Mer forskning behövs kring utbildning i egenvård. Här behövs fler randomiserade kontrollerade studier med lång uppföljningstid och med utvärdering av flera av de individrelaterade effektmåtten.
Forskning som är av specifikt intresse enligt författaren är:
• att utveckla instrument som specifikt mäter egenvårdskapaciteten hos
individer med sjukdomen KOL
• att översätta och använda mätinstrument COPD- CSES i fler och större
studier med längre uppföljningstid och samtidigt titta på andra individrelaterade effektmått t ex slutenvårdstillfällen och dagar i slutenvården
• att göra en begreppsanalys som tittar på begreppen self-efficacy och
egenvårdskapaciteten
• att översätta livskvalitetsinstrumentet CRQ till svenska och använda detta
vid utvärderingar tillsammans med COPD- CSES
• att använda kvalitativa metoder som ett komplement till kvantitativa
metoder vid utvärdering.
I framtiden måste också utbildning i egenvård ses ur ett genusperspektiv. Här behövs mer forskning som studerar:
• skillnader mellan könen när det gäller val av copingstrategier,
• hur valet av copingstrategier påverkar utbildningssituationen,
• om ett patientcentrerat förhållningssätt kan var ett sätt att hantera olikheter
REFERENSER
Adams, R et al (2006) Exacerbations of chronic obstruktive pulmanary disease- a patients´ perspektive. Primary Care Respiratory Journal, 15, 102-109. Arborelius, E (2001) Att prata med patienter om levnadsvanor. I: Klang-
Söderkvist B (red) Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur, s 115-133.
Backman, J (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bailey, P H (2005) The dyspnea -anxiety-dyspnea cycle - COPD patients´stories of breathlessness: ”It’s scary when you can’t breathe”. Quality of Life Resurse, 14, 760-778.
Bandura, A (1997) Self-efficacy: the exercise of controll. New-York: Freeman. Barnett, M et al (2005) Chronic obstructive pulmonary disease:
A phenomenological study of patients' experiences. Journal of Clinical Nursing, 14(7), 805-812.
Bestall, J C et al (1999) Usefulness of the Medical Research Council (MRC) dyspnea scale as a measure of disability in patients with chronic obstructive pulmonary disease. Thorax, 54, 581-586.
Björvell, H (2001) Patient empowerment – ett förhållningssätt i mötet med patienten. I: Klang-Söderkvist B (red) Patientundervisning. Studentlitteratur: Lund s 15-37.
Bourbeau, J et al (2003) Reduction of hospital utilisation in patients with chronic obstructive pulmonary disease: a disease-specific self-management
intervention. Archives of Internal Medicine, 163, 585-591.
Bourbeau, J et al (2004) Self-management and behaviour modification in COPD. Patient Education and Counseling, 52(3), 271-277.
Britton, M (2000) Så graderas en studies vetenskapliga bevisvärde och slutsatsernas styrka. Läkartidningen, 97(44), 14-15.
Carlos, A et al (2001) Differences in attitudes and dependens between healthy smokers and smokers with COPD. Chest, 119(5), 1365-1370.
Chia, E M et al (2006) Utility and validity of the self-administered SF-36: findings from an older population. Annals of the Academy of Medicine,
Singapore, 35(7), 461-467.
Christenbery, T L et al (2005) Dyspnea self-management strategies: use and effectiveness as reported by patients with chronic obstructive pulmonary disease. Heart and Lung, 34(6), 406-414.
Corbin, J M & Strauss, A (1991) A nursing model for chronic illness management
based upon the Trajectory Framework. Scholary Inquity for Nursing
Practice, 5(3), 155-174.
Coultas, D et al (2005) A randomized trial of two types of nurse-assisted home care for patients with COPD. Chest, 128(4), 2017-2024.
Devins, G M et al (2001) Structure of lifestyle disruptions in chronic disease: A confirmatory factor analysis of the Illness Intrusiveness Ratings Scale. Medicine Care, 39(10), 1097-1104.
Dowson, C et al (2004) Psychopathology and illness beliefs influence COPD self- management. Journal of psychosomatic research, 56, 333-340.
Effing, T et al (2007) Self-management education for patients with chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 4. Art. No.: CD002990. DOI: 10.1002/14651858.CD002990.pub2. Ejlertsson, G (2003) Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Flemming, K (1998) Asking answerable questions. Evidence Based Nursing,
1(2), 36-37.
Forsberg, C & Wengström, Y (2003) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning.
Stockholm: Natur & Kultur.
Fraser, D et al (2006) Living with chronic obstruktiv pulmonary disease: insiders ´perspektives. Journal of Advanced Nursing, 55(5), 550-558.
Friberg, F (2007) Hur har patienternas lärande hanterats i hälso- och
vårdforskningen? I: Isaksson, K (red) Patientundervisning och patientens lärande, s 46-66. Stockholm: Gothia förlag.
Gadoury, M A et al (2004) Self-management reduces both short- and long-term hospitalisation in COPD. European Respiratory Journal, 26(5), 853-857. Gallefoss, F et al (2000) Impact of patient education and self-management
on morbidity in asthmatics and patients with chronic obstructive pulmonary disease. Respiratory Medicine, 94(3), 279–287.
Guyatt, G H et al (1987) A measure of quality of life for clinical trials in chronic lung disease. Thorax, 42, 773-778.
Herrero, J et al (2003) A validation study of the hospital anxiety and depression scale (HADS) in a Spanish population. General Hospital Psychiatry, 25, 277- 283.
Hilberink, S R et al (2005) Smoking cessation in patients with COPD in daily general practice (SMOCC): six months' results. Preventive Medicine, 41(5-6), 822-827.
Jones, P W & Quirk, F H (1991) The St George´s respiratory questionnaire. Respiratory Medicine, 85, 25-31.
Kara, M & Asti, T (2004) Effect of education on self-efficacy of Turkish patients with chronic obstructive pulmonary disease. Patient Education Counseling, 55(1), 114-120.
Karla, R et al (2000) Usefulness of the modified 0-10 Borg scale in assessing the degree of dyspnea in patients with COPD and asthma. Journal of Emergency Medicine, 26, 216-222.
Kara, M & Mirici, A (2002) The validity and reliability of the Turkish form of the COPD self-efficacy scale. Medicine Journal of Atatürk University (MJAU), 34, 61–66.
Lacasse, Y et al (2006) Pulmonary rehabilitation for chronic obstructive
pulmonary disease. Cochrane Database of Systematic Reviews 2006, Issue 4. Art. No.: CD003793. DOI: 10.1002/14651858.CD003793.pub2.
Larsson, S & Löfdahl, C G (2007) KOL - en multifaktoriell systemsjukdom.
Läkartidningen, 13(104), 1029-1031.
Lejsgaard Christensen, S & Huus Jensen, B (2004) Didaktik och patientutbildning. Lund: Studentlitteratur.
Martin, I R et al (2004) Care plans for acutely deteriorating COPD: a randomized controlled trial. Chronic Respiratory Disease, 1(4), 191-195.
McGeoch, G R et al (2003) Self-management plans in the primary care of patients with chronic obstructive pulmonary disease. Respirology, 11(5), 611-618. Monninkhof, E et al (2003) Effects of a comprehensive self-management
programme in patients with chronic obstructive pulmonary disease. European Respiratory Journal, 22(5), 815-820.
Monninkhof, E et al (2004) A qualitative evaluation of a comprehensive self- management programme for COPD patients: effectiveness from the patient’s perspective. Patient Education Counseling, 55, 177-184.
Ninot, G et al (2006) Gender difference in coping strategies among patients enrolled in an inpatient rehabilitation program. Heart and Lung, 35(2), 130- 136.
Orem, D E (1991) Nursing: concepts o f practice (3nd edition). New York: McGraw-Hill.
Pellmer, K & Wramner (1997) Tobaksbruk- förekomst, effekter och Förändringsmöjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Prescott, E (1997) Gender difference in smoking effects on lungfunction and risk of hospilatization for COPD: results from a Danish longitudinal population study. European Respiratory Journal, 10, 822-827.
Pilhammar-Andersson, E (2007) Centrala begrepp av betydelse för patientundervisningen. I: Isaksson, K (red) Patientundervisning och patientens lärande, s 12-24. Stockholm: Gothia förlag.
Rabe, K F et al (2007) Global strategy for the diagnosis, management, and prevention of chronic obstructive pulmonary disease: GOLD executive summary. American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, 176(6), 532-555.
Rea, H et al (2004) A chronic disease management programme can reduce days in hospital for patients with chronic obstructive pulmonary disease. Internal Medicine Journal, 34(11), 608-614.
Rutten- van Mölken, M et al (1999) An empirical comparison of the St George´s respiratory questionaire (SGRQ) and the Chronic respiratory diesese questionaire (CRQ) in a clinical trial setting. Thorax, 54, 995-1003.
SBU (1993) Literature searching and evidence interpretation for assessing health care practice. Stockholm: Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, rapport 119E.
SBU (2000) Behandling av astma och KOL, En systematisk
kunskapssammanställning. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering, rapport 151.
Simonsson, B (1996) Diagnostik och behandling av lungsjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2004) Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom/KOL, faktadokument och beslutsstöd för
prioriteringar. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. >http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B4- 2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf < 2007-11-01.
Sridhar, M et al (2008) A nurse led intermediate care package in patients who have been hospitalised with an acute exacerbation of chronic obstructive pulmonary disease. Thorax, 63, 194-200.
Svensk Lungmedicinsk Förening (2006) Nationella Vårdprogrammet för KOL, >www.slmf.se/kol/ < 2007-11-01.
Thenander, K & Unosson, M (2004) Fatigue in patient with chronic obstructive pulmonary disease. Journal of Advanced Nursing, 45(2), 172-177.
Trendall, J (2000) Concept analyses: chronic fatigue. Journal of Advanced Nursing, 32(5), 1126-1131.
van der Meer R M, et al (2001) Smoking cessation for chronic obstructive
pulmonary disease. Review. Cochrane Database of Systematic Reviews , Issue 1. Art. No.: CD002999. DOI: 10.1002/14651858.CD002999.
Velloso, M & Jardim, J R (2006) Functionality of patients with chronic obstructive pulmonary disease: energy conservation techniques. Journal brasileiro de pneumologial, 32(6), 580-586.
Wedzicha, J & Seemungal, T (2007) COPD exacerbation’s: defining their cause and prevention. Lancet, 370, 786-796.
Wigal, J K et al (1991) The COPD Self-Efficacy Scale. Chest, 99(5), 1193-1196. Wilkinson, T et al (2005) Impact of reporting and early therapy on outcome of
exacerbations of COPD. American Journal of Respiatory and Critical Care Medicine, 169, 1298-1303.
Willman, A m fl (2006) Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Wilson, J S et al (2006) Does additional support by nurses enhance the effect of a brief smoking cessation intervention in people with moderate to severe chronic obstructive pulmonary disease? A randomised controlled trial. International Journal of Nursing Studies, 45(4), 508-517.
Wong, K W et al (2005) Effects of nurse-initiated telephone follow-up on self- efficacy among patients with chronic obstructive pulmonary disease. Journal of Advanced Nursing, 49(2), 210-222.
BILAGOR
Bilaga 1: Upplagd plan för litteratursökningen 38
Bilaga 2: Bedömningsmall för randomiserade kontrollerade studier 39
Bilaga 3: Översikt över kvalitetsgranskade studier 41
Bilaga 1 Upplagd plan för litteratursökningen
Söksystem Träffar Relevanta
träffar Relevanta abstract Referens listor Inkluderade artiklar Pubmed
("Self Care" OR "Patient Education" OR "Smoking Cessation") AND "Pulmonary Disease, Chronic Obstructive” limits, språk
470 273 25 1 10
"Self Efficacy" AND "Pulmonary
Disease, Chronic Obstructive" 33 0 Fritext action plan AND COPD 11 0 Fritext self management AND
COPD 135 2 2 0 1
Fritext self care AND COPD 105 0 Fritext patient education AND
COPD 203 0
Fritext patient smoking cessation
AND COPD 431 5 1 0 1
Cinahl - all TOPICAL SUBHEADINGS-
("Self-Care" OR "Patient- Education" OR "Smoking- Cessation") AND "Lung- Diseases-Obstructive" (select: Bronchitis, Emphysema)
343 10 4 0
"Lung-Diseases-Obstructive" (select: Bronchitis, Emphysema) AND "Self Efficacy"
152 0
Fritext COPD AND Self care 130 0 "Lung-Diseases-Obstructive"
(select: Bronchitis, Emphysema) AND action plan
5 0
Fritext COPD AND Patient education
229 4 4 0
SweMED + explodesökning " Pulmonary-Disease, Chronic Obstructive "AND "Patient- Education"
14 0
" Pulmonary-Disease, Chronic Obstructive "AND "Smoking- Cessation"
19 0
Fritext COPD AND self care 0 0 Fritext COPD AND patient
education, education 9 0
Cochrane Library
Database of Systematic Reviews
COPD 59 5 5 0
ERIC via Ebsco (pedagogik)
COPD 2 0
Pulmonary disease 22 4 0
Totalt 2389 303 43 1 12
" " betyder att sökordet används efter respektive datasystemets definition (MeSH- term eller thesaurus)
Vad avsåg studien att studera?
Är frågeställningarna väldefinierad? □ Ja □ Nej □ Osäker Är designen lämplig utifrån syftet? □ Ja □ Nej □ Osäker Är metoden väl beskriven?
Fanns där ett etiskt resonemang? □ Ja □ Nej □ Osäker□ Ja □ Nej Vilka var inklusionskriterierna?
Är urvalsförfarandet väl beskrivet?
Vilka diagnostiska metoder och gränser för inklusion av patienter användes
□ Ja □ Nej □ FEV1/FVC < 70%
□ Diagnosen KOL enligt journal □ framgår ej
Vilka var exklusionskriterierna?
Antal n i grupperna K= E1= E2= Likvärdiga grupper vid start □ Ja □ Nej □ Osäker
Beskriv
randomiseringsförfarandet
Är randomiseringsförfarandet väl beskrivet? □ Ja □ Nej □ ej beskrivet Beskriv interventionen,
Vem är det som undervisar? Var genomfördes interventionen?
Antal timmar och tillfällen, typ av undervisning, pedagogisk modell?
Bestod interventionen av andra delar förutom utbildning?
Ingår en behandlingsplan i interventionen, beskriv behandlingsplanen
Ingår fysisk träning i interventionen, beskriv denna Är interventionen väl beskriven □ Ja □ Nej □ Behandlingsplan □ Fysisk träning □ Ja □ Nej Analyserades patienterna i den grupp som de
ursprungligen randomiserades till? □ Ja □ Nej Hur lång tid efter interventionen utfördes
utvärderingen?
Vilka individrelaterade effektmått utvärderades
Är reliabiliteten på använda instrument beräknad?
Cronbach´s alpha > 0.70
□ Ja □ Nej □ Osäker □ Ja □ Nej □ Osäker
Erhölls signifikanta skillnader? Om ja , på vilka variabler
Hur stor var effekten, hur beräknades effekten, Redovisades konfidensintervall?
Har någon powerberäkning gjorts?
På vilken effektvariabel gjordes beräkningen? Uppnåddes powerberäkningen?
Användes adekvata statistiska metoder?
□ Ja □ Nej
□ Ja □ Nej □ Ja □ Nej
□ Ja □ Nej
□ Ja □ Nej □ Osäker Hur stort var bortfallet i % ?
Finns en bortfallsanalys?
Tillämpades ”Intention to treat” principen
___% □ Ja □ Nej □ Ja □ Nej Var genomfördes studien?
Kan resultatet generaliseras till våra patienter
(extern validitet) □ Ja □ Nej □ Osäker