Det verkar finnas mycket forskning kring nyanlända invandrare och hur de tar till sig det nya språket samt hur kommunikationen ser ut mellan dessa individer när de kommer i kontakt med exempelvis en svensk skola. Det finns också väldigt mycket forskning om vad ett begrepp är och hur vi lär oss nya begrepp, hur det uppfattas och registreras hos oss. Det som det dock verkar finnas mindre forskning kring är andra generationens invandrare, individer födda och uppväxta i Sverige som har deltagit i svensk undervisning sedan förskolan. Denna grupp av elever verkar ha svårigheter med framför allt det svenska språket vilket försvårar alla andra ämnen i skolan.
Då min studie visar på att kommunikationen kring matematik och kontextuella uppgifter inte är tillräcklig i de två klasser jag besökt, utan att lärandesituationen istället består av en väldigt läroboksstyrd undervisning, hade det varit intressant att se hur lärare hade tagit till sig en lärobok som sätter kommunikation, laborativ matematik och kontextuella uppgifter i fokus medan algoritmberäkning är något utav en sidosyssla eller möjligtvis det eleverna får i läxa efter dagen. Hade undervisningen sett annorlunda ut då?
Att utforma en studie baserat på detta hade varit lärorikt, eftersom den hade besvarat flera frågor som hade kunnat vara till stor nytta för alla lärare som undervisar elever med invandrarbakgrund eller vars undervisning är upplagd efter läroboken.
38
REFERENSLISTA
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Boaler, J. (1993). The Role of Contexts in the Mathematics Classroom: do they make mathematics more real? For the learning of Mathematics, vol. 13:2, s. 12-17.
Cuevas, Gilberto J. (1984). Mathematics Learning in English as a Second Language. Journal for Research in Mathematics Education, vol. 15:2, s. 134-144.
Ejvegård, Rolf (1996). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2009). Forskningsetiska principer: Inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning.
Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2012-10-29)
Hartsmar, Nanny & Sandström, Maria (2008). The right of all to inclusion in the learning process: Second language learners working in a technology workshop. Educare 2008:3, (s. 42–81). Malmö högskola: Vetenskapliga skrifter.
Jablonka, Eva (2009). The everyday and the academic in the mathematics classroom:confrontation or conciliation?. Linköping: Svensk förening för matematikdidaktisk forskning, nr. 6, Linköping Universitet.
Nauclér, Kerstin (2004). Barns språkliga socialisation före skolstarten. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (Red.). Svenska som andraspråk – i forskning,
undervisning och samhälle (s 237-460). Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten för skolutveckling (2008). Mer än matematik: Om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1891
39
Norén, Eva (2006). Det går att lära sig mer - en utvärdering av tvåspråkig matematikundervisning (Elektronisk) Tillgänglig:
http://edu.stockholm.se/upload/Matematik/rapporter/Eva_Noren_Det_g%C3%A5r_att.p df
Norén, E. (2007). Det går att lära sig mer. En utvärdering av tvåspråkig
matematikundervisning. Stockholm: Kompetensfonden. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.mnd.su.se/polopoly_fs/1.46667.1320916493!/utvard_eva_ny.pdf
Norén, Eva (2010). Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning. Stockholm: Stockholm Universitet
Riesbeck, Eva (2008). På tal om matematik: Matematiken, vardagen och den matematikdidaktiska diskursen. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Roe, Astrid & Taube, Karin (2006). How Can Reading Abilities Explain Differences in Maths Performances? I Jan Mejding & Astrid Roe (Red.), Northern lights on
PISA 2003: A reflection from the Nordic countries (s. 145-157). Köpenhamn: Nordic Council of Ministers.
SOU 2004:97. Att lyfta matematiken – intresse, lärande och kompetens. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Rönnberg, Irene & Rönnberg, Lennart (2001). Minoritetselever och matematikutbildning. En litteraturöversikt. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2005). Elever med utländsk bakgrund. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2003). Lusten att lära: Med fokus på matematik. Skolverkets rapport 221. Stockholm: Skolverket.
40
Skolverket. (2008). Svenska elevers matematikkunskaper i TIMSS 2007. En djupanalys
av hur eleverna förstår centrala matematiska begrepp och tillämpar
beräkningsprocedurer. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2009). Rustad att möta framtiden. PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2010a). Lärandets vem, varför, vad och hur i förskolan och grundskolans tidiga år. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2010b). Rustad att möta framtiden? - PISA 2009 om 15-åringars
läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Skolverket.
Wedege, T. (2007). Vocational Mathematics. Köpenhamn: The Danish Labour Market. Österholm, Magnus (2006). Kognitiva och metakognitiva perspektiv på läsförståelse inom matematik. Linköping: LiU-Tryck.
Österholm, Magnus (2004). Läsa matematiska texter: Förståelse och lärande i läsprocessen. Linköping: Universitetet.
41
BILAGOR
Bilaga 1
43
Bilaga 2
Frågor som låg i fokus under intervjuerna. Då intervjun var mer som ett samtal hamnade man på olika sidospår men det är följande frågor som har legat i grund..ngt:
- Vad var syftet med dagens lektion och varför la du upp den på det sättet?
- Hur ser du på kommunikation gällande matematikundervisningen? Hur arbetar du med kommunikation i din undervisning?
- Vad anser du om att använda korrekta matematiska begrepp? Hur använder du matematiska begrepp i klassrummet? Samt vid introduktion av nya begrepp?
- Vilken betydelse har det svenska språket för matematiska textuppgifter enligt dig? På vilket arbetar du med textuppgifter?
- Berätta om dina egna erfarenheter gällande korrelationen mellan matematik och språk.
44
Bilaga 3
Prov del A
Beräkna 1. 2. 3. 4. 5. 6.45
Bilaga 4
Prov del 2
1. Matilda skidar 11 km på fredagen, hälften av samma sträcka på lördagen och 4 km på söndag. Hur långt skidade Matilda sammanlagt?
2. Peter är 8 år och 4 år äldre än Gustav. Hur gammal är Gustav?
3. Oliver förlorade 5 kulor. Han hade sedan bara 12 kulor kvar. Hur många kulor hade han från början?
4. Anna och Maria gick tillsammans på spinning i april. Maria köpte ett månadskort. Anna köpte ett 5-kort och betalade därefter engångspris. Under månaden hann de gå på spinning 8 gånger. Vem av dem kom billigast undan? Visa hur du tänker.
5. Vatten i den stora flaskan hällas i små flaskor som rymmer 0,5 l. Till hur många hur många flaskor räcker vattnet?
6. I ett litet torp på Torpvägen 97 bor Axel Olsson som är 69 år gammal. De flesta känner nog honom som Mister Jago, utbrytarkungen. Nu har han dock slutat sin artistbana sedan 11 år tillbaka och har nu återvänt till sitt barndomshem, där han föddes 1916. Vilket år fyllde utbrytarkungen 55 år?