Framtida forskning

Mer framtida forskning behövs för nattarbetande sjuksköterskor, då skiftarbete är förenat med en rad olika negativa hälsoeffekter. Det vore intressant att vidare forska på sjuksköterskornas dolda kunskap om att inte tända upp och väcka patienterna. Detta var ny information som framkom under intervjuerna och som inte beskrivits i bakgrunden, då inte några vetenskapliga artiklar om detta ämne har hittats. Det vore även intressant att forska vidare på hur man kan implementera informationen på ett bra och kostnadseffektivt sätt, samt att göra en jämförande studie på andra yrkesgrupper t.ex. industriarbetare. Finns mer kunskap hos den yrkesgruppen? Använder de sig av ljus och mörker på ett annat sätt?

Referenser

Alimoglu, M. K. & Donmez, L. (2005). Daylight exposure and the other predictors of burnout among nurses in a university hospital. International Journal of Nursing Studies, 42(5), 549- 555. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2004.09.001

Arbetsmiljöverket (2015:165) Arbetstidslagen 13a§. Hämtad 31 januari, 2016 från

arbetsmiljöverket, https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om- arbetsmiljo/arbetstidslagen/

Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) 2005:6. Medicinska kontroller i arbetslivet. Hämtad 24 mars, 2016 från Arbetsmiljöverkets författningssamling,

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/medicinska-kontroller-i- arbetslivet-foreskrifter-afs2005-6.pdf

Berger, A. M. & Hobbs, B. B. (2006). Impact of shift work on the health and safety of nurses and patients. Clinical Journal of Oncology Nursing, 10(4), 465-471. Doi:

10.1188/06.CJON.465-471

Bjorvatn, B., Kecklund, G. & Akerstedt, T. (1999). Bright light treatment used for adaptation to night work and re-adaptation back to day life. A field study at an oil platform in the north sea. Journal of Sleep Research, 8(2), 105-112.

Blask, D. E. (2009). Melatonin, sleep disturbance and cancer risk. Sleep Medicine Reviews, 13(4), 257-264. doi:10.1016/j.smrv.2008.07.007

Burgess, H. J., Sharkey, K. M. & Eastman, C. I. (2002). Bright light, dark and melatonin can promote circadian adaptation in night shift workers. Sleep Medicine Reviews, 6(5), 407-420. Doi: 10.1053/smrv.2001.0215

Cajochen, C. (2007). Alerting effects of light. Sleep Medicine Reviews, 11(6), 453-464. Chapman, L. S. (2012). Meta-evaluation of worksite health promotion economic return studies: 2012 update. American Journal of Health Promotion: AJHP, 26(4), TAHP1- TAHP12. doi:10.4278/ajhp.26.4.tahp

Costa, G. (2003). Shift work and occupational medicine: An overview. Occupational Medicine (Oxford, England), 53(2), 83-88. Doi: 10.1080/14639220210158880

Crowley, S. J., Lee, C., Tseng, C. Y., Fogg, L. F. & Eastman, C. I. (2003). Combinations of bright light, scheduled dark, sunglasses, and melatonin to facilitate circadian entrainment to night shift work. Journal of Biological Rhythms, 18(6), 513-523.

doi:10.1177/0748730403258422

Czeisler, C. A., Johnson, M. P., Duffy, J. F., Brown, E. N., Ronda, J. M. & Kronauer, R. E. (1990). Exposure to bright light and darkness to treat physiologic maladaptation to night work. The New England Journal of Medicine, 322(18), 1253-1259.

Dumont, M., Blais, H., Roy, J. & Paquet, J. (2009). Controlled patterns of daytime light exposure improve circadian adjustment in simulated night work. Journal of Biological Rhythms, 24(5), 427-437. doi:10.1177/0748730409343795

Eastman, C. I. & Martin, S. K. (1999). How to use light and dark to produce circadian adaptation to night shift work. Annals of Medicine, 31(2), 87-98.

Flo, E., Pallesen, S., Åkerstedt, T., Magerøy, N., Moen, B. E., Grønli, J., . . . Bjorvatn, B. (2013). Shift-related sleep problems vary according to work schedule. Occupational and Environmental Medicine, 70(4), 238-245. doi:10.1136/oemed-2012-101091

Freedman, D. M., Dosemeci, M. & McGlynn, K. (2002). Sunlight and mortality from breast, ovarian, colon, prostate, and non-melanoma skin cancer: A composite death certificate based case-control study. Occupational and Environmental Medicine, 59(4), 257-262.

doi:10.1136/oem.59.4.257

Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education

Today, 24(2), 105-112.

Grant, W. B. (2002). An estimate of premature cancer mortality in the U.S. due to inadequate doses of solar ultraviolet-B radiation. Cancer, 94(6), 1867-1875. Doi: 10.1002/cncr.10427 Hansson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.

Holick, M. F. (2004). Vitamin D: Importance in the prevention of cancers, type 1 diabetes, heart disease, and osteoporosis. The American Journal of Clinical Nutrition, 79(3), 362-371. Holick, M. F. (2007). Vitamin D deficiency. The New England Journal of Medicine, 357(3), 266-281.

Holick, M. F. (2008). Vitamin D and sunlight: Strategies for cancer prevention and other health benefits. Clinical Journal of the American Society of Nephrology: CJASN, 3(5), 1548- 1554. doi:10.2215/CJN.01350308

Huang, L., Tsai, M., Chen, C. & Hsu, S. (2013). The effectiveness of light/dark exposure to treat insomnia in female nurses undertaking shift work during the evening/night shift. Journal of Clinical Sleep Medicine: JCSM: Official Publication of the American Academy of Sleep Medicine, 9(7), 641-646. doi:10.5664/jcsm.2824

Ingre, M. & Akerstedt, T. (2004). Effect of accumulated night work during the working lifetime, on subjective health and sleep in monozygotic twins. Journal of Sleep

Research, 13(1), 45-48.

Juda, M. (2010). The Importance of Chronotype in Shift Work Resarch (Doktorsavhandling, Ludwig-Maxmilians-Universität, Institute of Medical Psykologi ). Från https://edoc.ub.uni- muenchen.de/11814/1/Juda_Myriam.pdf

Karlsson, B., Knutsson, A. & Lindahl, B. (2001). Is there an association between shift work and having a metabolic syndrome? results from a population based study of 27,485

people. Occupational and Environmental Medicine, 58(11), 747-752. doi:10.1136/oem.58.11.747

Kecklund, G., Ingre, M., Åkerstedt,T. (2010). Arbetstider, hälsa och säkerhet- en uppdatering av aktuell forskning (Stressforskningsrapport 322). Stockholm: Stressforskningsinstitutet. Från

http://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.51631.1321968484!/Stressforskningsrapport_ 322.pdf

Knutsson, A. (2003). Health disorders of shift workers. Occupational Medicine (Oxford, England), 53(2), 103-108. doi:10.1093/occmed/kqg048

Kolla, B. P. & Auger, R. R. (2011). Jet lag and shift work sleep disorders: How to help reset the internal clock. Cleveland Clinic Journal of Medicine, 78(10), 675-684.

doi:10.3949/ccjm.78a.10083

Lee, C., Smith, M. R. & Eastman, C. I. (2006). A compromise phase position for permanent night shift workers: Circadian phase after two night shifts with scheduled sleep and light/dark exposure. Chronobiology International, 23(4), 859-875.doi:10.1080/07420520600827160 Lowden, A & Åkerstedt, T. (2012) Ljus i kontrollrummet vid Forsmark 3 anpassat till skiftschema för optimering av synergonomi, vakenhet och återhämtning

(Stressforskningsrapport nr 323). Stockholm: Stressforskningsinstitutet.

http://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.233339.1429526753!/menu/standard/file/sfr3 23.pdf

Martin, S. K. & Eastman, C. I. (1998). Medium-intensity light produces circadian rhythm adaptation to simulated night-shift work. Sleep, 21(2), 154-165.

Medin, J., & Alexandersson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande -en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.

Muecke, S. (2005). Effects of rotating night shifts: Literature review. Journal of Advanced Nursing, 50(4), 433-439. Doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03409.x

Øyane, N.,M.F., Pallesen, S., Moen, B. E., Akerstedt, T. & Bjorvatn, B. (2013). Associations between night work and anxiety, depression, insomnia, sleepiness and fatigue in a sample of norwegian nurses. Plos One, 8(8), e70228-e70228. doi:10.1371/journal.pone.0070228

Persson, M. & Mårtensson, J. (2006). Situations influencing habits in diet and exercise among nurses working night shift. Journal of Nursing Management, 14(5), 414-423.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research; Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Reis, F. F., & de Souza Braga, A. L. (2015) Night work and its impacts on the health of the nursing team: an integrative review. Journal of Nursing UFPE, 9(3), 7133-7144. Doi: 10.5205/reuol.7505-65182-1-RV.0903201516

Revell, V., & Eastman, C. (2005). How to Trick Mother Nature into Letting You Fly Around or Stay Up All Night. Journal of Biological Rhythms, 20(4), 353-365.

Doi:101177/0748730405277233

Richter, K. D., Acker, J., Scholz, F. & Niklewski, G. (2010). Health promotion and work: Prevention of shift work disorders in companies. The EPMA Journal, 1(4), 611-618. doi:10.1007/s13167-010-0057-7

Riksföreningen för företagssköterskor och svensk sjuksköterskeförening. (2010). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom

företagshälsovård. Hämtad den 23 januari från Riksföreningen för företagssköterskor och svensk sjuksköterskeförening: http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/foretagsskoterksa.sjukskoterska.inom.foretagshalsovard.kompetensbeskrivning. pdf

Robsahm, T. E., Tretli, S., Dahlback, A. & Moan, J. (2004). Vitamin D3 from sunlight may improve the prognosis of breast-, colon- and prostate cancer (norway). Cancer Causes & Control: CCC, 15(2), 149-158.

Smith, M. R. & Eastman, C. I. (2008). Night shift performance is improved by a compromise circadian phase position: Study 3. circadian phase after 7 night shifts with an intervening weekend off. Sleep, 31(12), 1639-1645. doi:10.2147/NSS.S10372

Smith, M. R. & Eastman, C. I. (2012). Shift work: Health, performance and safety problems, traditional countermeasures, and innovative management strategies to reduce circadian misalignment. Nature and Science of Sleep, 4, 111-132. doi:org/10.2147/NSS.S10372 Smith, M. R., Fogg, L. F. & Eastman, C. I. (2009a). A compromise circadian phase position for permanent night work improves mood, fatigue, and performance. Sleep, 32(11), 1481- 1489.

Smith, M. R., Fogg, L. F. & Eastman, C. I. (2009b). Practical interventions to promote circadian adaptation to permanent night shift work: Study 4. Journal of Biological Rhythms, 24(2), 161-172. doi:10.1177/0748730409332068

Stalgis-Bilinski, K., Boyages, J., Salisbury, E. L., Dunstan, C. R., Henderson, S. I. & Talbot, P. L. (2011). Burning daylight: Balancing vitamin D requirements with sensible sun

exposure. The Medical Journal of Australia, 194(7), 345-348.

Statens offentliga utredningar SOU 2011:63. (2011). Framgångsrik företagshälsovård möjligheter och metoder. Hämtad den 23 januari från Statens offentliga utredningar:

http://www.regeringen.se/contentassets/0fb1798dd8bd483aac1816e85488f217/framgangsrik- foretagshalsovard---mojligheter-och-metoder-sou-201163

Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 7 april från vetenskapsrådet:

http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdfhttp://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wang, F., Yeung, K. L., Chan, W. C., Kwok, C. C. H., Leung, S. L., Wu, C., . . . Tse, L. A. (2013). A meta-analysis on dose-response relationship between night shift work and the risk of breast cancer. Annals of Oncology: Official Journal of the European Society for Medical Oncology / ESMO, 24(11), 2724-2732. doi:10.1093/annonc/mdt283

Ward, M., Berry, D. J., Power, C. & Hyppönen, E. (2011). Working patterns and vitamin D status in mid-life: A cross-sectional study of the 1958 british birth cohort. Occupational and Environmental Medicine, 68(12), 902-907. doi:10.1136/oem.2010.063479

WHO (1997a). Jakarta Declaration on Leading Health Promotion into the 21st Century. World Health Organization. Hämtad den 5 juni, 2016 från

http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/jakarta/declaration/en/

WHO (1997b). Jakarta Declaration on Leading Health Promotion into the 21st Century: New responses are needed. World Health Organization. Hämtad den 24 februari, 2016 från:

http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/jakarta/declaration/en/index2.html

WHO (1986). The Ottawa Charter for Health Promotion. World Health Organization. Hämtad den 24 februari, 2016 från:

http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/http://www.who.int/heal thpromotion/conferences/previous/ottawa/en/

Åkerstedt, T. (2003). Shift work and disturbed sleep/wakefulness. Occupational Medicine (Oxford, England), 53(2), 89-94. doi:10.1093/occmed/kqg046

Åkerstedt, T., Peters, B., Anund, A. & Kecklund, G. (2005). Impaired alertness and

performance driving home from the night shift: A driving simulator study. Journal of Sleep Research, 14(1), 17-20.

Bilaga 1: Intervjuguide

Informant nummer: Bakgrundsvariabler Hur gammal är du?

Hur länge har du jobbat natt? Hur många % jobbar du?

Hur tar du dig till och från jobbet? Hur ser din familj ut?

Frågeområde 1 (vad du vet om ljus och mörker):

Vad vet du om ljusets betydelse för att kunna sova på dagtid? Hur har du fått reda på detta?

Vad vet du om mörkrets betydelse för att kunna sova på dagtid? Hur har du fått reda på detta?

Vad vet du om ljusets betydelse för att kunna fungera i ditt arbete nattetid? Hur har du fått reda på detta?

Vad vet du om mörkers betydelse för att kunna fungera i ditt arbete nattetid? Hur har du fått reda på detta?

Följdfrågor;

Hur tror du att du skulle kunna få mer kunskap om ljuset och mörkrets betydelse för nattarbete?

Vad har du fått för information från arbetet/ arbetsgivaren angående ljus och mörker vid nattarbete?

Frågeområde 2 (hur använder du av ljus och mörker): Hur använder du dig av ljus för att fungera i ditt nattarbete? Hur har du kommit fram till att göra på detta sätt?

Hur använder du dig av mörker för att kunna fungera i ditt nattarbete? Hur har du kommit fram till att göra på detta sätt?

Följdfrågor;

Hur gör du när du avslutat ditt arbetspass och skall hem och sova? Hur använder du dig av ljus när du är på väg hem från jobbet?

Hur använder du dig av mörker när du är på väg hem från jobbet? Hur har du det i sovrummet när du skall sova?

Hur använder du dig av ljus när du går av för ledighet? Hur använder du dig av mörker när du går av för ledighet? Hur upplever du skillnader mellan sommar och vinter? Vilka?

Frågeområde 3:

Vad har ni för belysning nattetid på arbetet?

Hur gör du med belysning när du arbetar med patienterna inne på rummen nattetid. Varför gör du på detta sätt?

Hur påverkar det ditt arbete.? Hur påverkar det hur du mår?

Utvecklande frågor Kan du berätta mer om… Hur tänker du…..

Vilken betydelse har…..

Det där var intressant kan du utveckla det…. Skulle du kunna ge exempel på det……..