• No results found

Slutsatserna visar att användarnas roll inom utveckling av smarta elnät i dessa projekt i huvudsak var inriktad på teknik, och att användarnas roll var begränsad till (den förväntade) användningen av produkter och tjänster. Det man tagit vidare från projektet var främst tekniker för passiv energibesparing och eftersom livsstil kan påverka energikonsumtionen med upp till 40% är det inte önskvärt att ignorera det arbete som krävs för att engagera användare till att vilja spara energi, och därmed använda de system som tas fram för att stödja detta. Konsekvensen av att ignorera användarna och deras sociala kontext blir att vi saknar kunskap om hur dessa motiveras till de beteendeförändringar som krävs för att vi ska möta miljömål.

Förslagen på förbättringar tog upp flera saker som skulle kunna utgöra ämnen för framtida forskning. Något som jag tror är viktigt är att ta reda på hur vi kan engagera fler medborgare till att vilja engagera sig i att aktivt spara energi. Förslag på vidare forskning är därför att studera hur sociala praktiker påverkar energikonsumtionen i Sverige, och hur detta kan hanteras på ett bra sätt. Vidare tror jag att det är viktigt att undersöka hur vi på ett effektivt sätt kan engagera medborgare i utvecklingen av smarta städer, och dess tillhörande smarta elnät för att säkerställa att medborgarnas mål går i linje med den utvecklingen som sker i samhället framöver.

I denna studie undersöktes arbetet med ett avslutat projekt, samt ett projekt som höll på att avslutas. I framtiden skulle man istället kunna följa ett pågående projekt. Detta skulle kunna bidra med mer kunskap kring processerna kring planering, genomförande och avslut.

61

Källor

Alawadhi, S., Aldama-Nalda, A., Chourabi, H., Gil-Garcia, J. R., Leung, S., Mellouli, Sholl, H.J. & Walker, S. (2012). ”Building understanding of smart city initiatives.”

Electronic government, s. 40-53.

Axelsson, K., Melin, U., & Lindgren, I. (2009). ”Developing public e-services for several stakeholders: a multifaceted view of the needs for an e-service.” 17th

European Conference on Information Systems, Verona, Italy-June 8-10, s. 2804-

2815.

Axelsson, K., Melin, U., & Lindgren, I. (2010). “Exploring the importance of citizen participation and involvement in e-government projects: practice, incentives, and organization.” Transforming Government: People, Process and Policy, 4(4), s. 299- 321.

Bătăgan, L. (2011). “Smart Cities and Sustainability Models.” Informatica

Economică, 15(3), s. 80-87.

Bjerknes, G., & Bratteteig, T. (1995). ”User participation and democracy: A discussion of Scandinavian research on system development”. Scandinavian Journal of

information systems, 7(1), s. 1.

Björnehaag, S. (2012). “Test of a home energy management system at E. ON-an evaluation of users' expectations and experience”. Lunds universitet.

Boverket (2012). ”Vision för Sverige 2025”.

URL: http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2012/vision- for-sverige-2025.pdf

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl. 2) Stockholm: Liber AB. Broberg, T., Brännlund, R., Kazukauskas, A., Persson, L., & Vesterberg, M. (2014). ”En elmarknad i förändring-Är kundernas flexibilitet till salu eller ens verklig?”. (No. 2014: 13). CERE-the Center for Environmental and Resource Economics.

Darby, S. (2006). “The effectiveness of feedback on energy consumption”. A Review for DEFRA of the Literature on Metering, Billing and direct Displays, 486, 2006. Deakin, M., & Al Waer, H. (2011). “From intelligent to smart cities”. Intelligent

Buildings International, 3(3), s. 140-152.

Europeiska komissionen (EU). (2016). EU:s klimatarbete. URL:

http://ec.europa.eu/clima/citizens/eu/index_sv.htm hämtad 2016-03-27

Faruqui, A., & Sergici, S. (2010). “Household response to dynamic pricing of electricity: a survey of 15 experiments”. Journal of regulatory Economics, 38(2), s. 193-225.

62 Flyvbjerg, B. (2006). “Five misunderstandings about case-study research”.

Qualitative Inquiry, 12(2), s. 219-245.

Fylan, F. (2005). Semi-structured interviewing. A Handbook of Research Methods

for Clinical and Health Psychology. Oxford University Press.

Geelen, D., Reinders, A., & Keyson, D. (2013). “Empowering the end-user in smart grids: Recommendations for the design of products and services”. Energy Policy, 61, s. 151-161.

Goldkuhl, G. (2011) ”Kunskapande”. Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings Universitet.

Green, S. L. (2002). “Rational choice theory: An overview”. In A paper prepared for

the Baylor University Faculty Development Seminar on Rational Choice Theory.

Hargreaves, T., Nye, M., & Burgess, J. (2010). “Making energy visible: A qualitative field study of how householders interact with feedback from smart energy monitors”.

Energy policy, 38(10), s. 6111-6119.

Hargreaves, T., Nye, M., & Burgess, J. (2013). “Keeping energy visible? Exploring how householders interact with feedback from smart energy monitors in the longer term”. Energy Policy, 52, s. 126-134.

International Electrotechnical Comission (IEC). (2016). What Is A Smart Grid? URL: http://www.iec.ch/smartgrid/background/explained.htm hämtad 2016-03-23 Jin, J., Gubbi, J., Marusic, S., & Palaniswami, M. (2014). ”An information framework for creating a smart city through internet of things”. Internet of Things Journal,

IEEE, 1(2), s. 112-121.

Karlsson, F., Holgersson, J., Söderström, E., & Hedström, K. (2012). ”Exploring user participation approaches in public e-service development”. Government Information

Quarterly, 29(2), s. 158-168.

Katzeff, C., & Ramström, E. (2014). ”Människan i det smarta elnätet”. Swedish ICT. Katzeff, C., & Wangel, J. (2015). “Social practices, households, and design in the smart grid”. ICT innovations for sustainability. Springer International Publishing, s. 351-365.

Kincheloe, J. L., & McLaren, P. (2002). “Rethinking critical theory and qualitative research”. Ethnography and schools: Qualitative approaches to the study of

education, s. 87-138.

Kvale, S. (2008). Doing interviews. Sage.

McCambridge, J., Witton, J., & Elbourne, D. R. (2014). “Systematic review of the Hawthorne effect: new concepts are needed to study research participation effects”.

63 Mah, D. N. Y., van der Vleuten, J. M., Ip, J. C. M., & Hills, P. R. (2012). “Governing the transition of socio-technical systems: A case study of the development of smart grids in Korea”. Energy Policy, 45, s. 133-141.

Margolis, R., & Zuboy, J. (2006). “Nontechnical barriers to solar energy use: review of recent literature”. National Renewable Energy Laboratory.

Myers, M. D. (2013). Qualitative research in business and management. Sage. Olphert, W., & Damodaran, L. (2007). “Citizen participation and engagement in the design of e-government services: The missing link in effective ICT design and

delivery”. Journal of the Association for Information Systems, 8(9), s. 491.

Palm, J., & Tengvard, M. (2009). “Småskalig elproduktion för en hållbar utveckling: Hushålls, energibolags och återförsäljares erfarenheter av marknaden för småskaliga solpaneler och vindturbiner”. Forskningsrapport, Linköpings universitet.

Regeringen. (2015). ”Övergripande mål och svenska mål för Europa 2020”.

URL:http://www.regeringen.se/sverige-i-eu/europa-2020-strategin/overgripande- mal-och-sveriges-nationella-mal/ hämtad 2016-03-28.

Richardson, R., & Kramer, E. H. (2006). “Abduction as the type of inference that characterizes the development of a grounded theory”. Qualitative Research, 6(4), s. 497-513.

Sefyrin, J., & Axelsson, K. (2015). “Problematizing the needs of residents in the development of smart grid services”. I Workshop on Residents’ Democratic

Engagement in Public Housing and Urban Areas: Challenges and Potentials for ICT. Aarhus, Denmark 18 August 2015.

Näringsdepartementet. (2013).”Betänkande av E-delegationen - Organisering av framtidens e-förvaltning”. Näringsdepartementet. SOU 2013:75.

Miljö- och energidepartementet. (2014). ”Planera för effekt! Slutbetänkande samordningsrådet för smarta elnät”. Del 2 av 4.. SOU 2014:84

Strengers, Y. (2012). “Peak electricity demand and social practice theories: reframing the role of change agents in the energy sector”. Energy Policy, 44, s. 226-234.

Strömbäck, J., Dromacque, C., Yassin, M. H., & VaasaETT, G. E. T. T. (2011). ”The potential of smart meter enabled programs to increase energy and systems efficiency: a mass pilot comparison” Short name: Empower Demand. Vaasa ETT.

Swedish Smartgrid. (2016). ”Vad är smarta elnät?”

URL: http://www.swedishsmartgrid.se/vad-ar-smarta-elnat/ hämtad 2016-03-23 Thomas, J., & Harden, A. (2008). “Methods for the thematic synthesis of qualitative research in systematic reviews”. BMC medical research methodology, 8(1), s.1. Uggmark, M. (2013). ”Vetenskaplig utvärdering av Sveriges största

64 Verbong, G. P., Beemsterboer, S., & Sengers, F. (2013).” Smart grids or smart users? Involving users in developing a low carbon electricity economy”. Energy Policy, 52, s. 117-125.

Walsham, G. (1995). ”Interpretive case studies in IS research: nature and method”.

European Journal of information systems, 4(2), s. 74-81.

Watson, R. T., Boudreau, M. C., & Chen, A. J. (2010).”Information systems and environmentally sustainable development: energy informatics and new directions for the IS community”. MIS quarterly, s. 23-38.

Related documents