersöka om detta även förekommer för fler företag och deras marknadsföring. Man skulle också kunna gräva djupare i hur det påverkar mottagaren och vilken typ av marknadsföring som går med mest vinst. Kommer då den feministisk lagda marknadsföringen sälja bättre, lika bra eller sämre än den stereotypiska?

Något som också hade varit intressant att ta reda på genom att forska vidare är om den feministiska marknadsföringen faktiskt uppskattas av merparten av kvinnor och män i dagens samhälle eller inte.

Det vill säga om den typ av marknadsföring som bryter ifrån den traditionsenliga könsstereotypen faktiskt lockar målgruppen. Detta skulle kunna göras med kvalitativa intervjuer då man skulle kunna göra en djupare tolkning och försöka förstå människors tankesätt och känslor. Ytterligare en sak som skulle vara värd att uppmärksamma är om man verkligen skulle få ärliga svar från individerna på dessa frågor på grund av den stora risken av intervjueffekten, samt hur pass kontroversiella dessa frågor kan vara för många. Att samhällets normer påverkar vad individen bör tycka och tänka.

Referenslista

Björkvall, A. (2003). Svensk reklam och dess modelläsare. (Doktorsavhandling, Stockholms Universitet, Stockholm). Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:10730 23/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR3yW3zeWrhVjH5m_9rNyNfSKoEMh4e9geobtpZX OZrwTODbP46rXL-2q7I

Carlsson, A., & Koppfeldt, T. (2012). Visuell retorik: Bilden i reklam, nyheter och livsstilsmedia. Johanneshov: TPB.

Giddens, Anthony. (1997). Modernitet och självidentitet:

Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos.

Hirdman, A., & Kleberg, M. (2015). Mediers känsla för kön: feministisk medieforskning. Göteborg: Nordicom.

Jarlbro, G. (2006). Medier, genus och makt. Lund: Studentlitteratur.

Karlsson, M & Johansson, B. (2019) Kvalitativ Innehållsanalys. I Ekström, M. & Johanson, B (red.) Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur, ss. 171-192

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Hämtad från:

https://medarbetare.ki.se/media/26885/download

Bilagor

Hur framställs personen

Vilken kameravinkel är

Bilaga 2 Kodbok

Om inlägget som ska analyseras är ett inlägg med flera bilder är den bild nummer 1 som ska analyseras.

Om det är mer än en person med på bilden är det den längst till vänster som ska analyseras. Om personen längst till vänster är ett barn så är det istället den vuxna personen längst till vänster som ska analyseras.

1. På vilket sätt visas personen på bilden?

1. Dekorativt: Personen i bilden utför ingen aktivitet utan poserar endast som en “dekorativ”

addering till bilden.

2. Handlingskraftig: Personen i bilden utför en handling som är det huvudsakliga syftet med bilden.

3. Annat än ovanstående

2. Vilken typ av engagemang uppmanar bilden mottagaren till?

1. Engagerad i hemmet: Bilden påvisar att individen som avbildas bör köpa/göra det som marknadsförs för att öka sina kunskaper om/förenkla saker som har med hemmet att göra.

2. Engagerad i sin egen kroppskännedom: Bilden påvisar att individen som avbildas bör köpa/göra det som marknadsförs för att öka sin egen självkänsla eller alternera sitt utseende.

3. Engagerad i yrkeslivet: Bilden påvisar att individen som avbildas bör köpa/göra det som marknadsförs för att bli bättre på sitt eget yrke eller få en inblick i ett annat yrke.

4. Annat än ovanstående

3. Vilken posering har personen på bilden?

1. Liggande: Personen på bilden är fotograferad i en mer eller mindre liggande ställning. Detta kan vara på rygg, mage eller på sidan.

2. Sittande: Personen på bilden är fotograferad i en mer eller mindre sittande ställning. Detta innebär sittandes på en stol, en säng eller marken etc.

3. Lutande: Personen på bilden är fotograferad i en mer eller mindre lutande position. Denne kan luta sig mot en vägg eller liknande.

4. Stående: Personen på bilden är fotograferad i en stående ställning. Den lutar sig inte mot någonting utan står rakt upp och ner.

5. Annat än ovanstående

4. Hur framställs personen i bilden ur ett maktperspektiv?

1. Undergiven: Individen på bilden är fotograferad på ett vis som visar denna som passiv, blyg och eftertänksam.

2. Dominant: Individen på bilden är fotograferad på ett vis som visar denna som verksam, utåtriktad och som har saker under kontroll.

3. Annat än ovanstående

5. Vilken är den primära färgen för respektive bild/video?

1. Blå: Alla nyanser av blå. Några exempel skulle kunna vara himlen, blåbär och havet. Här räknas inte Gillettes logotyp med.

2. Rosa: Alla nyanser av rosa. Några exempel skulle kunna vara gris, rosa rosor och indesign logotypen.

3. Grön: Alla nyanser av grön. Några exempel skulle kunna vara gräs, löv och facetime symbolen.

4. Gul: Alla nyanser av gult. Några exempel skulle kunna vara solrosor, solen och apelsinjuice.

5. Svart: Svart är svart och får inte förknippas med grå.

6. Vit: Vitt är vitt. Färgkoden fffff.

7. Grå: Alla nyanser av färgen grå. Några exempel kan vara klippor, betong och cement.

8. Annat än ovanstående

6. Vilket ansiktsuttryck har personen på bilderna?

1. Leende: Personen ser glad ut, ler där den antingen visar tänderna eller bara har uppdragna mungipor. Ord som kan förknippas med leende är smil, glatt ansiktsuttryck, roat

ansiktsuttryck, flin, småskratt, grin, löje, skratt, smajl och småleende

2. Blyg: Personen upplevs som tillbakadragen, obekväm, försynt, osäkerhet, skygg, förlägen, bortkommen och anspråkslös.

3. Allvarlig: Ord som kan förknippas med allvarlig är högtidlig, allvarsam, full av allvar, seriös, uppriktig, ärlig, värdig, sansad, behärskad, sammanbiten; kraftig, eftertrycklig, sträng, bister, koncentrerad och tung. Motsatsord kan vara skämtsam.

4. Annat än ovanstående

7. Hur är personen på bilden klädd?

1. Lättklädd: Personen på bilden har på sig lite kläder, eller väldigt korta kläder så att personen visar mycket hud. Axlar, knäskålar eller magen visas.

2. Välklädd: Personen har på sig kläder så att mindre partier hud visas. Axlar, knäskålar eller magen visas inte.

3. Annat än ovanstående

Man kodar utifrån övergripande delar som visas på bilden. Till exempel om personen har linne och långa byxor så ska man utgå från där flest alternativ stämmer in, alltså att huden inte visas på knäskålar och mage och därför blir personen påklädd.

8. Vilken kameravinkel är bilden tagen i?

1. Grodperspektiv: Personen/objektet är fotad underifrån, det kan göra att det avspeglar en känsla av att personen har makt och status.

2. En face: Personen/objektet blir fotad rakt framifrån

3. Fågelperspektiv: Personen/objektet är fotad ovanifrån, kan göra att det avspeglar en känsla av att personen är liten och svag.

4. Annat än ovanstående

Samtliga kameravinklar gäller oavsett hur lite eller mycket bilden är fotograferad i detta perspektiv.

Detta ska även analyseras om det bara är ett fotograferat objekt med på bilden.

9. Vilken typ av kroppsbyggnad har personen i bilden?

1. Ectomorph: Personen på bilden har en smalare kroppsbyggnad.

2. Endomorph: Personen på bilden har en större kroppsbyggnad med mer kroppsfett.Ofta en päronformad kroppstyp.

3. Mesomorph: Personen på bilden är mer muskulös och har synliga muskler.

4. Annat än ovanstående

Om det är mer än en person med på bilden är det den längst till vänster som ska analyseras. Om personen längst till vänster är ett barn så är det istället den vuxna personen längst till vänster som ska analyseras.

10. Hur håller individen på bilden/videon rakhyveln?

1. Den kvinnliga touchen: innebär att nudda föremålet med lätta fingrar 2. Ett stadigt grepp: innebär med ett fast grepp om rakhyveln

3. Annat än ovanstående

Bilaga 3

Undersökningens resultat, samt exempelbilder.

Tabell 1:1 - Hur individen på bilden visas på vardera instagramkonto.

Figur 1 - Hur individen på bilden visas i undersökningen på det kvinnliga Instagramen och det manliga.

Tabell 2:1 - Uppvisningen av vilket engagemang som vardera genusinriktad marknadsföring uppmanar mottagaren till

Figur 2 - Hur de olika bilderna i undersökningen uppmanar mottagaren till engagemang

Tabell 3:1 - Fördelning av hur personerna på bilderna i undersökningen på respektive konto poserar

Figur 3 - Uppvisning av hur personerna på bilderna i undersökningen poserar

Tabell 4:1 - Uppvisning av hur individen som porträtteras uppfattas ur ett maktperspektiv på vardera konto

Figur 4 - Framställningen av hur individerna på vardera konto i undersökningen utsöndrar makt.

Tabell 5:1 - Den primära färganvändningen i undersökningen

Figur 5 - Distributionen av den primära färgen genom undersökningen

Tabell 6:1 - Vilka ansiktsuttryck som visas i undersökningen

Figur 6 - Fördelningen av olika ansiktsuttryck genom undersökningen

Tabell 7:1 - Hur personerna i undersökningen är klädda

Figur 7 - Fördelningen av hur personerna är klädda genom undersökningen

Tabell 8:1 - Användningen av kameravinklar i undersökningen

Figur 8 - Användningen av olika kameravinklar i undersökningen

Tabell 9:1 - Vilka kroppsbyggnader som skildras i undersökningen

Figur 9 - Vilka olika kroppsbyggnader som skildras i undersökningen

Tabell 10:1 - Hur produkten uppvisas i undersökningen

Figur 10 - Hur presenteras produkten i de olika kontona i undersökningen

Figur 11 - Exempelbild 1 Figur 12 - Exempelbild 2

Figur 13 - Exempelbild 3 Figur 14 - Exempelbild 4