Den frågan som har kommit upp under arbetets gång är hur betygsresultaten i övriga kurser står i relation till elevernas ridning och deras fysiska hälsa? Dessutom vore det intressant att göra en studie av liknande karaktär men i större omfattning med elever från skilda skolor och med tillgång till en kontrollgrupp. Vidare kunde man jämföra konditionen mellan ryttarna i förhållande till hur mycket träning med och utan häst som gjordes. Det skulle medföra att validitet i undersökningen ökade. Tiden är avgörande för hur ofta ryttarna tränar. Därför rekommenderas en längre och mer regelbunden period för fortsatt forskning inom området. Jag förordar att genomföra kommande studier med en eller flera kunniga medarbetare inom området som t.ex. en sjukgymnast med specialkompetens i ridning.
Litteraturlista
Egidius, H.(2003). Pedagogik för 2000 – talet. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Hempfling, K. F.(1997). Dansa med hästar. Stockholm: LTs förlag.
Johansson, U. (2006). Ryttare är idrottare. Stockholm: SISU Idrottsböcker – Idrottens förlag.
Kyrklund, K. (1996). Dressyr med Kyra. (1:a uppl.). Västerås. ICA Förlaget AB. Lundell, H & Berglund, E.(2007). Vad är det för fel på hästen? Västerås. ICA Bokförlag.
Rydqvist, L- G, Winroth, J. (2004). Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion. Farsta: SISU Idrottsböcker AB.
Steinberg, J. (1994). Den nya inlärningen. Solna: Ekelunds Förlag AB. Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Ståhlberg, U.(1996). Att lära barn rida. [u.o.] Svenska Ridsport Förbundets Förlag.
Tibblin, B. (1988). Ridlära. (3:e uppl.). Stockholm: Natur och Kultur / LTs förlag Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplanerför det obligatoriska skolväsendet och de
frivilliga skolformerna. Lpo 94 och Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Whitmore, J. (2004). Coaching för bättre resultat. Jönköping: Brain Books AB.
Zetterqvist – Blokhuis, M. & Aronsson, A.(2005). Ryttarens sits och balans – hjälpreda
för ridlärare och ryttare. [Tryckort: Västerås Tryckpartners].
Tidskriftsreferens
Engström, L – M (2004). Barns och ungdomars idrottsvanor i förändring. Svensk
Idrottsforskning, (4), 1- 6.
Ekblom, B & Ö. (2004) Fysisk prestationsförmåga och förekomst av övervikt hos svenska skolbarn. Svensk Idrottsforskning, (4), 66- 70.
Rickardsson, J.(2007). Vältränade rider bättre. Häst & Ryttare, (1), 31.
Sadler, D. Royce. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. Artikel i Instructional Science, (18), sid. 119-144.
Författare saknas.(u.å). Konditionstest. Kom i form, (saknas nr. och sida).
Utbildningsrapporter
Lundholm, S. (2004- 07). Dressyrryttarens styrka och bålstabilitet. (Examensarbete nr 74:2006,Tränarlinjen). Stockholm: Gymnastik och Idrottshögskolan, GIH.
Pettersson, A- C & Sellergren, K. (2003). Hur påverkar ryttarens kroppsfysik
prestationen i hoppning? (Examensarbete 10 poäng, Hippologenheten, SLU).
Strömsholm.
Internetreferenser
Jordbruksverkets information, (7), 2006. Hämtat 15 juni 2007, från
www.sjv.se
Nordin, M. och Widerdal, M. (2003). Ryttarens sits och balans (CD). Kan beställas från
www.horseinmind.com
Ridsporten vill. (u.å./07). Ryttare är idrottare. S.12. Hämtat 24 juni 2007, från
www.2.ridsport.se/files/%B8coBD9E8-7E9D-4277-B446-369D74738A1B%7D.pdf- Sjukvårdsrådgivningen.(reviderad 2006-04-27). Motion / Motion och hälsa. Hämtat 3 juli 2007, från
http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=18685.
Sjukvårdsrådgivningen.(u.å./07). Sinnen / hörsel och balans. Hämtat 9 juli 2007, från http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=17657&PreVieW= Skolverket.(2000- 07). Kursplan, IDH 1201 – Idrott och hälsa A. 100 poäng SKOLFS: 2000:6. Hämtat 28 sept. 2007, från
http://www3.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp=5&skolform=21&sprak=sv&id=32...
Skolverket.(u.å./07). NP- Naturbruksprogrammet. Hämtat 2 juli 2007, från
http://www3.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp=5&skolform=21&sprak=sv&id=1... Skolverket.(2000- 07). Kursplan, RID 1204 – Ridning och körning grundkurs. 150
poäng. SKOLFS: 2000:105. Hämtat 28 sept. 2007, från
http://www3.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp=5&skolform=21&sprak=sv&id=36...
Skolverket (2000- 07). Kursplan, RID 1203 – Ridning. 100 poäng. SKOLFS: 2000:105. Hämtat 28 sept. 2007, från
http://www3.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp=5&skolform=21&sprak=sv&id=35... Stiftelsen Svensk Hästforskning.(u.å./07) Förslag till forskningsprogram. Hästens
betydelse för miljön, människan och samhället. Hämtat 7 juli 2007, från
Svenska Ridsport Förbundet.(u.å./07) Ridsporten i siffror. Hämtat 7 juni 2007, från
http://www2.ridsport.se/t2.aspx?p=703107
Ridskolan Strömsholm. Forskning. (2006-07). Strömsholm satsar på sitsen. Hämtat 4 juli 2007, från
www.stromsholm.com/website1/sd_page/65/1/index.php?
Vuxen utbildning. (2007-10-21). Inlärning? Hämtat 21 okt. 2007, från http://chapman.karlskrona.se/~dj/distans/vadarinlarning.html
Wikipedia, den fria encyklopedin.(u.å./ 07) Fenomenografi. Hämtat 30 juni 2007, från
Bilaga 1
Livsstil
1. Hur ofta rider du?
Varannan vecka En gång i veckan Två gånger i veckan Varje dag
2. Vilka är dina mål med ridningen?
Vet ej Att förbättra min sits och balans Tävla Hästskötarexamen Hippologen
3. Utövar du någon form av motion på din fritid förutom ridning? Aldrig Sällan Ibland Varje dag
4. Deltar du aktivt på skolidrotten? Aldrig Sällan Ibland Alltid
5. Vilken av nedanstående övningar anser du främjade din ridning? Videofilmning Avslappningsövningar Fysiska övningar Balimo Longering
6. Vilken av övningarna tyckte du förbättrade din fysiska hälsa?
Videofilmning Avslappningsövningar Fysiska övningar Balimo Longering
7. Vilken av dessa metoder tyckte du passade dig bäst?
Videofilmning Avslappningsövningar Fysiska övningar Balimo Longering
8. Anser du att du har förstått sambandet mellan fysisk hälsa och ridning? Mycket bra Bra Delvis Inte alls
Bilaga 3
RID1204 - Ridning och körning grundkurs
150 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:105HEM ÄMNE | SKRIV UT
Mål
Mål för kursen
Kursen skall ge grundläggande kunskaper i ridning och körning av skolad häst. Kursen skall även ge kännedom om andra arbetsmetoder för hästar. Kursen skall dessutom ge kunskaper om säkerhetsfrågor i samband med ridning och körning samt hur man arbetar på ett riktigt sätt med utgångspunkt i miljö, säkerhet och ergonomi.
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall
kunna rida skolad häst med ändamålsenlig sits och hjälpgivning och med egen balans och följsamhet
kunna anspänna och köra skolade hästar eller travhästar med kontroll kunna utrusta hästar för olika typer av arbete samt vårda utrustningen ha kunskap om hästens gångarter och rörelsemekanik
känna till longering och tömkörning som arbetsmetoder för hästar
ha kunskap om ridningens och körningens grundprinciper för säker ridning och körning samt om vikten av vårdad och ändamålsenlig klädsel
kunna förebygga risker i arbetet samt tillämpa för området aktuella miljö- och säkerhetsföreskrifter.
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänt
Eleven rider under ledning skolade hästar i alla gångarter med bibehållen balans och följsamhet.
Eleven anspänner och kör under ledning skolade hästar eller travhästar i skritt och trav med kontroll.
Eleven utrustar med viss handledning hästar för olika typer av arbete och vårdar utrustningen.
Eleven redogör för hästens gångarter och rörelsemekanik samt grundprinciper för säker ridning och körning.
Bilaga3
Eleven klär sig på ett ändamålsenligt vis, använder personlig skyddsutrustning och arbetar på ett säkert och miljömedvetet sätt.
Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven rider och kör med viss handledning skolade hästar på ett säkert och kontrollerat sätt och visar i arbetet ett gott handlag.
Eleven utrustar på egen hand hästar för olika typer av arbete samt vårdar självständigt utrustningen.
Eleven diskuterar säkerhetsrisker i arbetet med hästar och föreslår förebyggande åtgärder.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven rider och kör på egen hand skolade hästar med god kontroll.
Eleven utför arbetsuppgifter i samband med ridning och körning på ett lugnt, säkert och ansvarsfullt sätt samt gör egna bedömningar och motiverar sitt handlande.
Bilaga 4
RID1203 - Ridning
100 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:105
HEM ÄMNE | SKRIV UT
Mål
Mål för kursen
Kursen skall ge fördjupade kunskaper i ridning och handhavande av hästar. Kursen skall också ge kunskaper om ridning som tävlingsgren inom hästsporten. Kursen skall
dessutom ge kunskaper om hur man arbetar på ett riktigt sätt med utgångspunkt i miljö, säkerhet och ergonomi.
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall
kunna rida skolade hästar på ett kontrollerat och balanserat sätt i ett lämpligt tempo, med en ändamålsenlig sits samt med god egen balans och följsamhet
kunna assistera vid löshoppning av hästar
kunna longera skolade ridhästar på ett säkert och kontrollerat sätt känna till tömkörning som kompletterande arbete för ridhästar
kunna välja och tillpassa utrustning till olika typer av hästar och arbete känna till utbildningsgången för ridhästar
ha kunskap om arbetsrelaterade skador på ridhästar
ha kunskap om vilka regler som gäller inom vald tävlingsdisciplin
kunna arbeta på ett ergonomiskt samt ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt.
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänt
Eleven rider under ledning skolade ridhästar i alla gångarter med kontroll och god egen balans.
Eleven redogör för grundprinciper vid löshoppning, longering och tömkörning. Eleven assisterar vid löshoppning samt longerar under ledning skolade ridhästar. Eleven utrustar ridhästar för olika typer av arbete.
Bilaga 4
Eleven ger exempel på och beskriver arbetsrelaterade skador på ridhästar. Eleven redogör översiktligt för tävlingsregler vid ridning.
Eleven använder personlig skyddsutrustning och arbetar på ett säkert och miljömedvetet sätt.
Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven rider med viss handledning skolade ridhästar på ett kontrollerat och balanserat sätt i ett lämpligt tempo.
Eleven longerar med viss handledning skolade ridhästar.
Eleven väljer och utrustar ridhästar för olika typer av arbete och motiverar sina val. Eleven redogör för skaderisker på ridhästar och hur man kan undvika dessa.
Eleven använder aktuellt tävlingsreglemente, tar fram fakta och diskuterar frågeställningar.
Eleven visar i arbetet med ridhästar gott omdöme och handlag.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven rider självständigt skolade ridhästar på ett kontrollerat och balanserat sätt i ett lämpligt tempo.
Eleven utför sina arbetsuppgifter i samband med ridning, longering och löshoppning på ett ansvarsfullt, lugnt och säkert sätt, gör egna bedömningar och motiverar sina val.
Bilaga 5
IDH1201 - Idrott och hälsa A
100 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:6HEM ÄMNE | SKRIV UT
Mål
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall
ha kunskap om och erfarenhet av hur olika faktorer påverkar människors hälsa samt kunna diskutera sambanden mellan hälsa, livsstil och miljö ur såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv
ha förmåga att värdera olika fysiska aktiviteters betydelse för hälsa och välbefinnande kunna planera, genomföra och utvärdera ett personligt anpassat program för träning eller andra hälsofrämjande åtgärder
ha kunskap om hur den egna kroppen fungerar i arbete och vila
ha kunskaper i vanliga rörelseaktiviteter och ha fördjupat sig i några självvalda aktiviteter
ha kunskap om samt ha genomfört och upplevt olika former av friluftsliv kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering
ha utvecklat sin förmåga att kombinera rörelser till musik och vara förtrogen med några danser
kunna tillämpa ergonomiska kunskaper i olika arbetsmiljösammanhang ha kunskap om och kunna tillämpa livräddande första hjälp.
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänt
Eleven genomför med viss handledning olika fysiska aktiviteter samt redogör för deras betydelse för hälsa och välbefinnande.
Eleven ger exempel på kostens betydelse för hälsan.
Eleven deltar i någon form av friluftsliv och använder sina kunskaper om friluftslivets olika former.
Eleven ger exempel på konkreta situationer för spänningsreglering, samt utför några olika rytmiska rörelser.
Eleven ger exempel på olika arbetsmiljöer och sätter dessa i samband med hälsa. Eleven utför med visst stöd livräddande första hjälp.
Bilaga 5
Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven genomför olika fysiska aktiviteter, bedömer deras betydelse för hälsa och välbefinnande och resonerar i förhållande till detta om sambanden mellan hälsa, livsstil och miljö.
Eleven tillämpar och utvecklar med viss handledning eget hälsoarbete i några självvalda fysiska aktiviteter.
Eleven tillämpar spänningsreglering, rörelse och rytm till musik, i några självvalda fysiska aktiviteter.
Eleven bedömer ergonomisk anpassning av olika arbetsmiljöer.
Eleven genomför på egen hand livräddande första hjälp i en fingerad situation.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven utvecklar färdigheter och metoder i ett flertal aktivitetsformer och bedömer deras hälsoeffekter.
Eleven diskuterar samband mellan livsstil, livsmiljö och hälsa, samt drar slutsatser om begreppet livskvalitet med utgångspunkt från dessa samband.
Eleven planerar och genomför friluftsliv i nya miljöer och finner lösningar på oförutsedda situationer.
Eleven instruerar i livräddande första hjälp.
Bilaga 6
Konditionstest
Steppingtestet visar hur bra allmänkonditionen är. Kliv upp 24 gånger i minuten i tre minuter, på en avsats max 20 cm. Vila därefter i 30 sekunder ta sedan pulsen. Räkna pulsen i 15 sekunder och multiplicera med fyra, då får man fram pulsen per minut. Läs av i tabellen nedan.
(Källa: Tidskriften ”Kom i form”. Årgång, artikel, sida och författare saknas.)
Ålder 20-29 30-39 40-49 50+
Betyg slag per minut efter ansträngning Män
Utmärkt under 76 under 80 under 82 under 84 Bra 76-85 80-87 82-89 84-91 Normal 86-101 88-103 90-105 92-107 Dålig över 101 över103 över105 över107 Kvinnor
Utmärkt under 86 under 88 under 90 under 92 Bra 86-93 88-95 90-97 92-99 Normal 94-110 96-112 98-114 100-116 Dålig över 110 över 112 över 114 över 116