Något som hade varit intressant att forska vidare på är att inte bara upplevelsen av samverkan ur föräldrarnas perspektiv på det sätt som jag har gjort i denna studie, utan också hur barnen upplever diabetesvården skulle också kunna ge ett bidrag till forskningen. Barn och ungdomar utrycker att det finns könsskillnader i acceptans och hantering av deras diabetes (Bixo Ottosson et al. 2017). Därför skulle detta vara intressant att undersöka närmare och försöka förstå orsaken till det. Könsskillnader i diabetesvården är inget som föräldrarna tog upp under intervjuer, men det räcker med en tidigare forskning visar att det finns. Att även ta in skolpersonalens perspektiv hade varit relevant för att utvidga undersökningen med och få djupare förståelse om vad samverkan innebär. Det skulle vara värdefullt att få veta hur skolpersonalen upplever samverkan med föräldrarna till barn med diabetes. Eftersom resultatet tyder på deltagarnas skilda upplevelser av egenvårdplanens roll i samverkan skulle det vara medverkande att undersöka hur egenvårdsplanen fungerar, för att kunna förbättra den. Fyra av sex deltagare upplevde egenvårdsplanen som svår och tidskrävande. Dessutom varför det var bara mammor som deltog i studien blir intressant att studera, exempelvis utifrån ett genusperspektiv.
32
Utförande av enskilda intervjuer med föräldrarna om deras upplevelse av samverkan har varit otroligt intressant och relevant. Däremot känner jag att det säkert hade blivit ännu mer intressant om jag hade haft möjlighet att utvidga studien och utföra gruppintervjuer med fler föräldrar. Gruppintervjuer där föräldrarna skulle kunna diskutera och jämföra varandras upplevelser och erfarenheter, det tror jag kan ge mycket intressant resultat och innebörd.
33
Referenslista
Ahrne, G., & Svensson, P. (red) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., uppl. Stockholm: Liber. Alvarsson, M., Brismar, K., Viklund G., Wolk, A., Örtqvist, E., & Östenson, C. (2013). Diabetes. (3., [rev.] utg.) Stockholm: Karolinska Institutet University Press.
Andersson, I. (2004). Lyssna på föräldrarna. HLS Förlag.
Barnard, K., Thomas, S., Royle, P., Noyes, K., & Waugh, N. (2010). Fear of hypoglycaemia in parents of young children with type 1 diabetes: a systematic review. BMC Pediatrics, 10–50, 1–8. doi:
10.1186/1471-2431-10-50.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.
Bixo Ottosson, A., Åkesson K., Ilvered, R., Forsander, G., Särnblad, S. (2017). Self-care management of type 1 diabetes has improved in Swedish schools according to children and adolescents. Acta
Pædiatrica, 106, 1987 – 1993. doi: 10.1111/apa.13949.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurce education today, 24, 105–112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.00.
Danermark, B. (2000) Samverkan – himmel eller helvete? [en bok om den svåra konsten att
samverka]. Stockholm: Gothia.
Dahlqvist, G. (2006). Diabetes hos barn och unga: Fakta och goda råd. Järvsö: Bauer bok. Driscoll, KA., Volkening, LK., Haro, H., Ocean, G., Wang, Y., Jackson, C.C, …Siminerio, L.M. (2015). Are children with type 1 diabetes safe at school? Examining parent perceptions. Pediatric
Diabetes, 2015: 16: 613–620. doi: 10.1111/pedi.12204.
Elo, S., & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing,
62(1), 107–115. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x.
Erikson, L. (2004) Föräldrar och skola. Örebro universitet. Pedagogiska institutionen.
Karlsen B., & Unn-Doris (2010). ‘We are the professionals’: a study of teachers’ views on parental involvement in school. British Journal of Sociology of Education, 31(3), 323 - 335. doi:
10.1080/01425691003700565
Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, A. (red.) (2008). Vi lämnar till skolan det käraste vi har: Om samarbete med föräldrar- en relation som utmanar. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Regeringskansliet. (2015). Föräldrar och barn. Hämtad 2019-12-19, från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/familjeratt/foraldrar-och-barn/ SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
34
Skolverket. (2014). Skolan och hemmet. Hämtad 2019-12-26, från https://www.skolverket.se/getFile?file=3378
Skolverket. (2019). Egenvård i förskolan och skolan. Hämtad 2019-12-26, från
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/egenvard-i-forskolan-och-skolan Sparud-Lundin, C., & Hallström, I. (2016). Parents’ experiences of two different approaches to diabetes care in children newly diagnosed with type 1 diabetes. Qualitative Health Reserch, 26(10), 1331–1340. doi: 10.1177/1049732315575317.
Svenska diabetesförbundet. (2017). Om diabetes. Hämtad 2019-09-18, från https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/typer/typ-1/
Svenska diabetesförbundet. (2016). Diabetes i förskola och skola. Hämtad 2019-12-13, från https://www.diabetes.se/diabetes/leva/diabetes-i-skolan/
Svenska diabetesförbundet. (2016). Egenvård. Hämtad 2019-12-28, från https://www.diabetes.se/diabetes/leva/behandling/egenvard/
Svenska diabetesförbundet. (2008). Diabetes i skolan 2008. Hämtad 2019-10-23, från
https://www.diabetes.se/globalassets/forbundet/diabetes/diabetes-i-skolan/diabetes-i-skolan-rapport-2008.pdf
Särnblad, S., Berg, L., Detlofsson, I., Jönsson, Å., Forsander, G. (2014). Diabetes management in Swedish schools: a national survey of attitudes of parents, children, and diabetes teams. Pediatric
Diabetes, 15, 550 - 556. doi: 10.1111/pedi.12133.
Thorstensson, S., Fröden, M., Vikström, V., & Andersson, S. (2016). Swedish school nurses’
experiences in supporting students with type 1 diabetes in their school environment. Nordic Journal of
Nursing Reserch, 36(3), 142 – 147. doi: 10.1177/0107408315615020.
Unicef. (2019). Barnkonventionen. Hämtad 2019-12-19, från https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westergård, E., & Galloway, D. (2010). Partnership, participation and parental disillusionment in home–school contacts: a study in two schools in Norway. Pastoral Care in Education, 28(2), 97 - 107. doi: 10.1080/02643944.2010.481309
35
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide
Demografiska data
- Hur gammalt är ditt barn?
- Hur länge sedan fick ditt barn diabetes? - Hur många barn har du?
Intervjufrågor
- Kan du berätta hur mycket du kunde om diabetes innan ditt barn fick diagnosen? - Hur långt tid tog det innan ditt barn gick tillbaka till skolan efter diagnostiseringen? - Varför har ni valt just den skolan som ditt barn går till idag?
- Hur tycker du samverkan mellan skolan och dig fungerar?
- Uppfattar du att finns engagemang och villighet till att samverka från skolans sida? - Hur skulle du beskriva din delaktighet i omsorgen om ditt barn under skoltiden?
- Känner du att du har inflytande i skolans verksamhet? Om inte, vilket inflytande skulle du vilja ha?
- Hur tycker du egenvårdsplanen i skolan fungerar?
Avslutande frågor
- Finns det något du vill tillägga som inte tagits upp under intervjun? Generella följdfrågor
- Kan du utveckla… - Kan du berätta mer... - Kan du ge exempel… - På vilket sätt...
36 Bilaga 2
S a m ty ck e fö r p erso n u p pg iftsb eh a n dlin g i en up p sa tsu nd ersö k n in g
Jag hoppas att du vill vara med i denna studie. Jag vill förstå mer om hur föräldrarna till barn med typ 1-diabetes upplever samverkan mellan skola och föräldrar. Resultaten kan bli till hjälp för att förbättra samverkan mellan skolan och föräldrar, samt förbättra stödet för barn med diabetes typ 1. Jag kommer att använda intervjuer för att samla in data. Studien är en del av en students utbildning och en av Stockholms universitet utsedd handledare stöttar studenten genom hela arbetet så att det följer alla regler. När arbetet är klart betygssätts det av en examinator.
Du kan nu ge oss tillstånd att behandla information för uppsatsen. Det är alltid frivilligt att delta. För att kunna samla in information till studien behöver vi ditt underskrivna tillstånd på den här blankettens sida 2. Om du säger ja nu kan du ändå när som helst meddela att du vill sluta vara med. Du behöver inte berätta varför du vill inte vill vara med.
Under tiden studenten arbetar med sin uppsats är dina personuppgifter skyddade och kommer inte att lämnas ut till obehöriga. Jag kommer att förvara inspelningar och andra uppgifter på ett säkert sätt. Den information jag samlar in i med hjälp av ljud under första fasen kommer snarast att göras om till anonymiserade texter så att ingen kan lista ut att just du varit med i studien. Tillståndsblanketterna kommer att förvaras i låsta utrymmen på Stockholms universitet så att de inte kan kopplas ihop med det jag spelat in. När studien är klar och uppsatsen har blivit godkänd kommer den ursprungliga informationen som jag samlat in (tex filmer/ljudfiler alt digital enkät) att förstöras snarast.
Studiens resultat kommer att publiceras i en uppsats som är skriven så att det inte går att känna igen vilka som varit med i studien. Studien följer forskningsetiska riktlinjer och allmänna lagar. Lite längre ner på sid 2 kan du läsa mer om detta. Det är mycket värdefullt om jag kan få ditt samtycke att
genomföra studien. Hör gärna av dig om du vill fråga något.
Handledare: Marianne Teräs E-post: marianne.teras@edu.su.se
Students namn: Zarnigor Bekmukhamedova E-post: zarabek14@gmail.com
Telefon: 0704002093
37
Jag har tagit del av information om studien och godkänner att materialet spelas in, sparas och används i studentuppsatsen.
□ Ja
□ Nej
Datum: Underskrift:
Namnförtydligande:
Mera om riktlinjer och lagar för studien
Personuppgifter som är nödvändiga för att genomföra studien behandlas med stöd av samtyckeskravet i
Dataskyddsförordningen. Stockholms universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt Dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018 så har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot
behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till dataskyddsombudet på Stockholms universitet dpo@su.se eller till datainspektionen https://www.datainspektionen.se/kontakta-oss/
38 Bilaga 3
Tabell 1: Analysprocess från data till kategori
Meningsenhet Kondenserat meningsenhet Kod Kategori …dexcom, som registrerar blodsockret hela tiden, kontinuerligt, så jag har ju alltid telefonen nära (1)
…resurs i klassrummet som finns tillgänglig för dem, och vi har ju mycket dialog med henne så klart (1) …vi är tillgängliga på telefon, vi har ju ett system som heter Dexcom, som jag, vi kan följa U. på en app (2)
Nej, det är väl mest så här, mellan varandra ”öga mot öga” (3) Men sen har vi ju haft kontakt via telefon och sms mycket, liksom om hur man ska göra och när ska man göra det. (4)
Utan de förlitar sig helt enkelt på att vi föräldrar ska finnas tillgängliga hela tiden (6)
Dexcom registrerar blodsockret hela tiden, jag alltid telefonen nära
Vi har mycket dialog med barnets resurs
Vi är tillgängliga på telefon och kan följa på barnet på dexcom
Kommunikationen sker oftast vid personliga möten
Kontakt sker via telefon och sms, om hur och när saker ska göras
Skolan förlitar sig på att vi alltid är tillgängliga Teknik Kontroll Dialog Disponibel Personliga möten Telefon Åtkomlig Kommunikation och tillgänglighet
39 Stockholms universitet/Stockholm University
SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se