De professionella forskarna är uppenbarligen på god väg. Vad som dock kan vara behövligt som det är nu är först och främst att undersöka hur teorin, även om den ger en god generell överblick över de större förhållandena, egentligen är applicerbar i sammanhanget. De flesta forskarna inom ämnet har hittills baserat sig på Putnam och resultatet av det är som sagt vagt och svårt att koppla samman med
verkligheten. Slutsatsen av dessa studier är den att medlen och förutsättningarna finns men att det är oerhört svårt att mäta utsträckningen och ge några faktiska bevis.
Den framtida forskningen bör också ta i beaktande att de mest framgångsrika studierna hittills varit dem som sett både till professionen och användarna. Sannolikt är det därav som det finns mest matnyttigt att utläsa i Vårheims arbete eftersom han under flera år utfört studier med varierat urval av informanter.
Huruvida det sedan kan vara idé att forska vidare genom att helt enkelt blanda metoder och dels använda sig av kvantitativa respektive kvalitativa data i kombination, är svårt att säga. Dock saknas inom ämnet omfattande studier med sådan metod. Kvalitativa studier, som här då utgör en majoritet av forskningen, tenderar inte bara att göra folk mer restriktiva med sitt tyckande utan bjuder också mindre lättmätta verktyg.
Intressant är också det som här nämns i inledningen att nyanlända ju faktiskt slutar att var nyanlända varpå deras identitet och upplevelser av landet i fråga förändras över tid, därav förändras också deras behov. Att då följa en grupp användare över en längre tid torde vara mycket givande och intressant, för att verkligen söka utröna hur det sociala kapitalet och graden av tillit utifrån folkbiblioteket förändras under flera år.
Därav kunde det också var intressant att i ämnet jämföra olika generationer av invandrare. Därmed försöka få svar på vilka skillnader som här råder mellan exempelvis föräldrar och deras barn eller mor- och farföräldrar och barnbarn. Eftersom det torde vara stora skillnader mellan första och andra generationens invandrare sett till deras förutsättningar och behov kan en sådan komparativ studie ge användbara mätningar som i sig kan utgöra verktyg för efterkommande studier. Även komparativa studier av upplevelsen av biblioteken i hemlandet gentemot biblioteken i det nya landet vore oerhört intressant. Inte minst vad gäller
tillitsfaktorerna. Audunsons et al. studie innehåller delvis sådan information och läsaren noterar snabbt gångbarheten i sådan forskning för att sätta tillitsteorierna i ett mer reellt sammanhang.
10 Slutsatser
Utifrån uppsatsens frågeställningar sammanfattas här den slutledning som därav kan dras.
Kan verksamheterna i fråga sägas generera socialt kapital och tillit?
Verksamheterna kan sägas generera socialt kapital och tillit. Sett till teorin handlar det då främst om överbryggande socialt kapital och generell tillit; det som behövs för att vara en deltagande medborgare av vilka formas ett hållbart samhälle. Denna slutsats grundas på de effekter som informanterna skildrade i sina berättelser. Deltagarna i de verksamheter som skildrades vågade öppna upp sig mer, interagera mer och blev till synes stärkta och mer utåtriktade av att hitta ett tryggt sammanhang i verksamheten. Därmed, återigen, inte sagt att folkbibliotek per automatik eller med säkerhet genererar detta. Dock kan sägas att det är sannolikt att de gör det. Oavsett så finns förutsättningarna för det.
Är personalens upplevelser av aktuella verksamheten och användargruppen till fördel för att generera socialt kapital och tillit?
Även detta kan bekräftas, på grund av att informanterna utan att känna teorin eller termerna, vilka inte explicit uttalades inför eller under intervjun, ändå diskuterade och skildrade just sådana situationer och effekter som är synlig i den tidigare forskning som här använts som referens.
När informanterna exempelvis diskuterade tillit skildrade de situationer som påvisade att folkbiblioteket både har juridiska formalia, rätt inställning och rätt verktyg för att tillgodose just de behov som är relaterade till Putnams teori om ömsesidigt samverkande medborgare.
Sammanfattning
Som diskussionen har ovan angett gav studien utifrån problemet och
frågeställningarna klara besked men lämnar i förhållande till ämnet i sig och föregående forskning mycket att önska på grund av att resultatet utöver de aktuella frågeställningarna lämnade allt för många gråzoner. Med gråzoner åsyftas att allt för mycket kan antas men inte hundraprocentigt säkerställas. Detta tycks komma sig av dels metoden dels omfattning av denna studie. Omfattningen behöver sannolikt vara mycket större och utförandet skulle tjäna på att en större samling intervjuer
kompletterades av omfattande kvantitativa undersökningar. I dessa två olika metoder önskas då att både personal och den utvalda målgruppen för
verksamheterna deltar. Vad som bådar gott är att biblioteken ständigt utökar denna typ av verksamhet, att målgruppen finns bland bibliotekslagens prioriterade grupper samt det att sådan forskning sedan 2010-talet blivit allt mer frekvent. Vi kan med andra ord sannolikt förvänta oss goda forskningsresultat i ämnet inom en snar framtid.
Referenser
Aquilonius, Jennie. (Mars, 2017). Integrationen startar på biblioteket.
Biblioteksbladet. http://biblioteksbladet.se/integrationen-startar-pa-biblioteket/ Audunson, Ragnar, Sophie Essmat, and Svanhild Aabø. (2011). Public Libraries: A Meeting Place for Immigrant Women?. Library and Information Science Research, 33(3), 220–27. https://doi.org/10.1016/j.lisr.2011.01.003
Cox, E., Swinbourne, K., Pip, C., & Laing, S. (2000). A safe place to go: Libraries
and social capital. Sydney: University of Technology, and the State Library of New
South Wales. https://www.sl.nsw.gov.au/sites/default/files/safe_place.pdf Gelderblom, Derik. (2018) The Limits to Bridging Social Capital: Power, Social Context and the Theory of Robert Putnam. The Sociological Review, 66(6), 1309– 324. https://doi.org/10.1177/0038026118765360
Johnson, Catherine A. (2010). Do Public Libraries Contribute to Social Capital?.
Library and Information Science Research, 32(2), 147–55.
https://doi.org/10.1016/j.lisr.2009.12.006
Johnson, Catherine A. (2012). How Do Public Libraries Create Social Capital? An Analysis of Interactions between Library Staff and Patrons. Library and Information
Science Research, 34(1), 52–62. https://doi.org/10.1016/j.lisr.2011.07.0093
Kulturdepartementet. (2013). Bibliotekslag (2013:801).
http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2013:801
Lloyd, A, Kennan M. A, Thompson, K & Qayyum, A. (2013). Connecting with new information landscapes: information literacy practices of refugees. Journal of
documentation, 69(1), 121–144. https://doi.org/10.1108/00220411311295351 Migrationsverket. Statistik: Asyl. (2020). https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Asyl.html
Pilerot, Ola & Hultgren, Frances. Folkbibliotekens arbete för och med nyanlända. Uppsala: 2017.
https://regionuppsala.se/globalassets/kulturutveckling/biblioteksutveckling/lansbibl_ arbete_nyanlanda_webb.pdf
Pilerot, Ola & Lindberg, Jenny. Sedan går jag hem när det stänger: En studie av
nyanländas biblioteksanvändning. Uppsala, 2018.
http://www.lul.se/Global/Kultur/L%C3%A4nsbibliotek%20Uppsala/Projekt/Bilder/ Rapport_Sen%20g%C3%A5r%20jag%20hem_webb.pdf
Putnam, Robert. (1994). What Makes Democracy Work?. IPA Review, 47(1), 31.
https://lnu-se-primo.hosted.exlibrisgroup.com/permalink/f/75a785/TN_proquest204282681 SCB. Hitta statistik: Invandring till Sverige. (2020). https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/
Siisiäinen, Martti. Two Concepts of Social Capital: Bourdieu vs. Putnam. Jyväskylä: Department of Social Sciences and Philosophy University, 2000.
https://www.researchgate.net/publication/200031251_Two_Concepts_of_Social_Ca pital_Bourdieu_vs_Putnam
Svensk biblioteksförening. Framgångsrikt, men förbisett– om bibliotekets betydelse
för integration. Stockholm: Svensk biblioteksförening, 2008.
https://www.biblioteksforeningen.se/rapporter/framgangsrikt-men-forbisett-om-bibliotekens-betydelse-for-integration/
UN High Commissioner for Refugees (UNHCR). (2009). Mapping Integration:
UNHCR's Age, Gender and Diversity Mainstreaming Project on Refugee Integration in Ireland - 2008/2009. Targeted or Mainstream Support to Refugee Integration? Legislation, Policy and Support in Ireland and Selected European Countries. Dublin: UNHCR. https://www.refworld.org/docid/4a55e4712.html Vårheim, Andreas, Sven Steinmo, and Eisaku Ide. (2008). Do Libraries Matter? Public Libraries and the Creation of Social Capital. Journal of Documentation, 64(6), 877–92. https://doi.org/10.1108/00220410810912433
Vårheim, Andreas. (2007). Social Capital and Public Libraries: The Need for Research. Library and Information Science Research, 29(3), 416–28.
https://doi.org/10.1016/j.lisr.2007.04.009
Vårheim, Andreas. (2014). Trust and the role of the public library in the integration of refugees: The case of a Northern Norwegian city. Journal of Librarianship and
Information Science, 46(1), 62–69. https://doi.org/10.1177/0961000614523636
Vårheim, Andreas. (2014). Trust in Libraries and Trust in Most People: Social Capital Creation in the Public Library. The Library Quarterly: Information,