Framtida forskning

Utifrån vår studie kan vi endast uttala oss om de samtal som vi har analyserat. Vi kan ge preliminära råd om hur kommunikationen med patienter med afasi skulle kunna förbättras på enheten, men för att med en större säkerhet kunna uttala sig om detta krävs en studie med ett mer omfattande undersökningsmaterial. Det skulle även vara av intresse att göra retrospektiva studier genom bland annat kvalitativa intervjuer med läkarna och patienterna i denna studie. Utifrån detta skulle ett rådgivningsmaterial kunna utformas och en potentiell effekt av detta mätas.

49

Referenser

Afasiförbundet I Sverige, hämtad den 20:e januari 2012.

http://www.afasi.se/index.php?option=com_content&view=article&id=47&Itemid=53 Ahlsén, E. (2008a). Språkstörningar hos vuxna (förvärvade språkstörningar – allmän del)

Hartelius, L., Nettelbladt, U. & Hammarberg, B(Red.), Logopedi (s187-197). (2008). Lund: Studentlitteratur.

Ahlsén, E. (2008b). Förvärvade språkstörningar hos vuxna vid fokala hjärnskador. Hartelius, L., Nettelbladt, U. & Hammarberg, B (Red.), Logopedi (s199-206). (2008). Lund: Studentlitteratur.

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod (2, [uppdaterade] uppl ed.). Lund: Studentlitteratur.

Beeke, S., Maxim, J., & Wilkinson, R. (2007). Using conversation analysis to assess and treat people with aphasia. Seminars in Speech and Language, 28(2), 136-147. doi:10.1055/s- 2007-970571

Caris-Verhallen ,W., Kerkstra A., Bensing M. J. (1999). Non-verbal behaviour in nurse- elderly patient communication. Journal of Advanced Nursing, 29(4), 808-818.

Damico, J.S., Oelschlaeger, M, Simmons-Mackie, N. (1999) Qualitative methods in aphasia research: conversation analysis. Aphasiology, 13:9-11, 667-679.

Fredriksson, L. (1999). Modes of relating in a caring conversation: A research synthesis on presence, touch and listening. Journal of Advanced Nursing, 30(5), 1167-1176.

doi:10.1046/j.1365-2648.1999.01192.x

Gagne, J. P., & Wyllie, K. A. (1989). Relative effectiveness of three repair strategies on the visual-identification of misperceived words. Ear and Hearing, 10(6), 368-374.

50

Goodwin, C. (2003). Conversation and brain damage. Oxford ; New York: Oxford University Press.

Have, P.T.(2007). Doing conversation analysis. (2. ed.) London: SAGE

Hemsley, B., Sigafoos, J., Balandin, S., Forbes, R., Taylor, C., Green, V. A., & Parmenter, T. (2001). Nursing the patient with severe communication impairment. Journal of Advanced

Nursing, 35(6), 827-835. doi:10.1046/j.1365-2648.2001.01920.x

Heritage, J. & Maynard, D.W. (red.) (2005). Communication in medical care: interaction

between primary care physicians and patients. Cambridge: Cambridge University Pres.

Herrmann, M., Reichle, T., Lucius-Hoene, G., Wallesch, C. W., & Johannsen-Horbach, H. (1988). Nonverbal communication as a compensative strategy for severely nonfluent aphasics? A quantitative approach. Brain and Language, 33(1), 41-54.

Hutchby, I., & Wooffitt, R. (2008). Conversation analysis (2nd ed.). Cambridge: Polity.

Jefferson, G. (1984) On stepwise transition from talk about a trouble to inappropriately next positioned matters. Cambridge University Press.

Kendon, A. (2004). Gesture: Visible action as utterance. New York: Cambridge University Press.

Labov, W. (1972). Language in the inner city: Studies in the black english vernacular (4 pr ed.). Oxford: Blackwell.

Lindström E, Werner C (1995). Neurolingvistisk Afasiundersökning A-NING. Stockholm: Ersta utbildningsinstitut.

Lindström, J. (2002) Från satsschema till turschema? Förfältet i fokus Språk och Stil, 11. NF (2001). Pp. 25-80

Lind, M. (2005) Conversation? More than words. A Norwegian case study of the

establishment of a contribution in aphasic interaction. International Journal of Applied

51

Linell, P. (1998). Approaching dialogue: Talk, interaction and contexts in dialogical

perspectives. Philadelphia; Amsterdam: John Benjamin’s Publishing.

Maynard, D. W., & Heritage, J. (2005). Conversation analysis, doctor-patient interaction and medical communication. Medical Education, 39(4), 428-435. doi:10.1111/j.1365-

2929.2005.02111.x

Milroy, L., & Perkins, L. (1992). Repair strategies in aphasic discourse; towards a collaborative model. Clinical Linguistics & Phonetics, 6(1-2), 27-40.

doi:10.3109/02699209208985517

Nordenstam, K. (1994). Korpus gruppsam: Materialpresentation. Göteborg.

Norrby, C. (2004). Samtalsanalys: Så gör vi när vi pratar med varandra (2, [rev] ed.). Lund: Studentlitteratur.

Oelschlaeger, M. L., & Damico, J. S. (1998). Joint productions as a conversational strategy in aphasia. Clinical Linguistics & Phonetics, 12(6), 459-480.

doi:10.3109/02699209808985238

Parr, S., Byng. S., Gilpin. & Ireland, C. (1999). Talking about aphasia? Living with loss of language after stroke. Journal of Advanced Nursing, 29(2), 518-518.

Perkins, L. (1993). The impact of neuropsychological impairments on conversation ability in

aphasia. Doktorsavhandling, University of Newcastle Upon Tyne, Department of

Speech.

Perkins, L. (1995). Applying conversation analysis to aphasia: Clinical implications and analytic issues. European Journal of Disorders of Communication: The Journal of the

College of Speech and Language Therapists, London, 30(3), 372-383.

Plejert, C., Samuelsson, C., Anward, J. (2010). Att få sista ordet. Om avslutande av sekvenser i samtal med personer med kommunikativa funktionshinder. Språk och Interaktion 2 (ss. 249- 263). Helsingfors: Nordica, Helsingfors Universitet.

52

Pound, C., Parr, S., Lindsay, J. & Woolf., C. (2004). Beyond aphasia: Therapies for living

with communication disability. Bicester: Speechmark.

Rose, T. A., Worrall, L. E., & Mckenna, K. T. (2003). The effectiveness of aphasia-friendly principles for printed health education materials for people with aphasia following stroke.

Aphasiology, 17(10), 947-963. doi:10.1080/02687030344000319

Sacks, H., Schegloff, E. A., & Jefferson, G. (1974). A simplest systematics for the organization of turn-taking for conversation. Language, 50 (4, Part 1), s. 696-735.

Schegloff, (1992). Lectures on conversation: Introduction, s.xii-lii. Oxford: Blackwell Publishers.

Schegloff, E. A. (2007). Sequence organization in interaction. Cambridge: Cambridge University Press.

Silverman, D. (1993). Interpreting qualitative data: Methods for analyzing talk, text and

interaction. London: Sage.

Sundin, K., & Jansson, L. (2003). 'Understanding and being understood' as a creative caring phenomenon--in care of patients with stroke and aphasia. Journal of Clinical Nursing,

12(1), 107-116.

Sundin, K., Jansson, L., & Norberg, A. (2000). Communicating with people with stroke and aphasia: Understanding through sensation without words. Journal of Clinical Nursing,

9(4), 481-488.

Sundin, K., Norberg, A., & Jansson, L. (2001). The meaning of skilled care providers' relationships with stroke and aphasia patients. Qualitative Health Research, 11(3), 308- 321.

Wilkinson, R., Gower, M., Beeke, S. & Maxim, J (2007). Adapting to conversation as a language-impaired speaker: Changes in aphasic turn construction over time.

53

Worrall, L., Rose, T., Howe, T., McKenna, K., & Hickson, L. (2007). Developing an evidence‐base for accessibility for people with aphasia. Aphasiology, 21(1), 124-136. doi:10.1080/02687030600798352

54

Omnämnanden

Tack till vår hjälpsamma vetenskapliga handledare Niklas Norén, som på distans har lagt ner mycket tid för att denna uppsats skulle bli bra. Tack till Inger Gillholm, vår kliniska handledare, som gav idén till detta arbete och ett flertal gånger haft tålamod när vi behövde hjälp samt hjälpt oss med inspelningarna. Tack Eva Muhrman, som trots att hon inte varit vår handledare har varit väldigt involverad och hjälpsam i projektet. Även tack till alla patienter, läkare och anhöriga, vars deltagande ligger till grund för denna studie.

i

Bilaga. Transkriptionsnyckel

(.) Paus

Underbart Emfatiskt uttal

U:nderbart Förlängning av förgående ljud

U:::nderbart Ytterligare förlängning

Und- Avbrutet ord

[] Överlappande tal

[[ Samtidigt inledda yttranden

= Skilda yttranden som följer varandra utan någon paus emellan.

°Underbart° Sägs med tystare röst.

+Underbart+ Sägs med starkare röst.

(NICKAR) Gester eller blickar.

SKRATT Alla skrattar.

SKRATTAR Talaren skrattar.

*underbart* Sägs med gråtmild röst.

.hjo Inandning föregår ord.

^mhm^ Sägs med glidande uttal.

.hh hh Hörbar inandning respektive utandning.

(underbart) Osäker transkription.

(x) Ohörbart ord.

ii

(xxx) Flera ohörbara ord.

<du är underbar> Långsammare taltakt än vanligt.

>underbara käraste< Snabbare taltakt än vanligt.

» Repliken fortsätter på en senare rad (används vid samtidiga yttranden)

→ Fortsättningsintonation.

↑ Stigande talton.

? Frågeintonation i samband med frågehandlingar.

↓ Fallande talton.