Framtida forskning

Teorin om det kompetenta barnet genomsyrar den moderna barndomssynen men trots detta så begränsas barns självständiga utomhusvistelse. Idéerna angående det

kompetenta barnet är högst önskvärt, både från institutionell verksamhet men även ifrån föräldrars håll. Trots detta kan vi se att praktiserandet utav idéerna mestadels genomförs vid utvalda tillfällen på de vuxnas villkor. Vi känner att det kan finnas en avsaknad av forskning angående praktiserandet utav idéerna om det kompetenta barnet. Vi tror att en sådan forskning hade kunnat förändra diskursen där teori och praktik kan bli mer

förenliga. Detta tror vi eventuellt hade kunnat förändra samhällsstrukturen och den populärvetenskapliga debatten till det bättre för barnen. Men även förenkla relationen mellan hem och förskola och tydliggöra idén om det goda föräldraskapet och diskursen om barns självständiga utomhusvistelse.

Den historiska tillbakablicken får oss att se att diskursen om barndom är i ständig förändring. En förändring som verkar oundviklig som tyder på att även den rådande

38

diskursen kommer att förändras. Vi hoppas i slutändan på att det politiska styret

kommer att uppmuntra och ge fler anslag till barndomsforskningen för att diskursen ska gynna barnens bästa.

39

Källförteckning

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Barnkonventionen [Elektronisk resurs]: FN:s konvention om barnets rättigheter.

(2009). Stockholm: UNICEF Sverige

Bergnéhr, Disa. (2009) Föräldraskapets värde. I: Markström, Ann-Marie, Simonsson, Maria, Söderlind, Ingrid & Änggård, Eva (red.). Barn, barndom och föräldraskap. Stockholm: Carlsson

Björklid, P & Nordström, M. (2012). Child-friendly cities – sustainable cities. Early

Childhood Matters. http://earlychildhoodmagazine.org/child-friendly-cities-sustainable-

cities/

Björklid, P & Gummesson, M. (2013). Children’s Independent Mobility in Sweden. The Swedish Transport Administration. Publication number 2013:003 ISBN; 978-91-7467- 445-3

Björklid, Pia (2001) Rätten till staden – barnens eller bilens? I: Nyström, Louise & Lundström, Mats (red.) Barn i stan?: om barns tillgång till stadsbygden. Karlskrona: Stadsmiljörådet

Brembeck, Helene, Johansson, Barbro & Kampmann, Jan (2004) Introduction I: Brembeck, Helene, Johansson, Barbro & Kampmann, Jan (red). Beyond the competent

child: exploring contemporary childhoods in the Nordic welfare societies. 1. ed.

Frederiksberg: Roskilde University Press

Burr, Vivien. (1995). An Introduction To Social Constructionism [Elektronisk resurs]. Routledge

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Griffin, Elizabeth & Woolley, E. Woolley (2015). Decreasing experiences of home range, outdoor spaces, activities and companions: changes across three generations in Sheffield in north England. Childrens Geographies Vol 13. Iss. 6.

Gustafson, Katarina. (2011) 'No-go- area, no-go- school: community discourses, local school market and children's identity work', Children's Geographies, 9: 2, 185 — 203

40

Halldén, Gunilla, 2007, Inledning. I: Halldén, Gunilla (red.). Den moderna barndomen

och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson

Vallberg Roth, Ann-Christine (2013) Föräldraskap mellan offline och online. I: Harju, Anne & Tallberg Broman, Ingegerd (red.), Föräldrar, förskola och skola: om mångfald,

makt och möjligheter, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013

Kampmann, Jan. (2004) Societalization of childhood: New opportunities? New demands?. I: Brembeck, Helene, Johansson, Barbro & Kampmann, Jan (red.)

(2004).Beyond the competent child: exploring contemporary childhoods in the Nordic

welfare societies. 1. ed. Frederiksberg: Roskilde University Press

Karsten, Lie (2005) It all used to be better? Different generations on continuity and change in urban children's daily use of space, Children's Geographies, 3:3,275-290, DOI: 10.1080/14733280500352912

http://dx.doi.org/10.1080/14733280500352912 Hämtad: 2016-04-23

Kong, Lily. (2000) Nature’s dangers, nature’s pleasures: urban children and the natural world. In: Holloway, S.L. and Valentine, G. (red) Children Geographies: Playing,

living, learning. London: Routledge Press

Larsen, Ann Kristin, (2009) Metod helt enkelt – en introduktion till

samhällsvetenskaplig metod, 1. Uppl. Malmö : Gleerup

Lee, Nick (2001). Childhood and society: growing up in an age of uncertainty. Maidenhead: Open University

Lundström, Mats (2001) Bra kan bli bättre. I: Nyström, Louise & Lundström, Mats (red.). Barn i stan?: om barns tillgång till stadsbygden. Karlskrona: Stadsmiljörådet

Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) (2014). Förskollärarens

41

Nyström, Louise & Lundström, Mats, (2001), Inledning I: Nyström, Louise & Lundström, Mats (red.) Barn i stan?: om barns tillgång till stadsbygden. Karlskrona: Stadsmiljörådet

Risotto, A. and Giuliani, M.V. (2006). Learning neighbourhood environments: the loss of experience in a modern world. I: Spencer, C. and Blades, M. (red) Spencer, C. and Blades, M. (red) (2006). Children and their Environments. Learning, using and

designing spaces. Cambridge: Cambridge University Press

Satka, M. & Björk Eydal, G. (2004). The history of welfare policies for children. I: Brembeck, Helene, Johansson, Barbro & Kampmann, Jan (red.) (2004).Beyond the

competent child: exploring contemporary childhoods in the Nordic welfare societies. 1.

ed. Frederiksberg: Roskilde University Press

Samuelson, Ingrid Pramling & Sheridan, Sonja. (2009). Kvinnors perspektiv på föräldraskap och förskola I: Markström, Ann-Marie, Simonsson, Maria, Söderlind, Ingrid & Änggård, Eva (red.) (2009). Barn, barndom och föräldraskap. Stockholm: Carlsson)

SFS 2010:900, 2 kap. 3 §). Plan – och bygglagen

Statens skolverks författningssamling: SKOLFS 2005:10. Stockholm: Allmänna förlaget

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Ny, rev. utg.]. Stockholm: Skolverket

42

Bilaga

Hejsan!

Vi heter Andreas Fridell och Fredrik Gansmark. Vi är två förskollärarstudenter som har påbörjat vårt examensarbete vilket vi har sett fram emot länge. Vi hade uppskattat ifall ni lade ner ett par minuter på att hjälpa oss genom att svara på några frågor i denna enkät och sedan lämna tillbaka denna på förskolan.

Vi har tidigare skrivit en uppsats där vi intervjuade barn både i östra och västra Malmö då vi pratade om hur barnen upplevde sin närmiljö, vad de tyckte var bra och roligt samt vad de tyckte var dåligt eller tråkigt. Vi pratade även om vilka möjligheter barnen hade att vistas inom sina närområden, om de fick gå ner till lekplatsen eller hur långt

hemifrån de fick gå utan sina föräldrar. I denna uppsats vill vi fortsätta på samma ämne men istället utgå från föräldrar/vårdnadshavare och pedagoger.

Vad är det som avgör hur besluten rörande barnens rörlighet och frihet begränsas? Är det hur närområdet är utformat eller vår oro för barnens säkerhet som avgör det? Bygger vi upp en oro tillsammans när vi talar med varandra och hur stor påverkan har

egentligen media och nyheter på oss? Och slutligen vill försöka förstå oss på hur förskolan som verksamhet påverkas av maktförhållandet mellan vårdnadshavare och pedagoger.

Ifall någon utav dessa frågor väcker fler tankar och funderingar hos er skulle vi gärna göra en muntlig intervju med er som kommer att vara helt anonym. Skriv i så fall ner er mailadress i slutet utav enkäten eller kontakta oss.

Fredrik Gansmark: xxxxxxx (xxxxxx@hotmail.com) Andreas Fridell: xxxxxxxxx (xxxxxxx@hotmail.com)