Det som framkom i resultatet var att sjuksköterskan ofta delegerade uppgiften att ge
information om den preoperativa duschen till undersköterskorna. Det vore därför av intresse att undersöka hur undersköterskorna informerar om genomförandet och vikten av den preoperativa duschen till patienten i en framtida studie.
4.2.3 Slutsats
Sjuksköterskornas information om den preoperativa duschen fokuserade främst på
genomförandet och lite vikt las på varför den skulle göras. Att ha tid identifierades som en viktig förutsättning för att kunna anpassa information till patienten, och på så viss öka deras känslor av delaktighet och trygghet. Informationen om den preoperativa duschen
nedprioriterades ofta på grund av att andra arbetsuppgifter ansågs viktigare. För att öka sjuksköterskornas förståelse för betydelsen av den preoperativa duschen skulle
operationssjuksköterskan kunna dela med sig av sin kompetens och hjälpa till med utformandet av skriftlig information.
26
5. REFERENSER
Abdullah Al Maqbali, M. (2013). Preoperative antiseptic skin preparations and reducing SSI.
British Journal of Nursing, 22(2), 1227-1233. doi:10.12968/bjon.2013.22.21.1227
Akhavan, S. & Tillgren, P. (2015). Client/patient perceptions of achieving equity in primary health care: a mixed methods study. International Journal for Equity in Health 14(65). doi:10.1186/s12939-015-0196-5
Aqualina, R. & Baldacchino, D. (2007). An exploratory study of Maltese patients’ perceptions of their preparation for total joint replacement at the pre-admission clinic. Journal of
Orthopaedic Nursing 11 (3-4), 194-203. doi:10.1016/j.joon.2007.08.014
Coughlan, R.F. & Cronin, M.P. (2009). Interviewing in qualitative research: the one-to-one interview. Internation Journal of Therapy and Rehabilitation 16(6), 309-314.
doi:10.12968/ijtr.2009.16.6.42433.
Danielson, E. (2012a). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson. (Red.) Vetenskaplig
teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad. (ss. 163-174). Lund:
Studentlitteratur AB.
Danielson, E. (2012b). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson. (Red.). Vetenskaplig teori
och metod- Från idé till examination inom omvårdnad. (ss. 330-343). Lund: Studentlitteratur
AB.
Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori
och metod- Från idé till examination inom omvårdnad. (ss.143-154). Lund: Studentlitteratur
AB.
Edvardsson, D., & Wijk, H. (2014). Omgivningens betydelse för hälsa och vård. I A.-K. Edberg, & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (ss. 75-103). Lund: Studentlitteratur AB.
Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete
27 FASS. (2015). Descutan. Hämtad 16 februari, 2018, från
http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=19891208000286
Ginde, A., Clark, S. & Camargo C.A. Jr. (2009). Language barriers among patients in Boston emergency departments: use of medical interpreters after passage of interpreter legislation.
Journal Of Immigrant & Minority Health, 11(6), 527-530. doi:10.1007/s10903- 008-9188-5
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Göteborgs universitet. (2017). Om centrum för personcentrerad vård - GPCC. Göteborg: Göteborgs universitet. Hämtad 11 januari, 2018, från https://gpcc.gu.se/om-gpcc
Hadziabdic, E., Heikkilä, K., Albin, B. & Hjelm, K. (2009). Migrants’ perceptions of using interpreters in health care. International Nursing Review 56, 461–469. doi: 10.1111/j.1466-7657.2009.00738.x
Hansen, I., Loraas, L-M. E. & Brekken, R. S. (2012). Hygien och infektionspreventiva
omvårdnadsåtgärder. I G. Myklestul Dåvoy, P. Hege Eide. & I. Hansen (Red.).
Operationssjukvård – operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad (ss.151-200). Lund: Studentlitteratur AB.
Iezzoni, L.I. (2006). Make No Assumptions: Communication Between Persons With Disabilities and Clinicians. Assistive Technology, 18(2), 212-219.
doi:10.1080/10400435.2006.10131920
Jakobsson, J., Perlkvist, A. & Wann-Hansson, C. (2010). Searching for evidence regarding using preoperative disinfection showers to prevent surgical site infections: a systematic review. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 8(3), 143-152. doi:10.1111/j.1741-6787.2010.00201.x
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson. (Red.). Vetenskaplig teori och metod-
28 Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Krippendorff, K. (2013). Content analysis: an introduction to its methodology. (3rd ed.) Thousand Oaks, Calif.: Sage.
Lanstinget i Uppsala län. (2016). Dusch och rengöring av navel-preoperativt. Hämtad 2018-04-17 från http://publikdocplus.lul.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-9636&docId=DocPlusSTYR-9636
Lilly, H.A., Lowbury, E.J.L. & Wilkins, M.D. (1979). Limits to progressive reduction of resident skin bacteria by desinfection. Journal of Clinical Pathology, 32, 382-385. doi:10.1136/jcp.32.4.382
Lincoln, Y.S. & Guba, E.G. (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills, Calif.: Sage.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund–Nielsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård (3.Uppl., ss. 211-225). Lund: Studentlitteratur AB.
Mako, T., Svanäng, P. & Bjerså, K. (2016). Patients’ perceptions of the meaning of good care in surgical care: a grounded theory study. BMC nursing, 15(47), 1-9. doi: 10.1186/s12912- 016-0168-0
McCabe, C. (2004). Nurse-patient communication: an exploration of patients’ experience.
Journal of Clinical Nursing, 13 (1), 41-49. doi:10.1111/j.1365-2702.2004.00817.x
McCormack, B. & McCance, T.V. (2006). Development of a framework for person-centred nursing. Journal of Advanced Nursing, 56(5), 472–479.
doi:10.1111/j.1365-2648.2006.04042.x
Mårtensson, J. & Fridlund, B. ( 2017). I M. Henricson (red.). Vetenskaplig teori och metod -
Från idé till examination inom omvårdnad (ss.421-438). Lund: Studentlitteratur AB.
Nilsson, Å., Skär, L. & Söderberg, S. (2015). Nurses' views of shortcomings in patent care encounters in one hospital in Sweden. Journal of Clinical Nursing, 24 (19-20), 2807-2814. doi:10.1111/jocn.12886
29 Polit, D.F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Riksföreningen för operationssjukvård. (2011). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot operationssjukvård.
Stockholm: Riksföreningen för operationssjukvård. Hämtad 3 maj, 2018 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/operartion.kompbeskr.web.pdf
SFS 1998:204. Personuppgiftslagen. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 15 maj, 2018 från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
SFS 2003:460. Lag om etikprövning om forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 15 maj, 2018, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
SFS 2014:821.Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 15 maj, 2018, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 15 maj, 2018, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Smeltzer, S.C., Avery, C. & Haynor, P. (2012). Interactions of People with Disabilities and Nursing Staff During Hospitalization. The America Journal of Nursing. 112 (4), 30-38. doi: 10.1097/01.NAJ.0000413454.07369.e3
Sveriges kommuner och Landsting, (SKL). (2013). Skador i vården – skadeöversikt och
kostnad. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Hämtad 24 januari, 2018, från:
30 Sveriges kommuner och landsting, (SKL). (2017). Vårdrelaterade infektion kunskap,
konsekvenser, kostnader. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Hämtad 24 januari,
2018, från http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/vardrelaterade-infektioner.html
Socialstyrelsen (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner - ett kunskapsunderlag. Hämtad 11 januari, 2018, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3692c757601b40eda5e49f890c2d11ca/att -forebygga-vardrelaterade-infektioner-ett-kunskapsunderlag-2006-123-12.pdf
Socialstyrelsen. (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 16 april, 2018, från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19801/2015-4-10.pdf
Socialstyrelsen. (2016). Tolkar för hälso- och sjukvården och tandvården – kartläggning
våren 2016. Hämtad 27 april, 2018, från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20184/2016-5-7.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Strategi för omvårdnadsfrågor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 11 januari, 2018, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/utbildning-publikationer/strategi.for.utbildnfragor.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 24 januari, 2018, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Swenne, C. L. (2006). Wound Infection Following Coronary Artery Bypass Graft Surgery:
Risk Factors and the Experiences of Patients. Doktorsavhandling. Uppsala Universitet:
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Hämtad 24 januari, 2018, från http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A168947&dswid=-699
Vårdanalys. (2014). En mer jämlik vård är möjlig – Analys av omotiverade skillnader i vård,
behandling och bemötande. Stockholm: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Hämtad
31 Vårdhandboken (2016). Preoperativ vård. Hämtad 24 januari, 2018, från
http://www.vardhandboken.se/Texter/Operationsvard/Preoperativ-vard/
Wang, Z., Zheng, J., Zhao, Y., Xiang, Yungai, Chen, X., Zhao, F. & Jin, Y. (2017).
Preoperative bathing with chlorhexidine reduces the incidence of surgical site infections after total knee arthroplasty. Medicine, 96(47), 1-7. doi:10.1097/MD.0000000000008321
Webster, J. & Osborne S. (2015). Preoperative bathing or showering with skin antiseptics to prevent surgical site infection. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2015(2).
doi:10.1002/14651858.CD004985.pub5.
Wolf, A., Moore, L., Lydahl, D., Naldemirci, Ö., Elam, M. & Britten, N. (2017). The realities of partnership in person- centred care: a qualitative interview study with patients and
32