På grund av det relativt låga deltagarantalet är dock generaliserbarheten låg och resultaten i studien kan således enbart erbjuda en begränsad förståelse för sambandet mellan läsvanor och språklig förmåga. Ytterligare och mer omfattande forskning behövs för att utöka förståelsen för samvariationen mellan läsvanor och språklig förmåga hos gymnasieelever. Framtida forskning bör även vidga perspektivet och undersöka orsaksförhållandet mellan läsvanor och
språklig förmåga, det vill säga att närmare undersöka om och hur läsvanor påverkar språklig förmåga snarare än att enbart undersöka sambandet mellan dem.
Referenser
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Gambrell, Linda B. (2011). Seven Rules Of Engagement: What’s Most Important to Know About Motivation to Read. The Reading Teacher, 65(3), 172–178.
https://doi.org/10.1002/TRTR.01024
Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lunds: Studentlitteratur.
Hoel, T, L. (2001). Skriva och samtala – Lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Johnsson-Smaragdi, U. & Jönsson, A. (2002). Tv och bokläsning – Samspel eller konkurrens?
Bokens ställning i mediekonkurrensen över tre decennier. Rapporter om utbildning.
Malmö Högskola.
Krashen, S. (2004). The power of reading: insights from the research (2nd ed). Libraries Unlimited.
Norberg Brorsson, B. (2007). Man liksom bara skriver: skrivande och skrivkontexter i
grundskolans år 7 och 8 (PhD dissertation, Örebro universitetsbibliotek). Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-946
Nordlund, A., & Svedjedal, J. (2020). Läsandets årsringar: Rapport och reflektioner om
läsningens aktuella tillstånd i Sverige. Hämtad 2021-04-20, från:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-428633
Palmér, A., & Östlund-Stjärnegårdh, E. (2015). Bedömning av elevtext: enligt Lgr11 och
Lgy11 (1. uppl). Natur & Kultur.
Smith, F. (1983). Reading Like a Writer. Language Arts, 60(5), 558–567. Hämtad 2021-04- 15, från: http://www.jstor.org/stable/41961505
Skolverket. (2011a). Ämne – Svenska [Ämnesplan]. Hämtad 2021-05-11, från
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen- i-
%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy%26sv.url=12.5dfee44715d3 5a5cdfa92a3
Skolverket. (2011b). Kommentarmaterial till ämnesplanen i svenska i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a28955/15301880 53466/Kommentarmaterial_gymnasieskolan_svenska.pdf
Skolverket. (2019). PISA 2018: 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och
naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
Statens medieråd. (2019). Ungar & medier 2019. Hämtad 2021-04-20, från
https://statensmedierad.se/publikationer/ungarochmedier/ungarochmedier2019.3347.ht ml
Sverige Läsdelegationen. (2018). Barns och ungas läsning: ett ansvar för hela samhället. Stockholm: Norstedts juridik. Hämtad 2021-04-20, från:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens- offentligautredningar/2018/06/sou-201857/
Bilagor
Bilaga 1 – Enkätundersökning
Frågeformulär läsvanor
Information om undersökningenHej!
Mitt namn är Robert Csanadi och jag utbildar mig till gymnasielärare. Jag vänder mig till dig därför att jag vill få reda på mer om gymnasieelevers läsvanor. Jag läser mitt sista år vid Mälardalens högskola och jag håller på att skriva mitt självständiga arbete i ämnet svenska. Mitt arbete handlar om att undersöka ett eventuellt samband mellan gymnasieelevers läsvanor och språkliga förmåga. Syftet med denna enkät är att kartlägga gymnasieelevers läsvanor för att jag sedan ska kunna välja ut och analysera texter från elever med olika läsvanor.
Frågorna i denna enkät avser endast läsning av skön- och facklitteratur (alltså texter såsom böcker och tidskrifter som man läser för läsningens skull). Räkna alltså inte med läsning som sker i samband med andra aktiviteter när du svarar på frågorna, som till exempel att läsa undertexterna till en film eller serie, att läsa vad andra skriver på sociala medier eller i en chatt etc.
Alla svar i undersökningen kommer att anonymiseras. Ditt namn kommer endast att ses av mig som forskare och kommer inte att finnas med eller användas i min rapport. Jag önskar att du läser frågorna noga och svarar på samtliga frågor så ärligt som möjligt. Be gärna om hjälp om du upplever att du har svårt att förstå en fråga. Om du inte vill svara på en fråga så går det bra att hoppa över den. Om du har några frågor om undersökningen kan du kontakta mig via min mejl: xxxxxxxxxx. Stort tack för ditt medverkande!
Namn (För att jag ska kunna koppla ihop dina svar med din text. Ditt namn kommer inte synas eller finnas med i studien)
1. Vilken typ av läsare är du? (Välj alternativet som stämmer in bäst på dig) En bokslukare
En som läser mycket i perioder En som sällan läser
2. Hur ofta läser du skön- och/eller facklitteratur? (Välj alternativet som stämmer in bäst på dig)
Varje dag
Några gånger i veckan Då och då
Nästan aldrig eller aldrig
3. Var läser du oftast? (Välj alternativet som stämmer in bäst på dig) Hemma
Annan plats I skolan Jag läser inte
4. Varför läser du skön-/facklitteratur? (Välj alternativet som stämmer in bäst på dig) För nöjets skull
För att jag vill utvecklas och lära mig saker För att jag måste (ex. för skolan)
Jag läser inte
5. Vilken är din attityd till läsning av skön- och facklitteratur? (Välj alternativet som stämmer in bäst på dig)
Jag älskar att läsa
Jag tycker att det är ganska kul Jag tycker att det är mindre kul Jag tycker inte om att läsa
Bilaga 2 – Informationsbrev
Informationsbrev
Information om deltagande i en studie om gymnasieelevers läsvanor och språkliga förmåga. Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Hej!
Mitt namn är Robert Csanadi och jag utbildar mig till gymnasielärare. Jag vänder mig till dig igen därför att dina svar i min enkätundersökning passar in i en av de profiler som jag vill undersöka närmare. Jag vill därför få tillgång till en text som du har skrivit i ämnet svenska men jag behöver ditt tillstånd. Mitt arbete handlar om att undersöka ett eventuellt samband mellan gymnasieelevers läsvanor och språkliga förmåga, och i studien kommer jag att analysera 10 texter skrivna av elever med olika läsvanor. Syftet med arbetet är alltså att undersöka om det finns någon samband mellan elevers läsvanor och språklig förmåga samt om detta kan ses i gymnasieelevers skrivna texter. Din text kommer att finnas med i en bilaga i min studie men den kommer först att anonymiseras och ingen kommer kunna se att det är du som skrivit texten.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst avbryta ditt deltagande utan motivering och utan några negativa konsekvenser för dig.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen DIVA.
Vill du delta i undersökningen?
JA NEJ
Ort: _____________________
Datum: __________________
Namnunderskrift: ________________________________
Namnförtydligande: ______________________________
Tack för ditt deltagande!
Om du har vidare funderingar är du välkommen att kontakta mig.
Tel: 0725-73 33 66
E-post: rci16003@student.mdh.se
Handledare: Stefan Blom
Tel: 016-155146
Bilaga 3 – Elevtext 1
Dystopier
Båda romanerna "legend" och "hungerspelen" är dystopier. En dystopi är en framställning av ett negativt framtidssamhälle.
Hungerspelen handlar om att överleva. Berättelsen utspelar sig i USA där delstaterna representerar olika distrikt. Katniss och hennes familj är bosatta i distrikt 12 som är väldigt fattigt. Katniss och hennes bästa vän Gale är ute och jagar varje dag för att hjälpa till försörjningen i hushållet. Varje år hålls ett spel där 2 ungdomar, en tjej och en kille mellan åldrarna 12-18, från varje distrikt ska bli utvalda till att delta i spelet. Spelet går helt enkelt ut på att vara den sista överlevande, så under spelets gång kommer 23 personer att mista livet. Väl vid uttagningen blir Katniss lillasyster, Primrose Everdeen, uttagen.
Legend handlar om levnad på olika villkor. June och Day är från samma samhälle, samhället där alla 10 åringar sätts på prov. Provet bedöms på deras kunskaper. En fullpott som ligger på 1500 poäng, ingen har någonsin nått det. Får man 1450-1499 poäng så är man
garanterad sexårig utbildning på high school, och efter det, fyra år på ett av republikens bästa universitet: Drake, Stanford eller Brenan. Man kan räkna med mycket pengar eftersom man även får jobb inom kongressen. Däremot om man blir underkänd så blir man skickad till ett arbetsläger, som man inte kommer ifrån.
Jag tycker att hungerspelen var den bästa eftersom jag blev så intresserad i berättelsen att jag bestämde mig för att kolla på filmen, som jag inte sett tidigare. Jag tycker att hela iden med att två ungdomar från varje distrikt skall strida mot varandra är unik, jag har inte läst något i närheten av hur denna berättelse går.
Anledningen till varför jag tycker att hungerspelen var bäst var för att jag ser berättelsen i ett budskap om att försöka berätta att det faktiskt ser ut såhär i vissa länder i världen. Man ser våld, makt och ojämställdhet dagligen, såklart på olika nivåer men det finns alltid. Jag gjorde mina egna uppfattningar och kom fram till att distrikterna kan ses som de olika
samhällsklasserna USA är uppdelade i idag. Kanske är berättelsen en varning på hur makten och våldet idag styr oss mot ett samhälle som hungerspelen. inom 100 år kanske
hungerspelen blir till verklighet.
Jag kan se vissa paralleller mellan berättelsen och förintelsen som pågick under andra världskriget. Där man levde under diktatur med våld, makt och ojämställdhet. Som exempel "Se här, vilka offerlamm era barn är och det finns inget ni kan göra åt det. Om ni så mycket som lyfter ett finger kommer vi att förinta er intill sista man. Precis som vi gjorde med distrikt 13" Jag ser det här som våldet mot judarna, hur det inte fanns något man kunde göra åt saken för att alla judar skulle ändå förintas.
Jag tycker att båda romanerna är läsvärda men eftersom jag kopplar hungerspelen till förintelsen under andra världskriget så intresserar det mig mer. Jag har alltid funnit en intresse i att läsa om förintelsen då det är så emotionellt och rörande. Därför tror jag att hungerspelen ger samma avtryck på mig. Som jag nämnde tidigare så kanske det är såhär vårt samhälle kommer att sluta med makten och våldet som pågår just nu, och eftersom jag
Bilaga 4 – Elevtext 2
När man söker upp ordet dystopi så omfattar det många olika saker, många skulle kalla det en dålig framtid, ett trasig och mörkt samhälle. Jag uppfattar ordet dystopi som en alternativ framtid, hur det skulle kunna vara, när jag läser dessa texter så får jag en känsla av att många böcker och filmer som är baserade på dystopier är diktaturer. Människor är exempelvis alltid övervakade, olyckliga och sjuka, med andra ord en perfekt action-film.
Många böcker och filmer utspelar sig i en så kallad dystopi, i det här fallet texterna Legend och Hungerspelen.
Utdraget av Hungerspelen är ett känslosamt utdrag för min del, när jag läser texten så får det mig att känna mig som att jag lever in i boken. När man läser utdraget så blir man som en del i Katniss liv, man får känna varenda känsla och följa vart hon än går, det gör att det känns lite extra på slutet av texten. Katniss har en nära och nästan som en mamma-roll för sin lillasyster Primrose Everdeen, det enda hon vill i livet är att beskydda sin lillasyster för allt det onda på utsidan, men det är en sak hon inte kan skydda henne för, och det är Hungerspelen.
Varenda år så anordnar huvudstaden ett spel, ett spel som går ut på att strida till döds, det är tjugofyra ungdomar som deltar varenda år. En tjej och en kille från varje distrikt blir utdragna.
Landet Panem är uppdelat i tolv olika distrikter, alla distrikter är mer eller mindre fattiga men en distrikt är lite mer speciell än de andra, huvudstaden.
Huvudstaden är en del av Panem som är förmögna och mer värdfulla än de andra distrikten, det är i huvudstaden som president Snow styr och ställer över. Panem är en diktatur, vilket innebär att det är en eller flera personer som styr och ställer över alla andra, vilket resulterar i uppror såklart.
Upproret innebar blod och massor människors död. Hungerspelen anordnas för att påminna distrikterna om Panems historia, hur det kommer sluta för alla om man inte sköter sig och håller sig i sin distrikt och sin arbetsuppgift.
I romanen Legend handlar om ett samhälle som för min del verkar väldigt absurd, pesten har spridits sig över hela landet och nästintill alla blir sjuka. De bor i en liten by, som verkar fattig och jag uppfattar det som ett "slumområde" som dem förklarar i texten.
Soldaterna gör ständiga checkar hur pesten sprider sig runt i städerna, de kollar blodprov och även barnen. Barnen får nämligen göra prövningar, prövningarna går ut på att man får poäng beroende på hur begåvad man är och hur mycket tjänster staten kan få ut av en.
Man får följa två olika barn, June och Day.
Day bor i ett fattigt och trist samhälle, han har redan gjort sin prövning och behöver inte oroa sig något vidare, det enda han verkar ha på tankarna är hur hans smarte lillebror kommer klara sig. Soldaterna verkade misstänksamma och betedde sig annorlunda lade Day märke till när de kom in och gjorde sin koll. De gjorde ett visst tecken på Days dörr, något som han inte sett förut.
I andra delen av legend får man följa en flicka som heter June, en extraordinär flicka som fick full pott på prövningen, när man får full pott blir man transporterad till universitetet, där du blir tränad till att bli en utmärkt soldat.
Jag tycker personligen Hungerspelen har en annan inlevelse än vad Legend har, den har mer känsla och man får verkligen följa med Katniss roll lättare än vad man gjorde i Legend.
Det jag tycker speciellt om i Hungerspelen är att man förstår Katniss och Prims nära relation, enligt mig så kommer man närmare boken och man får mer empati för huvudkaraktärerna.
Slutligen så tycker jag absolut att båda romanerna verkar väldigt intressanta och man vill bara läsa mer och mer desto längre in man läser. Men jag tror att jag ska läsa vidare Hungerspelen personligen.
Bilaga 5 – Elevtext 3
I framtidsskildringar framställs många gånger staten som mycket kontrollerande och övervakande. Med dagens digitala teknik är det lätt att övervaka och granska en persons liv och aktiviteter. Detta påverkar invånarna på olika sätt och kan uppfattas som en inskränkning i vår frihet. Hur mycket kontroll och övervakning ska myndigheter tillåtas ha i människors privatliv?
Jag tycker att detta är ett mycket intressant ämne, eftersom för mycket övervakning överlag blir mot folkets vilja för att varje människa har en del av sig själv man vill dölja. Medan för lite övervakning skulle innebära att folk får gå fria och släppa loss alla sina fantasier för att sedan verkställa de i verkligheten. Det är ett intressant dilemma men jag anser att man tittar på fel plats. Istället för att titta på om man ska övervaka eller inte, borde man undersöka varför övervakning krävs och påverkan den har på människor.
Många personer har de som kallas för "call of the void" eller "kallelse av tomhet". Det innebär att man i sitt huvud föreställer sig "tänk om" scenarion, tänk om jag skulle gått fram och knivhuggit någon, tänk om jag snodde plånboken av killen framför mig på tåget, tänk om jag skulle hoppa framför en lastbil. Dessa hypoteser leder oftast till en framtid som skulle vara något sätt lönsamt eller bara något man aldrig skulle tänka sig göra vanligt vis. I boken "Hiwa (2017)" beskrivs ett samhälle där en idé om en drake blomstrade på internet och blev till en kultliknande ideologi som tog över samhället. Anledning till att det hända var att situationen inte övervakades. Om det skulle ha övervakats ordentligt och myndigheter skulle förtydligat och förklarat skulle inte ideologin tagit över hela samhället. När människor vet att de är övervakade så sjunker riskerna för att begå handlingar som är legalt eller moraliskt fel. Eftersom de vet att det kommer finnas konsekvenser.
Det hjälper även polisen att reda ut brott att ta kol på det innan det har börjat. Med hjälp av övervakning så är det mycket lättare för polisen och andra myndigheter att hitta brottslingarna och eller andra som varit frånvarande i långa tidsperioder. Övervakningen kan ge information om vart olika brottslingar befinner sig, deras motiv och deras mål. Med denna information kan myndigheter enklare motverka Olika terrordåd eller andra händelser. Genom att övervaka vad personer gör på internet förstår folk att de inte kan söka på eller göra vad de än vill på nätet.
Många personer kräver sin personliga plats och att inte allt övervakas. De känner att staten inte ska få veta allt om en person efter det skulle betyda att staten har all makt över de. Folk vill helt enkelt kunna leva sina egna liv hemma utan att behöva vara rädda för att någon ser eller hör vad som sker.
Det är helt rätt och jag håller fullständigt med detta, ibland känner jag också denna känsla. Övervakning över sin personliga plats som till exempel sin bostad borde förbjudas men
övervakning och data samling över internet borde istället utvecklas. Det är för att data samling kan ha stora positiva påverkningar på ditt internetliv. I artikeln "Profilgranskad på internet" så diskuteras hur profilgranskning och personutvärdering ska ge fördelar för båda parter
(Svenska Dagbladet 2012-10-11, Sara Lomberg). En av de alternativen som de nämnde var att man skulle genom de digitala spåren kunna agera som en karriärrådgivare som du själv skulle kunna använda dig av när du söker jobb. Information om vad för reklam som visas upp är väldigt bra eftersom man alltid ser någonting relevant till sina intressen istället för helt orelevant reklam. Det är bara några exempel på hur samlingen av information skulle kunna påverka dig positivt.
För att sammanfatta så är det inte spåren vi lämnar efter oss både på internet eller i
verkligheten som är problemet, utan det är hur dessa spår används. Övervakningen krävs i ett samhälle för att ge säkerhet och trygghet. Men för mycket övervakning leder till en diktatur och för lite leder till en anarki, så det gäller att vi tillsammans samarbetar för att hitta en balans i vårt samhälle!
Bilaga 6 – Elevtext 4
Övervakning!
I framtidsskildringar framställs många gånger staten som mycket kontrollerande och övervakande. Med dagens digitala teknik är det lätt att övervaka och granska en persons liv och aktiviteter. Hur mycket kontroll och övervakning ska myndigheter tillåtas ha i människors liv? Jag tycker att myndigheter inte ska tillåtas kontrollera och övervaka människor.
För det det första har människor rätt till att vara privata. Man ska inte behöva känna sig iakttagen eller förföljd. Om man har rätten att inte bli övervakad av myndigheterna på gatan, vad är skillnaden om man är på datorn? Idag är människor mycket mer aktiva på nätet; deras liv migrerar mer och mer online i samband med att teknologi och internet drastiskt förändrar samhället.
För det andra kan informationen som samlas användas på fel sätt. Fakta som presenteras ändras ens personliga synpunkter och åsikter. Om korruption inom myndigheterna uppstår, vad hindrar dem från att manipulera vad folk ser och tycker? I novellen Hiwa, skriven av Augustin Ersa, får gruppen Drakens Vänner mycket inflytande i samhället. De ändrar vad folk tycker genom grupptryck, stark närvaro i median och rädsla. Eftersom draken är det enda folk pratar om, börjar flera att tro på att den finns och människor med viktiga positioner i
samhällets växlas med Drakens Vänner, även fast bevisen om draken existerar är medelmåttiga.
Artikeln "Proflgranskad på internet" (Svenska Dagbladet 2012-10-11) av Lomberg, Sara, beskriver hur den en persons data kan användas på hjälpsamma sätt, genom att profiler av personen skapas. Denna profil kan då hjälpa personen utanför det digitala livet. Profilen kan användas för att t.ex.. hitta rätt jobb, få ett psykologiskt test (vilket gör personen medveten om professionell assistans behöver sökas) och få en bild av sig själv man kanske inte visste fanns. Myndigheterna kan då använda detta till att bekämpa brott och titta på vad invånarna gillar