För framtida forskning föreslås att studera en längre tidsperiod än det tidsspannet som denna studie har observerat. För rent metodologiskt hade denna studie kunnat förbättras om det hade funnits mer information över en längre tidsperiod då det skulle göra att observationerna hade blivit fler och det skulle i sig minska risken ytterligare för slumpmässiga samband mellan variablerna. Dessutom finns det ett par variabler där det inte fanns data för den valda 10-årsperioden vilket gjorde att dessa uteslöts: skulder hos kronofogden samt alkohol- och drogkonsumtion.
Förutom dessa variabler gjordes försök att hitta data för självmordsförsök samt intagna inom psykiatrin. Problemet med dessa variabler var att självmordsförsöken endast bestod av antalet fall inom den slutna psykiatriska vården, alltså bör det finnas ett stort mörkertal med antal självmordsförsök utanför psykiatrin. De siffror som finns på antal självmordsförsök på nationell nivå i Sverige är endast uppskattningar efter enkätsvar vilket gör att validiteten bör ifrågasättas. Antalet intagna inom psykiatrin finns inte som egen data, men det finns data på antal intagningar där en person alltså kan förekomma flera gånger i samma datamaterial.
Detta gör det svårt att skatta exakt hur många individer som har blivit intagna inom psykiatrin. Därför föreslås även framtida forskning med dessa variabler fast med bättre operationalisering.
Då resultatet för psykiatribudgeten var ett av de mer uppseendeväckande i denna studie anses även vidare forskning för sambandet mellan psykiatribudgeten och självmord som relevant.
Med fler variabler och ett bredare material skulle detta kunna bidra med spännande och viktig forskning.
Referenser
Acevedo, G. A. (2005) “Turning Anomie on its Head: Fatalism as Durkheim’s Concealed and Multidimensional Alienation Theory”. American Sociological Association. Vol. 23. No 2. s. 75–85.
Breault, K. D. & K. Barkey (1982) "A Comparative Analysis of Durkheim's Theory of Egoistic Suicide." The Sociological Quarterly. Vol. 23. No. 3. s. 321-331.
BRIS (2019) “Skolstress”. Hämtad 2019-05-09 från BRIS (Barnens Rätt I Samhället) hemsida.
https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/vanliga-amnen/forskola-och-skola/skolstress/
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2a upplagan. Liber: Stockholm.
Chang, S-S.; Gunnell, D.; Sterne, J. A. C.; Lu, T-H. & A. T. A. Cheng (2009) “Was the economic crising 1997-1998 responsible for rising suicide rates in East/Southeast Asia? A time-trend analysis for Japan, Hong Kong, South Korea, Taiwan, Singapore and Thailand” Social Science & Medicine.
Vol 68. s. 1332-1331.
Crowley, S. (2003) “The Affordable Housing Crisis: Residential Mobility of Poor Families and School Mobility of Poor Children”. The Journal of Negro Education. Vol. 72. No.1. s. 22-38.
Cullberg, J. (1997) “Självmord och SSRI-preparat - Antidepressiva utan samtal kan göra mer skada än nytta”. Läkartidningen. Vol. 94. No. 15. s. 1409-1411.
Djurfeldt, G.; Larsson, R. & O. Stjärnhagen (2010) Statistisk verktygslåda - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Andra Upplagan. Studentlitteratur: Lund.
Durkheim, É. [1897] (1983) Självmordet. Ny upplaga. Argos: Lund.
Folkhälsomyndigheten (2016) Psykisk ohälsa vanligare bland elever som är stressade. Hämtad 2019-05-09 från Folkhälsomyndighetens hemsida. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2016/februari/psykisk-ohalsa-vanligare-bland-elever-som-ar-stressade/
Folkhälsomyndigheten (2019) Dödlighet i suicid (självmord). Hämtad 2019-05-10 från Folkhälsomyndighetens hemsida. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-utveckling/halsa/suicid-sjalvmord/
Helmersson Bergmark, K. (2011) Introducerande text om sociologiska perspektiv på samhällsproblem. Sociologiska Institutionen, Stockholms Universitet: Stockholm.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2011) Slutlig budget 2012 och planering 2013-2014 - För hälso- och sjukvårdsnämnden. Stockholms läns landsting. Hämtad 2019-04-17 från Stockholms läns landstings hemsida. https://www.sll.se/globalassets/bilagor-till-nyheter/2011/p3-slutlig-budget-2012-och-planering-2013-2014.pdf
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2012) Slutlig budget 2013 och planering 2014-2015 - För hälso- och sjukvårdsnämnden. Stockholms läns landsting. Hämtad 2019-04-17 från Stockholms läns
landstings hemsida. https://www.sll.se/globalassets/bilagor-till-nyheter/2012/budget-2013-korrigerad-pa-hsn-slutgiltig.pdf
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2013) Slutlig budget för hälso- och sjukvårdsnämnden för 2014 samt planering för 2015-2016. Stockholms läns landsting. Hämtad 2019-04-17 från Stockholms läns landstings hemsida. https://www.sll.se/globalassets/1.-halsa-och-vard/bilagor---nyhet/2014/p-3-o-bilaga-budget-2014.pdf
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2015) Slutlig budget för hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 samt planering för 2016-2017. Stockholms läns landsting. Hämtad 2019-04-17 från Stockholms läns landstings hemsida.
https://sammantradeshandlingar.sll.se/sites/sammantradeshandlingar.sll.se/files/sll/Global/Politik/Polit iska-organ/Halso-och-sjukvardsnamnden/2015/2015-01-27/10-bilaga.pdf
Hälso- och sjukvårdsnämnden (2015) Slutlig budget för hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 samt planering för åren 2017 till 2019. Stockholms läns landsting. Hämtad 2019-04-17 från Stockholms läns landstings hemsida.
https://sammantradeshandlingar.sll.se/sites/sammantradeshandlingar.sll.se/files/sll/Global/Politik/Polit
iska-organ/Halso-och-sjukvardsnamnden/2015/2015-02-20/06--20slutlig-20budget-20HSN-202016.pdf
Hälso- och sjukvårdsnämnden (2016) Slutlig budget för hälso- och sjukvårdsnämnden 2017 samt planering för 2018 till 2020. Stockholms läns landsting. Hämtad 2019-04-17 från Stockholms läns landstings hemsida.
https://sammantradeshandlingar.sll.se/sites/sammantradeshandlingar.sll.se/files/sll/Global/Politik/Polit iska-organ/Halso-och-sjukvardsnamnden/2016/2016-10-25/4.pdf
Hälso- och sjukvårdsnämnden (2017) Slutlig budget för hälso- och sjukvårdsnämnden 2018 samt planering för 2019 till 2021. Stockholms läns landsting. Hämtad 2019-04-17 från Stockholms läns landstings hemsida.
https://www.sll.se/globalassets/5.-politik/politiska-organ/halso-och-sjukvardsnamnden/2017/170829/hsn-170928/hsn-171024/3-slutgiltig-budget-for-hsn-2018-2.pdf
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (2009) Årsredovisning 2008 - För hälso- och
sjukvårdsnämnden. Stockholms läns landsting. Hämtad 2019-04-17 från Stockholms läns landstings hemsida.
https://sammantradeshandlingar.sll.se/sites/sammantradeshandlingar.sll.se/Handlingar/HSN/2009/16%
20februari/03HSN0811-1398oBilagaArsredovisning2008.pdf
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (2010) Årsredovisning 2009 - För hälso- och
sjukvårdsnämndens förvaltning. Stockholms läns landsting. Hämtad 2019-04-17 från Stockholms läns landstings hemsida.
https://sammantradeshandlingar.sll.se/sites/sammantradeshandlingar.sll.se/Handlingar/HSN/2010/(2)
%2016%20februari/03%20Arsredovisning%202009%20med%20bilagor%20HSN.pdf
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (2011) Årsredovisning 2010 - För hälso- och
sjukvårdsnämndens förvaltning. Stockholms läns landsting. Hämtad 2019-04-17 från Stockholms läns landstings hemsida.
https://sammantradeshandlingar.sll.se/sites/sammantradeshandlingar.sll.se/Handlingar/HSN/2011/(3)
%2015%20februari/27%20Arsredovisning%20Halso-%20och%20sjukvardsnamnden%202010.pdf
Ibsen, S. K. (2017) Självmord straffades efter döden. Illustrerad Vetenskap - Historia. Hämtad 2019-05-15 från Illustrerad Vetenskap - Historias hemsida.
https://varldenshistoria.se/kriminalitet/sjalvmord-straffades-efter-doden
Isacsson, G. (2005) “Antidepressiv behandling bästa preventionen mot självmord bland unga”. Debatt.
Läkartidningen. Vol. 102. No. 14. s. 1076.
Jick, S. S.; Dean, A. D & H. Jick (1995) “Antidepressants and suicide”. The BMJ. Vol. 310. s. 215-218.
Johnson, B. D. (1965) “Durkheim's One Cause of Suicide.” American Sociological Review Vol. 30.
No. 6. s. 875-886.
Jägemar, R. O. (2016) “Ungdomar stressade över bostadsfrågan” Svt Nyheter. Hämtad 2019-05-09 från Svt Nyheters hemsida. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/bostadsbrist-oroar-ungdomar
Karolinska Institutet (2017) Självmord i Stockholms län. Hämtad 2019-04-12 från Karolinska Institutets hemsida, https://ki.se/nasp/sjalvmord-i-stockholms-lan-0
Karolinska Institutet (2019a) Om NASP. Hämtad 2019-05-01 från Karolinska Institutets hemsida, https://ki.se/nasp/om-nasp-0
Karolinska Institutet (2019b) Stödmaterial om självmordsprevention. Hämtad 2019-05-01 från Karolinska Institutets hemsida, https://ki.se/nasp/stodmaterial-om-sjalvmordsprevention
Karolinska Institutet (2019c) Självmord i Sverige. Hämtad 2019-05-10 från Karolinska Institutets hemsida, https://ki.se/nasp/sjalvmord-i-sverige-0
Karolinska Institutet (2019d) Hur räknar man självmordsstatistik? Hämtad 2019-04-12 från Karolinska Institutets hemsida, https://ki.se/nasp/hur-raknar-man-sjalvmordsstatistik
Karolinska Institutet (2019e) Självmordsförsök i Stockholms län. Hämtad 2019-04-18 från Karolinska Institutets hemsida, https://ki.se/nasp/sjalvmordsforsok-i-stockholms-lan
Klein, C. (2019) 1929 Stock Market Crash: Did Panicked Investors Really Jump Från Windows? The truth behind those stories of Wall Street stockbrokers leaping to their deaths. A&E Television Networks. Hämtad 2019-05-07 från History’s hemsida https://www.history.com/news/stock-market-crash-suicides-wall-street-1929-great-depression
Kvale, S. & S. Brinkmann (2015). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Lund.
Mind (2019) Fakta om självmord. Hämtad 2019-05-10 från Minds hemsida. https://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/om-sjalvmord/fakta-om-sjalvmord/
NASP (2007) Vetenskaplig evident och slutsatser beträffande behandling och förebyggande av suicidförsök och suicid. Karolinska Institutet. Stockholm. Hämtad 2019-05-09 från Karolinska Institutets hemsida. https://ki.se/sites/default/files/sammanfattning_vetenskaplig_evidens.pdf
Pierce, A. (1967) “The Economic Cycle and the Social Suicide Rate”. American Sociological Review.
Vol. 32. No. 3. s. 457-462.
Sartorius, N. (1995) “Recent Changes in Suicide Rates in Selected Eastern European and Other European Countries”. International Psychogeriatrics. Vol. 7. No. 2. s. 301-308.
Selvin, H. C. (1958) “Durkheim’s Suicide and Problems of Empirical Research”. American Journal of Sociology. Vol. 63. No. 6. s. 607-619.
Socialstyrelsen (2017) Suicid. Hämtad 2019-04-23 från Socialstyrelsens hemsida.
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/suicid
Socialutskottet (2007/08) En förnyad hälsopolitik. Socialutskottets betänkande 2007/08:SoU11.
Sveriges Riksdag.
SPES (2019) Om SPES. Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd. Hämtad 2019-05-15 från SPESs hemsida https://spes.se/om-spes/
Statistiska Centralbyrån (2016a) Ökad bruttoregionprodukt i de flesta län. Hämtad 2019-04-17 från Statistiska Centralbyråns hemsida
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper/regionalrakenskaper/pong/statistiknyhet/regionalraken skaper-2014/
Statistiska Centralbyrån (2016b) Arbetslöshet. Hämtad 2019-04-16 från Statistiska Centralbyråns hemsida. https://www.scb.se/hitta-statistik/Etikettfilter/?categoryId=9
Statistiska Centralbyrån (2018a) Färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter kvartal, region och hustyp. Hämtad 2019-04-12 från Statistikdatabasen (Statistiska Centralbyrån).
https://drive.google.com/file/d/1DvafzGaWmaRWIuG-wwkUrjMnWx3__5bl/view
Statistiska Centralbyrån (2018b) Kvalitetsdeklaration - Bygglov, nybyggnad, ombyggnad och rivning.
Hämtad 2019-04-16 från Statistiska Centralbyråns hemsida
https://www.scb.se/contentassets/34907586e4474520bd074ffdeb0de61b/bo0101_kd_2018.pdf
Statistiska Centralbyrån (2018c) Folkökning efter år, ålder och region. Hämtad 2019-04-12 från Statistikdatabasen (Statistiska Centralbyrån),
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101G/Befforandr/?r xid=beb03494-0c8b-4038-81b5-4ba530190c6c#
Statistiska Centralbyrån (2018d) Kvalitetsdeklaration - Befolkningsstatistik. Hämtad 2019-04-16 från Statistiska Centralbyråns hemsida
https://www.scb.se/contentassets/9299bfcd87ba4c828a8d46b4db49d67a/be0101_kd_2018_tj_180228.
Statistiska Centralbyrån (2018e) Utbildningsnivån i Sverige. Hämtad 2019-05-09 från Statistiska Centralbyråns hemsida. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/utbildningsnivan-i-sverige/
Statistiska Centralbyrån (2018f) Befolkning efter region, utbildningsnivå, kön och år. Hämtad 2019-04-16 från Statistiskdatabasen (Statistiska Centralbyrån).
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__UF__UF0506/Utbildning/?rxid=beb0349 4-0c8b-4038-81b5-4ba530190c6c
Statistiska Centralbyrån (2019a) Regionalräkenskaper. Hämtad 2019-04-17 från Statistiska Centralbyråns hemsida. https://www.scb.se/NR0105#_Dokumentation
Statistiska Centralbyrån (2019b) Prisomräknaren. Hämtad 2019-04-17 från Statistiska Centralbyråns hemsida. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/prisomraknaren/
Statistiska Centralbyrån (2019c) Kvalitetshöjningen i Utbildningsregistret år 2000. Hämtad 2019-04-16 från Statistiska Centralbyråns hemsida.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/befolkningens-utbildning/produktrelaterat/Fordjupad-information/kvalitetshojningen-i-utbildningsregistret-ar-2000/
Suicide Zero (2019) Fakta om självmord. Hämtad 2019-05-15 från Suicide Zeros hemsida.
https://www.suicidezero.se/fakta-rad/fakta-om-sjalvmord
Sveriges Riksdag (2008) En förnyad folkhälsopolitik. Socialutskottets betänkande 2007/08:SoU11.
Thorlindsson, T. & T. Bjarnason (1998) “Modeling Durkheim on the Micro Level: A study of Youth Suicidality”. American Sociological Review. Vol. 63. No. 1. s. 94-110.
Tiihonen, J.; Lönnqvist, J.; Wahlbeck, K.; Klaukka, T.; Tanskanen, A. & J. Haukka (2006)
“Antidepressants and the Risk of Suicide, Attempted Suicide, and Overall Mortality in a Nationwide Cohort”. American Medical Association. Vol. 63. No 12. s. 1358-1367.
Trout, D. L. (1980) “The Role of Social Isolation in Suicide”. Suicide and Life-Threatening
Behaviour. The Official Journal of The American Association of Suicidology. Vol. 10. No. 1. s. 10-23.
Vetenskapsrådet (2002) “Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning”. Vetenskapsrådet. Stockholm.
Vårdguiden (2016) Läkemedel vid depression. Hämtad 2019-04-23 från 1177 Vårdguidens hemsida.
https://www.1177.se/Stockholm/behandling--hjalpmedel/behandling-med-lakemedel/lakemedel-utifran-diagnos/lakemedel-vid-depression/
Wasserman, D.; Stain, R. & V. Carli (2013) “Fördjupat kunskapsunderlag för att förhindra självmord - Europeiska psykiatriska föreningen ger evidensbaserad vägledning” Läkartidningen. Vol. 100. No. 6.
s. 268-289.
Örstadius, K. (2018) ”Fakta i frågan: Hur stor är bostadskrisen?” Dagens Nyheter. Hämtad 2019-05-09 från Dagens Nyheters hemsida.
https://www.dn.se/nyheter/sverige/fakta-i-fragan-hur-stor-ar-bostadsbristen/