Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och Ledarskap
Examensarbete
10 poängSambandet mellan ryttarens kroppsfysik
och ridning
The connection between the riders body physics and riding
Ann Linde
Lärarexamen 60 poäng
Lärarutbildning 60p 2007-10-18
Examinator: Lena Lang Handledare: Elsa Foisack
Abstract
Linde, Ann. (2007). Sambandet mellan ryttarens kroppsfysisk och ridning. (The connection between the body physics and riding). Skolutveckling och Ledarskap (SOL), Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Syftet var att studera elevernas uppfattningar inom Naturbruksprogrammets hästinriktning om sambandet mellan ryttarens kroppsfysik och ridningen. Följande frågor har ställts:
• Vilken betydelse ansåg eleverna att en god kroppsfysik hade för ridningen? • Hur uppfattade eleverna olika pedagogiska metoders betydelse för ridningen? • Hur uppfattade eleverna olika pedagogiska metoders betydelse för
kroppsfysiken?
• Hade eleverna förstått att ridningen påverkades av deras fysiska hälsa?
För att besvara frågeställningar har jag använt mig av en enkät. De elever som besvarade enkäten deltog i ett projekt, som genomfördes med hjälp av olika didaktiska metoder och övningar samt observationer. Projektets avsikt var att förbättra ryttarens kroppsfysik samt dess inverkan på hästen. Resultatet visade att eleverna ansåg att det främst var videofilmningen som gynnade ridningen och att de fysiska övningarna förbättrade konditionen och smidigheten. De som red regelbundet hade en bättre kroppsfysik. Sammanfattningsvis kan sägas att eleverna hade förstått sambandet av en god kroppsfysik och ridningen.
Nyckelord: Fysiska övningar, gymnasieelever, idrott, kroppsfysik, ridning.
Keywords: Body physics, physical exercises, riding, sport, students of upper secondary school.
Förord
Jag vill tacka mina elever på Naturbruksgymnasiets hästinriktning som gav mig inspiration till detta projekt, i synnerhet till dem som fullföljde hela studien. Det har inte varit lätt alla gånger men samtidigt har det ökat motivationen för att få igång ett samarbete med idrottsläraren och fortsätta med detta ämne. Dessutom är det roligt att se att många elever har förstått sambandet mellan en god kroppsfysik och ridningen vilket har fått dem att ändra sin livsstil för att därmed kunna nå ett högre mål.
Jag vill tacka min vän Jonna som har lyssnat och givit mig goda råd. Utan min man Rolf hade ingenting fungerat. Han har ställt upp när datorn har krånglat, tagit hand om markservicen, stått ut när jag har tappat modet och stöttat mig till 100 %, TACK.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 7
2 Syfte ... 9
2.1 Frågeställningar ... 9
3 Litteraturöversikt... 11
3.1 Ryttarens fysiska hälsa ... 11
3.2 Styrdokument ... 13
3.3 Ridlära ... 15
3.4 Hästens fysiska hälsa ... 17
3.5 Tidigare forskning ... 18 3.6 Motivationsteori ... 20
4 Metod ... 23
4.1 Forskningsmetod ... 23 4.2 Avgränsningar ... 23 4.3 Val av metod ... 24 4.4 Urval ... 24 4.5 Projektet ... 25 4.5.1 Skolhälsovården ... 25 4.5.2 Konditionstest ... 26 4.5.3 Fysiska övningar ... 26 4.5.4 Videodokumentation ... 27 4.5.5 Avslappningsövningar ... 27 4.5.6 Balimo ... 28 4.5.7 Longering ... 29 4.6 Utformningen av enkät ... 30 4.7 Studiens tillförlitlighet ... 31 4.8 Etiska överväganden ... 315 Resultat ... 33
5.1 Resultat från enkätundersökningen ... 33 5.2 Resultat från konditionstest ... 406 Diskussion ... 45
6.1 Vilken betydelse anser eleverna att en god kroppsfysik har för ridningen? ... 47
6.2 Hur uppfattade eleverna olika pedagogiska metoders betydelse för ridningen? ... 47
6.3 Hur uppfattade eleverna de olika metoders betydelse för kroppsfysiken? ... 48
6.4 Har eleverna förstått att ridningen påverkas av deras kroppsfysik? ... 48
6.5 Framtida forskning ... 50
Litteraturlista ... 51
1 Inledning
Ridsport är tredje största kvinnoidrotten efter fotboll och gymnastik, uträknat på antal utövare. Cirka 500 000 svenskar rider regelbundet.1 Svensk hästsektor sysselsätter ungefär 10 000 heltids- och 30 000 deltidsarbeten. Inom jordbruket är hästnäringen den femte största inkomstkällan med en omsättning på 1,7 miljarder kr/år.2 Detta medför att allt fler skolor lockar med hästutbildningar av varierande kvalitet. Naturbruksprogrammet är ett yrkesförberedande program vilket har en tradition och kultur som bygger på yrkesskicklighet och lärande genom erfarenhet. Därför är det också angeläget att informera eleverna vilka krav det ställs för att genomföra denna typ av utbildning. Eftersom det inte fordras några förkunskaper inför valet av inriktning kommer det många elever till dessa utbildningar med svaga förkunskaper.
Skillnaderna mellan gymnasie- och ridskoleeleverna gällande engagemanget är relativt stort. På ridskolan stannar bara de verkligt intresserade kvar. På gymnasiet hamnar flera som är skoltrötta och inte riktigt vet vad de vill med sin framtid ännu.
En god kroppsfysik är en förutsättning för att orka med hästinriktningen. Att intresset föll just på ridningen beror främst på att det krävs en viss kondition och smidighet för att rida. Dessutom arbetar jag som ridlärare sedan många år. Förutom ridning ingår också stalltjänst i undervisningen med tidiga morgnar, tunga lyft och långa dagar. Ridsporten är en idrott som kräver ett harmoniskt samspel mellan ryttare och häst där hästens kroppsfysik ofta ställs i fokus, medan man glömmer bort ryttarens. Okunskap hos ryttaren är ett problem som inte bara drabbar ryttarens prestation utan även hästens.3 Tyvärr finns det endast en obetydlig mängd studier gjorda inom detta område. Lusten att röra på sig avtar alltmer med stigande ålder.4 Många tillbringar sin tid framför TV:n eller datorn. Forskarna är idag överens om att en stillasittande livsföring ökar risken för en rad folksjukdomar som bl.a. högt blodtryck, benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar.5 Enligt livsmedelsverkets rapport ökar antalet elever med övervikt, dåliga kostvanor och en allmän försämrad kondition. Studier har också påvisat att överviktiga och feta barn
1 www.ridsport.se. (2007-07-06) 2 Jordbruksverkets information nr.7-2006 3 Stiftelsen Svensk hästforskning.
4 www. sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?ctategoryID=18685
förblir överviktiga även som vuxna.6 Antalet elever ökar med övervikt och problem med balansen vilket drabbar hästarna på ett negativt sätt. Utöver detta skolkar ett stort antal elever på hästinriktningen från idrotten och samtidigt klagar de på problem med ryggar och knän. Efter en veckas stalltjänstgöring har ett många elever även svårigheter att orka med det övriga skolarbetet.
2 Syfte
Projektets övergripande syfte var att studera elevernas uppfattningar om sambandet mellan ryttarens kroppsfysik och ridningen. I studien deltog elever från Naturbruksprogrammets hästinriktning.
2.1 Frågeställningar
• Vilken betydelse anser eleverna att en god kroppsfysik har för ridningen? • Hur uppfattade eleverna olika pedagogiska metoders betydelse för ridningen? • Hur uppfattade eleverna olika pedagogiska metoders betydelse för
kroppsfysiken?
• Har eleverna förstått att ridningen påverkas av deras kroppsfysik?
För att besvara frågeställningar har jag använt mig av en enkät. De elever som besvarade enkäten deltog i ett projekt, som genomfördes med hjälp av olika didaktiska metoder och fysiska övningar samt observationer. Projektets avsikt var att förbättra ryttarens kroppsfysik samt dess inverkan på hästen.
3 Litteraturöversikt
I denna studie har ryttarens fysiska hälsa inriktats på kroppsfysik som utgörs av styrka, smidighet, koordination och kondition.7 Ridsport är en idrott där både ryttaren precis som hästen måste ha en bra grundkondition för att orka. Även om det är hästen som utför det största arbetet är det minst lika viktigt för den som sitter på ryggen att ständigt under pågående rörelser bibehåller balansen och inte störa. En person som sällan tränar eller har en låg kapacitet tappar orken och den funktionella förmågan, vilket även får konsekvenser för vårt välbefinnande i vardagslivet. Enligt tidigare studier gjorda av Anna – Clara Pettersson och Karin Sellergren från hippologenheten, SLU, visade resultatet att det lönade sig träna upp sin balans för att förbättra sina prestationer i ridningen.8
3.1 Ryttarens fysiska hälsa
Det som påverkar hälsan är oändligt många faktorer. Några viktiga omständigheter är: • Omgivande miljö
• Arv - genetiska faktorer • Levnadsvanor – livsstil
Hälsa kan definieras med: Att må bra och att kunna ha tillräckligt med resurser för att
klara vardagens krav och för att förverkliga sina personliga mål”.9 I denna studie har
den fysiska hälsan fokuserats på levnadsvanor och livsstil som innefattas av kroppsfysik.
Skolan ansvarar för att eleverna arbetar för djurens bästa samt kan verka för en god fysik och psykosocialarbetsmiljö. Detta innebär att det är självklart att samtliga som väljer hästinriktningen måste komma till insikt om vad som krävs för en hållbar utveckling i framtida yrkesliv.10 Genom att inse avståndet till sitt nuvarande läge och målet ökar möjligheterna att förbättra sina kunskaper.
Diskussioner förs ständigt i massmedia och i det dagliga samtalet om det försämrade hälsotillståndet hos ungdomar av idag. Under tidiga tonåren sker en uppbyggnad av
7 Rydqvist, L- G, Winroth, Jan. (2004). Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion. S.16.
8 Pettersson, A – C, Sellergren, K. (2003). Hur påverkar ryttarens kroppsfysik prestationerna i hoppning? 9 Rydqvist, L- G, Winroth, Jan. (2004). Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion. S.16.
skelettet därför är det av särskild vikt att ha någon form av daglig fysisk aktivitet. Enligt Svensk Idrottsforskning räcker det 30 minuters promenad dagligen för att förbättra hälsan.11 Kroppen är gjord för att röra sig vilket de senaste 100 åren har industrialiseringen alltmer har ändrat på. Vi blir ännu mer stillasittande som därmed leder till höga kostnader för samhället i form av välfärdssjukdomar såsom t.ex. åldersdiabetes, hjärtinfarkt och högt blodtryck.12 Denna skrämmande statistik innefattar även de elever som deltar i undersökningen. Därför är det av största vikt att få dessa att inse sambandet mellan en god kroppsfysik och deras största intresse; ridning.
I ridningen blir det mycket svårt att nå ett bra resultat med en ryttare som inte orkar vara följsam i varje rörelse för att ekipaget ska kunna bibehålla balansen. Människans balanssinne är en samverkan mellan flera olika organ såsom hörsel och syn. I innerörat finns sinnesceller som registrerar hörsel- och balansintryck. Informationen leds vidare till hjärnan som nervimpulser genom balansnerven. Lillhjärnan samordnar all information även den som kommer från syn- och muskelsinnet.13 Genom att träna mer
allsidigt kan denna process förbättras med olika balansövningar. Att t.ex. bli longerad till häst utan att behöva koncentrera sig på någonting annat än sin egen sits och balans är en väl beprövad metod som fungerar alldeles utmärkt. För detta behövs det en medhjälpare som kan arbeta hästen i lina på en volt samt att hästen arbetar i en ändamålsenlig form med ett rytmiskt arbetstempo. Här får ryttaren möjlighet att öva in sin kinestetiska förmåga och fokusera på en sak i taget.
Problem med ridningen beror många gånger på att ryttaren inte har tillräckligt med kroppskontroll. Det innebär onödiga spänningar som medför att hjälperna blir otydliga till hästen. Att bara rida ger en ganska ensidig träning. Genom mer allsidiga övningar kan balans samt koordination korrigeras. Syftet är att träna mer liksidigt för att utjämna styrkeskillnader samt att förbättra för ridning särskilt viktiga muskelgrupper. Bålstyrka behöver ryttaren för att kunna behålla sin kroppskontroll och sitta kvar i rätt position. Bålen fungerar som en stabil bas för armar och ben. Genom att stärka mag – och rygg muskler som är varandras antagonister förbättras stabiliteten. Några prov på övningar är situps, ryggliggande benlyft som stärker magmusklerna och höftlyft som görs i liggande
11 Engström, Lars – Magnus. Svensk Idrottsforskning (nr. 4 – 2004)
12 www.sjukvardsradgivningen.se (2006-04-27). Motion / Motion och hälsa. 13 www.sjukvardsradgivningen.se (2007-07-09). Sinnen / hörsel och balans.
ställning förbättrar rygg, lår och säte.14 Ryttare som tränar upp sin kroppsfysik får lättare att finna sin balans i kroppen. Det medför att reflexer och hjälper kan användas med större sensibilitet i många situationer under längre tid utan att ryttaren blir trött. Den mentala styrkan stärks vilket också skapar ett större förtroende mellan häst och ryttare.15 Detta måste eleverna bli medvetande om för att engagera sig mer i fysisk aktivitet.
Exempel på svagheter där ryttaren behöver träna upp sin balans och bålstyrka är:: • Att hästen drar ryttaren ur sadeln som gör att positionen inte bibehålls. • Svårigheter att samordna hjälperna
• Skador som inflammation i axlarna eller i ländryggen.
Med kompletterande fysisk träning kan dessa svagheter med stor trolighet elimineras. Benstyrkan krävs för att ryttaren ska kunna rama in hästen med sina skänklar och därmed inverka korrekt utan spänningar
Koordination är förmågan att samordna kroppens rörelser i relation till varandra och i rätt förhållande till aktiviteten.16 Desto fler muskelgrupper som ingår i en rörelse och ju
fortare den ska utföras än viktigare är det att centrala nervsystemet snabbt kan utföra dessa. Kyra Kyrklund som är en erkänd dressyr ryttare och tränare på internationell nivå har skrivit en bok ” Dressyr med Kyra”. Där förklarar hon hur viktigt det är att lära in rätt från början och hur svårt det är att lära om en felaktig rörelse. För att öva in en ny rörelse behöver man repetera 100.000 gånger innan det blir befäst. Skulle ryttaren vara tvungen att ändra en felaktig kroppsrörelse betyder det ytterligare 2.000 försök samt åter 100.000 till innan det blir en reflex. Därför är det av största vikt att eleverna får möjlighet att lära sig de rätta grunderna i ridning från början och komma till insikt vad som krävs.
3.2 Styrdokument
Naturbruksprogrammet är yrkesförberedande vilket ger möjlighet till att genomföra hästskötarexamen som är av Hästyrkesnämnden (HYN) ett godkänt yrkesprov. Detta
14 Johansson, Ulf. (2006). Ryttare är idrottare 15 Johansson, Ulf. (2006). Ryttare är idrottare. 16 Ståhlberg, Ulla.(1996). Att lära barn rida.
medför att eleverna har större chans att efter utbildningen få arbete inom hästnäringen. För vidare studier finns möjlighet att läsa på högskolenivå till hippolog som ger behörighet att arbeta som t.ex. ridlärare. Hästinriktningen ska ge eleverna den kunskap som är nödvändig för att tillgodose både människans och hästens behov. Likaså bär skolan ansvaret för att eleverna får kunskap om djurs beteende och utveckling med hästens bästa i fokus.17
Hästinriktningen handlar om att ständigt utveckla sina färdigheter till häst, samtidigt måste man ha stora kunskaper kring hästen. Det innebär också att självkännedom hos eleverna är nödvändig i sammanhanget för att kunna vidareutvecklas som ryttare.
Ridsport är en idrott som kräver smidighet, följsamhet, kondition samt en god egen balans. Inom de flesta idrotter krävs en bra kroppsfysik. Ofta fokuserar ryttaren sig på att få hästen i topptrim, men glömmer bort sin egen kropp.
I kursplanen för Ridning (se bilaga 4) anges att eleverna ska ”kunna arbeta säkert på
ett ergonomiskt och miljömässigt riktigt sätt”.18 De ska också kunna rida i alla gångarter
med kontroll och god egen balans.19 Likaså i kursen Idrott och hälsa A (se bilaga 5)
utpekas det att eleven ska ”kunna tillämpa ergonomiska kunskaper i olika
arbetsmiljösammanhang”.20
I ett utav målen för Naturbruksprogrammet ska eleven få en helhet genom att de olika kurserna integreras med varandra, både kärnämnen samt karaktärsämnen.21 Fysisk aktivitet förbättrar både hälsan och studieresultaten. Detta har påpekats i mängder av rapporter den senaste tiden. I en artikel från ”Ridsporten vill”, som ridsporten sponsrar, påvisar man om vikten av en tidig allsidig träning hos barn för att utveckla motorik, smidighet, styrka och kondition. Även prestationerna på idrottsbanorna förbättras likaså vardagens krav.22 Detta medför att med ökad kunskap om vikten av vad en god kroppsfysik har för ridsporten kan eleverna gynnas i rid- och idrottsämnena såväl som i övriga ämnen.
17www.skolverket.se Naturbruksprogrammet. 18www.skolverket.se RID 1203 – Ridning. 19www.skolverket.se RID 1203 – Ridning.
20www.skolverket.se IDH 1201 – Idrott och hälsa A. 21www.skolverket.se Naturbruksprogrammet.
3.3 Ridlära
Ridning är en komplex växelverkan mellan häst och ryttare i vilket man aldrig blir fullärd. Detta samspel försvåras ytterligare av att träningstillfällena inte är sig lika från gång till gång eftersom hästen, liksom ryttaren är levande varelser med vilja och humör. Hjälperna är hur ryttaren inverkar på hästen under ridning. Det är ett samspel mellan två individer som bygger på förtroende och ödmjukhet. Ekipaget behöver vara fysiskt och psykiskt avspända för att inverkan från ryttaren ska fungera med liten kraft på ett omärkbart sätt. Dessa hjälper (signaler, språk) samverkar, som hästen lärt sig att förstå under längre tids utbildning. Dessa innefattas av: vikt (sits), skänklar och tyglar. Spö, sporrar samt röst tillhör förstärkningshjälperna, vilka kan ibland bli nödvändiga då inte övriga hjälper är tillräckliga.
Sitsen är hur ryttaren sitter till häst och den är av stor betydelsen för att hjälperna ska få en avsedd effekt. Arbetet med att förbättra sin sits pågår hela tiden oavsett vilken nivå man är på. Grunden till en stilla och mjuk sits är ryttarens mellandel. Den omfattas av höften (bäckenet och sätesområdet) till ryttarens knä. Det finns olika typer av sitsar beroende av vilken sorts arbete hästen ska utföra. Den lodräta sitsen är grundsitsen för alla typer av sitsar. Den ger möjlighet till maximal inverkan och kallas också för inverkanssits. I huvudsak används den vid dressyr och skolridning. Vid den optimala sitsen ska ryttaren känna sina båda sittben samt skrevet som bildar en triangel medan axel, höft och häl bildar en lodrät linje. Ryttaren ska sitta djupt i sadeln och mitt över hästen. Vissa variationer kan förekomma beroende på ryttarens byggnad, där endast små avvikelser godtas. För att bli följsam i hästens rörelser måste mellandelen vara avspänd och stadig med elastiska men spända buk- och ländmuskler.23 Höfterna, bäckenet och delar av ryggraden kompenserar med hjälp av musklernas tryck-, drag- och mothållande energi de bärande och påskjutande krafterna. Om bäckenet inte fungerar som stötdämpare kommer ryttaren att skjutas upp ur sadeln vid varje steg hästen tar.24 Detta medför att ryttaren behöver träna de muskler som håller bålen och bäcken stadiga. Genom situps tränas bukmusklerna vilka fungerar som mobilisatorer, det är muskler som skapar rörelser. Även stabilisatorer krävs för att hålla emot krafterna i armarnas och benens rörelser. Med en balansboll på rörligt underlag kan detta tränas upp.25
23 Zetterqvist – Blokhuis, Mari, Aronsson, Agneta. (2005). Ryttarens sits och balans – hjälpreda för
ridlärare och ryttare.
24 Hempfling, Klaus Ferdinand. (1997). Dansa med hästar. 25 Johansson, Ulf. (2006). Ryttare är idrottare.
Vikthjälper bygger på att alla levande varelser försöker att behålla sin jämvikt. Häst och ryttare har olika tyngdpunkter som kan förskjutas åt avvikande håll, då uppstår en obalans. Vid långvarig instabilitet kan förslitnings skador uppstå hos hästen. Om ryttaren sitter snett måste hästen kompensera detta som på sikt ger hästen onödiga problem i både leder och skelett.26En ryttare med dålig balans och följsamhet skapar med all sannolikhet defekter på hästen. Därför krävs en god kroppskontroll och även en god statisk styrka för att upprätthålla balansen. I många situationer krävs en bra balans exempelvis för att inte ramla av hästen. Vid vändning till t.ex. höger kan ryttaren flytta sin egen tyngdpunkt genom att sänka sitt högra knä och för fram höger höft något. Om däremot ryttaren lutar sig åt höger hamnar vikten istället åt motsatt håll. Detta förutsätter att ryttaren har en korrekt sits så att hästen känner av omfördelningen vikten. Villkoret för att hästen ska kunna utföra olika gymnastiska rörelser och orka utföra tekniska rörelser på bästa sätt är att ryttaren kan behärska sin vikt och balans. Hästen är ett levande väsen vilket kräver en ryttare med god balans och följsamhet i varje rörelse.
Skänkeln kan indelas i över- samt underskänkeln. Överskänkel är från lår till knä som ger stadgan i sitsen, medan underskänkel är från knä till ryttarens fot.27 Låren ska ligga tätt intill sadeln med en lätt omvridning. Knäna ska peka snett framåt utan att knipa. Underskänkeln med vadens insida ligger intill hästens mage utan att klämma, foten fjädrar med en sänkt häl och tårna något pekande framåt utåt. Underskänkeln inverkar med olika signaler såsom: framåtdrivande, sidförande, reglerande och mothållande samt böjande. Om hästen ska kunna skilja på de olika signalerna måste ryttaren ha ett stadigt skänkelläge med ett normalläge som utgångspunkt och utan att pressa. För att skänkelläget ska bli stabilt måste bäckenet som är sammanhängande med ryggraden vara rörligt och avspänt för att ta emot de rörelser som hästen producerar. Överkroppen bör hållas still med axlarna i samma höjd. Det gör att överkroppen tillsammans med benen ser ut att vara nästan stilla.28
Tygelhjälper inverkar ifrån ryttarens hand via tygeln till hästens mun. Med olika tryck på bettet enkel eller dubbelsidigt samt med differentierade tygeltag och med en mjuk
26 Zetterqvist – Blokhuis, Mari, Aronsson, Agneta.(2005). Ryttarens sits och balans – hjälpreda för
ridlärare och ryttare.
27 Tibblin, Bo. (1988). Ridlära.
och avspänd hand får hästen att uppfatta signalerna rätt.29 För att utföra tygelhjälperna korrekt krävs det både känsla och rätt teknik. Dessa omfattas av: förhållande-, eftergivande-, ledande-, understödjande-, mothållande- och reglerande-, uppresande-, ställande- samt överstrykande- tygeltag. Överarmarna är från axlarna till armbågen. De bör hänga avspänt utmed ryttarens kropp. Underarmarna och tygeln ska bilda en rak linje till hästens mun. Händerna ska hållas burna med tummen som högsta punkt och lätt omvridna. Handlederna ska bukta något utåt med händerna slutna runt tygeln utan spänningar.30 Även korrekta tygelhjälper är beroende av en god bålstabilitet som utgör basen för armar och ben. Bålen består av ryggen, bäcken och skuldergördeln (två nyckelben och två skulderblad) som vilar på bröstkorgens övre del. Genom skulderbladets muskler fästa i ryggens mittdel hålls armarna upp i skuldergördeln vilket medför stor flexibilitet.31
Takt och tempo är en känsla som den ridande ska kunna behärska. Känslan för rytm och takt är viktig. Det kan liknas vid pardans där båda måste hålla samma takt. Skillnaden är att tempot kan varieras i de olika gångarterna som t.ex. arbetstrav till mellantrav. Tempo är antal meter hästen tar per minut. Ökning av tempot sker genom att bäckenet skjuts framåt med en impulsartad skänkelhjälp, överkroppen förs något bakåt för att producera mer kraft bakifrån. Det innebär att hästen ökar steglängden men ska alltid behålla sin takt oavsett vilket tempo som rids. Vid en minskning förblir bäckenet passivt, överkroppen lutas minimalt framåt och skänkeln ger impulser växelvis.32 Takten är som rytmen i musiken och är hur många steg hästen tar per minut.
3.4 Hästens fysiska hälsa
Hästen är ett gräsätande stäppdjur som från början var ett bytesdjur. Därefter har människan tämjt den för att använda den till drag- och riddjur. Utvecklingen har inte förberett den för att bära ryttare eller dra vagn. Därför är det av största vikt att man har de nödvändiga kunskaperna för att bygga upp hästens skelett och muskulatur.
29 Tibblin, Bo. (1988). Ridlära.
30 Zetterqvist – Blokhuis, Mari, Aronsson, Agneta.(2005). Ryttarens sits och balans – hjälpreda för
ridlärare och ryttare.
31 Johansson, Ulf. (2006). Ryttare är idrottare
Håkan Lundell som är kiropraktiker har tillsammans med Eva Berglund kommit ut med en ny bok ”Vad är det för fel på hästen? – en bok om kiropraktik på häst”. Där belyser författarna problemet om sneda hästar och ryttare. Håkan Lundell skriver att 70-80 % av alla hästar har SI – ledproblem och jämför detta med en bil som är sned i ramen. Snedheten beror på leder som fäster i hela bakdelens skelett mot ryggraden via två små ledytor. Symptomen är allt från hästar med hältor, ryggont till dåligt lynne. Håkan efterlyser tillräcklig forskning i ämnet och kan inte förklara varför hans behandlig fungerar på sina patienter. I boken beskrivs också ryttarens snedhet som ett allvarligt dilemma som förvärrar många hästars besvär. Här poängterar Lundell också hur viktigt det är med att ryttaren själv är noga med sin kroppsfysik.
3.5 Tidigare forskning
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har tillsammans med professor Linda Keeling och lärare från Hästsportens Folkhögskola på Strömsholm startat ett projekt under 2006-2007 om hur man förbättrar ryttarens sits. Dressyrlärarna är Agneta Aronsson, Marianne Essen och lärare i pedagogik Mari Zetterqvist – Blockhuis.33 Syftet med projektet är att
hitta avvikande sitsar och att rätta till dessa med hjälp av ett träningsprogram. En sjukgymnast (Pia Tillberg) samt rörelseforskaren och sportläraren Eckart Meyners som också är upphovsmannen till Balimo balanspallen har deltagit i studien. (Balimo är en pall som ger ryttaren möjlighet att öva upp både sin balans, kroppskontroll samt inverkan). Tio hippologstudenter deltog vilka red tre hästar var i ett standardiserat dressyrprogram. Man fann hela sexton olikheter i ryttarnas sitsar bara när det gäller mellandelen. Genom att fylla i ett frågeformulär om de upplevde någon smärta eller snedhet när de red kunde Pia Tillberg undersöka om det fanns några fysiska problem. Undersökningen visade att flera av dem hade ont när de red och blev trötta efter att ha ridit tre hästar. Ritterna videofilmades av Pernilla Wahlqvist för att se hur hästarna påverkades. Deras uppförande studerades och det visade sig att de reagerade olika på vem som satt i sadeln. En forskningsassistent från Holland hjälpte till med mätningar av hästarnas hjärtfrekvenser.
Nästa steg var att göra om samma procedur med tjugo elever från den ettåriga Ridinstruktörskursen på Strömsholm. En panel fick fylla i ett protokoll där man
antecknade eventuella avvikelser i sitsen. Därefter delades ryttarna in i slumpmässiga grupper, en försöks- och en kontrollgrupp. Varje dag under en nio veckors period måste de som ingick i försöksgruppen lova att utföra övningar som Mari Zetterqvist – Blockhuis, Dr. Eckart Meyners och Ulf Johansson tränare (även författare till boken ”Ryttare är idrottare”) hade utformat. Eleverna i kontrollgruppen fick däremot avge löfte om att inte utföra någon extra träning.
Analysen från studien väntas klar någon gång under hösten -07. Blir utfallet positivt går arbetet vidare i större skala på fem olika ridskolor runt om i landet.34
En studie om ryttarens fysik i hoppning gjordes år 2003 genom hippologenheten, SLU, där två studenter Anna – Clara Pettersson och Karin Sellergren undersökte ”Hur
påverkar ryttarens kroppsfysik prestationen i hoppning”. De ansåg också liksom många
andra att man till största delen fokuserar på hästens fysik och glömmer bort ryttarens. I de flesta övriga idrottsgrenar är det en självklarhet att ha en god kroppsfysik. Ett ridtest i hoppning utfördes med en domare som bedömde ryttarnas sits mellan och över hinder samt hur de inverkade på hästen, balansen, vägval, rytm, tempo och slutligen allmänt intryck. Även ett test utan häst utfördes där man kontrollerade ryttarnas kroppsfysik och deras styrka, balans, koordination samt spänst.
Författarna skriver om betydelsen av färdigheter och egenskaper som påverkar prestationsförmågan i ridningen. De är sju olika förmågor som är avgörande för hur resultatet blir.
• Psykiska (ex. motivation, humör, självförtroende, kunnande) • Fysiska (ex. uthållighet, styrka, snabbhet)
• Koordination (samordna sina rörelser i förhållande till varandra) • Tekniska (ex. lösa en rörelseuppgift)
• Sociala (ex. samarbeta, vara ödmjuk, tåla påverkan från andra) • Taktik (hur man väljer att göra för att uppnå bästa resultat)
• Teknik (hur man utför saker, en samverkan av många små egenskaper)
En ryttare som blir fysiskt trött blir också psykiskt trött detta påverkar i sin tur ridningen och hästen. Hjälperna blir onyanserade och okänsliga. Man måste ha en god fysik för att
orka inverka på rätt sätt. Svaret visade att hade man ett bra resultat på fystestet så var även balansen i hoppningen oftast god. Även här kunde man påvisa hur viktigt det var med en bra sits och vikten av en gynnsam bålstyrka. Det viktigaste var hur ryttaren red mellan och fram till hindren och inte över hindren. Rid erfarenheten påverkade också utgången av undersökningen. De som red ofta tränade upp sin förmåga och fysik medan de som var mindre rutinerade kände sig mer osäkra för att rida okända hästar Vilket medförde onödiga fysiska och psykiska spänningar. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett samband mellan god kroppsfysik och hoppning. Genom att träna upp sin balans förbättrar man också sin ridning.
3.6 Motivationsteori
Inlärning är en process som hör till interaktion mellan individ och omgivning. Det betyder att dialogen mellan läraren och mottagaren måste vara öppen för att nya kunskaper eller erfarenheter ska kunna genomföras. Enligt Maslows (1908-1970) behovshierarki är det vissa grundläggande behov som måste uppfyllas för att individuell motivation för inlärning ska gynnas. Människan är en varelse som ständigt utvecklas och som hela livet strävar efter att förverkliga sig själv och utveckla sin personliga frihet.35 De faktorer som påverkar viljan att ta in kunskap enligt Maslows teori är:
1. Existentiella behov: mat, sömn och syre 2. Fysisk trygghet: ej rädd eller utsättas för faror
3. Relationsbehov (sociala): tillhörighet, kärlek och gemenskap 4. Identitet: känna eget värde
5. Behov av självförverkligande: egen utveckling 36
35 Steinberg, J. (1994). Den nya inlärningen. Solna, Ekelunds Förlag AB. 36 Steinberg, J. (1994). Den nya inlärningen. Solna, Ekelunds Förlag AB.
Dessa omständigheter inverkar även på möjligheterna att förbättra ridningen. Genom att omformulera de fem olika nivåerna och anpassa dem till ridningen kan tydliga jämförelser göras om hur ryttarnas motivation berörs.
1. Trötta elever som inte har kondition eller tillräcklig uthållighet inverkar otydligt på hästen.
2. Ryttare som är osäkra eller rädda för hästen får en högre spänningsnivå, vilket gör att hjälpgivningen blir oklar.
3. Att känna samhörighet och trygghet med klassen (gruppen), läraren och hästen påverkar inlärningen positivt. Detta medför att ryttaren kan slappna av och följsamheten ökar.
4. Eleven tar ansvar för sina uppgifter och sitt eget lärande. Läraren individanpassar övningarna.
5. Ryttaren får möjlighet att vidareutveckla egna intressen och sin uttrycksförmåga. Detta skapar ett bättre självförtroende som gynnar ridningen.37
4 Metod
I detta kapitel beskrivs den forskningsmetod som har använts i studien. Vidare redovisas även avgränsningar och urval av elever. Dessutom presenteras projektets genomförande med olika didaktiska metoder och övningar, samt utformningen av enkätundersökningen.
4.1 Forskningsmetod
Fenomenografi är en vetenskapsteori som påvisar skilda sätt att uppfatta ett fenomen. Ference Marton (f.1939), professor i Göteborg startade tillsammans med Lennart Svensson, professor i Lund på 1970-talet INOM – gruppen. Vilket står för IN – lärning och OM – världsuppfattningen. Genom att beskriva uppfattningar och fenomen inom pedagogiken (faino= bringa i dagen, grafi = beskriva, grek.) och sedan analysera i form av kategorisering kan man därmed se likheter och skillnader i uppfattningar.38 Fenomenografi arbetar med uppfattningar av något som är en djupare dimension än om
något. Metoden baseras på kognitivt tänkande.
Denna form av teori ger möjligheter att kunna studera elevers uppfattningar om hur det är, oavsett om det är riktigt eller felaktigt. Fenomenografiska undersökningar arbetar också med uppgiftsbaserat lärande.39
4.2 Avgränsningar
Ur genus perspektiv är denna analys begränsad till endast flickor som går kursen ridning med en ålder mellan 16 -19, på ett Naturbruksgymnasium. Det är en relativt liten skola med då cirka 110 elever, varav 30 stycken hade valt hästinriktningen. När undersökningen genomfördes fanns det inga pojkar som hade sökt denna inriktning. Hästsport utövas till största delen av kvinnor, så även inom yrket. Andelen elever i undersökningen var från början åtta st. åk.1, sex st. åk.2 samt fyra st. åk.3 (n=18) som deltog på frivillig basis.
38 http://sv.wikipendia.org/wiki/Fenomenografi.(2007-06-30). 39 Egidius, Henry. (2003). Pedagogik för 2000 – talet.
4.3 Val av metod
Studien grundar sig på människors individuella upplevelser och uppfattningar om sin verklighet. Metoden är kvantitativ med enkäter som utgörs av slutna frågor som utgår ifrån syftet, för att på så vis få reda på elevernas tankar och åsikter. Svaren samlades in för att bearbetas och redovisas i resultatavsnittet, vilket ligger till grund för de slutsatser som dras. Målet med en enkät var att kunna kartlägga elevernas bakgrund samt hur de uppfattade de olika didaktiska övningarna och hur det påverkade ridningen. Jag valde enkäter med färdiga svarsalternativ därför att det gav större möjligheter att på bästa sätt jämföra och tolka svaren med varandra. Även observationer från ridlektionerna med videodokumentationer samt egna reflektioner gjordes.
4.4 Urval
Projektet pågick under vårterminen -07 på Naturbruksprogrammet som innefattades av tre årskurser vilka hade ridning på schemat. Fjorton elever (n=14) genomförde slutligen studien. Bortfallet var störst i årskurs 2 med tre stycken och en i årskurs 3. Årskurs 1 var den klass som fortfarande gick grundkursen i ridning(se bilaga 3).40 Det innebar att de
red ena veckan och hade körning med häst den andra. När är grundkursen var avslutad i årskurs två valde eleverna körning eller ridning. De övriga valde ridning som är en fortsättningskurs (se bilaga 4).41 Ridsporten utövas till största delen av flickor likaså på
hästinriktningen. Projektet bestod endast av flickor i åldrarna 16-19 år. Årskurs 1 red en gång varannan vecka, årskurs 2 en gång varje vecka och årskurs 3 två gånger i veckan enligt skolschemat.
Skillnaden mellan eleverna var relativt stor gällande kunskapsnivån inom ridningen. Därför att en del red varje dag med egen häst och tävlade i lätta klasser upp till LA dressyr eller hoppade 110 cm (vilket betyder att det är de svåraste klasserna på lätt nivå). Några elever red endast på skolans hästar under lektionstid, men hade ridit tidigare på ridskola. Dessa hade ingen tävlingserfarenhet. Endast en i undersökningsgruppen var på en mer eller mindre nybörjar nivå, vilket innebar att hon endast suttit till häst ett fåtal gånger.
40www.skolverket.se RID 1204 – Ridning och körning grundkurs. 41www.skolverket.se RID 1203 Ridning.
4.5 Projektet
Målet var att utveckla elevernas ridning och insikterna runt hästen så att de på så vis kunde förbättra sina resultat samt uppnå kursmålen.
Eleverna ska få kunskap inom verksamheten om vilka omständigheter som berör hälsan samt kunna verka för en god fysik.42 I projektet ingick följande delar:
• En hälsoundersökning
• Ett konditionstest, för att sedan göra en uppföljning efter terminens slut. • En föreläsning av sjukgymnast
• Ett träningsschema för att öka konditionen • Anpassade övningar för att öka smidigheten • En uppföljning av konditionstestet
• En enkät om ”Livsstil” (se bilaga 1)
Enkäten gjordes på eleverna som gav bakgrundsfakta. Innehållet på dessa frågor var fokuserade på ett mer övergripande plan. Hur man använder sin tid, vilka värderingar, mål och hur de ansåg de olika fysiska övningarna hade för inverkan. Samtliga medverkande i utredningen är anonyma, detta medförde att chansen ökade för att kunna få uppriktiga svar.
Tiden för projektet var begränsat till vårterminen, som dessutom innehöll både sport- och påsklov samt extern APU (arbetsplats förlagd utbildning) för årskurs 2 – 3 i fem veckor, medan årskurs 1 hade skolförlagd APU (intern). För att projektet skulle kunna fullföljas fick varje elev ett träningsschema, där de kunde fylla i sin dagliga motion. Det innebar allt från promenad till löpning eller dyl. Dessutom erhölls ett förslag på gymnastikövningar där det fanns möjlighet att bättra på sin smidighet och stärka sin bålstyrka.
4.5.1 Skolhälsovården
Skolsköterskan inledde med en hälsoundersökning på samtliga deltagande. Alla fick fylla i personuppgifter om, kost, motion, ANT (alkohol, narkotika, tobak) samt om trivseln i skolan och på fritiden (se bilaga 2). Med hjälp av skolhälsovården kontaktades
en sjukgymnast som kom till skolan för att hålla en föreläsning om fysisk hälsa. Detta gav eleverna kunskap om hur muskler och skelett fungerar. De fick även ta del av en artikel gällande ryttare, kost och motion där de gavs tips om hur man bör träna för att orka hålla koncentrationen uppe under hela ridlektionen.43 Precis som hästen måste även ryttaren vara i form för att prestera bra.
4.5.2 Konditionstest
Genom att stärka konditionen ökar den fysiska uthålligheten. Följden blir att ryttaren kan inverka mer fördelaktigt på hästen. Till en början fick eleverna göra ett konditionstest i form av ett steppingtest som används på aeorobik träning. Övningen ger en bra uppfattning om allmänkonditionen. I testet användes en trappavsats inte högre än 20cm. Eleverna fick kliva upp 24 gånger i minuten i tre minuter, sätta ner hela foten varje gång mot golvet. Därefter vila i 30 sek. och sedan ta pulsen. Genom att räkna slagen i 15 sek. och multiplicera med 4 fick man fram pulsen per minut. Med hjälp av en tabell kunde jag läsa av resultatet på personen ifråga (se bilaga 6). Konditionstestet kontrollerades även i slutet av projektet för att se om några skillnader uppvisades.
4.5.3 Fysiska övningar
Eftersom tiden var begränsad och för att ett snabbare resultat skulle kunna redovisas fick eleverna några smidighetsövningar att träna på egen hand. Syftet var att öka smidigheten, balansen och styrkan för att därmed bättra på ridningen. De uppgifter som delades ut var:
• Situps för att träna bukmusklerna och stärka bålstabiliteten
• Stå med foten på ett trappsteg och pressa hälarna nedåt, stretchar vadens baksida • Lägga ena benet på en bänk och luta sig framåt, stretchar höftens framsida
• Sitt ner på golvet med raka ben och helt isär, försöka att nå stortån växelvis höger och vänster fot. Denna övning stretchar höftens insida.
• Bröst- och skulderbladsmuskeln övas genom att man placerar underarmen mot en vägg och pressar bröstet framåt.
• Ligga på knä ihoprullad till en boll med armarna sträckta framåt, räta därefter ut ryggen. Detta för att släppa spänningar i axlar och rygg.
Övningarna är hämtade ur boken ”Ryttarens sits och balans” utgiven av Svenska Ridsportsförbundets förlag skriven av Mari Blockhuis och Agneta Aronsson.
4.5.4 Videodokumentation
En av de didaktiska redskap som användes var en videokamera. Observationer från ridlektionerna i form av videodokumentation gjordes, med genomgång tillsammans efter lektionen. Där kunde eleverna själva på ett analytiskt sätt se sin sits, balans, inverkan och följsamhet. Följden blev att ridningen tydliggjordes bättre i form av rörliga bilder som kunde spelas upp igen om behov fanns. Alla elever fick möjlighet att reflektera och uttrycka sina uppfattningar om ridningen och därmed ökade inlärningen.
4.5.5 Avslappningsövningar
Ryttaren bör vara fysiskt och psykiskt avspänd därför att humör, motivation och koordination påverkar ridningen. Vid några tillfällen prövades den mentala styrkan i form av avslappningsövningar. En CD – skiva spelades upp, (”Ryttarens sits och
balans”,44) innehållande träningsprogrammet muskulär avslappning innan ridningen
påbörjades. Sittandes på en stol fick eleverna träna andnings teknik. Övningen startade med att först hålla andan för att därefter andas ut och ta djupa långsamma andetag. Därefter tränades den muskulära avslappningen. Alltför spända muskler hämmar prestationsförmågan. Musklerna blir ibland så spända att det är svårt att medvetet mjuka upp dem. Genom att dra samman hela muskelgrupper för att sedan slappna av ökar koordinationen. I avslappnat tillstånd föreställer du dig att du rider och ger de rätta hjälperna till din häst, via guidade instruktioner. Det leder till en programmering av hjärnan och ditt undermedvetande. Här lagras sedan det som man har tränat på liknande sätt som när ryttaren sitter till häst. Detta medför ökad rörlighet genom sänkt spänningsnivå i kroppen. Vilket i sin tur ger en mer lösgjord och harmonisk häst, då ryttaren kan rida med ökad kroppskännedom och förfinade hjälper.
4.5.6 Balimo
För att öva upp den kinestetiska förmågan och koordinationen i ridningen hade en specialutformad pall köpts in från Tyskland. Den liknade en pianostol men med en rörlig sits. Den är skapad av Eckart Meyners, sport lärare på Sports University i Tyskland, tillsammans med Hannes Müller, chef för Deutsche Reitschule, för att förbättra sitsarna hos de tyska ryttarna. Genom att frekvent träna med den s.k. ”Balimo” pallen (= BALans In MOtion) är syftet att utveckla en bättre känsla, balans samt att återfå och öka flexibiliteten i höft och bäcken. Ryttarens mellandel innefattas av höften till knäet. Den är en utav de viktigaste förutsättningarna för en effektiv och riktig sits.45
Vilket medför att hjälpgivningen till hästen blir tydlig. Meyners har skapat en checklista med ett sexpunktsprogram för ridlärare och tränare som en hjälp till en bra sits och position. Målet är att utveckla ryttarens kroppsmedvetenhet så att hon känner och vet hur hon ska göra. De sex punkterna är:
1. Huvudet vilket ska hållas naturligt och med nacken avspänd.
2. Bröstbenet. Överkroppen ska kunna vridas till båda sidor utan att resten av
kroppen följer med.
3. Reflexer hos muskler och senor. Fyra punkter hos ryttaren behöver masseras
för att bli avspända: musklerna på axlarna, under armarna, på insidan av låret och vid ljumskarna.
4. Korsleden ska vara mjuk och böjlig.
5. Bäckenet ska kunna rörligt och avspänt för att inverka rätt på hästen. Det
tränas på Balimo pallen.
6. En aktiv skänkel. Den ska framåt och tillbaka istället för från och till hästen.46
45 Tibblin, Bo. (1988). Ridlära.
46 Zetterqvist – Blokhuis, Mari, Aronsson, Agneta.(2005). Ryttarens sits och balans – hjälpreda för
Eleverna turades om att sitta på pallen (se figur 5.3.6.1). Genom att tippa bäckenet framåt, bakåt, till vänster och till höger (klockan 6, 12, 3 och 9), tränades ryttarens bäckenrörelser upp vilket medför en ökad följsamhet.
Figur 5.3.6.1 Balimo, den rörliga pallen.
4.5.7 Longering
Longering (sitsträning till häst på lina) är ett vanligt förekommande hjälpmedel för att utveckla sits, balans och följsamhet. För att det ska få en positiv effekt krävs det en rutinerad häst som kan arbeta på volt i en jämn rytm och takt. Dessutom i en sådan form att den kan bära upp ryttaren med sin ryggmuskulatur på ett ändamålsenligt sätt med tämligen mjuka gångarter. En medhjälpare behövs som håller hästen i linan utrustad med handskar och långpisk som reglerar tempot samt storleken på volten. Linföraren befinner sig i mitten på en volt och för hästen runt medan ryttaren sitter på, fokuserad på sig själv. Hästen är försedd med träns och sadel (helst dressyrsadel), gärna med ett handtag på framvalvet som ryttaren kan använda vid behov. Ett par inspänningstyglar fästes i sadeln till bettet vilket gör att hästen kan arbeta i rätt form och därmed ökar också chansen för ryttaren att sitta korrekt. Tyglarna snurras och binds upp med hjälp av käkremmen på tränset. Benskydd runt om är att rekommendera för att utesluta eventuella strykskador. Ryttaren ska använda hjälm och ha ett par bekväma ridbyxor samt handskar för att
undvika skavsår. Övningarna växlas mellan de tre olika gångarterna, skritt, trav och galopp. För att träna upp ryttarens koordination användes drillövningar vilket ökar förmågan att koppla ihop olika hjälper samt koncentrationen och uppmärksamheten. Följande exempel prövades:
• Båda händerna över huvudet • Händerna i midjan
• Höger hand på huvudet – vänster arm rakt ut
• Händerna till tygelfattning (d.v.s. som ryttaren håller tygeln) • Höger hand på framvalvet och vänster hand på bakvalvet • Armarna rakt ut – rakt fram – rakt upp
• Innerhanden klappar hästen på korset eller halsen • Innerhanden på framvalvet och ytterhanden rakt ut
En annan övning var lättridning i trav utan stigbyglar vilket för bättrar ryttarens balans och stärker benmusklerna. Taktridning var ytterligare en uppgift som tränar upp känslan för takt och balans. Genom att rida lätt och stå upp två steg, sitta ned ett, stå upp två steg osv. Denna övning genomfördes även i galopp. Blind ridning lär upp känslan och balansen för hur hästen rör sig. Ryttaren blundar och känner hästens rörelser medan de ovannämnda drillövningarna tränades.47
4.6 Utformningen av enkät
Frågorna i min enkätundersökning ”Livsstil” (se bilaga 1) innefattades av huruvida eleverna uppfattade de olika övningarna och om de hade förstått sambandet mellan en god kroppsfysisk och ridningen. Livsstil är ett generellt begrepp som omfattar frågor om hur man använder sin tid samt vilka värderingar man har.48 Enkäten (se bilaga 1) bestod av totalt åtta frågor som utformades så enkelt och kort som möjligt med givna svarsalternativ att kryssa i, för att bibehålla elevernas intresse. Långa och mer krävande frågeformulär skulle ta längre tid. Detta medförde att ungdomarna kunde besvara frågorna under lektionstid och på så sätt minskade bortfallet. I vissa frågor där svarsalternativen kunde anses som diffusa diskuterades detta med eleverna, så att alla
47 Blockhuis, Mari och Aronsson, Agneta. (2005). Ryttarens sits och balans. Svenska Ridsportsförbundets
förlag.
kunde komma överens om innebörden. Resultatet samlades in för att sammanställas och därefter presenteras i ett cirkeldiagram (se resultat).
Svaren i enkäten 1och 3 gav bakgrundsfakta till hur ofta man red och motionerade, som påverkade den fysiska hälsan i form av kondition. I fråga 2 vilket mål eleverna hade med sin ridning berörde motivationen till att vilja förbättra sina resultat. Vidare ville jag få fram vilken av de pedagogiska metoderna som ryttarna ansåg utvecklade deras ridning. Syftet var att ta reda på om de förstod sammanhanget mellan ryttarens kroppsfysik och hur det inverkade på ridningen.
4.7 Studiens tillförlitlighet
Validiteten av denna studie är vag, då deltagarna var från samma skola, endast flickor och med ett litet antal. De elever som medverkade hade en hög ambitionsnivå och många hade egen häst. Detta påverkade resultatet i positiv riktning gällande kroppsfysiken. Med en kontrollgrupp hade resultaten kunnat jämföras och på så sätt hade validiteten ökat. Likaså är reliabiliteten i projektet oviss, därför att eleverna utförde de kroppsfysiska övningarna till största delen på egen hand efter skoltid. Detta medförde att det inte gick att granska om deltagarna verkligen utförde övningarna enligt överenskommelsen. Följden blev att studien inte är helt tillförlitlig.
4.8 Etiska överväganden
Deltagarna gav sitt samtycke till att medverka i projektet. Samtliga fick en skriftlig förhands information som skulle skrivas under innan det påbörjades. Rektor, föräldrar och 18 elever från årskurs 1-3 vilka berördes av projektet informerades. För de elever som var under 18 år lämnade målsman sitt medgivande.
Eftersom enkätundersökningen berörde elever som ingick i en forskning måste hänsyn tas till individen. Därför var mina frågor slutna för att skydda mot eventuella kränkningar eller annan skada. Syftet med forskning är att förbättra och utveckla kunskaper och metoder.
5 Resultat
Målinriktning och inställning hade stor relevans för elevernas motivation att vilja lära och ta del av undersökningen. Metodval samt målsättning styrs av kunskaper, färdigheter och attityder från individens tidigare erfarenheter.49 Det viktigaste är att
eleverna förstår syftet med en god kroppsfysik och därigenom begriper vad de behöver uppnå. Svaren från enkäten ligger till grund för resultatet som presenteras i form av ett cirkeldiagram. Antalet deltagande elever var fjorton stycken (n=14).
5.1 Resultat från enkätundersökningen
Hur ofta eleverna red i veckan hade betydelse för resultatet eftersom ridning ökar konditionen. Orsaken till detta är att ridsport är en idrott. Trots detta behöver en ryttare träna mer allsidigt för att bli smidig och hålla orken samt koncentrationen uppe under hela ridpasset.50
1. Hur ofta rider du?
varannan vecka; 2 en gång i veckan; 1 två gånger i veckan; 3 varje dag; 8 varannan vecka en gång i veckan två gånger i veckan varje dag
Figur 5.1 Hur ofta eleverna rider per vecka, n=14
De som red dagligen var åtta stycken av eleverna. Eftersom ridsport är en fysisk aktivitet påverkas kroppsfysiken i form av ökad kondition. Att det är ett så pass stort
49 Vuxen utbildning. (2007-10-21). Inlärning?
http://chapman.karlskrona.se/~dj/distans/vadarinlarning.html
antal som red varje dag beror på att många av dem som deltog i undersökningen hade egen häst. De övriga sex var beroende av hur mycket ridning som var avsatt på skolschemat. Förutsättningarna mellan eleverna skiljer sig en hel del för att kunna nå kursmålen. Vilket medför att det krävs en förmåga av läraren att anpassa undervisningen till elevernas färdigheter.
2. Vilka är dina mål med ridningen?
vet ej; förbättra min sits och balans; 4 tävla; 10 hästskötarexa men; 10 hippologen; 4 vet ej
förbättra min sits och balans
tävla
hästskötarexamen hippologen
Figur 5.2 Elevernas mål med sin ridning, n= 14. Antal svarsmarkeringar= 28.
Svaren i fråga 2 påvisar att samtliga elever som deltog i undersökningen hade någon form av mål med sin ridning. Med tydlig målinriktning ökar också motivationen. Flera gav mer än ett svar. Majoriteten valde tävling eller hästskötarexamen (=yrkesexamen för hästskötare) som viktigaste mål. Att även förbättra sin sits och balans vore ett mål alla borde sträva efter oavsett hur mycket man rider, vilket endast fyra stycken svarade. Har inte ryttaren tillräckligt bra sits kan man inte heller inverka korrekt på sin häst. Detta skulle medföra att tävlingsresultaten kunde förbättras, så även betygsmålen om de hade förstått sambandet av sitsens betydelse för ridningen.
Hästskötarexamen är ett yrkesprov som är av HYN (hästyrkesnämnden) godkänt prov. Ett utav målen med hästinriktningen är att få eleverna att klara av detta. De förbereds noga och får pröva på hur det går till innan de skickas till det verkliga provet. På så sätt får samtliga kunskap om avståndet till sitt nuvarande läge och målet vilket ökar
möjligheterna att förbättra sina kunskaper innan det blir aktuellt för yrkesprovet som är frivilligt.
Hippologen är vidare studier på högskolenivå som startades år 1994 genom SLU (Statens Lantbruks Universitet). Den är tvåårig med det första grundåret på Flyinge. Här finns möjligheter att utbilda sig till t.ex. stallchef eller ridlärare. De studenter som väljer ridlärare studerar vidare på Strömsholm. Målet är att de efter utbildning ska kunna arbeta på olika ridskolor och där kunna undervisa elever i olika åldrar samt skilda utbildningsnivåer.
3. Utövar du någon form av motion på din fritid, förutom ridning?
aldrig ; sällan; 1 ibland; 8 varje dag; 5 aldrig sällan ibland varje dag
Figur 5.3 Hur eleverna motionerar på sin fritid, n= 14
Nästan alla förutom en utövade någon form av daglig motion på sin fritid. Ridning ingick inte, men allt från promenader med t.ex. hunden till annan form av idrott var inräknad. Träningsformerna kunde skilja sig avsevärt mellan individerna. Att skaffa sig kondition i mindre omfattning har även betydelse för kroppsfysiken och ridningen. De som är fysiskt inaktiva och börjar motionera är också de som förbättras mest.51 Detta är
en form av friskvård där alla aktiva åtgärder främjar hälsan främst på individ- och gruppnivå.52 Åtta elever svarade ibland, vilket är en definition som kan tolkas olika. Här
diskuterade jag tillsammans med ungdomarna, där vi kom överens om att ibland innebar
51www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=18685 (2007-07-03) 52 Rydqvist, Winroth. (2004) Idrott, Friskvård, Hälsa &Hälsopromotion.
cirka en till två gånger i veckan. Validiteten är något osäker eftersom någon kontroll inte kunde genomföras.
4. Deltar du aktivt på skolidrotten?
aldrig; sällan; 1 ibland; 7 alltid; 6 aldrig sällan ibland alltid
Figur 5.4 Deltagande på skolidrotten, n=14
För årskurs 3 är idrotten avslutad, men de svar som de angav innefattades av de föregående åren i årskurs 1 och 2. Ett av skolans problem är att ett stort antal inte deltar regelbundet på skolidrotten. Eleverna framförde att de ansåg att det saknades ett sammanhang mellan idrotten och ridningen. Eftersom både ridning och skolans gymnastik är en idrott borde det vara en självklarhet att alla elever som valt hästinriktningen deltog. Skolidrotten främjar dessutom ridningen genom att förbättra smidigheten och konditionen. Genom att jämföra svaren i föregående fråga huruvida man motionerade på fritiden, visade resultatet att fler motionerade ibland på fritiden än deltog i skolans idrott. Här i figur 5.4 avses ibland ungefär varannan till var tredje gång. I denna studie pekar svaren på en hög andel elever som ändå deltar, dock inte regelbundet. Enligt skolans totala närvarokontroll av alla elever visar resultaten ett helt annat.
5. Vilken av nedanstående övningar anser du främjade din ridning? videofilmning; 10 avslappnings övningar; 3 fysiska övningar; 5 balimo; 9 longering; 4 videofilmning avslappnings övningar fysiska övningar balimo longering
Figur 5.5 Vilken pedagogisk metod förbättrade ridningen? n=14. Antalet svarsmarkeringar= 31.
Videofilmning och den rörliga pallen ”Balimo” är de pedagogiska hjälpmedel som de flesta tyckte förbättrade ridningen. Här fick jag flera svar vilket visar att det oftast inte är en metod som ger det totala resultatet, utan det är en samverkan ifrån flera. För att höja elevens inlärning måste läraren kunna ha förmågan att anpassa undervisningen efter olika inlärningsstilar. Valet av metod påverkades av ryttarens tidigare kunskaper och behov. Ridning är komplicerade färdigheter som kräver mycket av ryttaren eftersom man utför prestationen tillsammans med en annan individ.
6. Vilken av övningarna tyckte du förbättrade din fysiska hälsa? videofilmning; 3 avslappnings övningar; 5 fysiska övningar; 11 balimo; 2 longering; 3 videofilmning avslappnings övningar fysiska övningar balimo longering
Figur 5.6 Övningar som eleverna ansåg förbättrade deras fysiska hälsa, (n=14). Antalet svarsmarkeringar= 24.
Fysiska övningar tyckte det största antalet elever var det som inverkade mest på den fysiska hälsan, som i detta fall är kondition, uthållighet och styrka. Vi använde ett antal olika övningar som skulle förbättra t.ex. smidighet och bålstyrka (se 4.5.3 ”fysiska övningar”). Eftersom tiden var begränsad och för att kunna få ett snabbare resultat fick eleverna även övningarna med sig hem för att träna självständigt. Var och en fick ett veckoschema om hur de tränade och vilken sorts motion de utförde, detta skulle fyllas i och lämnas in. Enligt schemat var det fem som uppgav att de tränade dagligen. De andra tränade mer oregelbundet, vilket motsvarar 2 -3 gånger per vecka. Dessa svar bekräftades också i fråga 3 och 4 om hur många som motionerade på sin fritid och huruvida de deltog i skolidrotten.
Avslappningsövningar påverkar den mentala spänningsnivån som också är en form av fysisk hälsa. Fem elever föredrog denna övning och uppfattade att det gynnade deras fysiska hälsa. Om ryttaren har en hög spänningsnivå leder det till nervositet som i sin tur påverkar hästen negativt. För att kunna bli samspelta och få hästen att bli lösgjord (fysiskt och psykiskt avspänd)måste även ryttaren vara avspänd. Genom egna observationer kunde märkbara skillnader i positiv bemärkelse göras på de flesta eleverna. Syftet med avslappningsteknik är att lära sig påverka spänningsnivån. Den övning som genomfördes var progressiv avslappning. Det innebär att man lär sig
skillnaden mellan en spänd och en avslappnad muskel.53 Även bukandningsteknik i form av långa djupa andetag utfördes för att reglera spänningsgraden.
7. Vilken av dessa metoder tyckte du passade dig bäst?
videofilmning; 8 avslappnings övningar; 1 fysiska övningar; balimo; 3 longering; 2 videofilmning avslappnings övningar fysiska övningar balimo longering
Figur 5.7 Metoden som eleverna föredrog, n=14.
På denna fråga ville jag veta vilken av de didaktiska metoderna som eleverna föredrog. Även här gavs flera svar. Det förklarar liksom tidigare att flera tillvägagångssätt är att föredra. Videofilmning visade sig vara det hjälpmedel i utbildningen som främjade de flesta inlärningsstilarna. Likaså som i fråga 5 tyckte en stor del att videofilmningen var att föredra. Ryttarna ansåg att när de fick se film från övningen samtidigt som feedbacken gavs och känslan från ridningen kvarstod ökade möjligheterna att lära in. Den verbala inlärningen förekommer när läraren ger instruktioner samt visuell inlärning sker när eleven kan se sig själv rida och även sina kamrater. Den deltagande inlärningen får eleverna genom att vi ser på den inspelade filmen från lektionen som vi sedan diskuterar med varandra. Att aktivt utföra något själv (learning by doing) är det sätt de flesta lär sig bäst på enligt John Dewey (1859, professor i filosofi, psykologi och pedagogik).
Balimo, den rörliga pallen ökar ryttarens kroppsmedvetenhet vilket medför att kommunikationen med hästen förbättras. Även rörligheten i bäckenet blir bättre och det
har till följd eleverna kan följa med i hästens rörelser utan att störa. Här var det endast tre som föredrog denna form.
Endast en elev tyckte att avslappningsövningar tillgodosåg inlärningen genom att vara fysiskt och psykiskt avspänd vilket också påverkade hästen positivt
8. Anser du att du har förstått sambandet mellan fysisk hälsa och ridning?
mycket bra; 9 bra ; 5 delvis; inte alls; mycket bra bra delvis inte alls
Figur 5.8 Sambandet mellan fysisk hälsa och ridning, n=14
Den sista frågan i enkäten visar att flertalet har förstått mycket bra sambandet mellan den fysiska hälsan och ridningen. Syftet i projektet var att studera elevernas uppfattningar om sambandet mellan ryttarens kroppsfysik och ridningen. Med detta svar borde eleverna också ha förstått att även idrotten i skolan hade betydelse men eftersom de ansåg att det saknades ett samband mellan skolidrotten och valet av yrkesinriktning kändes det inte meningsfullt att delta.
5.2 Resultat från konditionstest
Studien påbörjades med ett konditionstest som följdes upp i slutet av projektet. Därmed kunde man se om övningarna medförde några förbättringar på den fysiska hälsan. För att höja konditionen skulle varje elev själv ansvara för sin motion. Därför fick alla ett
veckoschema att fylla i hur mycket de tränade på fritiden. Eftersom tiden var begränsad och utrymme inte fanns att utföra allt under lektionerna. Meningen med de olika uppgifterna var att uppmuntra eleverna att öka sina prestationer.
Konditionstest före projektets början
utmärkt; 6 bra; 4 normal; 3 dålig; 1 utmärkt bra normal dålig
Figur 5.9 Första konditionstestet, n=14.
Resultatet visar en hög grad av god kondition. Sex elever uppvisar på testet dessutom en utmärkt fysik. Åtta elever red varje dag och fem stycken motionerade dagligen. Ridning kan utföras på olika nivåer från en lätt promenad till hård träning för tävling. Likaså är det med den allmänna motionen, där allt ifrån en promenad med hunden till ett hårt träningspass inräknas. Endast en hade en dålig kondition, vilket kan jämföras med frågorna 3 och 4 i enkäten, där en svarat att daglig motion och aktivt deltagande på idrotten förekom sällan. Enligt en studie från Svensk Idrottsforskning (nr 4 – 2004), gjorda av Björn Ekblom på Idrottshögskolan i Stockholm samt forskarstuderande Örjan Ekblom där syftet var att kartlägga ”Fysisk prestationsförmåga och förekomst av
övervikt hos svenska skolbarn”, har det under senare tid uppmätts en ökad spridning av
fysisk aktivitet mellan barn och ungdomar. De som rör sig minst idag är troligtvis också de som var minst aktiva för 20-30 år sedan och tvärtom, de som rör sig mest är de som tidigare var mest aktiva.
Konditionstest efter utmärkt; 6 bra; 5 normal; 3 dålig; utmärkt bra normal dålig
Figur 5.9.1 Slutligt konditionstest, n=14.
Viljan att förbättra sin kroppsfysik samt att höja betygen har varit en stor drivkraft i projektet. Samtliga elever hade ett mål med sin ridning vilket medför att motivationen till att utöva de olika övningarna ökade. Information om rökningens betydelse från skolhälsovården och sjukgymnastens föreläsning om kroppen bidrog också till att öka medvetandet om den fysiska hälsan. De sex med en utmärkt kondition kvarstod, medan eleverna med en grundkondition som var bra höjdes från fyra till fem. Förbättringarna på den med dåligt resultat, höjde sina prestationer till normal.
Genom ett steppingtest kontrollerades elevernas grundkondition (se bilaga 6). En stor del hade redan från början en utmärkt kondition. På endast en konstaterades avsevärda brister på kroppsfysiken. I fråga 1 svarade åtta stycken att de red dagligen. Svaren visar att de som både rider och motionerar regelbundet hade en utmärkt kondition. Det räcker inte med att bara rida för att få en utmärkt fysik.
Hur många av de ridande eleverna rökte? aldrig; 11 sällan; ibland; 1 dagligen; 2 aldrig sällan ibland dagligen
Figur 5.9.2 Antalet elever som rökte, n=14.
Skolhälsovården gjorde en hälsoundersökning på samtliga medverkande (se bilaga 2). På en utav frågorna som eleverna fick gällande tobak var det tre som rökte. Glädjande var att majoriteten aldrig rökte. Endast två rökte dagligen. I inledningen av konditionstestet påvisades en med dålig kondition samt tre med normal. Efter projektet genomfördes ett nytt test där förbättringar kunde avläsas. Det var tre med normal kondition och det var även de tre som rökte. Från början av konditionstestet uppvisade en elev dålig kondition vilken också rökte dagligen. Sambandet är mellan rökning och fysisk hälsa är kartlagt i mängder av studier, där man har kunnat bevisa negativa effekter.
Sammanfattningsvis visar resultatet att en stor andel elever hade höga ambitioner med sin ridning. Flertalet red dagligen och satsade på en karriär inom yrket. Fem av fjorton ryttare motionerade dagligen förutom ridningen men bara sex deltog regelbundet i skolans idrott. Enligt konditionstestet var det sex elever med en utmärkt kondition både i det första och i det sista provet. Två deltagare höjde sin kondition under projektets gång. Vidare svarade samtliga medverkande att de hade förstått sambandet mellan fysisk hälsa och ridning, mycket bra eller bra. Den pedagogiska metod som passade de flesta bäst var videofilmningen och som även ansågs gynna ridningen. För att öka konditionen och smidigheten föredrog eleverna de fysiska övningarna.
6 Diskussion
Studien syftade till att ta reda på hur eleverna uppfattade sambandet mellan kroppsfysiken och ridningen. En enkätundersökning genomfördes med fastställda svar och för att få fram en mer nyanserad information var alternativen flera. Eftersom det förekommer elever med läs- och skrivsvårigheter valde jag frågor som var lätta att besvara. Enligt Stukát (2005), bör de tillfrågade vara starkt motiverade och inneha förmågan och vanan att kunna uttrycka sig skriftligt för att svara på ostrukturerade frågor som kräver att den tillfrågade kan formulera sig.54 Fördelarna med denna form av enkätfrågor var att dels kunde jag begränsa svaren, dessutom blev det mer lättöverskådligt och efterföljande bearbetning underlättades också. Nackdelarna var att jag skulle ha prövat frågorna tidigare på några försökspersoner detta i syfte att minimera en oönskad osäkerhetsfaktor.
Frågor som verkade något diffusa diskuterades med eleverna, för att på så sätt undanröja eventuella missförstånd. Ordvalet ” fysisk hälsa” var inte tillräckligt tydligt begrepp. Det hade varit bättre med uttrycket ”kroppsfysik” vilket var undersökningens huvudsyfte. De pedagogiska metoder som eleverna uppfattade hade betydelse för ridningen och för kroppsfysiken, skulle i enkäten ha varit rangordnade. På så sätt hade redovisningen av svaren blivit mer intressant och tydligare.
Genom observationer kunde jag se att eleverna med lägre riderfarenhet och kondition blev under ridpassen tröttare snabbare än övriga. Det medförde att de tappade koncentrationen och inverkan på hästen blev därmed också sämre. Trots detta hade de inte tillräcklig förståelse för att detta berodde på sin egen kroppsfysik.
I likhet med Anna – Clara Pettersson och Karin Sellergren i sin studie (2003, SLU) om
”Hur påverkar ryttarens kroppsfysik prestationerna i hoppning?” har även mitt resultat
visat att ryttarens hälsa påverkar resultatet eftersom fysisk trötthet medför även psykisk trötthet. Likaså fystesterna visade att ryttarna med de bästa resultaten var också dem med störst framgångarna i ridningen En bra sits gjorde att ryttaren lättare hittade sin balans och det ledde till att följsamheten också förbättrades. Även Sara Lundholm har gjort en studie om ”Dressyryttarens styrka och bålstabilitet”, på Gymnastik- och
