Innan undersökningen startade var vår ambition att genom observation undersöka hur förskollärarna och barnskötarna även agerade i verkligheten och inte enbart se till deras visioner. Den nu pågående pandemin satte dock stopp för detta upplägg. En framtida forskning kopplad till vår nu genomförda undersökning, hade därför varit av intresse att genomföra. Genom observation i barngruppen skulle vi kunna se hur förskollärare och barnskötare visar prov på professionell digital kompetens när de involverar IKT i den språkutvecklande undervisningen, samt hur barnen agerar vid detta lärandetillfälle.
24
Referenser
Beschorner, B., & Hutchison, A. (2013). iPads as a literacy teaching tool in early childhood. International Journal of Education in Mathematics, Science and Technology, 1(1), 16-24. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1055301.pdf
Björklund, E. (2017). Språk och literacy. I B. Riddersporre & S. Persson (Red). Utbildningsvetenskap för förskolan. (2:a uppl., s. 173 – 193). Stockholm: Natur och Kultur.
Brodin, J och Renblad, K. (2014). Reflections on the Revised National Curriculum for Preschool in Sweden – interviews with the heads. Early Child Development and care, 184, 306–321. https://doi.org/10.1080/03004430.2013.788500
Bruce, B. & Riddersporre, B. (2019). Kärnämnen och digitala verktyg. I S. Kjällander & B. Riddersporre (Red). Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. (s. 41–59). Stockholm: Natur och Kultur.
Enochsson, A-B., (2014). Barn och digitala medier. A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s.92 - 101). Stockholm: Liber.
Gerholm, T., Kallioinen, P., Tonér, S., Frankenberg, S., Kjällander, S., Palmer, A., & Lenz-Tagachi, H (2019). A randomized controlled trial to examine the effect of two teaching methods on preschool children’s language and communication, executive functions, socioemotional comprehension, and early math skills, BMC Psychology 7(59) https://doi.org/10.1186/s40359-019-0325-9
Forsling, K., (2011). Digital kompetens i förskolan. Karlstads universitet Pedagogiska Tidskrift 7(1) s. 76 – 95.
Kjällander, S. (2016). Plattan i mattan – digitala lärplattor och didaktisk design i förskolan 2013–2016. Uppsala förskola & Stockholms universitet. www.uppsala.se Kjällander, S., Åkerfeldt, A. & Petersen, P. (2016). Översikt avseende forskning och erfarenheter kring programmering i förskola och grundskola 1(40). Skolverket. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1426299/FULLTEXT01.pdf
Mishra, P., & Koehler, M. J. (2006). Technological Pedagogical Content Knowledge: A new framework for teacher knowledge. Teachers College Record 108 (6), 1017-1054. Koehler, M. J., & Mishra, P. (2009). What is technological pedagogical content knowledge? Contemporary Issues in Technology and Teacher Education, 9(1), 60–70. Lieberman, D., Cynthia, B., & So, J. (2009). Young Children´s Learning With Digital Media. Journal Computers in the Schools. 26(4). 271-283.
Lindahl, M G, & Folkesson, A-M. (2012). ICT in preschool: friend or foe? The significance of norms in a changing practice. International Journal of Early Years Education. 20(4). 422 – 436.
25
Masoumi, D. (2015). Preschool teachers’ use of ICTs: Towards a typology of practice. Contemporary Issues in Early Childhood. 16(1), 5-17.
DOI:10.1177/1463949114566753
Otterborn, A., Schönborn, K. & Hultén, M. (2019). Investgating Preschool Educators´ Implementation of Computer Programming in Their Teaching Practice. Early
Childhood Education Journal. 48 s. 253 – 268. https://doi.org/10.1007/s10643-019-00976-y
Persson, S. (2017). Förskolans janusansikte i ett utbildningsvetenskapligt perspektiv. I B. Riddersporre & S. Persson (Red). Utbildningsvetenskap för förskolan. (2:a uppl., s. 65 – 87). Stockholm: Natur och Kultur.
Persson. S. (2017). Kvalitetens brännpunkt – de pedagogiska relationerna. I B.
Riddersporre & S. Persson (Red). Utbildningsvetenskap för förskolan. (2:a uppl., s. 305 – 324). Stockholm: Natur och kultur.
Pramling Samuelsson, I. (2017). Utvecklingspedagogik – ett sätt att arbeta både målmedvetet och med barns perspektiv. I B. Riddersporre & S. Persson (Red).
Utbildningsvetenskap för förskolan (2:a uppl., s.91–106). Stockholm: Natur och kultur. Pramling Samuelsson, I. Williams, P. & Sheridan, S. (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Nordic Early Childhood Education Research Journal. 9(7), 1 – 14.
Riddersporre, B. (2017). Ledarskap i förskola. I B. Riddersporre & S. Persson (Red). Utbildningsvetenskap för förskolan. (2:a uppl., s. 273 – 284). Stockholm: Natur och kultur.
Skantz Åberg, E., Lantz-Andersson, A & Lundin, M. (2 sep 2020). Adekvat digital kompetens – ett svårfångat begrepp.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/adekvat-digital-kompetens---ett-svarfangat-begrepp Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (14 okt. 2020). Systematiskt kvalitetsarbete – så fungerar det.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/systematiskt-kvalitetsarbete/systematiskt-kvalitetsarbete-i-skola-och-forskola
Skolverket. (1998). Vägar till lokal arbetsplan. Stockholm: Skolverket.
Stier, J. (2017). Interkulturellt arbete i förskolan. I B. Riddersporre & S. Persson (Red). Utbildningsvetenskap för förskolan. (2:a uppl., s. 287 – 3014). Stockholm: Natur och Kultur.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
26
Bilagor
Bilaga 1. Hej,
Mitt namn är Martina Östlund och jag läser min sista termin på
förskollärarprogrammet på högskolan i Gävle. Tillsammans med min studiekamrat Sandra har det nu blivit dags för oss att skriva vårt examensarbete. Vi har valt att inrikta oss på något som vi båda finner extra intressant och skulle vilja utforska mer, nämligen förskollärares tankar och planering kring språkutvecklande undervisning med hjälp av digitala verktyg.
Vi har granskat samtliga förskolors verksamhetsbeskrivningar i såväl Gävle som Älvkarleby kommun och väljer nu som ett första led att kontakta rektorer eller biträdande rektorer för de förskolor som enligt verksamhetsbeskrivningen fokuserar extra mycket på det vi vill undersöka. Får du som rektor detta email innebär detta att din/en av dina förskolor är extra intressant för oss.
Den aktuella förskolan är Vinkelboda.
Vi skulle bli väldigt glada och tacksamma om ni rektorer vill dela med er av denna information till er/era förskolor som ni vet arbetar med digitala verktyg på ett språkutvecklande sätt. Vår tanke är att vi vill undersöka såväl förskollärares tankar, idéer och undervisning i form av besök på aktuell förskola samt intervju med berörda förskollärare.
Vi kommer att återkoppla till er rektorer inom denna vecka för att berätta mer konkret hur vår undersökning kommer att gå till, samt höra hur ni och er förskola ställer er till ett samarbete med oss.
Finns frågor redan nu svarar vi gladeligen på dessa. Vi nås på telefonnummer 076 8772327 (Martina) samt 070 6435415 (Sandra).
27 Bilaga 2, Intervjumall A
Frågeställning Intervjufråga Anteckning
Hur tolkas styrdokument och lokala utbildningsplaner för förskolans utbildning gällande barns
språkutveckling i kombination med digitala verktyg?
Hur tolkar Ni de avsnitt i
styrdokumenten som avser mål och riktlinjer gällande barns möjligheter att skapa och kommunicera med hjälp av digitala verktyg?
Hur tolkar Ni de avsnitt i
styrdokumenten som avser mål och riktlinjer gällande barns möjlighet att utveckla en förståelse för vardagens digitalisering?
Hur tolkar Ni de avsnitt i
styrdokumenten som avser mål och riktlinjer gällande barns lärande och utveckling? (Kan detta sättas i relation till arbete med digitala verktyg där syftet är att beröra barns språkutveckling?)
28
Hur skapas möjligheter för förskollärare att följa de mål och riktlinjer styrdokument och lokala utbildningsplaner står för gällande barns språkutveckling i kombination med digitala verktyg?
Arbetar och i sådana fall hur arbetar förskollärare didaktiskt med språkutvecklande aktiviteter där digitala verktyg ingår?
Hur arbetar Ni som IKT-pedagoger för att sprida er kunskap och expertis till kollegor?
Anser ni att förskollärare får godtagbara verktyg och stöd för att kunna arbeta med digitala verktyg tillsammans med barnen? (Med verktyg och stöd menar vi såväl fysiska som kunskapsmässiga).
Arbetar ni själva tillsammans med barnen med digitala verktyg där språkutveckling är syftet med undervisningen?
Om ja, beskriv hur detta arbete går till och vilka didaktiska val som ligger till grund för det.
29 Bilaga 3