Framtida forskning

Ärlemalm-Hagsér (2012) skriver att forskare efterfrågar studier som utgår från komplexiteten av lärandet för hållbar utveckling i förskolan. Föreliggande studie är inte särskilt omfattande, dock kan den ge inblick i hur pedagogernas förutsättningar att skapa lärotillfällen tillsammans med barnen påverkas av normer och värderingar. Framtida forskning skulle kunna utgå från flera förskolor för att få en mer representativ bild. Det hade även kunnat förhålla sig till andra teorier och utgångspunkter för att få fler perspektiv på dilemmat. Studien hade kunnat utvecklas genom observationer i verksamheten för att få en bild av hur det arbetas med och inte endast pedagogernas version. För vidare forskning inom ämnet hade det varit intressant att se barns perspektiv på begreppet hållbar utveckling. Detta hade till exempel kunnat genomföras via intervjuer med barnen.

Sandell, Öhman och Östman (2005) skriver att lärandet för hållbar utveckling på en internationell nivå är relativt outforskad. Dock finns det idag fler studier som har gjorts på ett internationellt plan, bland annat Nordéns (2016) studie. Studien omfattar lärandet för hållbar utveckling på högstadie- och gymnasienivå. Studier som omfattar lärandet för

38

hållbar utveckling i förskolan lyser dock fortfarande med sin frånvaro. I processen för den här studien har den bristande forskningen uppmärksammats och vi har på så sätt behövt förhålla oss till mer lokala studier än globala samt studier riktade åt den svenska skolan. Därför hade det varit väsentligt att genomföra studien internationellt för att få fler kontextuella perspektiv. Om en förhåller sig till vår yrkesprofession så är det viktigt att forskningen inom det här ämnet utvecklas för att skapa en högre standard som innehåller samma kvalitet oberoende av vilken förskola en befinner sig på. Vidare hade det varit intressant att se hur hållbar utveckling integreras med andra ämnen i förskolan som till exempel matematik, literacy och musik. Detta för att arbeta för hållbar utveckling på ett naturligt sätt i den dagliga verksamheten.

Dock kommer det alltid att förekomma en viss komplexitet. Normer och värderingar påverkar definitionen av vad begreppet hållbar utveckling innebär för individer vilket gör att vi inte kommer från att alla kan ha olika uppfattningar om vad begreppet innebär. Så vad innebär det för kunskapsbildningen att den styrs av normer och värderingar? Vidare forskning kan studera vad normer och värderingar har för betydelse för kunskapsbildningen kring ämnet hållbar utveckling. Även en studie om hur en mer tydlig och konkret definition av begreppet hade påverkat kunskapsbildningen hade varit intressant. Ett utvecklingsarbete hade också varit väsentligt för vidare forskning, att som en forskare vara en del av hur ett arbetslag arbetar för hållbar utveckling och utnyttja den relation som finns mellan verksamhet och högskola. Trots en komplexitet kring ämnet i sig så är det viktigt för att gemensamt skapa en mer hållbar framtid. En kan inte göra allt, men alla kan göra något.

39

7 Referenser

Almers, E. (2009). Handlingskompetens för hållbar utveckling: tre berättelser om vägen

dit. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bell, J. & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. 5., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Bell, S. & Morse, S. (2008). Sustainability indicators. Measuring the Immeasurable? London: Earthscan.

Björneloo, I. (2011). Hållbar utveckling: att undervisa utifrån helheter och sammanhang. 2., [uppdat.] uppl. Stockholm: Liber

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Dahlbeck, J., & De Lucia Dahlbeck, M. (2012). Needle and stick save the world: Sustainable development and the universal child. Discourse: Studies in the Cultural

Politics of Educations, 33 (2), 267-281.

Davis, J. M. (2010). Young Children and the Environment. Early Education for

Sustainability. New York: Cambridge University Press.

Dempsey, N., Bramley, G., Power, S. & Brown, C. (2011). The Social Dimension of Sustainable Development: Defining Urban Social Sustainability. Sustainable

Development, 19, 289–300.

Hasslöf, H. (2009). Tankar om hållbar utveckling och lärande. [Sverige]: Helen Hasslöf

Hedenfelt, E. (2013). Hållbarhetsanalys av städer och stadsutveckling: ett integrerat

perspektiv på staden som ett socioekologiskt, komplext system. Malmö: Malmö högskola

Ideland, M. Hillbur, P. & Malmberg, C. (2015). Det KRAV-märkta barnet. Om subjektskonstruktioner i lärande för hållbar utveckling. Resultatdialog 2015. 85-95

40

https://www.mah.se/Forskning/Sok-pagaende-forskning/Det-KRAV-markta-barnet-Om- subjektskonstruktioner-i-Larande-for-hallbar-utveckling/ [Hämtad 2017-05-15]

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Noddings, N. (2003). Caring: a feminine approach to ethics & moral education. 2. ed. Berkeley, Calif.: University of California Press

Nordén, B. (2016). Learning and teaching sustainable development in global-local

contexts. Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle. Tillgänglig på Internet:

http://hdl.handle.net/2043/20501

Regeringskansliet (2015). Mål för klimat och luft. Regeringen.

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/miljo-och-klimat/klimat-och-luft/mal-for- klimat-och-luft/ [Hämtad 2017-02-22]

Sandell, K., Öhman J., & Östman, L. (2005). Education for sustainable development:

Nature, school and democracy. Lund: Studentlitteratur.

Schnack, K. (1994). Some further comments on the Action Competence Debate. In B. B. Jensen & K. Schnack (Eds.), Action and Action competence as Key Concepts in Critical

Pedagogy, (12), 185-190. Copenhagen: Royal Danish School of Educational Studies.

Sellbjer, S. (2006). Pedagogisk kunskapsteori - ett verktyg för lärares lärande. Didaktisk

Tidskrift, 16 (4), 7-20.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98: Reviderad 2016. Stockholm: Fritzes.

Thomsson, Heléne (2010). Reflexiva intervjuer. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

41

World Commission on Environment and Development (1987). Our common future. [Nairobi]: [United Nations Environment Programme]

Zenelaj, E. (2013). Education for sustainable development. European Journal of

Sustainable Development, 2 (4), 227-232.

Åsberg, R. (2000). Ontologi, epistemologi och metodologi: en kritisk genomgång av vissa

grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser. Göteborg: Institutionen för

pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet

Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Nordisk barnehageforskning. Lärande för hållbar utveckling

i förskolan - Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text, 5 (14), 1-

17.

Ärlemalm-Hagsér, E. (2013). Engagerade i världens bästa?: lärande för hållbarhet i

förskolan. Göteborg: Göteborgs universitet. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/32675

Öhman, J. (2006). Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling:

meningsskapande i ett genomlevandeperspektiv. Örebro: Örebro universitet.

Öhman, J. (2009). Att utbilda för hållbar utveckling: Ett pluralistiskt perspektiv. Bidrag presenterat vid konferensen: Nycklar till framtiden - lärande för hållbar utveckling, Nyköping 18-19 november 2009.

Öhman, J. (2016). New ethical challenges within environmental and sustainability education. Environmental Education Research, 22 (6), 765-770.

42

Bilagor