1 INTRODUKTION
9.1 Framtida forskning och resultatets praktiska implikationer
I framtida forskning vore det av intresse att få med medarbetarnas perspektiv kring hur det upplever att ledaren bedriver ett hälsofrämjande arbete. Genom att få deras synpunkter kring hur chefen förhåller sig till ett hälsofrämjande ledarskap kan utvecklingsarbeten betonas än mer och bearbetas i större omfattning. På detta vis skapas också större förståelse för det hälsofrämjande ledarskapet, och kan i sin tur även leda till vidare utveckling av
folkhälsoarbete inom arbetslivet i stort. Från uppsatsens resultat kan flera aktörer inom äldreomsorgen och kommunen kunna använda detta som underlag för utvecklingsarbete för verksamhetschefer. Genom uppsatsen resultat kan ett vidare perspektiv uppmärksammas
kring det hälsofrämjande ledarskapet samt vilka förutsättningar som behövs för att bedriva en verksamhet inom vårdomsorgen med hälsofrämjande ledarskap.
REFERENSLISTA
Akerjordet, K., Furunes, T., & Haver, A. (2018). Health‐promoting leadership: An integrative review and future research agenda. Journal of advanced nursing, 74(7), 1505–1516. DOI: 10,1111/jan.13567
Alloubani A, Akhu-Zaheya L, Abdelhafiz, I.M., & Almatari M. (2019) Leadership styles’ influence on the quality of nursing care. International Journal of Health Care Quality
Assuranc, 6(32). 1022-1033. doi: 10.1108/IJHCQA-06-2018-0138. PMID: 31282258.
Angelöw, B (2013). Ledarskapshandboken: att utveckla och stärka ledarskapet. Natur & kultur.
Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion, Health
Promotion International, 11(1), 11–18. https://doi.org/10.1093/heapro/11.1.11
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2 uppl.) Natur & kultur.
Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Riksdagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160 Bringsén, Å., Andersson, I.H., Ejlertsson, G., & Troein, M. (2012). Exploring workplace
related health resources from a salutogenic perspective: Results from a focus group study among healthcare workers in Sweden. Work: A Journal of Prevention,
Assessment & Rehabilitation, 42(3), 403-414. https://doi.org/10.3233/WOR-2012-
1356
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Liber.
Dahlgren, G., & Whitehead, M. (1991). Policies and strategies to promote social equity in
health. Background document to WHO-Strategy paper for Europe (No. 2007: 14).
Institute for Futures Studies.
Eriksson, A., Axelsson, R., & Axelsson, S.B. (2011). Health promoting leadership - different views of the concept. Work (Reading, Mass.), 40(1), 75–84.
https://doi.org/10.3233/WOR-2011-1208
Eriksson, A., Jansson, B., Haglund, B. J., & Axelsson, R. (2008). Leadership, organization and health at work: a case study of a Swedish industrial company. Health promotion
international, 23(2), 127–133. https://doi.org/10.1093/heapro/dan015
Eriksson, A., Skagert, K., & Dellve, L. (2013). Utveckling av hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap–Erfarenheter av att arbeta med interventioner utifrån ett
Folkhälsomyndigheten. (2015). Hälsa 2020: en Ett policyramverk för sektorsövergripande
insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion (Artikelnummer: 15
008).https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/0dd4f55131d5443d9b8ef d36d8d7de4c/halsa-2020-sektorsovergripande-policyramverk-insatser-halsa- valbefinnande-15008.pdf
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.Nurse education today,24(2), 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hanson, A. (2010). Salutogent ledarskap – för hälsosam framgång. Fortbildning.
Havig, K. A., Skogstad, A., Kjekshus, L.E., & Romøren, T. I. (2011). Leadership, staffing and quality of care in nursing homes. BMC Health Services Research, 11 (327): 1 – 13. https://doi.org/10.1186/1472-6963-11-327
Johansson, M., & Bergman, A.S. (2014). Mirakel inom äldreomsorgen? – idén om en
salutogen äldreomsorg och dess omsättning i praktiken. Socialvetenskaplig tidskrift 2014(1). Ss. 67–84.
Kvale, S., &Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3.uppl). Studentlitteratur.
Medin, J., & Alexandersson, K. (2012). Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en
litteraturstudie. Studentlitteratur.
Naidoo, J., & Wills, J. (2009). Foundations for health promotion. (Third edition). CSIRO Publishing
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. (4.uppl). Studentlitteratur.
Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap (3.upp). Liber.
Trinkoff, A.M., Lerner, N.B., Storr, C.L., Han, K., Johantgen, M.E., & Gartrell, K. (2015). Leadership education, certification and resident outcomes in US nursing homes: cross-sectional secondary data analysis. International journal of nursing
studies, 52(1), 334–344. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2014.10.002
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/uppdrag/etik.html
Västerås stad. (u.å.). Äldreboenden och servicehusen. https://www.vasteras.se/omsorg-stod- och-hjalp/boenden/aldreboenden-och-servicehus.html
WHO. World Health Organization. (2021). The Ottawa Charter for Health Promotion. http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/
BILAGA A
Informationsbrev
Hej!
Mitt namn är Zina Barzan och jag är student vid Mälardalens högskola i Västerås. Jag läser
för närvarande sista terminen på folkhälsovetenskapliga programmet, vilket innebär att det nu
är dags för mig att skriva mitt examensarbete.
Syftet med uppsatsen kommer vara att undersöka hur chefer arbetandes vid äldreboenden i
Västmanland upplever hälsofrämjande ledarskap samt vilka organisatoriska förutsättningar
som ges för att arbeta hälsofrämjande. Därför har jag kontaktat just dig.
För att samla material till uppsatsen kommer en intervju per deltagare att genomföras och
spelas in för att sedan analyseras av mig med en så kallad kvalitativ innehållsanalys.
Intervjuerna kommer att genomföras digitalt och förväntas ta mellan 30–45 minuter.
Under examensarbetet tar jag hänsyn till Vetenskapsrådet forskningsetiska principer som för
dig innebär att deltagandet i intervju är frivilligt och att du får avbryta din medverkan när du
vill utan närmare motivering. Vidare kommer all datainsamling behandlas konfidentiellt som
innebär att din identitet inte kommer kunna kopplas till den färdiga uppsatsen. Insamlat
material kommer endast användas för denna uppsats.
Om du har frågor eller funderingar om föregående information är du varmt välkommen att
höra av dig till mig eller min handledare, universitetsadjunkt Caroline Taxén. Jag vill nu att
du tar ställning till ditt deltagande i min uppsats genom att återkoppla till mig över mail.
Zina Barzan
Caroline Taxén
Student
Handledare
Mail: zbd18001@student.mdh.se
Mail: caroline.taxen@mdh.se
BILAGA B
Intervjuguide
Introduktion:
Introducera syftet med studien är, informera om samtyckeskravet och konfidentialtiteskravet.
Påbörja inspelning av intervjun.
Bakgrundsfakta: allmänna frågor
- Vilken utbildning har du?- Hur länge har du arbetat som chef?
- Hur många anställda har du ansvar för i din verksamhet? - Kan du beskriva hur en vanlig arbetsdag ser ut för dig?
Chefers upplevenad av hälsofrämjande ledarskap:
- Kan du identifiera vad hälsofrämjande ledarskap innebär för dig? - Upplever du att ni arbetar med hälsofrämjande ledarskap?
- Hur tror du att dina medarbetar upplever hälsofrämjande ledarskap? Vilka effekter får dem utav den typen av ledning?
- Vad anser du krävs för att bli en bra ledare?
Vilka arbetsrelaterade förutsättningar de ges för att kunna arbeta hälsofrämjande:
- Vilka resurser/ faktorer behövs?- Vilka stöd får du från ledningen för att kunna bedriva ett hälsofrämjande ledarskap? - Upplever du att de ger dig den tiden och resurserna som behövs för att du ska kunna
bedriva din verksamhet?
- Få du stöd av dina medarbetar? (ur den sociala sammanhängt, tex organisationskulturen).
Krav som sätts på chefer:
- Hur upplever du att riktlinjerna/målsättningarna ser ut för dig som hälsofrämjande ledare?
- Vilka krav sätt det på dig utifrån ledningen/enheten?
- Vilka krav sätt det på dig utifrån dina medarbetarens perspektiv? - Eventuellt vilka förväntningar?
- Vilka förhållningsätt tillhandhåller ni er till tex. utifrån lagar och föreskrifter (ger gärna exempel? tex ledarskapspolicyn?)
- Har du handlingsfrihet i din roll? Eventuellt vilka handlingsfrihet har dina medarbetar?
Rollen som hälsofrämjande ledare:
-
Vad är det bästa/mindre bra med din roll som en hälsofrämjande ledare?-
Vilka utmaningar utstår du för som hälsofrämjande ledarskap?-
Vilket inflytande har du på enhet/medarbetarna?-
Vilket stöd anser du att du skulle behövas för att utvecklas ytligare inom hälsofrämjande ledarskap?Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00