Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Ren inför operation
En intervjustudie om hur information om den preoperativa duschen anpassas till
patienten
Författare
Handledare
Caroline Roos
Ing-Marie Larsson
Charlott Wallgren
Examinator
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
Barbro Wadensten
Specialistsjuksköterskeprogrammet med
Nyckelord: Sjuksköterska, Preoperativ dusch, anpassad information
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner är en vanlig komplikation till kirurgi och orsakar
lidande för patienten och extra kostnader för samhället. Preoperativ dusch är en viktig faktor som kan förhindra uppkomsten av komplikationer efter en operation. Sjuksköterskan ansvarar för att kunna anpassa informationen till patienten om den preoperativa duschen så att
patienten känner sig välinformerad och trygg i situationen.
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur information om genomförandet och
vikten av den preoperativa duschen anpassas till patienten.
Metod: Deskriptiv design med kvalitativ induktiv ansats. Semistrukurerade intervjuer
genomfördes med 11 sjuksköterskor. För analys av resultatet har kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004) använts.
Resultat: Studiens resultat visade att anpassad information om genomförandet och vikten av
den preoperativa duschen var viktig för att öka patientens känsla av trygghet och delaktighet. Att använda ett gemensamt språk med ord anpassade till patienten lyftes fram som viktigt för att kunna ge anpassad information. I intervjuerna framkom även att det fanns ett behov av skriftlig information på olika språk. Sjuksköterskorna var överens om att faktorer i
arbetsmiljön – såsom tidspress, hög arbetsbelastning samt dåligt samarbete mellan
avdelningar - var en stor anledning till att information blev bristfällig och nedprioriterades.
Slutsats: Sjuksköterskornas information om den preoperativa duschen fokuserade främst på
genomförandet och lite vikt las på varför den skulle göras. Att ha tid identifierades som en viktig förutsättning för att kunna anpassa information till patienten, och på så viss öka deras känslor av delaktighet och trygghet. Informationen om den preoperativa duschen
nedprioriterades ofta på grund av att andra arbetsuppgifter ansågs viktigare. För att öka sjuksköterskornas förståelse för betydelsen av den preoperativa duschen skulle
Keywords: Registered Nurse, preoperative showering, adapted information
ABSTRACT
Background: Surgical site infections are common complications of surgery and causes
suffering for the patient and extra costs for the society. The preoperative shower is an important factor that can prevent the occurrence of complications caused by surgery. The Registered Nurse is responsible to inform the patient about the preoperative shower so that the patient feels well-informed and safe in the situation.
Aim: The aim of this study is to explore how information about the implementation and the
importance of the preoperative shower is adapted to the patient.
Method: Descriptive design with a qualitative inductive onset. Semi-structured interviews
were conducted with 11 Registered Nurses. A qualitative content analysis inspired by Graneheim and Lundman (2004) was used for the analysis.
Result: The result showed that adapted information about the implementation and importance
of the preoperative shower was important for enhancing the patient’s feeling of safety and participation. To use a common language with words adapted to the patient was regarded as important for the ability to give an adapted information. The necessity of written information in different languages was also identified in the interviews. The Registered Nurses agreed that factors in the work-environment – such as insufficient time, an extensive workload and poor co-operation between wards – were strong reasons causing information to become inadequate and not prioritised.
Conclusion: The Registered Nurses information about the preoperative shower focused
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. BAKGRUND______________________________________________________________ 1.1 Postoperativa sårinfektioner………. s. 1 1.2 Preoperativ dusch………... s. 1 1.3 Faktorer för betydelse för att ge och få anpassad information……….. s. 2 1.4 Teoretiskt ramverk………. s. 5 1.5 Problemformulering………... s. 6 1.6 Syfte……….. s. 6 2. METOD__________________________________________________________________ 2.1 Design……….. s. 6 2.2 Urval……… s. 6 2.3 Datainsamlingsmetod………. s. 7 2.4 Tillvägagångssätt……… s. 8 2.5 Forskningsetiska överväganden ………... s. 9 2.6 Bearbetning och analys……….. s. 9
3. RESULTAT______________________________________________________________
3.1 Olika sätt att ge och anpassa informationen om den preoperativa duschen………..s.12 3.2 Betydelsen av anpassad information………... s. 15
4. DISKUSSION_____________________________________________________________ 4.1 Resultatdiskussion………. s. 16
4.1.1 Olika sätt att ge och anpassa informationen om den preoperativa duschen…………..s.16 4.1.2 Betydelsen av anpassad information ………... s. 20
5. REFERENSER________________________________________________________s.26
6. BILAGOR________________________________________________________________
1
1. BAKGRUND
1.1 Postoperativa sårinfektioner
Att följa basala hygienrutiner beskrivs av SKL (2017) som enskilt viktigaste faktorn för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Ändå drabbas varje år ca 65 000 patienter på svenska sjukhus av en vårdrelaterad infektion. Som en följd av infektionerna spenderar berörda patienter i genomsnitt tio dagar längre på sjukhus, vilket leder till en uppskattad extra kostnad för sjukvården på ca 6,5 miljarder kronor per år. Av vårdrelaterade infektioner utgörs drygt 20 % av postoperativa sårinfektioner (SKL, 2013). En ytlig postoperativ sårinfektion definieras som en infektion som involverar endast huden eller den subkutana vävnaden kring operationssnittet och uppstår inom 30 dagar efter operation (Wang et al., 2017). Infektionen kännetecknas av varbildning och infektionstecken såsom smärta, ömhet, svullnad, rodnad och värme. En djup postoperativ sårinfektion involverar förutom den subkutana vävnaden även fascia och muskler (Swenne, 2006; Wang et al., 2017).
Operationssjuksköterskan har en viktig roll för att säkerställa en god perioperativ omvårdnad av patienten och är ansvarig för att förebygga uppkomsten av postoperativa sårinfektioner genom att arbeta aseptiskt. En viktig åtgärd för att förebygga uppkomsten av postoperativa sårinfektioner är den preoperativa duschen som genomförs redan på vårdavdelningen
(Riksföreningen för operationssjukvård, 2011; Socialstyrelsen, 2006; Vårdhandboken 2016).
1.2 Preoperativ dusch
Bakteriefloran som finns på huden delas in i två grupper; den residenta och den transienta (Hansen, Loraas & Brekken, 2012; Socialstyrelsen, 2006). Den residenta hudfloran ligger beläget både på hudytan och i hudens djupare hudlager, främst i talgkörtelgångar och hårfollikelöppningar. För att reducera den residenta hudfloran krävs rengöring med ett antiseptiskt rengöringsmedel innehållande klorhexidin i kombination med alkohol. Den transienta hudfloran, som även kallas tillfälliga hudbakterier, består av bakterier som finns ytligt på huden och som överförs genom kontakt med personer och omgivningen. Dessa bakterier är mindre anpassade att leva på huden och försvinner spontant efter viss tid. De transienta bakterierna är lätta att reducera med hjälp av tvål och vatten eller
2 Inför ett kirurgiskt ingrepp ska patienter utföra preoperativ dusch för att reducera hudens residenta och transienta hudflora. Inför operationer där det är stor risk för infektion orsakad av patientens hudflora ska antiseptiska hudrengöringsmedel innehållande klorhexidin användas (Socialstyrelsen, 2006; Vårdhandboken, 2016). Klorhexidin både dödar och hämmar
tillväxten av bakterier, vilket bidrar till att förhindra uppkomsten av postoperativa infektioner (Socialstyrelsen, 2006; Wang et al., 2017; Webster & Osborne, 2015). Vidare har det en kvardröjande och kumulativ effekt, vilket innebär att förekomsten av hudpartiklar minskar i upp till fem dagar samt att upprepade duschar med klorhexidin ytterligare ökar minskningen av hudpartiklar (Lilly, Lowbury & Wilkins, 1979; Socialstyrelsen, 2006). För att effektivt minska hudpartiklar genom den preoperativa duschen lyfter Socialstyrelsen (2006) vikten av att patienten får tydliga instruktioner om genomförandet. Sjuksköterskan ansvarar för att patienten blir informerad om vilka eller vilket medel som ska användas vid den preoperativa duschen och syftet med genomförandet (Svensk sjuksköterskeförening, 2014;
Vårdhandboken, 2016). Patienten rekommenderas att kvällen innan samt på operationsdagens morgon göra en dusch med vanlig tvål alternativt antiseptiskt hudrengöringsmedel
innehållande klorhexidin. Två rengöringar ska göras under vardera dusch, en så kallad dubbeldusch. Detta för att få så stor bakteriereducerande effekt som möjligt och vid dusch med antiseptiska hudrengöringsmedel utnyttja klorhexidins kumulativa effekt till fullo (Lilly, Lowbury & Wilkins, 1979; Socialstyrelsen, 2006). Hårbotten, naglar, genitalier, navel och rygg ska rengörs extra noggrant, då dessa områden har hög bakterietillväxt. Vidare ska senor, öppna sår, ögon, öron och leder undvikas vid dusch med antiseptiskt hudrengöringsmedel innehållande klorhexidin, på grund av dess neurotoxicitet, vilket innebär att det är giftigt och skadligt för nervsystemet (FASS, 2015; Vårdhandboken, 2016). Störst effekt av den
preoperativa duschen fås från första rengöringen och i akuta situationer genomförs oftast enbart en dusch (Landstinget i Uppsala län, 2016; Socialstyrelsen 2006;).
1.3 Faktorer av betydelse för att ge och få anpassad information
3 information ges patienterna möjlighet att klargöra för sig själva vilken process de ska gå igenom. Detta styrks av Socialstyrelsen (2015) som menar att en välinformerad patient är mer delaktig i sin vård genom att hen är införstådd i sin situation och känner sig respekterad och trygg. För att detta ska uppnås är den viktigaste uppgiften vid samtal med en patient att sjuksköterskan tar reda på vad patienten vill veta (Iezzoni, 2006). Sjuksköterskan har även till uppgift att ta reda på hur patienten behöver ges information, för att på så sätt kunna stödja och främja en så god dialog som möjligt (Carlsson & Bränberg ,2014). I enlighet med patientlagen (SFS, 2014:821) och Socialstyrelsen (2015) så är det sjuksköterskans skyldighet att anpassa informationen till patientens individuella förutsättningar såsom ålder, mognad, erfarenhet och språklig bakgrund. Nedsatt syn och hörsel, talsvårigheter samt minnessvårigheter kan påverka patientens förmåga att kommunicera och hur de tar emot och förstår information (Carlsson & Bränberg, 2014). Carlsson och Bränberg (2014) menar även att vissa sjukdomstillstånd kan påverka patientens förmåga att ta in och förstå den information som ges. Genom att göra sitt bästa för att anpassa informationen efter patientens förutsättningar kan sjuksköterskan
försäkra sig om att patienten förstår innebörden av given information (SFS, 2014:821). Att ge anpassad information är dock en utmanande uppgift. Det framkommer i en studie av McCabe (2004) att patienter upplever att sjuksköterskor ofta redan innan samtal med patienten gjort antagande om deras funderingar och behov. Detta kan resultera i att sjuksköterskan inte ser patienterna som egna individer och bidra till att patienterna känner sig osynliga (Sevinc, Kilic, Ajghif, Öztürk & Karadag, 2016; Smeltzer, Avery & Haynor, 2012). Vidare beskriver
patienter med funktionsnedsättning att de upplever att sjuksköterskan visar brist på tålamod genom att de inte tar sig tid att lyssna till dem (Smeltzer, Avery & Haynor, 2012). Många patienter upplever att sjuksköterskan kommunicerar med dem som om de vore barn (ibid.).
Mako, Svanäng och Bjerså (2016) påpekar värdet av att information ges på flera olika sätt; både muntligt, skriftligt och visuellt. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2014) och Vårdhandboken (2016) är det av stor vikt att information om genomförandet och vikten av den preoperativa duschen ges både muntligt och skriftligt. Detta ökar patientens känsla av delaktighet genom att hen ges utrymme att ställa frågor, vilket i sin tur ökar möjligheten att tillgodogöra sig informationen (Mako, Svanäng & Bjerså, 2016; Svensk
sjuksköterskeförening, 2014; Vårdhandboken, 2016). Vidare beskriver Kourkouta och
4
Om patienten och sjuksköterskan inte talar något gemensamt språk rekommenderar Eide och Eide (2007) att använda tolkhjälp. Detta styrks även i Gindes, Clarks och Camargos (2009) studie som menar att möjligheten att kvalificera och säkra vården kring patienten ökar om en tolk används vid språkbarriärer. Patienter upplever att användning av tolk gör vården mer jämlik samt minskar risken för att irritation uppstår på grund av att inblandade inte förstår varandra (Akhavan & Tillgren, 2015). Vid användning av en anhörig som tolk riskeras att viktig information går förlorad då det inte går att säkerställa att den information som förmedlas går fram eller stämmer överens med informationen som mottas (Eide & Eide, 2007). I studier av Akhavan och Tillgren (2015) och Hadziabdic, Heikkelä, Albin och Hjelm (2009) framgår att patienter föredrar att använda en professionell tolk med kunskap om medicinska termer för att minska risken för missförstånd och att viktig information går förlorad.
Eide och Eide (2007) menar att många språkbarriärer kan överbryggas genom att aktivt lyssna på varandra och använda kroppsspråk och tecken. God icke-verbal kommunikation
kännetecknas av ögonkontakt, öppen kroppshållning, bekräftande nickar, samt avslappnad röst och lugna rörelser. Med hjälp av en god icke-verbal kommunikation kan sjuksköterskan visa sin inställning att lyssna och stödja, vilket i sin tur bidrar till att patienten känner sig trygg och omhändertagen (ibid.). För att ytterligare styrka denna känsla lyfter också
Kourkouta och Papathanasiou (2014) att kommunikationen ska ske i en takt som bestäms av patienten. Detta ger patienten tid att lära känna sjuksköterskan och möjlighet att bygga upp ett förtroende.
Kourkouta och Papathanasiou (2014) lyfter vikten av att kommunikation mellan sjuksköterska och patient sker i en lugn miljö, utan risk att bli avbrytna eller störda. Detta stöds av
5 Zani, Marcon, Tonete och Parada (2014), som lyfter fram tidsbrist, hög arbetsbelastning och brist på personal som faktorer som påverkar dem vid bemötandet av patienter.
1.4 Teoretiskt ramverk
Personcentrerad vård handlar om att skapa en vård där patientens autonomi och integritet respekteras samt en vård där patienten får hjälp att tillgodogöra sig kunskap om sin hälsa och vård (Health Foundation, 2014). McCormack och McCance (2006) har utvecklat ett ramverk som beskriver hur personcentrerad vård kan appliceras inom omvårdnad i hälso- och
sjukvården. En personcentrerad omvårdnad fokuserar på sjuksköterskans egenskaper och förutsättningar, vilket innebär att sjuksköterskan ska vara yrkesmässigt kompetent, visa engagemang i sitt arbete samt bedriva vård med patientens bästa i fokus. Vårdmiljön är av stor betydelse för hur personcentrerad vård bedrivs. En stödjande miljö med personal med flera olika kompetenser och erfarenheter som delar på beslutstagandet samt en tydlig
organisation lyfts fram som viktiga faktorer. Vidare lyfts ett personcentrerat arbetssätt fram, vilket innebär att omvårdnaden kring patienten ska bedrivas med värdighet, visat
engagemang, närvaro samt med hänsyn till patientens psykiska och fysiska behov. Fokus ska ligga på patientens möjlighet att bli delaktig samt främja en känsla av trygghet i den situation som patienten befinner sig i (ibid.). I en intervjustudie med patienter konstaterar Wolf, Moore, Lydahl, Naldemirci, Elman och Britten (2017) att en personcentrerad vård kan uppnås när patienten känner sig välinformerad, får möjlighet att ställa frågor samt när vårdpersonalen uppmuntrar patienten till att vara delaktig i sin egen vård. Genom att ha en öppen dialog och ett gott samarbete upplever patienten ett ökat förtroende mot vårdpersonalen, vilket främjar patientens känsla av trygghet och delaktighet. Vidare i studien beskriver sjuksköterskorna att en god relation till patienten grundar sig på att engagera patienten i samtal med avsikt att respektera, lyssna och förstå patienten. Utifrån sjuksköterskornas perspektiv är det till stor vikt att använda både öron och ögon vid mötet med patienten för att se till patientens psykiska, fysiska och sociala behov. På så vis ökar möjligheten till att personcentrera och individanpassa vården (ibid.). Det teoretiska ramverket ska användas för att belysa hur anpassad information till patienten kan ge en ökad känsla av trygghet och delaktighet i vården. McCormack och McCance (2006) har konstaterat att genom personcentrering upplever patienter att de är mer delaktiga och tillfreds med sin vård.
6
1.5 Problemformulering
Att ges information anpassad utifrån patientens fysiska och psykiska behov har visat öka patientens förståelse för sin hälsa och bidra till en ökad följsamhet (SFS, 2014:821;
Socialstyrelsen 2015). Tidigare forskning har visat att en vanlig komplikation till kirurgi är postoperativa sårinfektioner, vilket kan leda till stort lidande för patienten och en extra kostnad för samhället (SKL, 2013; Swenne, 2006). En viktig faktor som kan förhindra uppkomsten av dessa är preoperativ dusch (Socialstyrelsen, 2006). Operationssjuksköterskan är ansvarig för patientens perioperativa omvårdnad och har därför ett ansvar för att förhindra uppkomsten av postoperativa sårinfektioner (Riksföreningen för operationssjukvård, 2011). En bristande anpassning av informationen till patienten om den preoperativa duschen kan antas bidra till att den ej utförs korrekt. Utifrån tidigare forskning och
operationssjuksköterskans ansvarsområde har ett behov av att undersöka hur sjuksköterskor på vårdavdelning anpassar information om den preoperativa duschen till patienten
identifierats.
1.6 Syfte
Studiens syfte var att undersöka hur information om genomförandet och vikten av den preoperativa duschen anpassades till patienten.
2. METOD
2.1 Design
För denna studie valdes en deskriptiv design med kvalitativ induktiv ansats. Deskriptiv design med induktiv ansats ansågs lämplig då studien syftade till att enbart beskriva individens erfarenheter av det valda fenomenet (Danielson, 2012b). Den kvalitativa datan analyserades med utgång från innehållet i texten. Författarnas egna erfarenheter av fenomenet sågs som en tillgång i analysprocessen.
2.2 Urval
7 Antalet intervjudeltagare bestämdes inte i förväg, utan styrdes av att datamättnad ansågs uppnådd. Datamättnad innebar att ingen ny information framkom av nya intervjudeltagare. I enlighet med Polit och Beck (2017) kunde författarna då försäkra sig om att tillräckliga data fanns för att kunna svara på studiens syfte.
Sjuksköterskornas arbetslivserfarenhet på den valda avdelningen sträckte sig mellan 4 veckor och 11 år. Medelvärdet för antal år som sjuksköterskorna arbetat på avdelningen var 4,2 år. En av deltagarna var man, tio var kvinnor. Tio av sjuksköterskorna arbetade på en kirurgisk vårdavdelning på ett Universitetssjukhus i Mellansverige. En provintervju genomfördes med en sjuksköterska med tidigare arbetslivserfarenhet från den valda avdelningen. Då
provintervjun ansågs av hög kvalitet inkluderades denna i studien och blev således den elfte deltagaren.
Avdelningen vårdade patienter som behövde genomgå ett akut kirurgiskt ingrepp på grund av trauma eller akut sjukdom. Författarna ansåg att den valda avdelningen var lämplig för
studien då den har en hög frekvens av patienter i behov av operation. Personalen bör därför ha en stor kunskap om det fenomen som studien åsyftade att studera. Innan intervjuerna
påbörjades gjorde författarna ett strategiskt urval av deltagare baserat på arbetsplats och anställningsform. Ingen hänsyn togs till kön och ålder, då en mer nyanserad bild av fenomenet som undersöktes förväntades kunna erhållas. Personalen informerades om studien med hjälp av ett informationsbrev och fick lämna intresseanmälan för deltagande i studien till sin chef. De som lämnat intresseanmälan intervjuades sedan av författarna. Ett konsekutivt urval av deltagare gjordes även på den valda arbetsplatsen genom att sjuksköterskor som uppfyllde inklusionskriterierna, men inte lämnat intresseanmälan, tillfrågades direkt av författarna. Urvalet styrdes då av de som lämnat intresseanmälan samt vilka sjuksköterskor som arbetade den dagen författarna var på besök på avdelningen. Samtliga sjuksköterskor valde att delta i studien.
2.3 Datainsamlingsmetod
Datainsamling skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer där båda författarna deltog. Semistrukturerade intervjuer valdes då det gav möjlighet att fördjupa intressanta områden med hjälp av följdfrågor samt för att informanten på så sätt kunde ge en mer utförlig
8 startade med att författarna läste in sig på fenomenet för att skaffa sig djupare kunskap. Ett stort antal frågor skrevs och de som bäst svarade på studiens syfte valdes sedan ut till intervjuguiden (ibid.). Som inledande frågor valde författarna att fråga sjuksköterskorna om deras arbetserfarenhet på avdelningen och antal år inom yrket. Detta för att vidare kunna se om det fanns skillnad på kunskap om och erfarenhet av fenomenet som skulle studeras. Enligt Coughlan & Cronin (2009) är det lämpligt att starta med enkla frågor för att skapa en
avslappnad stämning. De frågorna som sedan följde handlade om genomförandet och vikten av den preoperativa duschen. De övriga frågorna behandlade hur informationen anpassas till patienten. Frågornas ordning valdes så att det skulle finnas en röd tråd i intervjun och de mer känsliga frågorna sparades till slutet då ett större förtroende byggts upp mellan intervjuaren och informanten (ibid.). Författarna använde intervjuguiden som stöd under intervjuerna, dels för att säkerställa att ingen fråga glömdes bort och dels för att därifrån kunna hämta lämpliga följdfrågor och stödord. Följdfrågorna gjorde det möjligt för författarna att anpassa sig till vad som kom upp under intervjun och skapa en bättre interaktion i intervjusituationen (Danielson, 2012a). I slutet av intervjun erbjöds deltagarna att tillägga ytterligare information som denna upplevde av relevans för studien. Frågorna och upplägget testades i en provintervju för att undersöka frågornas giltighet, tidsåtgång och teknisk utrustning. Provintervjun
transkriberades sedan för att ytterligare kontrollera att frågorna var adekvata för studiens syfte. Behov av ytterligare stödord och följdfrågor identifierades och lades därefter till i intervjuguiden.
2.4 Tillvägagångssätt
Verksamhetschefen för vald avdelning blev kontaktad via telefon för att informeras om studiens syfte och tillfrågades om möjligheten och intresset fanns för att genomföra studien. Därefter inhämtades ett tillstånd från verksamhetschefen och ett informationsbrev
överlämnades i sjuksköterskornas postfack där studiens syfte stod beskrivet, se bilaga 2. Efter förfrågan från författarna ombedes avdelningschefen att även muntligt informera
sjuksköterskegruppen om studien och inhämta intresseanmälan. Vidare hölls mailkontakt med avdelningschefen för att planera in de kommande intervjuerna, dels till hänsyn för att
9 En av författarna ansvarade för att ställa frågorna till informanten, medan den andra satt med och lyssnade. Vid behov kunde denna även ställa följdfrågor. Författarna turades om att vara den som höll i intervjun. Tidsåtgången var mellan 7 och 15 minuter och medelvärdet per intervju var 10 minuter. Intervjuerna genomfördes under två fredagar. Ljudfilerna lades efter inspelning över på datorer och raderades från författarnas mobiltelefoner. Intervjuerna kodades sedan med siffror så att ingen specifik deltagare kunde härledas till filerna (Kjellström, 2012).
2.5 Forskningsetiska överväganden
Enligt lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS, 2003:460) behöver inte ett arbete som genomförs inom högskoleutbildning på grund eller avancerad nivå etikprövas. Vid forskning som avser människor är syftet att bevara den enskilda människans autonomi och respekten för människovärdet. För att garantera säkerheten, välbefinnandet och
rättigheterna hos deltagarna togs de etiska grundprinciperna i beaktande redan vid planeringen av intervjustudien samt under och efter arbetet (ibid.). En social risk med studien var att deltagarna kunde känna sig ifrågasatta gällande sina kunskaper och arbetsrutiner. Författarna strävade efter att utforma intervjufrågorna så att detta ej skulle ske. De som valde att delta i studien skulle genom sitt deltagande varken utsätts för risker eller skadas. Ytterligare avsåg studien att göra nytta i enlighet med göra-gott-principen (Kjellström, 2012). Informationsbrev skrevs och skickades ut till personalen på avdelningen. I detta gavs information om studiens syfte, att deltagande var frivilligt och kunde avbrytas. Här fanns även kontaktuppgifter till författarna, för att kunna besvara eventuella frågor. Inför intervju och inspelning inhämtades muntligt och skriftligt samtycke. Intervjumaterialet hanterades i enlighet med
Personuppgiftslagen (SFS, 1998:204). Allt material förvarades på lösenordskyddade
mobiltelefoner och datorer. Deltagarna i studien erbjöds att ta del av resultatet av studien efter avslutat projekt.
2.6 Bearbetning och analys
Kvalitativ innehållsanalys har använts i arbetet där analysen av materialet har fokuserat på det manifesta innehållet. Analysen av intervjuerna har utgått från innehållet i texten, vad som ordagrant sades, utan att egen tolkning av texter har gjorts (Danielson, 2017).
10 varandras transkriberingar ordagrant genom att åter lyssna på intervjuerna (Danielson, 2012a). Detta för att undvika risken för feltolkningar och öka studiens trovärdighet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Ur de transkriberade intervjuerna identifierades meningsbärande enheter, vilket var stycken eller meningar av texten med gemensamt budskap (Graneheim & Lundman, 2004; Kristensson, 2014). Enheterna valdes så de inte blev för korta och förlorade mening och och ej heller för omfattande. Krippendorff (2013) menar att analysen annars riskerar att bli för grund och förlora trovärdighet. Det mest väsentliga ur enheterna gjordes till kondenserade meningsenheter och och utifrån dessa abstraherades sedan en kod (Graneheim & Lundman, 2004). Koden fungerade som en etikett och bestod av ett eller flera ord som förklarade innebörden av meningsenheterna (ibid.). För att säkerställa att författarnas analyser blev likartade valdes gemensamt meningsenheter, kondenseringar och koder ut på de tre första intervjuerna. Resterande transkriberingar delades upp mellan författarna och analyserades enskilt. Analyserna kontrollerades sedan gemensamt.
Tabell 1. Exempel på meningsbärande enhet, kondensering och slutligen en kod, taget ur en intervju.
Meningsbärande enhet Kondensering Kod
1 Kan du beskriva hur du informerar om
genomförandet av en preoperativ dusch till patienten?
Ja, då brukar jag säga att de ska duscha med en speciell tvål som heter hibiscrub.
Duscha med speciell tvål
1:
Antibakteriell tvål
2 Att man ska duscha två gånger hela kroppen, men håret räcker det om man kör en gång med scrub. Ja det är det jag brukar säga.
Duscha hela kroppen två gånger
2: Instruktion
3 Beskriver du och informerar patienten om
vikten? Om varför de gör den?
Ja alltså för att bli ren inför operation äger jag nog bara, ja. Men jag går nog inte in på detalj, ytterligare liksom, utan bara att det är en viktig del inför en operation att man ska vara ren.
En viktig del inför en operation att man ska vara ren
11 4 Kan du berätta om någon situation då du
upplevt att patienten haft svårt att ta till sig informationen?
Mm, nää det kan jag inte.
Finns det någon speciell patientgrupp som kan ha svårt att ta till sig?
Ja det är väl just äldre kanske. Som ja, om man har nedsatt kognitiv, så att det kan va lite svårt,
Äldre kan ha svårt att ta till sig information
4: Äldre har svårt att förstå
Tillsammans samlade sedan författarna alla likartade koder och utformade dem till två kategorier. Här övergick sedan analysen till en latent tolkning av kategorierna för att finna en djupare innebörd av dessa och utforma ett tema (Graneheim & Lundman, 2004). Temat utformades så att det svarade på frågan hur (ibid.). Citat som hörde samman med de respektive kategorierna valdes ut för att belysa att resultatet är förankrat i intervjutexterna (Kristensson, 2014). Citaten är markerade med siffror för att kunna visa ur vilken intervju de är tagna.
3. RESULTAT
I studien intervjuades totalt 11 sjuksköterskor om hur patienten ges anpassad information om genomförandet och vikten av den preoperativa duschen. Resultatet presenteras i två
kategorier. Det övergripande temat som framkom var ”Att ge personcentrerad information ”.
Figur 1. Illustration av kategorier och tema.
12
3.1 Olika sätt att ge och anpassa informationen om den preoperativa duschen
Informationen om den preoperativa duschen fokuserades mycket på det praktiska
genomförandet och mycket lite sas om varför den skulle göras. Informationen utformades ofta som en instruktion med flera olika steg, i vilken sjuksköterskorna började med att visa vilken sorts tvål som patienten skulle använda. Patienten instruerades sedan hur hen skulle gå tillväga för att genomföra den preoperativa duschen. En preoperativ dusch beskrevs som en dusch där patienten först tvålade in hela kroppen och sedan sköljde av tvålen varefter proceduren upprepades; en så kallad dubbeldusch. Vissa sjuksköterskor instruerade även patienten om att rengöra områden med stor bakterietillväxt, såsom ljumskar, anal, armhålor och navel, extra noggrant för att bättre reducera antal bakterier.
I intervjuerna framkom att informationen om syftet med den preoperativa duschen var att patienten skulle bli ordentligt ren inför operation. Vikten av att genomföra en preoperativ dusch menade sjuksköterskorna var att minska risken för infektioner, vilket de sällan förmedlade till patienten.
“Jag brukar visa vart tvålen finns, jag brukar handgripligen visa vilken tvål de ska använda och jag brukar tala om att de ska tvåla in sig två gånger med den” - (1)
Det framkom även att de patienter som av olika skäl inte klarade att genomföra duschen själva ofta gavs mindre information om den preoperativa duschen än de som duschade självständigt. De patienter som fick hjälp med dusch informerades ofta inte om genomförandet inför
duschen utan gavs istället information i samband med utförandet. En del sjuksköterskor uttryckte även att dessa patienter inte hade samma behov av information, då duschen genomfördes av vårdpersonal som kunde säkerställa att den blev korrekt utförd. Det ansågs viktigare att ge information till de patienter som skulle genomföra den preoperativa duschen självständigt, då många sjuksköterskor uttryckte att de inte kunde kontrollera att patienterna genomförde den på ett korrekt sätt då de inte kunde följa med in i duschen.
Att bli sjuk och tvingas genomgå en operation ansågs av de intervjuade sjuksköterskorna vara något som många patienter upplevde som stressande. En förutsättning för att patienten skulle ges informationen i en situation där det fanns möjlighet för hen att förstå, var att
13 sjuksköterskor beskrev att patienter på grund av chock, oro och stress kunde ha svårt att förstå information som gavs. Sjuksköterskorna beskrev även att det kunde vara svårt för patienten att ta till sig informationen om de var smärtpåverkade, illamående eller hade frågor till
kirurgen, på grund av att deras fokus då var på andra saker än det pågående samtalet. Tidigare erfarenhet från kirurgi kunde, enligt sjuksköterskorna, göra att patienten hade lättare att förstå information om den preoperativa duschen. Men det beskrevs också som något som kunde göra det svårare för patienten att ta till sig informationen, då tidigare negativa upplevelser kunde medföra att patienten kände större oro och stress.
”Dom kanske är i en situation där dom är väldigt chockade, det kanske är en jättejobbig diagnos som man måste operera akut och då kan det ju vara svårt att ta till sig all information för att man känslomässigt inte är helt med” (1)
I intervjuerna framkom att sjuksköterskorna upplevde det svårt att ge information till patienter med någon form av kognitiv nedsättning såsom demens. Sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde säkerställa att patienterna förstått informationen, vilket ledde till att dessa patienter fick hjälp av sjukvårdpersonalen att genomföra den preoperativa duschen. Även ålder ansågs av betydelse för hur informationen togs emot. Äldre patienter beskrevs ofta ha svårare att förstå informationen medan yngre patienter förutsattes kunna förstå och utföra duschen
självständigt.
Sjuksköterskorna lyfte även fram att ett gemensamt språk var en viktig utgångspunkt för att kunna ge och förstå information. Vid de tillfällen då sjuksköterskan och patienten inte talade samma språk tog sjuksköterskan ofta hjälp av anhöriga eller kollegor för att förmedla sitt budskap. Anhöriga beskrevs vara stor hjälp både för att ge information och ibland även för att hjälpa till med genomförandet av den preoperativa duschen. Att använda anhörig som tolk beskrevs dock som en osäker metod, då det var svårt att veta vad som förmedlades och vad patienten förstod. Många föredrog att istället använda sig av tolksamtal. Vid tolksamtal samlades ofta all information kring de preoperativa förberedelserna, vilket gjorde att informationen om den preoperativa duschen ofta hamnade i skymundan. Många
14 Informationen om den preoperativa duschen gavs huvudsakligen muntligt till patienterna. Informationen anpassades genom att använda ord som patienten förstod, medicinska termer undveks. Att ge upprepad information och ställa frågor till patienten beskrevs som verktyg för att säkerställa att patienten förstått given information.
Att patienten informerades huvudsakligen muntligt, menade sjuksköterskorna kunde göra att mycket information missades eller glömdes bort. Ofta gavs även mycket information på samma gång, vilket gjorde att risken att patienten glömde information ökade ytterligare. Att kunna erbjuda skriftlig information skulle ge patienten möjlighet att läsa informationen i lugn och ro och på så sätt underlätta för att förstå informationen. Dock saknades skriftlig
information på avdelningen. Att kunna erbjuda skriftlig information på främmande språk framhävdes också som ett önskat hjälpmedel som kunde hjälpa patienten att förstå information och användas för att övervinna språkbarriärer. Att vara med och ge visuella instruktioner om hur den preoperativa duschen skulle genomföras framkom från de intervjuade vara ytterligare ett sätt att anpassa informationen. De visuella instruktionerna kunde vara att visa med gester eller peka på en bild som illustrerade områden som patienten skulle tvätta extra noggrant.
”Vissa behöver mer muntlig information, att man kanske behöver upprepad information. Vissa kanske behöver skriftlig, att de har lättare att ta till sig information på det sättet. (…) vissa kanske man behöver vara med och visa och på det sättet blir det ju mer att man anpassar. Att vissa behöver ju hjälp och då är vi ju med och visar och förklarar istället. (8)
Att ge information om genomförandet och vikten av den preoperativa duschen beskrevs av de intervjuade sjuksköterskorna som en uppgift som ofta prioriterades bort till förmån för
uppgifter som ansågs mer brådskande eller viktiga. Uppgiften att informera delegerades ofta till undersköterskan, vilken beskrevs som den person som oftast bistod patienten vid
genomförandet av den preoperativa duschen. Undersköterskan beskrevs av vissa
sjuksköterskor vara bättre på att informera om duschen då hen gjorde det oftare och således kunde antas ha mer kunskap om den. Att ha erfarenhet av att informera sågs som en
förutsättning för att kunna ge anpassad information. Vissa sjuksköterskor uttryckte även att informationen ibland blev bristfällig då det ansågs att den preoperativa duschen var enkel och självklar och inte behövde förklaras särskilt noggrant.
15
“Och sen kanske att man blir hemmablind också, att man tänker att man, det är ju en dusch, patienten vet ju redan om det, men patienten kanske inte vet det.” (4)
Sjuksköterskorna betonade att ha tid som den enskilt viktigaste faktorn för att kunna geanpassad information. Tid gav utrymme för sjuksköterskan att sätta sig in i patientens situation och utforma information anpassad till patientens specifika behov. Genom att ha tid kunde således sjuksköterskan öka dels patientens förståelse för vikten av den preoperativa duschen och dels säkerställa ett korrekt genomförande av den preoperativa duschen.
Sjuksköterskorna upplevde många gånger att det kunde vara ont om tid för att hinna med de preoperativa förberedelserna, då patienten ofta skulle opereras akut. I akuta situationer beskrev sjuksköterskorna att informationen om den preoperativa duschen blev bristfällig och likväl att genomförandet inte utfördes optimalt. De intervjuade föreslog att dessa situationer kunde undvikas genom bättre samarbete och kommunikation mellan berörda avdelningar. Att även ha ett gott samarbete inom arbetsgruppen ansågs värdefullt, speciellt vid hög
arbetsbelastning. Detta möjliggjorde, enligt sjuksköterskorna, att tid då kunde avsättas för att informera patienten om den preoperativa duschen. Tillgång till ett lugnt rum och att kunna informera utan risk för avbrott framhävdes också som viktiga faktorer.
3.2 Betydelsen av anpassad information
Sjuksköterskorna upplevde att patienten kände ökad trygghet om hen gavs anpassad
information utformad utifrån individuella förutsättningar. Patienten blev på så sätt införstådd i sin situation och mer trygg i det som hände runt omkring. Genom ökad situationsmedvetenhet och förståelse menade sjuksköterskorna att patienten blev mer delaktig, vilket ledde till att patienten tog ett större eget ansvar i utförandet av sin vård. Förståelsen innebar också att patienten i högre utsträckning klarade att genomföra duschen självständigt. Detta menade sjuksköterskorna kunde leda till att patienten fick en snabbare och bättre vårdtid postoperativt samt ett större förtroende för vården i stort. Vidare lyfte sjuksköterskorna upp betydelsen av att möta patientens på hens nivå och att genom dialog tillsammans komma fram till en gemensam plan för genomförandet av den preoperativa duschen. Detta menade
16
“Jag tror att det blir en trygghet, att man känner att man har full
information, dels i alla stadier kring en operation och sen att man känner att allt fyller en funktion på något sätt (...)” (3)
4. DISKUSSION
Sjuksköterskorna i studien menade att anpassad information om vikten och genomförandet av den preoperativa duschen var viktig för att öka patientens känsla av trygghet och delaktighet och på så sätt kunna skapa en personcentrerad vård. För att kunna ge anpassad information lyftes ett gemensamt språk med ord anpassade till patienten fram som viktigt. I intervjuerna framkom även att det fanns ett behov av skriftlig information på olika språk för att
ytterliggare kunna personcentrera informationen. Sjuksköterskorna var överens om att en stor anledning till att informationen ibland blev bristfällig och nedprioriterades berodde på
faktorer i arbetsmiljön såsom, tidspress, hög arbetsbelastning samt dåligt samarbete mellan avdelningar.
4.1 Resultatdiskussion
4.1.1 Olika sätt att ge och anpassa informationen om den preoperativa duschen
Sjuksköterskorna uppgav i resultatet att informationen om den preoperativa duschen
fokuserade främst på det praktiska genomförandet och att berätta om betydelsen av duschen lades mindre vikt på. De flesta sjuksköterskorna redogjorde endast att det antiseptiska hudrengöringsmedlet innehållande klorhexidin skulle göra patienten ordentligt ren, men förklarade inte varför. Att det fanns risker för sårinfektion och komplikationer med en ej korrekt utförd preoperativ dusch, informerade endast enstaka sjuksköterskor om. Detta fann författarna bekymmersamt då de flesta patienter vet hur en dusch genomförs, men behöver mer information om varför de ska duscha. Att patienten rekommenderas att utföra en preoperativ dusch med antiseptiskt hudrengöringsmedel inför ett kirurgiskt ingrepp syftar enligt Lilly, Lowbury och Wilkins (1979), Socialstyrelsen (2006) och Vårdhandboken (2016) till att reducera hudens transienta och residenta hudflora vilket i sin tur minskar risken för postoperativa sårinfektioner. Det finns dock tudelad forskning kring huruvida minskningen av hudpartiklar genom preoperativ dusch leder till minskad förekomst av postoperativa
17 risken för postoperativa sårinfektioner. Trots detta lyfts preoperativ dusch fram som en viktig faktor för att minska förekomsten av postoperativa sårinfektioner hos patienten (SKL, 2003; Socialstyrelsen, 2006; WHO 2016). Detta styrker författarnas åsikt att varje patient måste få mer utförlig information om vikten av den preoperativa duschen.
Anledningen till att informationen om vikten av den preoperativa duschen i vissa fall vart bristfällig, menade sjuksköterskorna berodde på tidsbrist eller att de prioriterades bort på grund av andra uppgifter som ansågs viktigare. Tidsbrist orsakat av en påfrestande arbetsmiljö beskrivs i tidigare studier som en bidragande faktor till att bemötandet och informationen till patienten kan bli bristfällig (Nilsson, Skär & Söderberg, 2015; Zani, Marcon, Tonete & Parada, 2014). Vidare kan patienten då gå miste om viktig information och kan uppleva sig mindre sedd (McCabe, 2004; Sevinc, Kilic, Ajghif, Öztürk & Karadag, 2016; Smeltzer, Avery & Haynor, 2012). Resultatet visade även att vissa sjuksköterskor uttryckte att duschen inte ansågs som ett komplext moment, vilket ytterligare var en anledning till att de inte gav mer utförlig information. Att ge sjuksköterskorna mer utbildning om vikten av den preoperativa duschen anser författarna skulle leda till ökad kunskap och en förändrad attityd. Detta är författarnas tro att sjuksköterskorna då skulle prioritera denna uppgift högre och avsätta mer tid för att informera patienten om den preoperativa duschen. Enligt svensk
Sjuksköterskeförening (2014) och Vårdhandboken (2016) har sjuksköterskan ansvar att informationen om de preoperativa förberedelserna är tillräcklig. Patienten ska också bli informerad om vilket hudrengöringsmedel som ska användas och syftet med genomförandet. Som operationssjuksköterskor besitter författarna en stor kunskap om genomförandet och vikten av den preoperativa duschen, varför det vore lämpligt att utbilda personal på avdelningar som ansvarar för patienter som ska genomgå ett kirurgiskt ingrepp, i detta.
Genom att tiden ofta var en orsak till att bristfällig information gavs till patienten delegerades ofta denna arbetsuppgift ut till undersköterskan. Flertalet av sjuksköterskorna beskrev att undersköterskorna var den yrkesgrupp som antogs ha mer kunskap om den preoperativa duschen då det främst var de som var med patienten vid genomförandet. Författarna menar att det kan diskuteras vidare om resultatet visar på att huvudansvaret bör ligga på
undersköterskorna eller inte.
18 många gånger stegvis där informationen bestod av vilken tvål de skulle använda, vilka
områden som skulle tvättas extra noggrant, hur de skulle gå tillväga för att genomföra en preoperativ dusch samt vikten av att byta till rena kläder efter duschen. Socialstyrelsen (2006) betonar just vikten av att patienten ska få instruktioner som är så pass tydliga att
genomförandet kan utföras korrekt, så den preoperativa duschen således får full effekt. Vidare visade resultatet att sjuksköterskornas information om genomförandet gavs tydligare till patienten än informationen om varför de skulle duscha.
Tidigare forskning visar att genom att få information på flera olika sätt; muntligt, skriftligt och visuellt, ökar patienten möjlighet att ställa frågor och möjlighet att förstå informationen (Mako, Svanäng & Bjerså, 2016; Svensk sjuksköterskeförening, 2014; Vårdhandboken, 2016). I resultatet framkom det att informationen till patienten främst gavs muntligt, men även bilder och gester användes i viss mån. Skriftlig information var något som alla sjuksköterskor var överens om skulle kunna göra att informationen ytterligare skulle kunna anpassas till patienten. Författarna finner det anmärkningsvärt att skriftlig information inte finns tillgänglig, då det finns ett väldigt uttalat behov av det. Det finns dokument med lokala riktlinjer på intranätet, men dessa riktar sig enbart till sjukvårdspersonalen och ej till patienterna.Vidare framkom det ur resultatet att den muntliga informationen som gavs ofta bestod av mycket information på samma gång. Patienten riskerade då att glömma bort viktiga delar. Genom att kunna erbjuda skriftlig information om den preoperativa duschen, menade sjuksköterskorna kunde möjliggöra för patienten att i lugn och ro läsa informationen, vilket vidare kunde underlätta för patienten att bli införstådd med informationen. Styrkta av svensk Sjuksköterskeförening (2014) och Vårdhandboken (2016) anser författarna att skriftlig
information även ger patienten utrymme att vid senare skede ställa frågor om den preoperativa duschen.
Resultatet visade på att sjuksköterskorna kunde uppleva det svårare att anpassa informationen till patienten om de inte talade samma språk. Oftast användes då anhörig eller
sjukvårdspersonal som tolk, vilket var till stor hjälp då det var bråttom och ingen tolk hann ordnas. Socialstyrelsen (2016) beskriver att det råder stor brist på tolkar, vilket drabbar
19 korrekt. Vidare visar Socialstyrelsens (2016) kartläggning att tolkbristen även kan ha
negativa konsekvenser för sjukvårdens effektivitet och arbetsbelastning. Att få tillgång till skriftlig information på olika språk beskrevs av sjuksköterskorna som en åtgärd som skulle underlätta för att ge anpassad information trots språkbarriärer. Detta stöds även av
Socialstyrelsen (2016) som menar att det är viktigt att utveckla skriftlig information som ett alternativt språkstöd. Arabiska, dari, somaliska och tigrinja är de mest efterfrågade
tolkspråken och skriftlig information om den preoperativa duschen på dessa språk skulle kunna hjälpa sjuksköterskan att ge anpassad information till patienten (Socialstyrelsen, 2006). Som operationssjuksköterskor har författarna, som tidigare diskuterats, stor kunskap om den preoperativa duschen, varför det vore passande att deltaga vid utformandet av skriftlig information.
Tid, arbetsbelastning och samarbete mellan avdelningar redovisades i resultatet som faktorer av betydelse för hur och i vilken utsträckning sjuksköterskorna anpassade information till patienten. Tid gav utrymme för sjuksköterskan att sätta sig in i patientens situation och utforma information anpassad till patientens specifika behov, vilken kunde öka patientens förståelse för vikten av den preoperativa duschen och säkerställa ett korrekt genomförande av den preoperativa duschen. I resultatet framkom att det ibland uppkom situationer som gav upphov till ett högt och stressigt tempo. Forskning tyder på att patienter har svårare att förstå informationen då den ges i ett stressigt klimat (Edvardsson & Wijk, 2014). En förutsättning för att patienten ska kunna ta till sig information är att den istället ges i en lugn miljö där patienten känner sig trygg och respekterad (Edvardsson & Wijk, 2014; Kourkouta &
Papathanasiou, 2014). För att säkerställa en personcentrerad vård är det författarnas åsikt att informationen om den preoperativa duschen måste avsättas mer tid. Detta kan möjliggöras genom att utarbeta tydligare riktlinjer för de preoperativa förberedelserna, vilket skulle kunna hjälpa till att förbättra samarbetet mellan avdelningarna och även minska sjuksköterskornas arbetsbelastning.
20 hög utsträckning äldre med någon form av funktions- eller kognitiv nedsättning.
Sjuksköterskorna beskrev att patienterna som fick hjälp med dusch oftast gavs informationen under pågående dusch, vilket gav dem liten möjlighet att känna sig delaktiga. I en studie av McCabe (2004) framkommer det att sjuksköterskor ofta utformar vården efter de funderingar och behov som patienterna förmodas ha. Detta styrks av Vårdanalys (2014) som menar att vårdpersonal ofta gör generaliseringar där en patients behov ofta bestäms utifrån vad tidigare patienter med liknande förutsättningar har haft för behov. Otillräcklig anpassning efter patienters varierande förutsättningar och att vårdpersonal omedvetet följer beteende och normer som skapas på vårdavdelningen, anses ligga till grund för att patienter ges ojämlik vård (ibid.).
Att det som sjuksköterska ibland kan vara svårt att nå fram med anpassad information till patienten redovisades i resultatet. Patienter som skulle genomgå en större operation och var fysiskt påverkade av pågående sjukdom eller upplevde stress och oro över sin situation, menade sjuksköterskorna kunde ha svårare att ta till sig den information som gavs. I enlighet med Carlsson och Bergström (2014) och Kourkouta & Papathanasiou (2014) kan patientens förmåga att ta in och förstå information påverkas om patienten är utsatt för stress eller har någon form av sjukdom. Detta ställer högre krav på sjuksköterskans förmåga att kunna identifiera problemen hos patienten (ibid.). Vid dessa situationer beskrev sjuksköterskorna att förutsättningen för att patienten skulle förstå informationen underlättades genom att
sjuksköterskorna inledde mötet med att kontrollera patientens fysiska och psykiska status. Vidare menade sjuksköterskorna att de då gavs större möjlighet att anpassa informationen till patienten. Att se varje patient som en unik individ menar författarna är en av de viktigaste faktorerna för att kunna ge personcentrerad information.
4.1.2 Betydelsen av anpassad information
21 I resultatet presenteras att sjuksköterskorna ansåg att genom att patienten blev mer involverad i sin vård fick de en snabbare postoperativ återhämtning och ett större förtroende för vården i stort. Detta styrks av McCormack och McCance (2006) som menar att en av grundpelaren i personcentrerad vård är att sjuksköterskan uppmuntrar patienten till att vara delaktig i sin egen vård. Genom att anpassa information efter patientens förutsättningar anser författarna att sjuksköterskan kan skapa en vård där patientens bästa är i fokus.
4.2 Metoddiskussion
Författarnas syfte med denna studie var att undersöka hur informationen om genomförandet och vikten av den preoperativa duschen anpassas till patienten. För detta ändamål valde författarna en kvalitativ deskriptiv design med semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ design är lämpligt då kunskap vill hämtas om hur ett fenomen tolkas och upplevs (Henricson & Billhult, 2012). Genom att använda kvalitativ design ökade studiens trovärdighet då en
djupare förståelse av fenomenet erhölls (Kristensson, 2017). Enligt Lincoln och Gubas (1985) är kriterier för att en studie ska kunna anses vara trovärdig att studiens metod och resultat är tillförlitligt, giltigt och överförbart. Induktiv ansats valdes då den ansågs mest lämpad för att beskriva vad som sades i intervjuerna, utan att egen tolkning gjordes (Danielson, 2012a).
Genom erfarenheter från akutsjukvård och teoretisk kunskap från tidigare och pågående utbildningar hade författarna redan en bild av det fenomen som valts att studeras. Författarnas förförståelse sågs som en tillgång i val av ämne och utformning av intervjufrågor som väl svarade på syftet. Förförståelsen sågs som en möjlighet att upptäcka ny kunskap och på så sätt erhålla en djupare förståelse för fenomenet. En risk med förförståelsen var att den kunde påverka analysen och resultatet genom att författarna gjorde tolkningar av materialet baserat på tidigare kunskap. För att undvika detta diskuterade författarna vilken betydelse
förförståelsen indirekt kunde ha för studiens resultat . Detta för att öka studiens tillförlitlighet (Mårtensson & Fridlund, 2017).
22 För att öka studiens tillförlitlighet och giltighet valde författarna även att ha inklusions- och exklusionskriterier vid urvalet av deltagarna. Deltagarna som tillhörde inklusionskriterierna ansågs representativa för studien då de hade erfarenhet av fenomenet som skulle studeras (Henricson & Billhult, 2012; Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). En god variation av deltagarna erhölls genom att de var av olika ålder och hade olika lång arbetslivserfarenhet, vilket ytterligare bidrog till att öka studiens giltighet (Graneheim & Lundman, 2004).
Timanställda och inhyrd personal exkluderades då det var författarnas förutfattade mening att dem inte är lika insatta i avdelningens rutiner och riktlinjer kring den preoperativa duschen. Möjligt är att denna personalgrupp hade kunnat tillföra studien intressant data och förändrat studiens resultat. Vidare var könsuppdelningen bland deltagarna tio kvinnor och en man. En mer jämlik könsuppdelning kanske hade gjort att fenomenet presenterats på ett annat sätt. Författarna har även diskuterat om resultatet hade fått större variation om deltagarna hämtats från flera olika avdelningar. Tidsramen för studien ansågs inte räcka till detta, varför
författarna föreslår att detta kan studeras i en uppföljande studie. Författarna ansåg att det var intressant att undersöka hur information anpassades till patienten sett ur ett
sjuksköterskeperspektiv. Genom att undersöka hur sjuksköterskan anpassar informationen kan behov av förändringar identifieras som kan leda till en bättre vård för patienten. Författarna menar att en bättre anpassad information till patienten leder till en mer personcentrerad vård, vilket enligt Wolf, Moore, Lydahl, Naldemirci, Elman och Britten (2017) främjar patientens känsla av delaktighet och trygghet. Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs
universitet [GPCC] har även funnit att personcentrering kan ha flera positiva effekter för patienten och även kan leda till ett bättre användande av sjukvårdens resurser (GPCC, 2017). Det är genom sjuksköterskornas arbetssätt som en personcentrerad vård kan uppnås, vilket ytterligare motiverade författarnas val att intervjua sjuksköterskor.
Eftersom författarna inte hade någon tidigare erfarenhet av att göra en intervjustudie valdes att genomföra en provintervju. Frågorna, upplägget, inspelningsmetod och tidsåtgång kunde då prövas samt fick författarna möjlighet att sätta sig in situationen att intervjua (Danielson, 2012a). Genom att transkribera provintervjun kunde författarna kontrollera att
intervjufrågorna var adekvata och stämde överens med studiens syfte. Intervjufrågorna diskuterades även med handledaren och vissa stödord och följdfrågor lades till i
23 frågor i behov av justering. Detta då vissa frågor upplevdes svåra att förstå av vissa av de intervjuade sjuksköterskorna.
Den inspelningsutrustning som användes under intervjuerna var författarnas egna mobiltelefoner. Fördelen med att använda mobiltelefon är att det är en lättillgänglig, tillförlitlig metod med väl fungerande ljudupptagning. Alla intervjuer spelades in av båda författarna, för att säkerställa att ingen data riskerade förloras. En nackdel kan vara att deltagarna upplever det obehagligt att spelas in och då mobiltelefonerna även används dagligen till annat kan deltagarna uppleva en risk att informationen delas och sprids med andra. En specifik inspelningsutrustning kan upplevas av deltagarna som mer professionellt och att det är mindre risk att informationen sprids. Författarna var tydliga med att informera deltagarna att intervjuerna spelades in och att materialet direkt efter lades över på datorer och kodades. Ljudfilerna på mobiltelefonerna raderas därefter. Författarna valde att transkribera intervjumaterialet i direkt anslutning till att intervjuerna var klara. Att transkribera materialet strax efteråt eller samma dag menar Danielson (2012a) var en fördel då författarna hade lättare att minnas vad som sades av varje enskild intervjudeltagare. Författarna transkriberade den första intervjun ihop och delade sedan upp dem sinsemellan. Intervjuerna lyssnades sedan igenom ett flertal gånger och transkriberingarna kontrollerades ordagrant av båda författarna. Genom att kontrollera varandras transkriberingar ökade studiens tillförlitlighet och giltighet (Lincoln & Guba, 1985; Mårtensson & Fridlund, 2017).
Nästa steg i arbetet var sedan att analysera materialet i enlighet med Graneheim och
24 Studiens resultat är tydligt beskrivet och bedöms av författarna ha trovärdighet, vilket uppges som kriterier för att resultatet ska kunna överföras till andra grupper och kontexter
(Mårtensson & Fridlund, 2017). Genom svaren på intervjufrågorna tydliggjordes att
deltagarna i studien hade likartade erfarenheter och upplevelser av det studerade fenomenet, vilket gör att författarna kan misstänka att en likartad bild skulle presenteras om frågorna ställdes till en annan grupp av sjuksköterskor. Kunskapen om den preoperativa duschen sträcker sig dock inte utanför sjukhusmiljö, vilket gör att studiens resultat endast kan anses vara överförbart till liknande grupper och kontexter. Flera av de intervjuade sjuksköterskorna har uttryckt att det många gånger är undersköterskor som informerar patienten om den preoperativa duschen, varför det vore intressant att genomföra en studie där undersköterskor intervjuas. Vidare har författarna diskuterat att det vore intressant om studiens syfte skulle ha undersökts med hjälp av enkäter. Fler sjuksköterskor hade på så sätt kunnat inkluderats vilket medfört att ett bredare resultat kanske framträtt.
4.2.1 Kliniska implikationer
Resultatet av denna studie visar att uppgiften att ge anpassad information om vikten och genomförandet av den preoperativa duschen behöver värderas och prioriteras högre av sjuksköterskan. För att möjliggöra detta behöver sjuksköterskornas kunskap om den
preoperativa duschen stärkas. Sjuksköterskorna behöver kunna avsätta mer tid till uppgiften genom ett förbättrat samarbete mellan avdelningar och stöd från verksamheten. De behöver få tillgång till fler hjälpmedel, såsom skriftlig information på olika språk, för att kunna anpassa informationen till patienten. Skriftlig information på olika språk skulle även vara användbart på andra vårdavdelningar som informerar patienter om den preoperativa duschen. Detta är något författarna föreslås ska implementeras på avdelningen. Som specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård äger författarna stor kunskap om vikten av de preoperativa förberedelserna. Skriftlig information bör därför utformas av operationssjuksköterskor tillsammans med sjuksköterskor på vårdavdelning för att säkerställa att informationen är tillräcklig och korrekt. Resultatet har påvisat att anpassad information ökar patientens
följsamhet och tilltro till vården, vilket kan stärka bilden av operationssjukvården i samhället. Vidare kan bättre anpassad information om den preoperativa duschen verka för att minska uppkomsten av postoperativa sårinfektioner och på så sätt minska kostnaden för sjukvård i samhället.
25
4.2.2 Framtida forskning
Det som framkom i resultatet var att sjuksköterskan ofta delegerade uppgiften att ge
information om den preoperativa duschen till undersköterskorna. Det vore därför av intresse att undersöka hur undersköterskorna informerar om genomförandet och vikten av den preoperativa duschen till patienten i en framtida studie.
4.2.3 Slutsats
Sjuksköterskornas information om den preoperativa duschen fokuserade främst på
genomförandet och lite vikt las på varför den skulle göras. Att ha tid identifierades som en viktig förutsättning för att kunna anpassa information till patienten, och på så viss öka deras känslor av delaktighet och trygghet. Informationen om den preoperativa duschen
nedprioriterades ofta på grund av att andra arbetsuppgifter ansågs viktigare. För att öka sjuksköterskornas förståelse för betydelsen av den preoperativa duschen skulle
26
5. REFERENSER
Abdullah Al Maqbali, M. (2013). Preoperative antiseptic skin preparations and reducing SSI.
British Journal of Nursing, 22(2), 1227-1233. doi:10.12968/bjon.2013.22.21.1227
Akhavan, S. & Tillgren, P. (2015). Client/patient perceptions of achieving equity in primary health care: a mixed methods study. International Journal for Equity in Health 14(65). doi:10.1186/s12939-015-0196-5
Aqualina, R. & Baldacchino, D. (2007). An exploratory study of Maltese patients’ perceptions of their preparation for total joint replacement at the pre-admission clinic. Journal of
Orthopaedic Nursing 11 (3-4), 194-203. doi:10.1016/j.joon.2007.08.014
Coughlan, R.F. & Cronin, M.P. (2009). Interviewing in qualitative research: the one-to-one interview. Internation Journal of Therapy and Rehabilitation 16(6), 309-314.
doi:10.12968/ijtr.2009.16.6.42433.
Danielson, E. (2012a). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson. (Red.) Vetenskaplig
teori och metod- Från idé till examination inom omvårdnad. (ss. 163-174). Lund:
Studentlitteratur AB.
Danielson, E. (2012b). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson. (Red.). Vetenskaplig teori
och metod- Från idé till examination inom omvårdnad. (ss. 330-343). Lund: Studentlitteratur
AB.
Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori
och metod- Från idé till examination inom omvårdnad. (ss.143-154). Lund: Studentlitteratur
AB.
Edvardsson, D., & Wijk, H. (2014). Omgivningens betydelse för hälsa och vård. I A.-K. Edberg, & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (ss. 75-103). Lund: Studentlitteratur AB.
Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete
27 FASS. (2015). Descutan. Hämtad 16 februari, 2018, från
http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=19891208000286
Ginde, A., Clark, S. & Camargo C.A. Jr. (2009). Language barriers among patients in Boston emergency departments: use of medical interpreters after passage of interpreter legislation.
Journal Of Immigrant & Minority Health, 11(6), 527-530. doi:10.1007/s10903- 008-9188-5
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Göteborgs universitet. (2017). Om centrum för personcentrerad vård - GPCC. Göteborg: Göteborgs universitet. Hämtad 11 januari, 2018, från https://gpcc.gu.se/om-gpcc
Hadziabdic, E., Heikkilä, K., Albin, B. & Hjelm, K. (2009). Migrants’ perceptions of using interpreters in health care. International Nursing Review 56, 461–469. doi: 10.1111/j.1466-7657.2009.00738.x
Hansen, I., Loraas, L-M. E. & Brekken, R. S. (2012). Hygien och infektionspreventiva
omvårdnadsåtgärder. I G. Myklestul Dåvoy, P. Hege Eide. & I. Hansen (Red.).
Operationssjukvård – operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad (ss.151-200). Lund: Studentlitteratur AB.
Iezzoni, L.I. (2006). Make No Assumptions: Communication Between Persons With Disabilities and Clinicians. Assistive Technology, 18(2), 212-219.
doi:10.1080/10400435.2006.10131920
Jakobsson, J., Perlkvist, A. & Wann-Hansson, C. (2010). Searching for evidence regarding using preoperative disinfection showers to prevent surgical site infections: a systematic review. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 8(3), 143-152. doi:10.1111/j.1741-6787.2010.00201.x
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson. (Red.). Vetenskaplig teori och metod-
28 Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Krippendorff, K. (2013). Content analysis: an introduction to its methodology. (3rd ed.) Thousand Oaks, Calif.: Sage.
Lanstinget i Uppsala län. (2016). Dusch och rengöring av navel-preoperativt. Hämtad 2018-04-17 från http://publikdocplus.lul.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-9636&docId=DocPlusSTYR-9636
Lilly, H.A., Lowbury, E.J.L. & Wilkins, M.D. (1979). Limits to progressive reduction of resident skin bacteria by desinfection. Journal of Clinical Pathology, 32, 382-385. doi:10.1136/jcp.32.4.382
Lincoln, Y.S. & Guba, E.G. (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills, Calif.: Sage.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund–Nielsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård (3.Uppl., ss. 211-225). Lund: Studentlitteratur AB.
Mako, T., Svanäng, P. & Bjerså, K. (2016). Patients’ perceptions of the meaning of good care in surgical care: a grounded theory study. BMC nursing, 15(47), 1-9. doi: 10.1186/s12912- 016-0168-0
McCabe, C. (2004). Nurse-patient communication: an exploration of patients’ experience.
Journal of Clinical Nursing, 13 (1), 41-49. doi:10.1111/j.1365-2702.2004.00817.x
McCormack, B. & McCance, T.V. (2006). Development of a framework for person-centred nursing. Journal of Advanced Nursing, 56(5), 472–479.
doi:10.1111/j.1365-2648.2006.04042.x
Mårtensson, J. & Fridlund, B. ( 2017). I M. Henricson (red.). Vetenskaplig teori och metod -
Från idé till examination inom omvårdnad (ss.421-438). Lund: Studentlitteratur AB.
29 Polit, D.F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Riksföreningen för operationssjukvård. (2011). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot operationssjukvård.
Stockholm: Riksföreningen för operationssjukvård. Hämtad 3 maj, 2018 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/operartion.kompbeskr.web.pdf
SFS 1998:204. Personuppgiftslagen. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 15 maj, 2018 från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
SFS 2003:460. Lag om etikprövning om forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 15 maj, 2018, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
SFS 2014:821.Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 15 maj, 2018, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 15 maj, 2018, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Smeltzer, S.C., Avery, C. & Haynor, P. (2012). Interactions of People with Disabilities and Nursing Staff During Hospitalization. The America Journal of Nursing. 112 (4), 30-38. doi: 10.1097/01.NAJ.0000413454.07369.e3
Sveriges kommuner och Landsting, (SKL). (2013). Skador i vården – skadeöversikt och
kostnad. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Hämtad 24 januari, 2018, från:
