Sammanställning av undersökningsdesignen 

Hittills har vi presenterat hur vår undersökningsdesign har gått till. Genom coachen som agerat gatekeeper har vi fått access till ett antal ledare. Vi har valt tre ledare från de största företagen och med flest medarbetare utav de ledare som coachen givit oss access till. Vi har genomfört intervjuer med både coachen för att få access och med de coachade ledarna. Vi har även genomfört en enkätstudie riktad såväl till ledarna som till deras medarbetare. Se Figur 3 för en grafisk sammanställning.

Figur 3 - Sammanställning av Undersökningsdesign

4.2 Intervjuerna 

Intervjuerna syftar till att få en informationsrik bild av testpersonen. Vi kommer nedan att beskriva hur vi har utformat, genomfört och bearbetat intervjuerna av de coachade ledarna. 4.2.1 Utformning 

I samstämmighet med vår kunskapssyn och ambition att skapa en djup och detaljrik bild om några enskilda fall har vi genomfört intervjuer med de coachade ledarna. Som en naturlig fortsättning ville vi också fånga en djup bild av de coachade ledarnas åsikter. Bryman & Bell (2005, s 365) beskriver några exempel på hur olika författare har lyckats samla in mycket information om ett visst fenomen, den gemensamma nämnaren är att ge respondenten öppna frågor och ge respondenten tid att svara på frågorna. I vår design av intervjumall, som kan ses i bilaga 1, har vi försökt att ge möjlighet för respondenten att ge öppna svar på frågorna. Svenning (2003, s 113) beskriver att en systematisk presentation av frågorna för respondenten kombinerat med en systematisk registrering av svaren kallas för en strukturerad intervju. Vårt syfte med intervjuerna var fastställt redan före intervjuerna och vi ville få respondentens syn på samma teorier. Lundahl & Skärvad (1999, s 117) beskriver en strukturerad intervju som att vara informationsinriktad och ha syftet att på kort tid kunna få fram maximalt med information. Vi vill återigen koppla tillbaka till syftet för att visa på att vår ambition är att få fram mycket information om våra tre coachade ledare. De strukturerade intervjuerna fick oss att skapa en djup bild om våra tre respondenter.

Syftet med intervjuerna är att få en djupare bild av vad de coachade ledarna egentligen tycker om coachningprogrammets effekter. Genom att strukturera en intervju och ställa specifika frågor kan vi skapa oss denna bild. För att få ut optimalt av intervjun har vi valt att ha en teoribunden intervjumall, med det vill vi säga att våra intervjuer utgår från den teori som vi tidigare har redovisat för att samla in respondenternas reaktioner på resultaten från den teoretiska referensramen. Vi har därför valt att dela upp intervjun i tre delar. Lundahl & Skärvad (1999, s 120) föreslår att intervjuer ska börja med enkla bakgrundsfrågor för att respondenten ska känna sig till freds med intervjusituationen. Vi har valt att följa deras rekommendationer och därför behandlar den första delen just bakgrund och nuvarande situation. Den andra delen fokuserar på coachningprogrammet och den tredje och sista delen syftar till att skapa oss själva en förståelse om respondentens syn på femfaktormodellens faktorer.

Vår uppdelning av frågorna i tre segment har flera effekter. Vi har antagit att frågor om personlighet kan ge svar som beror på vår relation till respondenten. Antagandet stöds av Tebelius & Patel (1987, s 86) som visar just på att självrapportering beror på respondentens förtroende till oss intervjuare. För att stärka det förtroendet har vi valt att inleda intervjun med frågor som vi bedömer som icke integritetskänsliga frågor. Frågor om respondentens karriär, nuvarande ledarskapssituation och position inom företaget har vi sett som frågor som respondenten vanligen reflekterar över och är van vid att diskutera. På samma sätt som de första frågorna i en enkät ska vara de enklaste (Svenning, 2003, s 115) bör även de första frågorna i en intervju vara av liknande karaktär.

Intervjumallens teorinära delar började med att behandla själva coachningprogrammet. Med hjälp av en uppsättning av öppna frågor kunde vi först tillängnat oss den bild som respondenten har om effekterna av ledarcoachning. Genom först ställa frågan ”Vilka egenskaper känner du att du har utvecklat?” låter vi respondenten själv ventilera sina åsikter och reflektioner av coachningprogrammet. Ledarcoachningen är beroende av en god relation mellan coachen och den coachade ledaren (Joo, 2005; Feldman & Lankau, 2005; Bluckert, 2007) vilket gjorde att vi även diskuterade relationen till coachen. Vi ville också se vad respondenten tyckte om de begrepp som vi tagit fram i vår modell, enligt Figur 2 ställde vi även frågor om varje tidigare framforskad effekt av ledarcoachning.

Vidare fortsatte vi intervjun genom att respondenten skulle få reflektera över de fem personlighetsfaktorerna. Furnham & Chamorro-Premuzic (2004) genomförde en studie på 187 studenter som först fick skatta sin egen nivå av de fem personlighetsfaktorerna och fann att de kunde förutspå sin egen nivå. Vi ville i likhet med denna studie få respondenterna att själva reflektera över sin förändring av faktorerna. Det gjordes genom att vi bad respondenterna fundera över de fem faktorerna i termer om före och efter coachningprogrammet. Patel & Davidson (2003, s 75) varnar för att akademiska ord kan göra respondenten osäker och svara på något annat än det som forskaren är ute efter. För att respondenterna skulle kunna sätta sig in i betydelsen av de fem faktorerna visade vi dem fem blad, ett efter ett, med samtliga synonymer till de fem faktorerna på varje blad, se bilaga 2. Synonymerna för varje faktor är hämtade från teorigenomgången i denna studie och bygger således på tidigare forskares adjektiv som beskriver var och en av de fem faktorerna.