Framtida forskning

I diskussionen tar vi upp att de mer komplexa kognitiva processerna kan utnyttjas för att utveckla de mindre komplexa processerna. Av den anledningen skulle en intressant studie kunna vara att undersöka resultat i matematik mellan elever som främst arbetat med de tre mindre komplexa processerna jämfört med elever som främst arbetat med de tre mest komplexa processerna.

Det är möjligt att använda vårt analysverktyg för att granska andra läromedelsserier eller läromedel riktade till andra årskurser. Med justeringar av kodningsmanualen är det också möjligt att analysera andra områden inom matematik. Framtida studier skulle också likt Johanssons (2006) studier kunna behandla hur läromedel används i klassrummet eller hur de mål för undervisningen som uttrycks i läromedel uppfylls i praktiken. Förslag på

undersökningar kan då vara att titta på hur läraren använder läromedlet, hur eleverna och läraren uppfattar läromedlet eller vad eleverna faktiskt lär sig, även lärarhandledningen kan vara intressanta att analysera.

Slutligen är en möjlig undersökning att studera hur läromedel och mål för undervisningen i läromedel är kopplat till matematisk kompetens. Begreppet matematisk kompetens som forskats på av Mathematics Learning Study Committee (Kilpatrick, Swafford & Findell.

2001), The National Council of Teachers of Mathematics (2000) och Niss och Højgaard Jensen (2002) är en del av bakgrunden i framställandet av de matematiska förmågorna i Lgr11 (Jahnke, 2010, s.4). Därför kan det vara intressant att studera läromedel i förhållande till matematisk kompetens.

32

Referenser

Anderson, L.W., Krathwohl, D.R. & Bloom, B.S. (red.). (2001). A taxonomy for learning, teaching, and assessing: a revision of Bloom's taxonomy of educational objectives.

(Complete ed.) New York: Longman.

Asikainen, K., Nyrhinen, K., Rokka, P. & Vehmas, P. (2016). Mera Favorit matematik 6A.

Lund: Studentlitteratur.

Bergström, G., & Boréus, K., 1959. (2012). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (3., [utök.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Boesen, J., Helenius, O., Bergqvist, E., Bergqvist, T., Lithner, J., Palm, P., & Palmberg, B.

(2014). Developing mathematical competence: From the intended to the enacted curriculum.

The Journal of Mathematical Behavior, 33, 72-87.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., rev. uppl.) Malmö: Liber.

Brändström, A. (2005). Differentiated tasks in mathematics textbooks : an analysis of the levels of difficulty (Licentiate dissertation). Luleå. Hämtad 2018-04-29, från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-18110

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (3., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Fan, L. (2013). Textbook research as scientific research: towards a common ground on issues and methods of research on mathematics textbooks. ZDM : The International Journal on Mathematics Education, 45(5), 765-777. doi:10.1007/s11858-013-0530-6

Jahnke, A. (2010). Ny läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.

Nämnaren, 2010 (4), 3–5.

Heikka, L. (2015). Matematiklärares målkommunikation : En jämförelse av elevernas uppfattningar, lärarens beskrivningar och den realiserade undervisningen (Licentiate dissertation). Luleå. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-17280

33

Johansson, M. (2003). Textbooks in mathematics education: a study of textbooks as the potentially implemented curriculum. Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2003. Luleå.

Johansson, M. (2006). Teaching mathematics with textbooks: a classroom and curricular perspective. Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2006. Luleå.

Juter, K. (2014). De matematiska förmågorna [Elektronisk resurs]. Skolverket, Stockholm Hämtad 2018-04-29 från

https://larportalen.skolverket.se/#/modul/1-matematik/Gymnasieskola/441_undervisamatematikutifranformagorna%20GY/1_attarbetame ddematematiskaformagorna/

Jäder, J. (2015). Elevers möjligheter till lärande av matematiska resonemang [Elektronisk resurs]. Lic.-avh. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2015. Norrköping.

Kilpatrick, J., Swafford, J. & Findell, B. (Red.) (2001). Adding it up : Helping children learn mathematics. Washington, D.C.: National Academy Press.

National Council of Teachers of Mathematics. (2000). Principles and standards for school mathematics. Reston. The National Council of Teachers of Mathematics, Inc.

Niss, M. & Højgaard Jensen, T. (Red.) (2002). Kompetencer og matematiklæring: ideer og inspiration til udvikling af matematikundervisning i Danmark. København:

Undervisningsministeriets forlag.

Olsson, I. & Forsbäck, M. (2013). Eldorado Matte 6A. Stockholm: Natur & Kultur

Skolinspektionen. (2009). Undervisningen i matematik – utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. Stockholm: Skolinspektionen

Skolverket. (2009). Redovisning av uppdrag om att utarbeta nya kursplaner och

kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer m.m. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasiekolan 2011. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/om-

skolverket/publikationer/visa-enskild-34

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705

Skolverket (2016). TIMSS 2015: svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2017a). Skolverkets lägesbedömning 2017. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2017. [Stockholm]: Skolverket.

Skolverket. (2017c). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik, Stockholm, Skolverket.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Webb

Nationalencyklopedin. (u.å.). Läromedelsgranskning. Hämtad 2018-04-05, från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/läromedelsgranskning

Stridsman, S. (2014, 19 november). Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel.

Skolvärlden. Hämtad 2018-04-05, från http://skolvarlden.se/artiklar/atta-av-tio-larare-hinner-inte-granska-laromedel

Vetenskapsrådet. (2018). Ägandet av forskningsresultat. Hämtad 2018-04-29, från http://www.codex.vr.se/agande1.shtml

Österman, T. Bråting, K. (2015, 15 december). Österman & Bråting: Får eleverna lära sig matematik i skolan? Dagens Nyheter. Hämtad 2018-05-17 från

https://asikt.dn.se/asikt/debatt/det-nya-betygssystemet-maler-sonder-vara-barn/far-eleverna-lara-sig-matematik-i-skolan/

35

Bilagor

Bilaga 1. Blooms reviderade taxonomi

Anderson m.fl. 2001, s. 28 (egen översättning)

Kognitiva processer

Kunskapstyper

1. Minnas 2. Förstå 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Värdera 6. Skapa

A. Faktakunskap

B. Konceptuell kunskap

C. Procedurkunskap

D. Metakognitiv kunskap

36

Bilaga 2. Mail till skolor

Hej!

Vi är två lärarstudenter vid Uppsala universitet som skriver ett självständigt arbete där vi ska analysera läromedel i matematik. Om ni skulle kunna svara på det här mailet och tala om vilken lärobok ni använder för matematikundervisningen i årskurs 6 skulle det vara till stor hjälp för oss!

Mvh,

Kajsa Häll & Therése Ehn

37

Bilaga 3. Kodningsmanual

Kunskapstyper Uppgiften kräver att: Typ av uppgift

A. Faktakunskap - Eleven känner till ord och begrepp t.ex. x,

- Namnge symboler eller tecken.

B. Konceptuell kunskap - Eleven har kunskap om begrepp, kategorier och

- Beskriv eller förklara begrepp eller principer - Beskriv eller förklara

principer eller relationer

- Beskriv, förklara eller identifiera mönster - Plocka information ur

tabellen, diagrammet, grafen ect.

C. Procedurkunskap - Eleven har kunskap om olika matematiska

- Beskriv eller förklara matematiska tekniker,

D. Metakognitiv kunskap - Eleven har kunskap om strategier eller tekniker

- Eleven resonerar kring strategier för tänkande och problemlösning

- Beskriv eller förklara strategier och tekniker

38

Kognitiva processer Uppgiften kräver att: Typ av uppgift

1. Minnas - Eleven identifierar ett

korrekt svar (från

att beskriva en princip - Eleven sorterar

information i kategorier - Eleven drar slutsatser om

en princip eller mönster - Eleven förklarar en - Förklara eller ge exempel - Identifiera mönster - Rita nästa figur i serien - Beskriva samband eller relationer t.ex. genom en

4. Analysera - Eleven särskiljer de

viktiga delarna av en

- Organisera eller sortera information i en tabell eller diagram

- Textuppgifter som kräver att eleven plockar ut relevant information t.ex.

bestämma vad som ska betecknas med x

- Textuppgifter som kräver att elever provar sig fram

5. Värdera - Eleven värderar en

slutsats dvs. kontrollerar om den är rimlig - Eleven bedömer och

värderar olika lösningar - Eleven skattar eller

bedömer den egna - Resonera om slutsatsers

eller lösningars rimlighet

39