Framtida forskning

Uppsatsen har belyst ett forskningsämne som är aktuellt i modern tid. Flera platser efterfrågar förbättrade kommunikationsmöjligheter eftersom det kan resultera i förbättrad ekonomisk tillväxt. Det kan vara intressant att utföra en liknande forskning på platser som har likvärdiga förutsättningar som Värmland har men som kanske inte nödvändigtvis efterfrågar järnväg, utan istället en annan typ av kommunikation som exempelvis flygtrafik. Det skulle dessutom vara intressant att i framtiden utföra en liknande forskning över vilka effekter den planerade järnvägen gav upphov till, om den blev verklighet. Det hade varit intressant att studera om respondenternas förväntningar kring den föreslagna järnvägen, från ovanstående forskning, i sådana fall speglade det framtida utfallet.

Referenser

Berger, T. & Enflo, K. (2015). Locomotives of local growth: The short- and long-term impact of railroads in Sweden. Journal of Urban Economics, 98(2017), 124-138.

http://dx.doi.org/10.1016/j.jue.2015.09.001

Bing L. (2011). The Study of Labor Mobility and its Impact on Regional Economic. Procedia

Environmental Sciences, 10, 922-928.

doi:10.1016/j.proenv.2011.09.148

Duncombe, C. & Dunne, T. (2018). After liberal world order. International Affairs, 94(1), 25-42. https://doi.org/10.1093/ia/iix234

Kraft, S. (2014). Daily spatial mobility and transport behaviour in the Czech Republic: pilot study in the Pisek and Bystrice and Pernstejnem regions. Human Geographies – Journal of

Studies and Research in Human Geography, 8(2), 51-67. doi:10.5719/hgeo.2014.82.51

Lundquist, K.J. & Trippl, M. (2011). Distance, Proximity and Types of Cross-border Innovation Systems: A Conceptual Analysis. Regional Studies, 47(3), 450-460. https://doi.org/10.1080/00343404.2011.560933

Voelz, J. (2017). Transnationalism and Anti-Globalism. College Litterature, 44(4), 521-526. https://doi.org/10.1353/lit.2017.0032 ‘

Böcker

Andersson, F., Ek, R. & Molina, I. (red.) (2008). Regionalpolitikens geografi: regional

tillväxt i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Johannessen, A. & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Liber AB.

Olsson, E. Hauge, A. & Ericsson, B. (2012). På gränsen: interaktion, attraktivitet och

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Waldo, Å. (2002). Staden och resandet: mötet mellan planering och vardagsliv. Lund: Sociologiska institutionen.

Wärneryd, O., Hallin, P.O. & Hultman, J. (2002). Hållbar utveckling: om kris och

omställning i stad och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Motioner

Motion 2017/18:2158. Oslo-Stockholm 2.55

Rapporter

Hallqvist, A. (2005). Arbetsliv och mobilitet: en forskningsstudie. Stockholm: Arbetslivsinstitutet & författare.

Fjertorp, J. (2013). Hur påverkas kommunernas ekonomi av befolkningsförändringar? Göteborg: Kommunforskning i Västsverige.

Sweco (2017). Oslo-Stockholm Nyttoanalys 2040. Malmö: Saknar förlag

Trafikverket (2017b). Åtgärdsvalsstudie: förbättrad tillgänglighet inom stråket

Stockholm-Oslo.

https://www.trafikverket.se/contentassets/7570ec1764514c9d82ff12ebf3392a59/avs_stockhol m_oslo_signerad_slutrapport.pdf [2018-05-20]

Uppslagsverk

Protektionism. (u.å.). I nationalencyclopedin.

Webbsidor

Arvika kommun (2007). Översiktsplan 2007.

https://www.arvika.se/download/18.12896fa71222fa474f180005598/1339234881248/1.%20Ö

versiktsplan%202007%20för%20Arvika%20kommun%20-%20kommunövergripande%20strategier.pdf [2018-05-16]

European Commission (2018). About TEN-T.

https://ec.europa.eu/transport/themes/infrastructure/about-ten-t_en [2018-04-24]

Europeiska unionen (2018). Resehandlingar för EU-medborgare.

https://europa.eu/youreurope/citizens/travel/entry-exit/eu-citizen/index_sv.htm [2018-05-04]

Regeringskansliet (2015). Hållbar industri, innovationer och infrastruktur.

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/hallbar-industri-innovationer-och-infrastruktur/ [2018-05-02]

Region Värmland (2014). Värmlandsstrategin 2014-2020. http://www.regionvarmland.se/wp-content/uploads/2015/03/varmlandsstrategin_2014-2020.pdf [2018-05-14]

Region Värmland (2017). Oslo-Stockholm 2:55 – Snabbare järnvägsförbindelse mellan

huvudstäderna. http://www.regionvarmland.se/utveckling-tillvaxt/infrastruktur-kommunikationer/jarnvag/oslo-stockholm-255/ [2018-03-25]

Statistiska centralbyrån (2017a). Kommuner i siffror. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=1780&region2=

Statistiska centralbyrån (2017b). Kommuner i siffror.

http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=1765&region2=

http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=1784&region2=

Trafikverket (2017a). Tillsammans ska vi utveckla järnvägens kommunikation.

https://www.trafikverket.se/om-oss/nyheter/Nationellt/2017-10/tillsammans-ska-vi-utveckla-jarnvagens-kommunikation/ [2018-05-10]

Trafikverket (2018). Fyrstegsprincipen.

https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings--och-analysmetoder/fyrstegsprincipen/ [2018-05-05]

Årjängs kommun (2016). Årjängs kommun översiktsplan 2050.

Bilagor

Intervjuguide Arvika kommun

Inledning

• Vilken är din befattning och roll inom organisationen?

• Vad är din bakgrund och hur länge har du varit verksam i din nuvarande roll?

Frågor om kommunikationers betydelse

• Vilka är de viktigaste kommunikationerna för Arvika?

• Vilka är de viktigaste faktorerna som kommunikation medför? • Vilka fördelar medför den befintliga järnvägen för Arvika kommun? • På vilka sätt drar kommunen nytta av den befintliga järnvägen?

• I vilken utsträckning påverkar järnvägskommunikationen pendlingsmöjligheterna till och från kommunen?

• Vad har järnvägskommunikationen för betydelse för företagen i Arvika kommun?

Frågor om kommunikationers framtid

• Vad är Arvika kommuns vision gällande framtida kommunikation med omvärlden och vilken typ av kommunikation prioriteras? (Behöver inte enbart gälla järnväg)

• Utvecklade kommunikationer kan leda till att en ort får större tillgång till fler arbetsmarknader. Vilken eller vilka geografiska arbetsmarknader är betydelsefulla, utifrån er vision gällande kommunikationer?

• Är Arvika delaktig i diskussioner kring kommunikationens utveckling i regionen och på vilket sätt?

• Känner du att Arvika kommun får gehör för sina åsikter kring utvecklingen av kommunikationer i regionen?

• Vad anser du om det föreslagna projektet “Stockholm-Oslo 2:55”?

• Hur kommer Arvika påverkas av den föreslagna tåglinjen “Stockholm-Oslo 2:55”? (Om tåglinjen eventuellt skulle gå via Arvika)

• Om tåglinjen “Stockholm-Oslo 2:55” mot all förmodan inte kommer passera Arvika utan istället Årjäng, hur skulle det påverka framtiden för kommunen?

• Vilka målgrupper använder järnvägen idag och vilka målgrupper hoppas ni kommer använda järnvägen i och med nyetableringen av “Stockholm-Oslo 2:55”?

Avslutning

• Vi har inga fler frågor. Har du något som du vill ta upp som kan vara aktuellt för vår undersökning?

Intervjuguide Årjängs kommun

Inledning

• Vilken är din befattning och roll inom organisationen?

• Vad är din bakgrund och hur länge har du varit verksam i din nuvarande roll?

Frågor om kommunikationers betydelse

• Vilka är de viktigaste kommunikationerna för Årjäng?

• Vilka är de viktigaste faktorerna som kommunikation medför?

• Av vilken anledning vill Årjäng ha tågtrafik och på vilka sätt skulle kommunen gynnas vid en nyetablering av tågtrafik?

• Hur kompletterar järnvägen det nuvarande kommunikationsstråket E18? • I vilken utsträckning tror ni att den eventuella nyetableringen av

järnvägskommunikation påverkar pendlingsmöjligheterna till och från kommunen? • Vad skulle järnvägskommunikationen betyda för företagen i Årjängs kommun?

Frågor om Årjängs kommunikation ur ett regionalt perspektiv

• Vad är Årjängs kommuns vision gällande framtida kommunikation med omvärlden och vilken typ av kommunikation prioriteras? (Behöver inte enbart gälla järnväg) • Utvecklade kommunikationer kan leda till att en ort får större tillgång till fler

arbetsmarknader. Vilken eller vilka geografiska arbetsmarknader är betydelsefulla, utifrån er vision gällande kommunikationer?

• Är Årjäng delaktig i diskussioner kring kommunikationens utveckling i regionen och på vilket sätt?

• Känner du att Årjängs kommun får gehör för sina åsikter kring utvecklingen av kommunikationer i regionen?

• Vad anser du om det föreslagna projektet “Stockholm-Oslo 2:55”?

• Hur kommer Årjäng påverkas av den föreslagna tåglinjen “Stockholm-Oslo 2:55”? (Om tåglinjen eventuellt skulle gå via Årjäng)

• Om tåglinjen “Stockholm-Oslo 2:55” inte kommer passera Årjäng utan istället Arvika, hur skulle det påverka framtiden för kommunen?

• Vilka målgrupper använder järnvägen idag och vilka målgrupper hoppas ni kommer använda järnvägen i och med nyetableringen av “Stockholm-Oslo 2:55”?

Avslutning

• Vi har inga fler frågor. Har du något som du vill ta upp som kan vara aktuellt för vår undersökning?

Intervjuguide Region Värmland

Inledning

• Vilken är din befattning och roll inom organisationen?

• Vad är din bakgrund och hur länge har du varit verksam i din nuvarande roll?

Frågor om kommunikationers betydelse

• Vilka är de viktigaste kommunikationerna för Region Värmland? • Vilka är de viktigaste faktorerna som kommunikation medför?

• Vilka fördelar medför den befintliga järnvägen för Region Värmland? • På vilka sätt drar regionen nytta av den befintliga järnvägen?

• I vilken utsträckning påverkar järnvägskommunikationen pendlingsmöjligheterna inom samt till och från regionen?

• Vad betyder järnvägskommunikationen för företagen i Region Värmland?

Frågor om kommunikationers framtid

• Vad är Region Värmlands vision gällande framtida kommunikation med omvärlden och vilken typ av kommunikation prioriteras?? (Behöver inte enbart gälla järnväg) • Vad anser du om det föreslagna projektet “Stockholm-Oslo 2:55”?

• Hur vill Region Värmland att den föreslagna tåglinjen ska sträcka sig?

• Vad är det som avgör vart den föreslagna järnvägen 2:55 kommer att sträcka sig? • Hur kommer Region Värmland påverkas av den föreslagna tåglinjen “Stockholm-Oslo

2:55”?

• Hur skulle Arvika påverkas av den föreslagna tåglinjen “Stockholm-Oslo 2:55”? (Om tåglinjen eventuellt skulle gå via Arvika)

• I Trafikverkets ÅVS om kommunikationen mellan Oslo och Stockholm står det att den nya järnvägen troligen kommer sträcka sig genom Arvika. Årjäng har lagt fram

förslag på järnväg som går parallellt med E18 mot Oslo. Hur resonerar region Värmland kring detta förslag?

• Hur skulle Årjäng påverkas av den föreslagna tåglinjen “Stockholm-Oslo 2:55”? (Om tåglinjen eventuellt skulle gå via Årjäng)

• Är kommunerna i regionen delaktiga i diskussioner kring järnvägens utveckling och isåfall på vilket sätt?

• Utvecklade kommunikationer kan leda till att en ort får större tillgång till fler arbetsmarknader. Vilken eller vilka geografiska arbetsmarknader är betydelsefulla, utifrån er vision gällande kommunikationer?

• Vilka målgrupper använder järnvägen idag och vilka målgrupper hoppas ni kommer använda järnvägen i och med nyetableringen av “Stockholm-Oslo 2:55”?

Avslutning

• Vi har inga fler frågor. Har du något som du vill ta upp som kan vara aktuellt för vår undersökning?