Aktionsforskningen kan ses som en del i det livslånga lärandet, då problem sällan är lösta efter en enskild studie utan det är en ständig process (Johnson & Christensen, 2004). För fortsatt forskning vore det intressant att studera om, och i så fall hur, den
strategiska handlingsplanen ger någon effekt, gällande utvärdering och uppföljning av extra anpassningar men även kvalitetsarbetet, vid den valda vuxenutbildningen.
41
För vidare forskning vore det även intressant att studera speciallärarrollen inom vuxenutbildningen och om och i så fall hur, den skiljer sig från grundskolan och gymnasiet.
Det har visat sig att drygt sju av tio elever slutförde sina studier under 2014 vid vuxenutbildningen i Sverige. Denna siffra har varit densamma under de senaste tio åren (Skolverket, 2015b). Varför fullföljer eleverna inte sina studier? Kan det kopplas till lärarnas medvetenhet om hur vuxna lär sig? Numera ska lärarutbildningen även behandla vuxenutbildningen (SFS 2010:541). Hur tar man upp vuxnas lärande i lärarutbildningen?
TIMSS och PISA används flitigt i skoldebatten idag, då de bland annat pekar på att elevernas kunskaper i matematik har försämrats (Skolverket, 2014f). Hur påverkar det vuxenutbildningen?
Fortsatt forskning inom vuxenutbildningen skulle kunna innebära att, om man en gång varit en SUM-elev behöver man inte nödvändigtvis fortsätta vara det.
42
6 Litteraturförteckning
Ahlberg, A (2001) Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur
Bogdan, R. , & Biklen, S.K. (1998) Qualitative research for education: an introduction to
theory and methods : Boston : Allyn and Bacon, cop.
Borgström L., & Gougoulakis P. (2006), Vuxenantologin- en grundbok om vuxnas
lärande, Atlas
Bryman, A. (2008), Samhällsvetenskapliga metoder, Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2009), Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Dimenäs, J. (2007), Lära till lärare, Att utveckla läraryrket- vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik, Liber AB
Dyson, A., & Millward, A. (2000), Schools and special needs: issues of innovation and
inclusion (London, Sage)
Elmeroth, E. (2012), Normkritiska perspektiv: i skolans likabehandlingsarbete, Lund, Studentlitteratur
Engström, A. (2003), Specialpedagogiska frågeställningar i matematik: en introduktion, Örebro: Pedagogiska institutionen, Örebro univiversitet
Frisén A., & Hwang, P. (2014), Ungdomar och identitet, Stockholm: Natur och Kultur. Altrichter. H., Kemmis S., McTaggart R., & Zuber-Skerritt, O. (2002), The concept of action research. The Learning Organization, Vol.9(3), p.125-131.
doi: 10.1108/09696470210428840
Jenner H. (2004), Motivation och motivationsarbete- i skola och behandling, Forskning i fokus Nr 19, Myndligheten för skolutveckling, Kalmar: Lenanders grafiska AB.
Johnson B., & Christensen L. (2004), Educational Research: Quantitive, Qualitative, and
mixed approaches, Boston : Allyn and Bacon
Kemmis, S., & McTaggart, R. (1988), The action research planner. Victoria, Australia: Deakin University Press.
Kling Sackerud, L. (2009), Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik.
Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet.
Kvale S., & Brinkmann S. (2009), Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur AB
Krekula, C., Närvänen, A-L., & Näsman, E. (2005), Ålder i intersektionell analys, Kvinnovetenskaplig tidskrift, (ISSN 0348-8365), nr 2-3, 15-28.
43
Larsson S. (2013), Vuxendidaktik fjorton tankelinjer i forskning om vuxnas lärande, Stockholm: Natur & Kultur
Larsson S., & Olsson L-E. (2006), Om vuxnas studier, Lund: Studentlitteratur
Lindqvist G. (2008), Who should do What to Whom? Occupational Groups´ Views on
Special Needs, Dissertation Series No. 22, School of Education and Communication,
Jönköping University
Lunde O. (2010), När siffror skapar kaos- matematiksvårigheter ur ett
specialpedagogiskt perspektiv, Stockholm: Liber AB
Magne O.(1998), Att lyckas med matematik i grundskolan, Lund: Studentlitteratur McNiff, J. (2002), Action Research: Principles and Practice, Taylor & Francis e-Library ed. London : Routledge.
Mendick, H. (2005). A beautiful myth? The gendering of being/doing ‘good at
maths’. Gender and Education, 17(2), 203-219
McIntosh A. (2008), Förstå och använda tal- en handbok, Göteborg: Nationellt centrum för matematikundervisning NCM, Göteborgs universitet
Nationalencyklopedin [NE]. (2015). Norm. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norm, 2015-10-27 NCM (2006), Lära och undervisa matematik- internationella perspektiv
Nilholm C. (2005), Specialpedagogik Vilka är de grundläggande perspektiven?, Pedagogiska institutionen, Örebro universitet
Nilholm C. (2012), Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning, 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur.
Närvänen A-L. & Häll L. (2014), Perspektiv på ålder i vardagslivets interaktioner, Institutionen för samhällsstudier, Linnéuniversitetet respektive Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet
Palmer, A. (2010). Att bli matematisk. Matematisk subjektivitet och genus i
lärarutbildningen för de yngre åldrarna. (Doktorsavhandlingar från Pedagogiska
institutionen, Stockholms universitet, 167 ). Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Rönnerman K. (2004), Aktionsforskning i praktiken- erfarenheter och reflektioner.
Studentlitteratur, Lund: Studentlitteratur.
Rönnerman, K. & Salo P. (2012): ‘Collaborative and action research’ within education: A
Nordic perspective. Nordic Studies in Education, Vol. 32, pp. 1–16 Oslo.
Schmauch U. (2006), Den osynliga vardagsrasismens realitet, (Akademiska
avhandlingar vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet, 43). Umeå : Sociologiska institutionen, Umeå universitet
44
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2010:541, Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2008). TIMSS 2007. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och
naturvetenskap i ett internationellt perspektiv, Rapport 323.
Skolverket (2009), Diskriminerad, trakasserad, kränkt?- Barns, elevers och studerandes
uppfattningar om diskriminering och trakasserier, Stockholm
Skolverket (2014a), Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Arbete med extra
anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Stockholm
Skolverket (2014b), Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Stockholm Skolverket (2014c), Kommunal vuxenutbildning, Stockholm,
Skolverket (2014d), Läroplan för vuxenutbildningen 2012, Stockholm,
Skolverket (2014e), Bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen, Stockholm Skolverket (2014f), Svaga resultat i ny PISA rapport, från
http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2014/svaga-resultat-i-ny-pisa-rapport-1.217275, hämtat 2015-12-04
Skolverket (2015a), Individanpassningar, extra anpassningar och orienteringskurser
inom vuxenutbildningen, Stockholm
Skolverket (2015b), Statistik om kommunal vuxenutbildning. Hämtat från http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/komvux, hämtad 2015-12-04
Stensmo, C. (2002), Veteskapsteori och metod för lärare, X-O Graf Tryckeri AB, Uppsala,
Taylor, C., Wilkie, M, & Baser, J. (2006). Doing action research : a guide for school
support staff, SAGE Publications Inc. (US)
Vetenskapsrådet. (2002), Forskningsetiska principer inom humanistisk –
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wallby K., Carlsson S., & Nyström P. (2001), Elevgrupperingar – en kunskapsöversikt