Framtida forskning

Eftersom studien har studerat hur fritidshemslärarnas uppfattar arbetet med det kompensatoriska uppdraget i samverkan med den obligatoriska skolan samt vilka möjligheter/hinder de har för att lyckas med detta. Det vore intressant att se vidare forskning kring vad skolledning har för syn på samverkans roll i skolan samt hur de arbetar med samverkan i det dagliga arbetet. Andra

utvecklingsmöjligheter för studien är om även lärare från den obligatoriska skolan hade intervjuats för att få deras syn kring samverkan.

7.4 Slutord

Genom denna studie har vi fått en fördjupad kunskap om samverkans betydelse för all

verksamhet inom skolan. Vi har försökt belysa fritidshemslärarnas perspektiv kring samverkan, genom intervjuerna med dem samt att ta del av tidigare forskning för att få en helhetsbild. Detta har bidragit till att besvara studiens syfte samt forskningsfrågor.

31

Referenslista

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolknings och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Studentlitteratur.

Berg, G. (2003). Att förstå skolan: en teori om skolan som institution och skolar som organisation. Studentlitteratur.

Blomkvist, P., Hallin, A., & Lindell, E. (2018). Metod för företagsekonomer uppsats enligt 4- stegsmodellen. Studentlitteratur.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. Uppl).Liber.

Björndal, C.R.P. (2018). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning (2. uppl.). Liber.

Calander, F. (1999). Från fritidens pedagoger till hjälplärare: fritidspedagoger och lärares yrkesrelationer i integrerade arbetslag. Diss. Uppsala Studies in Education 80. Davidsson, B. (2008). Skolans rum och platser sett ut ur barnens perspektiv. I. Sandberg, A.

(red.), Miljöer för lek lärande och samspel (s. 37–62). Studentlitteratur.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4. uppl.). MTM.

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 34–53.) Liber.

Fröman, H. (2015). Arbetslaget – samverkan eller teamutveckling? I Pihlgren, Ann S. (red.) Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget. Studentlitteratur, ss. 135–149. Haglund, B. (2004). Traditioner i möte: en kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med

samlingar i skolan. (Göteborg Studies -In Educational sciences 224). https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/16424/3/gupea_2077_16424_3.pdf

Hippinen Allgren, A. (2015). Miljön som redskap. I: Philgren, A. S. (red.) Fritidshemmet och skolan: det gemmensamma uppdraget. Studentlitteratur.

Hjalmarsson,. M. (2009). Lärarprofessionens genusordning: en studie av lärares uppfattningar om arbetsuppgifter, kompetens och förväntningar. Göteborgs

32

Johansson, I. (2011). Fritidshemspedagogik: idé, ideal, realitet. Liber AB. Kroksmark,. T. (2011). Den tidlösa pedagogiken. Studentlitteratur.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Lindmark, E. (2009). Läroplaner och andra styrdokument före 1970 [Elektronisk resurs]. (11.

uppl., rev. 2009). Stockholms universitetsbibliotek.

Lom, E. & Sullenger, K. (2011). Informal spaces in collaborations: exploring the

edges/boundaries of professional development. Professional Development in Education, 37.

Närvänen, A-L., & Elvstrand, H. (2014). På väg att (om)skapa fritidshemkulturer. Om visioner, gränsdragningar och identitetsarbete, Barn – Forskning om barn og barndom i Norden, Volym 32, 9–25. https://doi.org/10.5324/barn.v33i3.3498

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 220–234.) Liber.

Rohlin, M. (2001). Att styra i namn av barns fritid: en nutidshistoria om konstruktionen av dagens fritidshem i samordning med skolan. Diss. Univ., 2001. Stockholm

Rohlin, M. (2017). Den problematiska Fritiden. I M. Rohlin (Red.), Teori som praktik i fritidshemmet (s. 15–24). Gleerups.

Selander, S. (2017). Didaktiken efter Vygotskij: design för lärande. Liber.

Svensson, P. & Ahrne, G, (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 17–31) Liber.

Skollagen. (SFS 2010:800). Skollagen – Med lagen om införandet av skollagen (2010:801). Åttonde upplagan.

Skolverket. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Lpo94. Skolverket.

Skolverket. (2001). Integration förskoleklass, grundskola och fritidshem. Dnr 98:2144. Skolverket.

Skolverket. (2011). Fritidshemmet – En samtalsguide om uppdraget, kvalitet och utveckling. Skolverket.

33

Skolverket. (2014). Allmänna råd: kommenterare Fritidshemmet. Skolverket.

Skolverket. (2018). Nya läroplansdelar för fritidshemmet och förskoleklassen: en utvärdering av Skolverkets insatser samt implementeringen av läroplansdelar för fritidshemmet. (Rapport nr. 474). https://www.skolverket.se/publikationer?id=4021

Skolverket. (2019a). Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011: Reviderad 2019. Skolverket.

Skolverket. (2019b). Elever och personal i fritidshemmet läsåret 2018/19. Diarienummer: 2019:00323

https://www.skolverket.se/download/18.2a23c2b1698641e369a0a/1555424941513/pdf4 085.pdf

SOU 1974:42. Barns fritid. Fritidsverksamhet för 7–12 åringar. Statens offentliga utredningar. SOU 1997:21. Växa i lärande. Förslag till ny läroplan för barn och ungdom 6–16 år. Statens

offentliga utredningar.

Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (208–219). Liber.

Säljö, R. (2017). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U, Lundgren & R Säljö & C Liberg (Red.), Lärande Skola Bildning – Grundbok för lärare (s.203–264). (4. Uppl). Natur & Kultur

Vetenskapsrådet (2021). Etik i forskningen. Hämtad 2021-04-15 från

34

Bilaga 1

Yrkesverksamma år inom fritidshemmet Arbetar du som resurs i klassrummet dagtid? Huvudfrågor

• Kan du berätta lite om hur samverkan mellan fritidshemmet och skolan ser ut på xx- skolan? Varför/Varför inte.

• Kan du berätta hur du tycker samverkan mellan skolan och fritidshemmet fungerar nuläget?

• Berätta om hur du tänker om att fritidshemmet ska komplettera skolan?

• Kan du berätta om något konkret exempel på där samverkan mellan er lärare har påverkat en elevs lärande och utveckling?

• Ger skolledning/rektor er möjlighet att kunna samverka mellan fritidshemmet och skolan?

- Kan du ge några konkreta exempel?

• Skulle du vilja ha samverkan med den obligatoriska skolan i större utsträckning än vad ni har nu?

• Känner du att skolledningen vill att ni ska samverka med varandra? - Är det ett uttalat mål från ledningens sida?

- Får ni kompetensutveckling inom detta område?

• Hur skulle du vilja att samverkan såg ut om du fick bestämma? • Något mer du skulle vilja tilläga om det vi nu har pratar om? Reservfrågor

• Berätta vad du tycker är positivt med samverkan med klasslärare. • Kan du ge några konkreta exempel?

• Berätta vad du tycker är mindre positivt med samverkan med klasslärare. • Kan du ge några konkreta exempel?

• Vad tycker du är viktigt för att samverkan mellan fritidshemslärare och klasslärare ska fungera?

35

Bilaga 2

Missivbrev

Hej! Datum 8/4 2021 Vi är två studenter som heter Dennis Åkesson och Peter Neuman som nu går den sjätte och sista terminen på grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem på Jönköping University. Det har nu blivit tid för oss att skriva vårt examensarbete. Vi har under vår tid på Högskolan

varit intresserade av samverkan, och vill med vår studie undersöka hur lärare i fritidshem upplever samverkan med den ordinarie skolan.

För att kunna genomföra vår studie kommer vi att behöva intervjua lärare som är verksamma i fritidshem. Om du väljer att ställa upp på en intervju skulle det kunna gå till på två olika sätt. På grund av den rådande pandemin har vi möjlighet att hålla intervjun digitalt via Zoom, men vi kan även komma ut till er verksamhet och träffa er om det fungerar.

Det är viktigt att du som deltar i en intervju vet att vi i vår forskningsstudie utgår från de forskningsetiska principerna. Det innebär att alla uppgifter behandlas med största varsamhet, inga obehöriga kommer få ta del av dem. Alla uppgifter som framkommer används enbart för undersökningens syfte. Alla uppgifter kring deltagarna kommer vara konfidentiella. Alla lärare samt skolor i studien kommer få fiktiva namn för att skydda deltagarnas identiteter.

Deltagandet är frivilligt, man kan när som helst avbryta sin medverkan. Examensarbetet kommer att publiceras efter godkänd examination.

Har ni frågor, kontakta oss.

Dennis Åkesson Peter Neuman

akde18kn@student.ju.se nepe18fj@student.ju.se 076 86 01 825 073 36 38 198

Med vänliga hälsningar