Framtida forskning - Läsutvecklingsmodeller- pedagogers medvetenhet och motiv för val

13. Diskussion

13.1 Framtida forskning

Därför tycker vi att fortsatt forskning behövs kring flexibilitet i användandet av flera olika läsutvecklingsmodeller och anpassning efter barnen individuella behov.

Vidare tycker vi att det är intressant om det är så att rektorn och skolledningen inte vet vilka läsutvecklingsmodeller som används. Enligt vår undersökning har mer än 50 % av

respondenterna svarat att de tror att rektorn eller skolledningen inte vet vilken läsutvecklingsmodell som pedagogerna i skolan använder (se figur 5). Hur ska då pedagogerna kunna bli mer medvetna om de vetenskapliga teorierna bakom om inte

rektorn/ledningen själva är medvetna om att det finns olika modeller och vilka som används på skolan?

Referenser

Brodin, Jane., Lindstrand, Peg.(2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.

Campbell, Robin. (1995) The Importance of the Teacher. London: Falmer

Carlgren, Ingrid. (1996). Lärarutbildning som yrkesutbildning. Lärarutbildning i förändring. Stockholm Fritze.

Dahlgren, Gösta., Gustafsson, Karin., Mellgren, Elisabeth & Olsson, Lars-Erik.(2006). Barn

upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.

Fast, Carin.(2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Uppsala: Uppsala Universitet.

Fridolfsson, Inger. (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Frost, Jörgen. (2002). Läsundervisning. Praktik och teorier. Stockholm: Natur och Kultur.

Frost, Jörgen. (2006). Läsundervisning praktik och teori. Stockholm: Natur och Kultur.

Frost, Jörgen. (2009). Läsundervisning och läsutveckling. Lund: Studentlitteratur.

Hjälme, Anita. (1999). Kan man bli klok på läsdebatten. Solna: Ekelunds förlag AB.

Hulme, Charles. & Margaret Snowling. (1994). Reading development and dyslexia London: Athenaeum Press Ltd.

Höien, Torleiv & Lundberg, Ingvar. (1999). Dyslexi : från teori till praktik Stockholm: Natur och Kultur.

Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Leimar, Ulrika. (1974). Läsning på talets grund. Lund: Liber Läromedel.

Liberg, Caroline. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.

Lindö, Rigmor. (2002). Det gränslösa språkrummet: Om barns tal- och skriftspråk i

64 Lundberg, Ingvar. (2007). Bornholmsmodellen – vägen till läsning, språklekar i förskoleklass. Stockholm: Natur och Kultur.

Myrberg, Mats. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs och

skrivsvårigheter. Stockholm: Lärarhögskolan, institutionen för individ och omvärld och

Lärande.

Myrberg, Mats. (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever

med läs- och skrivsvårigheter: Konsensusprojektet Härnösand : Specialpedagogiska institutet;

Stockholm : Lärarhögskolan, Institutionen för individ, omvärld och lärande, 2006.

Orrlenius, Kennert. (2002) Värdegrunden - finns den? Stockholm: Runa förlag

Skolverket, (1994). Bra läsning och skrivning. Stockholm: Skolverket.

Skolverket, (2000). Läs- och skrivprocessen i ett led i undervisningen. Stockholm: Fritzes förlag.

Skolverket, (2000). Kursplaner och betygskriterier 2000 Grundskolan. Stockholm: Fritzes förlag.

Skolverket (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter en översikt av aktuell

forskning om läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Fritzes förlag.

Stadler, Ester. (1998). Läs och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Svensson, Anna-Karin.(1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.

Swärd, Anna-Karin. (2008). Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering. Stockholm: Stockholms Universitet, specialpedagogiska institutionen.

Trageton, Arne. (2005). Att skriva sig till läsning. Stockholm: Liber.

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94 (2000) Stockholm: Fritzes

Vellutino, Frank & Scanlon, Donna. (1991) The effect of instructional Bias on World

65 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Erlanders Gotab.

Vetenskapsrådet. (2007). Reflektioner kring specialpedagogik sex professorer om

forskningsområdet och forskningsfronterna. (nr. 5:2007) Bromma: CM Digitaltryck.

Åge, Laila. (1995). Leka Läsa Skriva en handbok om tidig läsning. Värnamo: Ekelunds förlag

Tidskriftsartikel

Horned, Berit. (2009). Låt oss hålla fred! Specialpedagogik, 2009 (nr 4), sida 67-67.

Webbsida

Kroksmark, Tomas & Selander, Staffan. (2009) Beskrivning av ordet didaktik.

Hämtad 25 november 2009, från

http://www.nationalencyklopedin.se

Petterson, Carl-Erik. (2009). Beskrivning av Rydaholmsmodellen.

Hämtad 21 november 2009, från

Bilaga I

Till pedagoger som arbetar i förskoleklass- skolår 3

Vill du delta i en enkätundersökning om läsutvecklingsmodeller i skolan.

Vi är två studenter som under hösten 09 läser vår avslutande kurs inom

specialpedagogsprogrammet vid Malmö Högskola. Vi håller nu på med att skriva ett

examensarbete som handlar om läsutvecklingsmodeller för elever i de tidiga skolåren. Vi vill fokusera på pedagoger som arbetar med elever som går i förskoleklassen skolår 3.

Vi skulle vara tacksamma om du vill låta oss ta del av dina erfarenheter gällande ovanstående område genom att du deltar i vår enkätundersökning.

Sekretess

Enkät svaren kommer att behandlas konfidentiellt. Ingen utomstående kommer att få tillgång till dina svar på frågorna. Den information vi får ta del av kommer endast att ligga till grund för vår magisteruppsats.

Bilaga II

Enkät om läsutvecklingsmodeller i skolan

1. Kön Man Kvinna

2. Arbetar huvudsakligen inom

Förskoleklassen skolår 1 skolår 2 skolår 3

3. Jag har arbetat inom skolan i:

0-5 år 6-10 år 11-20 år mer än 20 år

4. Vad avgör vilken läsutvecklingsmodell/modeller som du ska använda dig av i din undervisning?

Kommunen Skolan Arbetslaget Du som enskild pedagog

annan personal eleverna

5. Anser du att du som pedagog har tillräckliga kunskaper om den modell/modeller som ni arbetar med?

ja nej

6. Vet rektorn och skolledning om vilken läsutvecklingsmodell/modeller som du använder dig i din undervisning?

7. Sker det någon fortbildning/vidareutbildning inom området läsutveckling?

Ja Nej Vet ej

8. Hur ofta sker fortbildning/vidareutbildning inom området läsutveckling?

en ggr/månad en ggr/termin en ggr/läsår annat alternativ

9. Finns det någon som har ansvaret för fortbildningen/vidareutbildningen?

Ja Nej Vet ej

10. Vem är ansvarig för att det sker fortbildning/vidareutbildning inom området läsutveckling?

Rektor alla pedagoger specialpedagogen

kommunen

11.a Finns det ett samarbete mellan dig som pedagog och specialpedagogen kring området läsutveckling?

Ja Nej

11.b Beskriv hur ditt och specialpedagogens samarbete ser ut?

___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ _____________________________________________

12. Arbetar du med några läsutvecklingsmodeller på din skola?

Ja Nej Vet ej

Om du svarat ja på fråga 12 ska du svara på resterande frågor i enkät undersökningen

A. Vilken modell/modeller använder du dig av i din undervisning när det gäller lästräning?

___________________________________________________________________________ _______________________________________________________________

B. Varför använder du dig av denna modell/modeller?

C. Vilken teori baseras modellen/modellerna på?

Svara senast den 30 november 2009 Tack för din medverkan

Med vänliga hälsningar Fredrik Hjorth & Elin Persson

In document Läsutvecklingsmodeller- pedagogers medvetenhet och motiv för val (Page 61-70)