• No results found

Resultatet i denna studie påvisar huruvida användning av sociala medier ser ut beroende på utbildningsnivå och ålder hos kvinnor. Det finns fortfarande kunskapsluckor gällande varför kvinnor i åldrarna 18–30 år tenderar att använda olika sociala medier i skild utsträckning. Användning av sociala medier kan påverka hälsan på många olika sätt och kan komma att bli ett problem för folkhälsan på sikt. Därmed behövs mer kunskap kring hur sociala medier påverkar hälsan och hur användningen är relaterad till utbildningsnivå och ålder. Några viktiga aspekter att studera vidare på är; Hur kommer det sig att användningen av sociala medier skiljer sig åt när det gäller utbildningsnivå och ålder? Hur ser dessa skillnader ut i en större undersökning bland fler kvinnor? Hur kommer det sig att användning av olika sociala medier tenderar att skilja sig åt i målgruppen?

7

SLUTSATSER

• Användning av de studerade sociala medierna Instagram, TikTok, Twitter, Facebook och YouTube skiljer sig åt beroende på vilken social media som analyserats. Fler tenderar att använda Instagram och YouTube i 31 minuter eller mer medan TikTok, Twitter och Facebook i störst utsträckning används i 0–30 minuter er dag.

• Det fanns inga samband i användning av Instagram, Twitter, Facebook och YouTube beroende på utbildningsnivå. Dock fanns det ett samband i användning av TikTok och utbildningsnivå.

• Det fanns inga skillnader i ålder och användning av Instagram, Twitter och Facebook. Dock fanns det skillnader i användning av TikTok och YouTube och ålder.

REFERENSLISTA

Andersson, I., & Ejlertsson, G. (2009). Folkhälsa – några begreppsdefinitioner. I G. Ejlertsson & I. Andersson (Red.), Folkhälsa som tvärvetenskap: - möten mellan ämnen (uppl. 1:3 s. 17–30). Studentlitteratur.

Bahiyah, O., & Wang., D. (2020). Watch, Share or Create: The Influence of Personality Traits and User Motivation on TikTok Mobile Video Usage. International journal of

interactive mobile technologies, 14(4), 121–137. 10.3991/ijim.v14i04.12429 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl. 2). Liber.

Bucknell Bossen, C., & Kottasz, R. (2020). Uses and gratifications sought by pre-adolescent ad adolescent TikTok consumers. Young consumers, 21(4), 463–478. 10.1108/YC-07- 2020-1186

DeAndrea, D. C., Ellison, N. B., LaRose, R., Steinfield, C., & Firoe, A. (2011). Serious social media: on the use of social media for improving students’ adjustment to college. Internet an Higher Education, 15(1), 15–23. 10.1016/j.iheduc.2011.05.009 Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (uppl. 2). Studentlitteratur. Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik (uppl. 4).

Studentlitteratur.

Ejlertsson, G., & Andersson, I. (2009). Folkhälsa – Några begreppsdefinitioner. I I. Andersson & G. Ejlertsson (Red.), Folkhälsa som tvärvetenskap: - möten mellan ämnen (uppl. 1:3 s. 17–30). Studentlitteratur.

Fritzell, J. (2018). Socioekonomiska skillnader i hälsa. I Rostila & Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan: Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd (uppl. 2 s. 50–66). Liber.

Förenta staterna. (2019b). God utbildning för alla: Säkerställa inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande. https://fn.se/wp-

content/uploads/2018/03/M%C3%A5l-4.pdf

Förenta staterna. (2019a). Jämställdhet: Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. https://fn.se/wp-content/uploads/2018/03/M%C3%A5l-5.pdf

Hellström, C., Nilsson, K. W., Leppert, J., Åslund, C. (2012). Influences of motives to play and time spent gaming on the negative consequences of adolescent online computer gaming. Computers in human behavior, 28(4), 1379–1387. 10.1016/j-

chb.2012.02.023

Merrill., R. M. (2013). Introduction to epidemiology (uppl. 6). Jones & Bartlett Learning. Nordicom. (2020). Mediebarometern 2019.

https://www.nordicom.gu.se/sv/system/tdf/publikationer-hela-

Olander, E. (2009). Vård- och omvårdnadsvetenskap: hälsoarbete med individen i fokus. I I. Andersson & G. Ejlertsson (Red.), Folkhälsa som tvärvetenskap: - möten mellan ämnen (uppl. 1:3 s. 87–112). Studentlitteratur.

Olander, E., Ringsberg, K. C., & Tillgren, P. (2014). Health literacy – Ett dynamiskt begrepp. I Ringsberg, K. C., Olander, E., & Tillgren, P (Red.), Health literacy: Teori och praktik i hälsofrämjande arbete (uppl. 1:2) s. 47–74). Studentlitteratur.

Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (uppl. 4). Studentlitteratur.

Pellmer Wramner, K., Wramner, H., & Wramner, B. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap (uppl. 4). Liber.

Pew Research Center. (16 mars 2021). Three Technology Revolutions.

https://www.pewresearch.org/internet/three-technology-revolutions/

Primack, B. A., Shensa, A., Escobar-Viera, C. G., Barrett, E. L., Sidani, J. E., Colditz, J. B., & James, A. E. (2016). Use of multiple social media platforms and symptoms of depression and anxiety: A nationally-representative study among U.S. young adults. Computers in Human Behavior, 69, 1–9. 10.1016/j.chb.2016.11.013

Primack, B. A., Shensa, A., Sidani, J. E., Whaite, E. O., Lin, L., Rosen, D., Colditz, J. B., Radovic, A., & Miller, E. (2017). Social Media Use and Perceived Social Isolation Among Young Adults in the U.S.. American Journal of Preventive Medicine, 53(1), 1– 8. 10.1016/j.amepre.2017.01.010

Primack, B. A., Shensa, A., Sidani, J. E., Escobar-Viera, C. G., & Fine, M. J. (2020). Temporal Associations Between Social Media Use and Depression. American Journal of

Preventive Medicine, 60(2), 179–188. 10.1016/j.amepre.2020.09.014

Regeringen. (2018). Regeringens proposition (2017:249): God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Hämtad från:

https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe 6d/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf Rydén, O., & Stenström, U. (2015). Hälsopsykologi: Psykologiska aspekter på hälsa och

sjukdom (uppl. 4). Sanoma utbildning.

Sandberg, H., & möllerström, V. (2014). Hälsomedvetenhet och medier. I Ringsberg, K. C., Olander, E., & Tillgren, P (Red.), Health literacy: Teori och praktik i hälsofrämjande arbete (uppl. 1:2) s. 99–122. Studentlitteratur.

Shensa, A., Sidani, J. E., Lin, L. Y., Bowman, N. D., & Primack, B. A. (2015). Social Media Use and Perceived Emotional Support Among US Young Adults. Journal of community health, 41(3), 541–549. 10.1007/s10900-015-0128-8

Tillgren, P., Ringsberg, K. C., & Olander, E. (2014). Det moderna folkhälsoarbetet och dess utmaningar. I Ringsberg, K. C., Olander, E., & Tillgren, P (Red.), Health literacy: Teori och praktik i hälsofrämjande arbete (uppl. 1:2 s. 19-45. Studentlitteratur. Villanti, A. C., Johnson, A. L., Ilakkuvan, V., Jacobs, M. A., Graham, A. L., & Rath, J. M. (2017). Social Media Use and Access to Digital Technology in US Young Adults in 2016. Journal of Medical Internet Research, 19(6), e.196-e196. 10.2196/jmir.7303 Yonker, L. M., Zan, S., Scirica, C. V., Jethwani, K., & Kinane, T. B. (2015). ”Friending” Teens:

Systematic Review of Social Media in Adolescent and Young Adult Health Care. Journal of Medical Internet Research, 17(1), e4-e4. 10.2196/jmir.369

BILAGA A; MISSIVBREV

Hej! Mitt namn är Klara Lundström och jag läser just nu min sista termin av

Folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola. Jag skriver nu mitt examensarbete i folkhälsovetenskap och denna enkät kommer ligga till grund för mitt examensarbete. Syftet är att undersöka om det finns något samband mellan användning av sociala medier och utbildningsnivå hos kvinnor i åldrarna 18 – 30 år, samt om användningen av sociala medier skiljer sig i åldersgrupperna 18 – 24 år och 25 – 30 år. Enkäten riktar sig till kvinnor i åldrarna 18 – 30 år. Tillhör du denna kategori skulle det vara tacksamt om du ville fylla i enkäten, den tar ungefär 5 minuter att genomföra.

Den obearbetade data som samlas in i enkäten kommer enbart vara tillgängligt för mig samt min handledare. Insamlade data kommer sedan att analyseras i statistiska dataprogram och presenteras i samlad form. Du kan när som helst medan du svarar på enkäten avbryta din medverkan, men när du väl skickat in svaren har du godkänt din medverkan och det är då inte längre möjligt att avbryta. Svaren är redan från början helt anonyma och är inte spårbara till enskilda individer. De inlämnade svaren kommer behandlas med största möjliga

konfidentialitet. Det godkända examensarbetet kommer publiceras och vara tillgängligt i databasen DiVA.

Om du ångrar ditt svar medan du fyller i enkäten klickar du på "rensa markering" och har då möjligheten att välja ett annat svarsalternativ till den specifika frågan. Det finns även

möjlighet att gå tillbaka i enkäten genom att klicka på bakåt-knappen.

Har ni några frågor går det bra att kontakta mig, Klara, via mejl på adressen nedan. Kontakt: Klara Lundström klm18001@student.mdh.se Handledare: Lina Nilsson lina.nilsson@mdh.se

BILAGA B; ENKÄT

Ålder och utbildningsnivå

Nedan kommer frågor gällande ålder och utbildningsnivå.

1. Ålder

Välj det åldersintervall som stämmer in på din ålder. [] 18–24 år

[] 25–30 år

Avslutad utbildning

Här väljer du avslutad utbildning, oavsett om du har en pågående utbildning eller ej.

2. Vilken avslutad utbildningsnivå har du?

[] Ingen avslutad utbildning [] Grundskoleexamen [] Gymnasieexamen

[] Eftergymnasial examen (här ingår exempelvis examen från folkhögskola,

yrkeshögskoleexamen och magister-/masterexamen från högskola eller universitet)

Användning av sociala medier

Till nästkommande frågor kan ni hitta information om användning för respektive applikation i era mobiltelefoners inställningar om ni är osäkra på vilket tidsintervall ni ska välja.

3. Hur ofta använder du dig av Instagram?

[] Använder inte [] 1–30 min [] 31–60 min [] 61–120 min

[] 121+ min

4. Hur ofta använder du dig av TikTok?

[] Använder inte [] 1–30 min [] 31–60 min [] 61–120 min [] 121+ min

5. Hur ofta använder du dig av Twitter?

[] Använder inte [] 1–30 min [] 31–60 min [] 61–120 min [] 121+ min

6. Hur ofta använder du dig av Facebook?

[] Använder inte [] 1–30 min [] 31–60 min [] 61–120 min [] 121+ min

7. Hur ofta använder du dig av YouTube?

[] Använder inte [] 1–30 min [] 31–60 min [] 61–120 min

[] 121+ min

Tack för din medverkan!

När du har klickat på skicka har du godkänt din medverkan i enkäten. Du kommer vara anonym under hela processens gång. Stort tack för ditt deltagande!

Related documents