Framtida forskningsförslag

Utifrån förståelsen av att den här studiens slutsatser är ett resultat av den undersökta branschen och företagen hade det varit givande att i framtida forskning undersöka andra företag och andra branscher. Det kan leda till en bredare förståelse av vilka diskursiva praktiker som finns och hur de eventuellt skiljer sig åt mellan företag och branscher och hur de därmed formar employer branding diskursen. Förslagsvis skulle en intressant studie kunna vara att jämföra diskursiva praktiker funna hos attraktiva arbetsgivare med de funna hos mindre välkända arbetsgivare. För att kunna se hur de eventuellt skiljer sig åt. Det skulle också vara intressant att titta på employer branding diskursen inom olika branscher, sett till yrkesområden, och om de däremellan finns skillnader.

Diskurser har genom studien, med stöd i tidigare forskning, förklarats vara föränderliga över tid och det hade därför varit lärorikt att göra liknande studier men som sträcker sig över en längre tidsperiod. Antingen genom att göra studier som pågår över en längre tid och på så sätt kunna fånga upp eventuella förändringar i diskurserna under studiens gång. Eller genom att göra studier i framtiden där resultaten kan jämföras med tidigare liknande studier. Likväl som att studier skulle kunna genomföras där till exempel arbetsannonser från längre bak i tiden jämförs med nutida arbetsannonser för att urskilja employer branding diskursen i de båda, och skillnader alternativt likheter däremellan kan identifieras. Det här för att kunna fånga upp förändringar i diskurserna och vad det innebär för identitetsskapandet hos individer sett över en längre tidsperiod.

Med utgångspunkt i studiens resultat där samtliga undersökta attraktiva arbetsgivare profilerar sig på ett mycket liknande vis, kan en idé för framtida studier vara att titta på attraktiva arbetsgivares employer branding med utgångspunkt i den institutionella teoribildningen. Eftersom tidigare forskning säger att syftet med employer branding är att visa på vad som särskiljer den egna organisationen från andra men den här studiens resultat visar på att arbetsgivarnas employer branding inte nyttjas på det viset tycks här finnas ett intressant undersökningsområde.

36

Referenser

Aboul-Ela, G. M. B. E. (2016). Employer branding: What constitutes "an employer of choice?.

Journal of Business and Retail Management Research, 11(1), 154-166.

Academic work. (2020a). Viktigast vid valet av arbetsgivare - Young Professionals Attraction

Index 2020.

https://online.flowpaper.com/77270776/YPAI2020Viktigastvidvaletavarbetsgivare/#p age=1

Academic work. (2020b). De mest attraktiva arbetsgivarna - Young Professionals Attraction

Index 2020.

https://77270776.flowpaper.com/YPAI2020SEDemestattraktivaarbetsgivarna/#page= 1

Aggerholm, H. K., Andersen, S. E., & Thomsen, C. (2011). Conceptualising employer branding in sustainable organisations. Corporate Communications: An International

Journal, 16(2), 105-123. DOI: 10.1108/13563281111141642

Airo, K., Nenonen, S., & Facilities, B. (2014). Review of linguistic approach in the workplace management research. Scholary journals, 32(1/2), 27-45. DOI:10.1108/F-12-2011- 0102

Aldousari, A. A., Robertson, A., Yajid, M. S. A., & Ahmed, Z. U. (2017). Impact of employer branding on organization’s performance. Journal of Transnational Management,

22(3), 153-170. https://doi.org/10.1080/15475778.2017.1335125

Alvesson, M., & Karreman, D. (2000). Varieties of discourse: On the study of organizations through discourse analysis. Human Relations, 53(9), 1125-1149. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1177/0018726700539002

Alvesson, M., & Willmott, H. (2002). Identity regulation as organizational control: producing the appropriate individual. Journal of management studies, 39(5), 619-644.

https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/1467-6486.00305

Ambler, T., & Barrow, S. (1996). The employer brand. Journal of Brand Management, 4(3): 185-206. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1057/bm.1996.42

37 Arbak, S., & Pavithra, J. (2020). Employer branding through recruitment and selection.

Malaya Journal of Matematik, S(2), 3150-3152.

https://doi.org/10.26637/MJM0S20/0804

Backhaus, K., & Tikoo, S. (2004). Conceptualizing and researching employer branding.

Career Development International, 9(5), 501-517. DOI:

10.1108/13620430410550754

Bartels, J., Pruyn, A., de Jong, M., & Joustra, I. (2007). Multiple organizational identification levels and the impact of perceived external prestige and communication climate.

Journal of Organizational Behavior, 28(2), 173-190. DOI: 10.1002/job.420

Bendaraviciene, R. (2016). Theoretical Perspectives for Employer Branding. Journal of

Advances Research in Management, 1(13), 5-27. DOI:10.14505/jarm.v7.1(13).01

Bergström, G., & Boréus, K. (2005a). Diskursanalys. I G. Bergström & K. Boréus (Red.),

Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (2

uppl., s. 305-362). Studentlitteratur.

Bergström, G., & Boréus, K. (2005b). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I G. Bergström & K. Boréus (Red.), Textens mening och makt: Metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (2 uppl., s. 9-42). Studentlitteratur.

Bergström, O., & Knights, D. (2006). Organizational discourse and subjectivity:

Subjectification during processes of recruitment. Human Relations, 59(3), 351–377. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1177/0018726706064179

Berlin, D. (2014). Matchningsproblem på högutbildades arbetsmarknad: En översikt av den

svenska debatten (2014:02). Göteborgs universitet: Enheten för analys och

utvärdering. https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1475/1475304_pm14- 02_matchningsproblematiken.pdf

Berthon, P., Ewing, M., & Lian Hah, L. (2005). Captivating company: dimensions of

attractiveness in employer branding. International Journal of Advertising, 24(2), 151- 172. https://doi.org/10.1080/02650487.2005.11072912

Boros, S. (2009). Identity and image: The soul and face of organizations. I S. Boros (Red.),

38 Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research

in Psychology, 3(2), 77-101. DOI: 10.1191/1478088706qp063oa

Breda, C., Delattre, M., & Ocler, R. (2008). The Story behind Identities: from Corporate Discourse to Individual Recognition. Tamara Journal of Critical Organisation

Inquiry, 7(1), 82-90.

Brusch, I., Brusch, M., & Kozlowski, T. (2018). Factors influencing employer branding.

International Journal of Quality and Service Sciences, 10(2), 149-162.

DOI:10.1108/IJQSS-09-2017-0085

Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (3 uppl.). Liber AB, Stockholm.

Burr, V. (2015). Social Constructionism (3 uppl.). Taylor & Francis Group.

Carter, C., McKinlay, A., & Rowlinson, M. (2002). Introduction: Foucault, management and history. Organization, 9(4), 515-526.

http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1177/135050840294001

Chhabra, N. L., & Sharma, S. (2014). Employer branding: Strategy for improving employer attractiveness. International Journal of Organizational Analysis, 22(1), 48-60. DOI:10.1108/IJOA-09-2011-0513

Chirico Willstedt, G. (25 juli 2016). En stark arbetsmarknad med matchningsproblem. Svenskt näringsliv. https://www.svensktnaringsliv.se/regioner/kronikor/en-stark-

arbetsmarknad-med-matchningsproblem_1109186.html

Chouliaraki, L., & Fairclough, N. (2010). Critical Discourse Analysis in Organizational Studies: Towards an Integrationist Methodology. Journal of Management Studies,

47(6), 1213-1218. DOI: 10.1111/j.1467-6486.2009.00883.x

Collinson, D. L. (2003). Identities and insecurities: Selves at work. Organization, 10(3), 527– 547. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1177/13505084030103010

Curtis, R. (2014). Foucault beyond Fairclough: From Transcendental to Immanent Critique in Organization Studies. Organization Studies, 35(12), 1753–1772.

39 Delaryd, C. (11 april 2021). Trenden - Fler lockas av korta onlinekurser. Ny Teknik.

https://www.nyteknik.se/ingenjorskarriar/trenden-fler-lockas-av-korta-onlinekurser- 7012825

Drury, P. (2016). Employer branding: Your not-so-secret weapon in the competition for young workers. Human resource management international digest, 24(3), 29-31. DOI: 10.1108/HRMID-02-2016-0015

Edwards, M. R. (2010). An integrative review of employer branding and OB theory. Personnel

Review, 39(1), 5-23. DOI: 10.1108/00483481011012809

Elving, W. J. L., Westhoff, J. J. C., Meeusen, K., & Schoonderbeek, J. (2013). The war for talent? The relevance of employer branding in job advertisements for becoming an employer of choice. Journal of Brand Management, 20(5), 355-373.

DOI:10.1057/bm.2012.21

Fairclough, N. (1992). Discourses and social change. Cambridge polity press. Fairclough, N. (1995). Media discourse. Edward Arnold.

Gaudelli, W. (2001). Identity discourse: Problems, presuppositions, and educational practice.

The International Journal of Sociology and Social Policy, 21(3), 60-81.

DOI:10.1108/01443330110789358

Grant, D., Keenoy, T. & Oswick, C. (2001). Organizational discourse: key contributions and challenges. International Studies of Management and Organization, 31(3), 5–24. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1080/00208825.2001.11656818

Hardy, C. (2001). Researching Organizational Discourse. International Studies of Management

& Organization, 31(3), 25-47, DOI: 10.1080/00208825.2001.11656819

Hatch, M. J., & Schultz, M. (2002). The dynamics of organizational identity. Human

Relations, 55(8), 989-1018. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1177/0018726702055008181

Hellman, I. (15 April 2021). Sista chansen att söka - Här är yrkena att satsa på. Jönköpings-

40 Heracleous, L. (2006). A tale of three discourses: the dominant, the strategic and the

marginalized. Journal of Management Studies, 43(5), 1059–1087. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1467-6486.2006.00629.x

Keenoy, T., Oswick, C. & Grant, D. (1997). Organizational discourses: text and context.

Organization, 4(2), 147–57. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1177/135050849742001

Kuhn, T. (2006). A ‘Demented Work Ethic’ and a ‘Lifestyle Firm’: Discourse, Identity, and Workplace Time Commitments. Sage Publication, 27(9), 1339–1358.

DOI: 10.1177/0170840606067249

Love, L. F., & Singh, P. (2011). Workplace Branding: Leveraging Human Resources Management Practices for Competitive Advantage Through ‘‘Best Employer’’ Surveys. Journal of Bussiness and Psychology, 26, 175-181. DOI: 10.1007/s10869- 011-9226-5

Myrén, K. (8 Juli 2019). ”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”. Svenskt näringsliv. https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/arbetsmarknadspolitik/teknisk-

kompetens-maste-in-i-alla-utbildningar_1004742.html

Oswick, C., Keenoy, T. & Grant, D. (1997). Managerial discourses: words speak louder than actions?. Journal of Applied Management Studies, 6(1), 5–12

Philips, N., & Oswick, C. (2012). Organizational discourse: Domains, Debate, Directions.

Acadamy of Management Annals, 6(1), 435-481. DOI:

10.1080/19416520.2012.681558

Potter, J. (2006). Discourse analysis as a way of analysing naturally occuring talk. I D. Silverman (Red.), Qualitative research - Theory, Method and Practice (2 uppl., s. 200-221). Sage Publications.

Potter, J,. & Wetherell, M. (2005). Discourse and Social Psychology - Beyond attitudes and

behaviour (13 Uppl). Sage Publications.

Reis, G. G., & Braga, B. M. (2016). Employer attractiveness from a generational perspective: Implications for employer branding. Revista De Administracao, 51(1), 103-116. DOI: 10.5700/rausp1226

41 Rooney, J. A. (1995). Branding: A trend for today and tomorrow. The Journal of Product and

Brand Management,4(4), 48-55. DOI:10.1108/10610429510097690

Rowold, J., & Schilling, J. (2006). Career-related continuous learning: Longitudinal predictive power of employees’ job and career attitudes. Career Development International,

11(6), 489-503. DOI: 10.1108/13620430610692917

Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2019). Research methods for business students (8 uppl.). Pearson Education.

Statistiska centralbyrån. (2013). Tema: Arbetsmarknad - Ingenjörerna: En djupanalys av

ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke. (Temarapport 2013:1).

https://www.scb.se/contentassets/fd707ac60e4147019f8c8f6a6f0043ab/uf0521_2013a 01_br_a40br1301.pdf

Stridfeldt, S., Lindqvist, E., Isakson, E., & Öhberg, P. (8 april 2021). “Satsning på utblidning krävs för att undvika kris i techbranschen.”. Ny Teknik.

https://www.nyteknik.se/opinion/satsning-pa-utbildning-kravs-for-att-undvika-kris-i- techbranschen-7012741

Sveningsson, S., & Alvesson, M. (2003). Managing managerial identities: Organizational fragmentation, discourse and identity struggle. Human Relations, 56(10), 1163-1193. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1177/00187267035610001

Svenskt Näringsliv. (2020). Näringslivets underliggande kompetensbehov och

rekryteringsmönster. Svenskt Näringsliv.

https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/rapporter/4iv384_rekryterings enkaten-2020_1157183.html/6ba9efdb-d154-4687-ace9-f16743d4c083.bin

Sveriges Ingenjörer. (8 oktober 2019). Kompetensutveckling – en god affär.

https://www.sverigesingenjorer.se/anstallning/allt-om-anstallning/kompetens/ Tipurić, D., Radić, M., & Cindrić, L. (2019). Organizational Identification: A Bibliometric

Analysis and Mapping the Field. I D. Tipurić & D. Hruška (Red.), 7th International

OFEL Conference on Governance, Management and Entrepreneurship: Embracing Diversity in Organisations, (s. 442-452). Governance Research and Development

42 Thorsell, K. (28 februari 2019). “Att arbetsgivarna upplever brist på ingenjörer betyder inte

att det är brist”. Ingenjören. https://www.ingenjoren.se/2019/02/28/att- arbetsgivarna-

upplever-brist-pa-ingenjorer-betyder-inte-att-det-ar-brist/comment-page-1/ Toyoki, S., & Brown, A. D. (2014). Stigma, identity and power: Managing stigmatized

identities through discourse. Sage Publications, 67(6), 715–737. DOI: 10.1177/0018726713503024

Universum (2020). The most attractive employees in Sweden. https://universumglobal.com/se/ranking-2020-studenter/

Verčič, A. T. (2021). The impact of employee engagement, organisational support and

employer branding on internal communication satisfaction. Public Relations Review,

47(1), 1-7. https://doi.org/10.1016/j.pubrev.2021.102009

Vikner, Å., & Gustavsson, S. (14 oktober 2020). ”Efterfrågan på kompetens måste styra all utbildning”. Dagens Samhälle.

https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/efterfragan-pa-kompetens-maste-styra- all-utbildning/

Välikangas, A., & Seeck, H. (2011). Exploring the foucauldian interpretation of power and subject in organizations. Journal of Management and Organization, 17(6), 812-827. Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod.