Framtida forskning

Det befintliga forskningsfältet som omgärdar digitala hjälpmedel i undervisningssituationer är främst fokuserad vid hur lärare och elevers erfarenheter av användningen är samt hur lärare bör utveckla sitt arbete i den digitala tekniken. Framtida forskning bör således fokusera på hur lärare kan arbeta ämnesdidaktiskt med hjälp av digitala hjälpmedel och grundligt undersöka hur de undervisningsmoment som i dagsläget är svåra att tillämpa, kan tillämpas på bästa möjliga sätt i en digital sfär. Detta för att reda ut problematik som råder bland lärare som inte lyckas fullfölja sin traditionella undervisning och de läroprocesser som inte är lika synliga vid distansundervisning. Som tidigare nämnt är denna situation speciell då skolverksamhetens övergång till distansundervisning skett fort och oplanerat. För kommande situationer bör förberedelsen och framförhållningen finnas när det gäller det digitala alternativet till undervisningsform. I dagsläget finns behovet av en gemensam didaktisk databas vilket kan vara ett förslag på att åtgärda den problematik som råder. Framtida lärarstudenter ska förses med kunskap om digital ämnesdidaktik så att de kommer ut i arbetslivet med den kompetens som krävs vid digitala omställningar, eller vid lärosäten där undervisningen endast sker på distans.

7.4 Yrkesrelevans

Som framtida lärare är kompetensen inom ämnet viktigt. Förutom kunskaper i olika ämnen är det nödvändigt att lärare känner sig trygga med digitala hjälpmedel och teknik som är

användbar i undervisningen. Med kunskap om ämnet och tryggheten i användningen av digitala hjälpmedel finns det utrymme för lärare att hitta metoder som lämpade för just den läraren, vilket ger utrymme för ett individuellt ämnesdidaktiskt förhållningssätt som kan öka kvalitén i undervisningen och minska de ämnesdidaktiska skillnaderna mellan när- och distansundervisning. För samhällskunskapslärare verkar omställningen till distans vara extra påtaglig. Detta eftersom samhällskunskapsläraren ofta använder sig av undervisningsmetoder som i stor utsträckning bygger på elevers fysiska närvaro. Med bakgrund av detta hoppas vi att detta arbete ska vara av relevans för samhällskunskapslärare.

Referenser

Amhag, L. (2013) Utvecklingen av distansundervisning och pedagogik i datorstött lärande.

Pedagogisk forskning i Sverige, vol. 18 (1-2), 127-140

Bagriacik Yilmaz, A. (2019). Distance and face-to-face student’s perception towards education: a comparative metaphorical study. Turkish Online Journal of Distance Education,

vol. 20 (1), 191-207

Bilgic, H. & Tuzun, H. (2020). Issues and challenges in web-based distance education programs in turkish higher education institutes. Turkish Online Journal of Distance Education,

vol. 21 (1), 143-164

Bryman, A. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber

Cole, M. (1996). Cultural psychology. A once and future discipline. Harvard: Harvard University Press.

Coomey, M. & Stephenson, J. (Red. Stephenson, J.). (2001). Teaching and learning online –

pedagogies for new technology. London: Kogan Page.

Courtney, M. (2015). From distance education to online learning: Practical approaches to information literacy instruction and collaborative learning in online environments, Journal of

Library administration, vol. 55 (4), 261-277

Grönlund, Å. (2014) Att förändra skolan med teknik – bortom en dator per elev. Örebro: Örebro Universitet

Jönsson, B. (2005). A case study of succesful e-learning: a web based distance course in medical physics held for school teachers of the upper secondary level. Medical Engineering &

Physics, Vol. 27 (7), 571-581.

Kokko, T., Pesonen, H., Kontu, E. & Pirttimaa, R. (2015). Why study online in upper secondary

school? A qualitative analysis of online learning experiences. Human Technology, Vol. 11 (1),

57-70

Kvale, S. (1996). Interviews – an introduction to qualitative research interviewing. London: Sage.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindberg, O., Olofsson, A. & Fransson, G. (2017). Same but different? An examination of

Swedish upper secondary school teachers’ and students’ views and use of ICT in education.

The International Journal of Information and Learning Technology, Vol. 34 (2) 122 - 132

Nationalencyklopedin. (2020). Distansundervisning. Hämtad från: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/distansundervisning

Skolverket (2018). Digitaliseringen i skolan: möjligheter och utmaningar. Hämtad (2020-04-29): http://www.skolverket.se/publikationer?id=3971

SOU (2017). Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning. (SOU 2017:44). Stockholm: Elanders Sverige AB

Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella verktyg: Om lärprocesser och det kollektivaminnet. Stockholm: Norstedts.

Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad från:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf

Vygotsky, L.S. (1997). The collected work of L.S. Vygotsky. Vol. 3. R.W. Rieber & J. Wollock (red): Problems of the theory and history of psychology. New York: Plenum Press.

Bilaga 1

Intervjuguide

● Vilka digitala hjälpmedel/plattformar använder du just nu? - Vilka möjligheter och hinder finns med dessa?

● Hur upplever du att kvaliteten på undervisningen påverkas när den sker digitalt istället för fysiskt?

- Varför upplever du att den stiger/sjunker?

● Vilken är den största skillnaden mellan fysisk och digital undervisning när kommunikationen sker mellan lärare och elev?

● Vilka metoder använder du av dig när du praktiserar digital undervisning?

● Hur skiljer sig dina metoder när du praktiserar digital undervisning jämfört med “vanlig” undervisning?

- Upplever du att dina normala didaktiska metoder är svårare att praktisera på

Bilaga 2

På lärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid skolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor.

Samtyckesblankett

Hej!

Vi heter David Olsson och Rina Erlisi och vi studerar sista terminen vid Malmö Universitet för att bli ämneslärare med inriktning samhällskunskap och religionskunskap.

Just nu arbetar vi med vårt examensarbete, som behandlar distansundervisning och vilka möjligheter och svårigheter detta skapar för lärare och elever. För att fördjupa vår kunskap om detta ämne hade det varit mycket värdefullt för oss att få ta del av verksamma gymnasielärares upplevelser av distansundervisning.

Du tillfrågas härmed om du kan tänka dig att delta i vår undersökning genom att ställa upp på en intervju.

Intervjun kommer pågå ca 20 minuter och spelas in som dokumentation för vårt arbete. Ingen annan än författarna av uppsatsen kommer ha tillgång till inspelningen, och den kommer förstöras när arbetet är färdigställt. Dina svar kommer avidentifieras och hela deltagandet är anonymt.

Hanteringen av intervjumaterialet kommer hanteras enligt forskningsetiska principer.

Jag samtycker härmed att delta i studien:

Namn:………..

Underskrift:………..

Ort & Datum:………