Framtida forskning och kausalitet 

Vad är värdet för andra? Genom vår studie har vi visat på värdet av ledarcoachning och vilka egenskaper som utvecklas genom framgångsrik coachning. Vår studie ger stöd för ett samband mellan väl genomförd ledarcoachning och utvecklade personlighetsdrag hos en ledare, vilka i förlängningen, enligt den teoretiska referensramen, leder till förbättrad arbetsprestation. Därmed anser vi att vi, genom studien skapat en grund för vidare studier på området som syftar till att utvärdera ledarcoachningens effekter på arbetsprestationen hos en ledare. Diskussionen leder oss in på ett förslag till vidare studier som skulle kunna behandla fenomenet ledarcoachning med en longitudinell vinkling, innebärande att studien genomförs över en längre tid där en mätning, alternativt intervju genomförs med den coachade ledaren före och efter coachningprogrammet för att få ett än mer tillförlitligt resultat. En sådan studie skulle också kunna innefatta en mätning av arbetsprestationen före och efter coachningprogrammet.

En något mer svårbesvarad fråga är huruvida de resultat som vi kunnat sluta oss till i termer av utvecklade egenskaper verkligen beror på coachningprogrammet. En möjlig hypotes skulle annars kunna vara att effekterna beror på den nytändning, genom att det är något som förändras, som deltagaren får genom coachningen men att det inte är coachningen i sig som är orsaken. Paralleller kan här dras till Hawthorne-effekten som genomfördes i USA under 1920- och 1930-talet där studien gjordes på en fabrik i Chicago och där forskarna manipulerade allt från ljuset i fabriken (mer och mindre belysning) till fabriksarbetarnas löner och arbetstid. Resultatet blev att varje förändring medförde en produktivitetsökning bland arbetarna, Asplund (1987, s 205) förklarar fenomenet med att de arbetare som studerades var socialt responsiva individer och därmed leder enbart intresset för individens situation till att denne blir mer motiverad i sitt arbete vilket påverkar produktiviteten positivt. Asplund (1987, s 205) beskriver socialt responsiva människor som nyfikna, intresserade och aktiva, motsatsen är en asocial responslös människa vilken är passiv och likgiltig. Vi hävdar att beskrivningen av en socialt responsiv individ till stor del passar in på de coachade ledare som medverkar i vår studie. Beskrivningen torde även passa in på chefer i allmänhet då det är egenskaper som krävs av ledare i dagens professionella organisationer, därför går det inte att utesluta möjligheten att det är uppmärksamheten som den coachade ledaren får genom coachningprogrammet som är orsaken till de förändrade personlighetsdragen som vi kunnat se genom vår studie och inte coachningprogrammet som sådant. Överförbarheten av Hawthorne- effekten, som trots allt är ganska gammal, på ledare i dagens professionella organisationer kan naturligtvis diskuteras och vi vill påpeka att vi inte vill dra några slutsatser kring denna på vår studie men det är viktigt att belysa att möjligheten trots allt finns.

Ovanstående stycke kan kopplas samman med ett kausalitetsresonemang det vill säga huruvida de förändringar som vi skattat med en korrelation under 0,79 beror på coachningprogrammet eller andra faktorer utöver coachningen, exempelvis omständigheter på det personliga planet hos de coachade ledarna. Vi har tidigare fört en diskussion angående om det är coachningen i sig, eller den förändring i ledarens vardag som coachningprogrammet innebär, som bidrar till utvecklingen av personlighetsfaktorerna. Hawthorne-effekten kan trots

allt ändå kopplas till coachningprogrammet som företeelse, men kanske inte den faktiska coachningen men det går inte att utesluta att det har varit andra faktorer i ledarnas vardag som bidragit till att de ser sig själv på ett annat sätt och därmed visar en förändring av de personlighetsfaktorer som studerats genom femfaktormodellen. Exempelvis att ledaren måste skatta sig själv hur denne var för 1,5 år sedan då coachningprogrammet påbörjades, möjligheten finns att ledaren ser på sig själv och hur han eller hon ”var”, annorlunda nu jämfört med då, vilket kommer att påvisa förändringar över tid genom NEO PI-R testet, men att förändringen inte nödvändigtvis kan kopplas till coachningprogrammet.

9. Referenser 

Arbnor, Ingeman & Bjerke, Björn (1994). Företagsekonomisk metodlära. 2., [omarb. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Asplund, Johan (1987). Det sociala livets elementära former. Göteborg: Korpen

Barrick, M., Mount, M. (1991) The big five personality dimensions and job performance – a meta-analysis. Personnel Psychology. 44 (1). p 1-26

Bass, B. M. (1985). Leadership and performance beyond expectations. New York: Free Press. Berg, E. (2007) Coaching – att hjälpa ledare och medarbetare att lyckas, Pozkal:

Studentlitteratur, Andra upplagan

Berg, E. (2004) Coaching: att hjälpa ledare och medarbetare att lyckas. Lund: Studentlitteratur

Bergman, H. (2003). NEO PI-RTM

. Manual. Svensk version. Stockholm: Psykologiförlaget.

Blaikie, N. (2003). Analyzing quantitative data: from description to explanation. London: SAGE

Bluckert (2005) Critical factors in executive coaching - the coaching relationsship. Industrial

and commercial training. 37 (7). p 336-340

Bradley, J., Bliese, P., Thoresen, J. (2004) The Big Five Personality Traits and Individual Job Performance Growth. Journal of Applied Psychology. 89 (5). p 835-853

Bryman, A., Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi

Byravan, A., Ramanaiah, N. (1995) Structure of the 16 pf fifth edition from the perspective of the five-factor model. Psychological Reports. 76. p 555-560.

Cattell, R (1948) Primary personality factors in the realm of objective tests. Journal of

personality. 16. p459-487.

Cattell, H. (1995) Some comments on a factor analysis of the 16PF and the NEO Personality Inventory-Revised. Psychological Reports. 77 (3). p 1307.

Cattell, R., Cattell, H. (1995) Personality structure and the new fifth edition of the 16PF.

Educational & Psychological Measurement. 55 (6). p 926.

Ciavarella, M., Buchholtz, A., Riordan, C., Gatewood, R., Stokes, G. (2004) The Big Five and venture survival - Is there a linkage. Journal of Business Venturing. 19 (4). p 465.

Conte, J., Jacobs, R. (2003) Validity Evidence Linking Polychronicity and Big Five Personality Dimensions to Absence, Lateness, and Supervisory Performance Ratings.

Human Performance. 16 (2). p 107-129.

Costa, P., McCrae, R. (1995) Domains and Facets: Hierarchical personality Assessment Using the Revised NEO Personality Inventory. Journal of Personality Assessment. 64 (1). p 21. Costa, P., McCrae, R. (1997) Stability and Change in Personality Assessment - The Revised NEO Personality Inventory in the Year 2000. Journal of Personality Assessment. 68 (1). p 86.

Costa, P., McCrae, R. (2001) Gender Differences in Personality Traits Across Cultures - Robust and Surprising Findings. Journal of Personality & Social Psychology. 81 (2). p 322-331.

Dahmström, Karin (2005). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk

Diedrich, R., Kilburg, R. (2001) Further consideration of executive coaching as an emerging competency. Consulting Psychology Journal. 53 (4). p 203-204.

Digman JM, Inouye J. (1986). Further specification of the five robust factors of personality.

Journal of Personality & Social Psychology, 50, p 116-123.

Donaldson, S., Ensher, E. A., & Grant-Vallone, E. J. 2000. Longitudinal examination of mentoring relationships on organizational commitment and citizenship behaviour. Journal

of Career Development. 26. p 233-249.

Douglas, C. A., & McCauley, C. D. 1999. Formal developmental relationships: A survey of organizational practices. Human Resource Development Quarterly, 10: 03-220.

Downey, M. (2003), Effective Coaching, 2nd ed., Thomson Texerer, New York, NY. Edling, Christofer & Hedström, Peter (2003). Kvantitativa metoder: grundläggande

analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur

Eggers, J. H., Clark, D., (2000) Executive coaching That Wins. Ivey Business Journal. 65 (1) Eysenck, H. (1967) Personality Patterns in Various Groups of Businessmen. Occupational

Psychology. 41 (4). p 249-250.

Feldman, D. C. 2001. Career coaching: What HR professionals and managers need to know.

Human Resource Planning, 24. p 26-35.

Feldman, D., Lankau, M. (2005) Executive coaching - A Review and Agenda for Future Research. Journal of Management. 31 (6). p 829-848

Furnham, A., Chamorro-Premuzic, T. (2004) Estimating one's own personality and intelligence scores. British Journal of Psychology. 95 (2). p 149-160.

Furnham, A., Dissou, G., Sloan, P., Chamorro-Premuzic, T. (2007) Personality and Intelligence in Business People: A Study of Two Personality and Two Intelligence Measures. Journal of Business & Psychology. 22 (1). p 99-109.

Goldberg, L. (1990) An alternative ‘description of personality’ - The Big-Five factor structure. Journal of Personality and Social Psychology. Vol 59 (6). p 1216-1229.

Hall, D. T., Otazo, K. L.,&Hollenbeck, G. P. 1999. Behind closed doors: What really happens in executive coaching. Organizational Dynamics. 27. p 39-53.

Hargreaves, Andy & Fink, Dean (2008). Hållbart ledarskap i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Hendricks, J., Payne, S. (2007) Beyond the Big Five - Leader Goal Orientation as a Predictor of Leadership Effectiveness. Human Performance. 20 (4). p 317-343

Hogan, J. C., Hogan, R., & Murtha, T. (1992). Validation of a personality measure of managerial performance. Journal of Business and Psychology. 7. p 225-237. Hogrefe Psykologiförlag (2009) Bra att veta, Copyright. <

http://www.assessio.com/se/KLINISK_PSYKOLOGI/referensinfo.asp> hämtad 2009-05- 02.

Hughes, Richard L., Ginnett, Robert C. & Curphy, Gordon J. (2006) Leadership: enhancing

the lessons of experience. 5. ed. Boston: McGraw-Hill

International Coach Federation (2009) Global Coaching Study.

<www.coachfederation.org/includes/docs/064GlobalCoachingStudyExecutiveSummary20 08.pdf> hämtad 2009-04-23

Johansson-Lindfors, Maj-Britt (1993). Att utveckla kunskap: om metodologiska och andra

Joo, B. (2005) Executive coaching - A Conceptual Framework From an Integrative Review of Practice and Research. Human Resource Development Review. 4. p 462 – 488.

Judge, T., Bono, J (2000) Five-Factor Model of Personality and Transformational Leadership.

Journal of Applied Psychology. 85 (5). p 751-765.

Judge, T., Heller, D., Mount, M. (2002) Five-Factor Model of Personality and Job Satisfaction - A Meta-Analysis. Journal of Applied Psychology. 87 (3). p 530-541.

Judge, T., Shaw, J., Jackson, C., Scott, B., Rich, B. (2007) Self-Efficacy and Work-Related Performance: The Integral Role of Individual Differences. Journal of Applied Psychology. 92 (1). p 107-127.

Kent, Ray (2007) Marketing research: approaches, methods and applications in Europe. London: Thomson Learning

LMI (2009) Om LMI. <http://www.lmisweden.se/svensk/lmi_inc.htm> hämtad 2009-04-12. Lundahl, Ulf & Skärvad, Per-Hugo (1999) Utredningsmetodik för samhällsvetare och

ekonomer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

McCrae, R., Costa, P. (1989) Rotation to Maximize the Construct Validity of Factors in the NEO Personality Inventory. Multivariate Behavioral Research. 24 (1). p 107.

McCrae, R., Costa, P. (1991) Adding Liebe und Arbeit - The Full Five-Factor Model and Well-Being. Personality and Social Psychology Bulletin. 17 (2). p 227-232.

McCrae, Robert R. & Costa, Paul T. (2002). Personality in adulthood: a five-factor theory

perspective. 2. ed. New York: Guilford Press

McCrae, R., Costa, P. (2004) A contemplated revision of the NEO Five-Factor Inventory.

Personality and Individual Differences. 36 (3). p 587-596.

McCrae, R., Costa, P., Martin, T. (2005) The NEO–PI–3 - A More Readable Revised NEO Personality Inventory. Journal of Personality assessment. 84 (3). p 261-270.

McDowall, A., Mabey, C. (2008) Developing a framework for assessing effective development activities. Personnel Review. 37 (6). p 629-646.

Nationalencyklopedin (2009) Sökord Coaching. <www.ne.se> hämtad 2009-05-25.

Mies, Maria (1999). Towards a methodology for feminist research. Qualitative research. Vol. IV. S. 67-85

Natale, M., S., Diamante, T., (2005) The Five Stages of Executive coaching: Better Process Makes Better Practice. Journal of Business Ethics. 59. p 361-374

Norman, W T. (1967). 2800 personality trait descriptors: Normative operating

characteristics for a university population. Department of Psychology, University of

Michigan.

PAR INC (2009) Copyright and trademark and permissions. <

http://www3.parinc.com/faqs/default.aspx?Category=Copyright%20and%20Trademark%2 0and%20Permissions&Category_id=25> hämtad 2009-05-02

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Peterson, D., Hicks, D. (1995) The leader as coach: Strategies for coaching and developing

others. Minneapolis, MN: Personnel Decisions.

Riemann, R., Angleitner, A., Strelau, J. (1997) Genetic and Environmental Influences on Personality: A Study of Twins Reared Together Using the Self- and Peer Report NEO-FFI Scales. Journal of Personality. 65 (3). p 449-475.

Robins, Richard W., Fraley, R. Chris. & Krueger, Robert F. (red.) (2007). Handbook of

research methods in personality psychology [Elektronisk resurs]. New York: Guilford

Press

Salgado, J. (1997) The Five Factor Model of Personality and Job Performance in the European Community. Journal of Applied Psychology. 82 (1). p 30-43.

Salgado, J. (2003) Predicting job performance using FFM and non-FFM personality measures. Journal of Occupational & Organizational Psychology. 76 (3). p 323-346. Seligman, M., Csikszentmihalyi, M. (2002) Positive psychology: an introduction. American

Psychologist. 55, p 5-14.

Sjöberg, L. (2004). Personlighetstest i arbetslivet: historik och aktuell forskning (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2000:9). Stockholm:

Handelshögskolan, Sektionen för ekonomisk psykologi.

Smither, J.W., London, M., Flautt, R., Vargas, Y., & Kucine, I. 2003. Can working with an executive coach improve multisource feedback ratings over time? A quasi-experimental study. Personnel Psychology, 56. p 23-44.

Styhre, A., Josephson, P. (2007) Coaching the site manager - effects on learning and managerial practice. Construction Management & Economics. 25 (12). p 1295-1304. Tebelius, Ulla & Patel, Runa (red.) (1987). Grundbok i forskningsmetodik: kvalitativt och

kvantitativt. Lund: Studentlitteratur

Vestberg, S., Passant, U., Risberg, J., Elfgren, C. (2007) Personality characteristics and affective status related to cognitive test performance and gender in patiens with memory complaints. Journal of the International Neuropsychological society. 13. p 911-919. Wallén, Göran (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Wasylyshyn, K. M. 2003. Executive coaching: An outcome study. Consulting Psychology

Journal: Practice and Research. 55. p 94-106.

Widiger, T. A., & Trull, T. J. (1997). Assessment of the five-factor model of personality.

Journal of Personality Assessment. 68. p 228-250.

Williams, P. 2003. The potential perils of personal issues in coaching. International Journal

of Coaching in Organizations. 2. p 21-30.

Yang, J., McCrae, R., Costa, P., Dai, X., Yao, S., Cai, T., Gao, B. (1999) Cross-cultural personality assessment in psychiatric populations: The NEO-PI--R in the People's Republic of China. Psychological Assessment. 11 (3). p 359-368