Framtida forskning inom området likvärdig utbildning och idrott och hälsa bör forska på problemområden undersökningen identifierat. De problemområden som undersökningen identifierat är, hur ska likvärdig utbildning i svenska skolan definieras? Hur ska likvärdig
utbildning mätas? Ska likvärdig utbildning ses som ett krav, en princip eller en målsättning? Hur förhåller sig lärare till likvärdig utbildning? Varför planerar lärare i idrott och hälsa olika
ämnesområden? Varför separerar lärare i idrott och hälsa teori och praktik?
Forskning på dessa områden kan göras med flera olika metoder och på olika nivåer. Det kan vara på statlig och myndighetsnivå där en utredning sätts in för att definiera likvärdig utbildning. Framtida forskning på området kan också undersöka hur huvudmän arbetar med likvärdig utbildning i sin kommun eller på sin skola för att det ska finnas en likvärdighet mellan skolorna. Det är också intressant att undersöka lärares arbete i förhållande till likvärdig utbildning. Detta skulle till exempel kunna undersökas genom kvalitativa metoder för att få en djupare förståelse för hur begreppet realiseras i utbildningen.
Framtida forskning kan även undersöka hur normer i idrott och hälsa 1. Normer om vilket innehåll som är giltigt, varför lärare separerar teori och praktik i undervisningen och hur olika förutsättningar som ekonomisk tillgång, klasstorlek, erfarenhet med flera påverkar likvärdig utbildning.
44
9. Referenser
Backman, E. (2011). Friluftsliv: a contribution to equity and democracy in Swedish Physical Education? An analysis of codes in Swedish Physical Education curricula. Journal of
Curriculum Studies, 43(2), 269-288, DOI: 10.1080/00220272.2010.500680
Bernstein, B. (1975). Class, codes and control: Towards a theory of educational transmission (Vol. 3). London: Routledge.
Bernstein, B. & Solomon, J. (1999). 'Pedagogy, Identity and the Construction of a Theory of Symbolic Control': Basil Bernstein questioned by Joseph Solomon. British Journal of Sociology
of Education, 20(2), 265-279, DOI: 10.1080/01425699995443
Bernstein, B. (1996). Pedagogy, symbolic control and identity: theory, research, critique. London: Taylor & Francis.
Bernstein, B. (1999). Vertical and Horizontal Discourse: An essay. British Journal of Sociology
of Education, 20(2), 157-173, DOI: 10.1080/01425699995380
Blaikie, N. W. H. (2003). Analyzing quantitative data : from description to explanation. Sage
Carlgren, I. (1998). Läraryrket i förändring. Boken om Pedagogerna. (s. 231-260). Stockholm: Liber.
Chu, Y. (2019). What Are They Talking about When They Talk about Equity? A Content Analysis of Equity Principles and Provisions in State Every Student Succeeds Act Plans.
Education Policy Analysis Archives, 27(158). DOI: 10.14507/epaa.27.4558
Ekberg, J. (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering: en studie av ämnet idrott och hälsa i
skolår 9. Diss. Lund : Lunds universitet, 2009. Malmö.
Field, S., Pont, B. & Kuczera, M. (2007). No more failures: ten steps to equity in education. [Paris]: Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD).
45 Folkhälsomyndigheten. (2020). Lärosäten och gymnasieskolor uppmanas nu att bedriva
distansundervisning. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2020/mars/larosaten-och-gymnasieskolor-uppmanas-nu-att-bedriva- distansundervisning/ 5 maj, 2020.
Haeffner, J. (2016). Skolan under ytan: en bok om arbetssituationen inom svensk skola. [Täby]: [Johan Haeffner].
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. (2014). Decentralisering,
skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola. Uppsala: Institutet för
arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU.).
Karlefors, I. (2002). Att samverka eller…? Om idrottslärare och idrottsämnet i den svenska
grundskolan [To collaborate or …? About physical education teachers and the subject of physical education in compulsory school in Sweden], Umeå: Umeå University. PhD thesis.
Kvarnsell, H. (2017). Planering För Läsåret. Hämtad från:
https://www.lr.se/5.20607e34164881875bb24b7.html 2 maj, 2020.
Larsson, H. & Meckbach, J. (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Larsson, H., & Nyberg, G. (2017). „It doesn't matter how they move really, as long as they move. ‟Physical education teachers on developing their students‟ movement capabilities. Physical
Education and Sport Pedagogy, 22(2), 137-149. DOI: 10.1080/17408989.2016.1157573 Legislation.gov.uk. (2020). Equality Act 2010. Hämtad från:
http://www.legislation.gov.uk/ukpga/2010/15/contents 5 maj, 2020.
Londos, M. (2010). Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan
46 Lundvall, S. & Meckbach, J. (2008). Mind the gap: physical education and health and the frame factor theory as a tool for analysing educational settings. Physical Education and Sport
Pedagogy, 13(4): 345–364.
Linde, G. (2012). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori!. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Londos, M. (2010). Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan
och idrott på fritid. Diss. Lund : Lunds universitet, 2010. Malmö.
MacDonald, D. & Glover, S. (1997). Subject matter boundaries and curriculum change in the health and physical education key learning area. Curriculum Perspectives, 17(1): 23–28.
Muller, J. (2000). Reclaiming Knowledge: Social Theory, Curriculum and Education Policy,
Reclaiming Knowledge: Social Theory, Curriculum and Education Policy. New York, London:
Falmer.
Myatt, G. J., & Johnson, W. P. (2014). Making Sense of Data I : A Practical Guide to
Exploratory Data Analysis and Data Mining (2nd ed.). John Wiley & Sons, Incorporated.
Prop. (2009/10:165). Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Hämtad från:
https://data.riksdagen.se/fil/260C002E-E714-4F41-9619-8D1F5A9A8D13 3 juni, 2020.
Quennerstedt, M. (2013). Practical epistemologies in physical education practice. Sport,
Education and Society, 18(3), 311-333, DOI: 10.1080/13573322.2011.582245
Rystad, M. (2016). Planera och strukturera undervisning. Hämtad från: http://kvutis.se/planera- och-strukturera-undervisning/ 2 maj, 2020.
47 Singh, P. (2002). Pedagogising knowledge: Bernstein's theory of the pedagogic device. British
journal of sociology of education, 23 (4): 571-582.
Skolinspektionen. (2014). Från huvudmannen till klassrummet - tät styrkekedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Hämtad från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/arsrapporter/ars rapport-2014.pdf 2 maj, 2020.
Skolinspektionen. (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9. Hämtad från: http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-
rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/idrott-och-halsa/ 5 april, 2020.
Skolverket. (n.a.a). Bedömningsstöd i ämnet idrott och hälsa gymnasieskolan. Hämtad från: https://bp.skolverket.se/delegate/download/test/informationmaterial?testGuid=DB00615FF7054
F8A90A4182DECF911BC 7 maj, 2020.
Skolverket. (2020). Likvärdig Utbildning- krav, målsättning eller princip?. Hämtad från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/likvardig- utbildning---krav-malsattning-eller-princip. 4 april, 2020.
Skolverket. (2011a). Läroplan (Gy11) för gymnasieskolan. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan 25 april, 2020.
Skolverket. (n.a.b). Progression i det centrala innehållet. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a28ed8/1541684983188/om- progression.pdf 8 maj, 2020.
Skolverket. (2011b). Ämne - Idrott och Hälsa. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-
48
ct.htm%3FsubjectCode%3DIDR%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3 11 april,
2020.
Strömqvist, G. & Brusling, C. (red.) (2007). Reflektion och praktik i läraryrket. 2., [rev. och uppdaterade] uppl.Lund:Studentlitteratur.
Sveriges Riksdag. (2019). Skollag (2010:800). Hämtad från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800 7 april, 2020.
Svenskt Näringsliv. (2016). Förbättrad välfärd Likvärdighet i den svenska skolan. Hämtad från: https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/likvardighet-i-svenska-
skolanpdf_637909.html/BINARY/Likv%C3%A4rdighet%20i%20svenska%20skolan.pdf 6 april,
2020.
Sulis, I., Giambona, F., & Porcu, M. (n.d.). Adjusted indicators of quality and equity for monitoring the education systems over time. Insights on EU15 countries from PISA surveys.
SOCIO-ECONOMIC PLANNING SCIENCES, 69. DOI: https://doi- org.proxy.mau.se/10.1016/j.seps.2019.05.005
The Sutton Trust. (2010). Ensuring less privileged pupils benefit from the Government‟s school reforms. Hämtad från: https://www.suttontrust.com/wp-content/uploads/2019/12/1SuttonTrust- schoolreforms-110810-1.pdf maj, 2020.
Thorpe, S. (2003). Crisis Discourse in Physical Education and the Laugh of Michel Foucault.
Sport, Education and Society, 8(2), s. 131-151, DOI: 10.1080/13573320309253 Toth, K., Sylva, K., Sammons, P. (2015). Background to Success. Hämtad från:
https://www.suttontrust.com/our-research/background-to-success-academic-attainment/ 5 maj, 2020.
49 von Greiff, C. (2009). Lika skola med olika resurser? En ESOrapport om likvärdighet och
resursfördelning. Hämtad från: https://eso.expertgrupp.se/rapporter/20095-lika-skola-med-olika- resurser-en-eso-rapport-om-likvardighet-och-resurserfordelning/ 6 juni, 2020.
Ungar, S. (2000). Knowledge, ignorance and the popular culture: climate change versus the ozone hole. Public Understanding, Science, 9, 297-312.
Wiker, M. (2017). “det är live liksom” Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott &
Hälsa. (Doktorsavhandling, Karlstads Universitet, Karlstad). Hämtad från http://kau.diva- portal.org/smash/get/diva2:1153127/FULLTEXT03.pdf 11 april, 2020.
Wågsås Afdal, H. (2013). Knowledge in teacher education curricula – Examining differences between a research-based program and a general professional program. Nordic Studies in
Education, 32(3–4), 245–261.
Åhlander, H. F. (2015). Strukturerat arbetet och långsiktig planering är för mig A och O. Hämtad från: https://1larare.svedala.se/strukturerat-arbete-och-langsiktig-planering-ar-for-mig-a-och-o/ 2 maj, 2020.
50